Aggression Replacement Training

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aggression Replacement Training"

Transkript

1 Aggression Replacement Training En multimodal behandlingsmetod för att ge ungdomar och vuxna med utåtagerande beteende sociala alternativ. Programmet är sammanställt av Professor Arnold P. Goldstein 1

2 Programmet har sin utgångspunkt i kognitiv beteendeterapi, företrädesvis social inlärningsteori (Bandura) Bakgrund - Arnold P. Goldstein startade sin forskning kring ungdomsvåld har funnits i USA sedan ART bedrivs idag i bl a USA, Sverige, Holland, England, Norge, Estland, Nya Zeeland, Canada, Polen och Australien - ART startade i svensk kriminalvård på ungdomsavdelningen i Kristianstad 2000 ART består av 3 komponenter Interpersonell färdighetsträning Beteendekomponenten Ilskekontrollträning Emotionella komponenten Moraliskt resonerande Kognitiva komponenten 2

3 De tre komponenterna tränas parallellt under 10 veckor med 3 träffar i veckan En central utgångspunkt i ART är att aggressivitet oftast är ett inlärt beteende som ofta belönats och därmed svårt att förändra Effektiva metoder Interpersonell färdighetsträning och ilskekontrollträning tränas genom: - modellering - rollspel - återkoppling - hemuppgifter/generalisering Moraliskt resonerande tränas genom: - kognitiv omstrukturering - diskussion utifrån olika tema och dilemma - hemuppgift/generalisering 3

4 Interpersonell färdighetsträning Lära sig konstruktiva passande färdigheter för att kunna hantera sociala situationer Interpersonell färdighetsträning består av 50 sociala färdigheter fördelade på sex grupper Grundläggande sociala färdigheter Avancerade sociala färdigheter Färdigheter för att hantera känslor Färdigheter som alternativ till aggression Färdigheter för att handskas med stress Planeringsfärdigheter 4

5 Social färdighet nr. 8 - Att ge en komplimang 1. Bestäm vad det är Du vill ge den andra personen en komplimang för 2. Bestäm Dig för hur Du skall ge komplimangen 3. Välj rätt tid och plats 4. Ge komplimangen Agenda 1. Inledning 2. Tillbakablick 3. Redovisa hemuppgift 4. Träning 5. Avslutning 4. Träning - Beskriv färdigheten - Modellera - Identifiera träningsbehov - Välj rollspelare - Förbered rollspelet - Genomför rollspelet - Ge återkoppling - Kom överens om hemuppgift - Välj nästa rollspelare 5

6 Ilskekontrollträning Höja förmågan till självkontroll. Lära sig reducera och hantera ilska och aggressivitet samt finna sociala alternativ Ilskekedjan Igångsättare Signaler Ilskedämpare Påminnelser Tänka framåt Lägga till en social färdighet Självutvärdering Agenda 1. Inledning 2. Tillbakablick 3. Redovisa hemuppgift 4. Träning 5. Avslutning 6

7 4. Träning - Beskriv färdigheten - Modellera - Identifiera träningsbehov - Välj rollspelare - Förbered rollspelet - Genomför rollspelet - Ge återkoppling - Kom överens om hemuppgift - Välj nästa rollspelare Moraliskt resonerande Höja den moraliska nivån och utvidga sociala perspektiv för att fatta mogna beslut i sociala situationer Moralnivåer System: Att respektera varandras rättigheter och uppfylla sina skyldigheter Ömsesidighet: Gör mot andra som Du vill att de skall göra mot Dig Överenskommelser: Jag kliar Din rygg, om du kliar min Makt: Den starke har rätt Goldstein efter Kohlberg 7

8 Moraliskt Resonerande Olika moraliska teman diskuteras utifrån dilemman. Gruppdeltagarna får ta ställning till ett antal frågor. Lägg märke till Utmana Förändra Kognitiva förvrängningar Agenda 1. Inledning 2. Tillbakablick 3. Redovisa hemuppgift 4. Träning 5. Avslutning 4. Träning - Presentera problemsituationen - Odla mogen moral - Åtgärda fördröjd moralutveckling - Befäst mogen moral - Kom överens om hemuppgift 8

9 Taking ART out of the box Involvera nätverk Ge positiv förstärkning Var god förebild Fånga inlärningsögonblicket Röd tråd genom hela verksamheten Catch it low to prevent it high SWE-ART Nationell organisation som arbetar med att kvalitetssäkra ART PREPSEC (PReparing for Evidence-based Practice in Social Emotional Competence) Internationell organisation som arbetar med att kvalitetssäkra ART världen över 9

10 PREPSEC ART i framtiden PREPSEC ART i framtiden Interpersonella färdigheter Beteendekomponenten 10

11 Interpersonell färdighetsträning Sociala färdigheter Beteendekomponent Något individen måste behärska för att fungera tillfredsställande i kontakter med andra Social kompetens Situationskomponent Förmågan att bedöma hur ändamålsenlig tillämpningen av en social färdighet är i en viss social situation Sociala färdigheter - Social insikt/perception - Social kunskap/kognition - Socialt uppträdande Social insikt/perception Förmågan att uppfatta och förstå signaler och roller 11

12 Social kunskap/kognition Förmåga att bearbeta social information, skapa tänkbara handlingssätt, överväga alternativ och planera och besluta sig för en passande respons för att uppnå ett önskvärt resultat. Socialt uppträdande En iakttagbar social handling Social kompetens Situationsuppfattning förmåga att använda en given färdighet eller kunskap på rätt sätt, vid rätt tillfälle och på rätt plats Situationskaraktäristika ekologi (miljö) - Rekvisita - Aktörerna - Upplevd kontroll - Känslor och tonfall 12

13 Tankepenna Varför? Självreglering och språkutveckling Sociala färdigheter Beteendekomponent 1. Barnets motoriska beteende kontrolleras av vuxnas verbala signaler 2. Barnets motoriska beteende styrs av vuxnas tal 3. Barnet lär sig reagera på sina egna verbala signaler och styr sitt eget beteende med egna verbala instruktioner ( självprat ) 4. Barnets självprat förändras från hörbart till i huvudsak ett inre som styr det yttre beteendet Träning i psykologiska färdigheter Albert Bandura social inlärningsteori 1. Modellering 2. Upprepad och vägledd träning under gynnsamma omständigheter tills beteendet utförs skickligt och spontant 3. Skapa goda förutsättningar för att lyckas 13

14 Träning i psykologiska färdigheter Albert Bandura social inlärningsteori Adekvat modellering, vägledda övningar och lyckade försök åstadkommer positiva resultat Varför uppstår aggression? Ilskekontroll Den emotionella komponenten 14

15 Aggression Ett avsiktligt beteende med syfte att tillföra skada till någon person eller något föremål Olika former av aggression Sticka, slå, skjuta en annan person Låta någon annan utföra en aggressiv handling Fysiskt hindra någon att uppnå något (ex. sittstrejk) Vägra utföra uppgifter (ex. inte flytta sig vid sittstrejk) Förolämpa, kränka en annan person Sprida rykte, skvaller om en annan person Vägra att tala (ex. svara på frågor) Vägra yttra som försvar för en annan person Olika former av aggression Impulsiv/Emotionell/Reaktiv Kännetecken - Personorienterad - Mål - att skada - Ilska, labilitet (ex. vredesutbrott) - Spontana brott Instrumentell/Proaktiv Kännetecken - Objektorienterad - Mål Skaffa sig något/dominera - Medveten gärning - Överlagda brott Behandling - Ilskekontrollträning - Empatiträning Behandling - Konsekvent bestraffning för aggressivt beteende - Konsekvent belöning för socialt beteende - Interpersonell färdighetsträning 15

16 Biologiskt perspektiv Evolution Anpassningsbar egenskap för människans överlevnad Naturligt urval Optimal för fortplantning Genetik Flertalet personlighetsegenskaper ärvs Psykofysiologi Hormoner Hjärnskador Smärta Biologiskt perspektiv Psykobiologiska tillstånd Hunger Värme Hög arousalnivå Psykodynamiskt perspektiv Aggression är en medfödd inre biologisk drift, en oundviklig, mörk och destruktiv makt, vilken ackumuleras och måste få utlopp 16

17 Kognition Kognitivt perspektiv Människan är en rationell informationsbearbetande aktör som alltid har ett val Aggression beror på eller är en konsekvens av medvetna mentala processer t.ex. uppfattning, tankesätt och tro Kognitivt perspektiv Kognition Ilskeväckande tankefällor Självcentrering När jag blir arg bryr jag mig inte ifall någon skadas Tolkning av fientliga avsikter Folk är ute efter mig Att utgå ifrån det värsta Om jag inte slår först så Kognitivt perspektiv Kognition Ilskeväckande tankefällor Skylla på andra Det är hans eget fel, han bad om det Bagatellisera Människor som misshandlas lider inte Falsk konsensus Andra tänker likadant 17

18 Kognitiv låsning Jag ändrar mig inte Kognitivt perspektiv Kognition Ilskeväckande tankefällor Tankarna bestämmer Situation Tankar Beteende Konsekvens Någon som går förbi tittar på mig Vad glor han på? Vad vill han? Han tror att han är nått! Går efter Bråkar Missar lektionen Ont i handen Fängelse Situation Tankar Beteende Konsekvens Någon som går förbi tittar på mig Känner jag honom? Hälsar Han hälsar tillbaka Kognitivt perspektiv Kognition Stresskänslighet Stresshanteringsförmåga (Coping) 18

19 Emotion Kognitivt perspektiv Den vanligaste kopplingen till aggression representeras av emotionen ilska Aggression kan bli en konsekvens av flertalet negativa emotioner t.ex. ilska, avundsjuka, avsky, skam och rädsla Personlighet Kognitivt perspektiv Dominerande personligheter är mer utagerande och aggressiva än tillbakadragna och passiva Externaliserande personligheter skyller ifrån sig och förminskar handlingens betydelse Typ-A personligheter är tävlingsinriktade, otåliga och intoleranta Behavioristiskt perspektiv Inlärningsteorier Människan formas genom miljöpåverkan och erfarenheter. Beteenden som belönas i en viss kontext blir inlärda En från början slumpartad aggressiv handling befästs genom belönande konsekvenser (positiv/negativ förstärkning) eller brist på bestraffning (positiv/negativ) 19

20 Behavioristiskt perspektiv Inlärningsteorier observationsinlärning Albert Bandura förklarar aggression som en konsekvens av inlärning genom observation (modellinlärning); personen iakttar aggressiva modeller och kopierar dessa. Inlärningsteorier familjevåld Ett barn gör som föräldrarna gör Sociokulturellt perspektiv Det är begränsande att betrakta aggression endast som ett individuellt fenomen. Aggression är inbäddad i en aktiv och dynamisk social kontext där normer (skrivna och oskrivna regler) och förväntningar styr. Ilskekedjan Igångsättare Signaler Ilskedämpare Påminnelser Tänka framåt Lägga till en social färdighet Självutvärdering 20

21 Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande till andras och egna behov och känslor - Konstruktivt beteende i problemsituationer Edelman & Goldstein Stadium 1 Makt Lydnad och straff Egocentrisk respekt för den som har makt En inställning som siktar på att undvika obehag Goldstein efter Kohlberg 21

22 Stadium 2 Överenskommelser Tjänster och gentjänster Rätt handlande tillfredsställer egna behov och tillfälligtvis andras Naiv jämlikhet och orientering mot utbyte av ömsesidighet Goldstein efter Kohlberg Stadium 1 och 2 Omogen moral Moraliska värden ligger snarare i yttre händelser eller fysiska behov än i personer och normer. Goldstein efter Kohlberg Stadium 3 Ömsesidighet Behandla andra som du vill att de ska behandla dig Inriktning mot att bli uppskattad och att hjälpa andra Hänsyn till andras berättigade förväntningar Tillit och ömsesidig omtanke blir viktiga begrepp Goldstein efter Kohlberg 22

23 Samvete eller princip Stadium 4 System Ömsesidigt beroende och samarbete för samhällets bästa Tro på att samvetet styr handlingarna och på principen om ömsesidig respekt och tillit Undvikande av att kränka andras vilja eller rättigheter Goldstein efter Kohlberg Stadium 3 och 4 Mogen moral Moraliska värden ligger i att genomföra goda eller rätta roller, att upprätthålla den konventionella ordningen. Moraliska värden ligger i konformitet inför normer, rättigheter och plikter som delas eller kan delas med andra. Goldstein efter Kohlberg Moralstadier Stadium 1: Makt Lydnad och straff Stadium 2: Överenskommelser Tjänster och gentjänster Stadium 3: Ömsesidighet Behandla andra som du vill att de ska behandla dig Stadium 4: System Samvete eller princip Goldstein efter Kohlberg 23

24 Tankarna bestämmer Situation Tankar Beteende Konsekvens Hittar en plånbok Han får skylla sig själv! Tar inte jag den, tar någon annan den! Tar plånboken Ägaren kan inte köpa julklappar till sina barn Tankefällor Självcentrering När jag blir arg bryr jag mig inte ifall någon skadas Tolkning av fientliga avsikter Folk är ute efter mig Att utgå ifrån det värsta Om jag inte slår först så Skylla på andra Det är hans eget fel, han bad om det Kognitiv låsning Det spelar ingen roll vad du säger, jag vet Bagatellisera Människor som misshandlas lider inte Falsk konsensus Andra tänker likadant Tankefällor 24

25 Kognitiv omstrukturering Testa/ifrågasätta negativa tankar - Vilka bevis finns för tanken? - Vilka alternativa sätt finns det att se på saken? - Vad skulle du säga till någon annan som tänkte så här? - Finns det något som talar emot att tanken är sann? - För-/nackdelar med det här sättet att tänka? - Vilka logiska tankefel gör jag? - Förväxlar du tankar och känslor med fakta? Tankarna bestämmer Situation Tankar Beteende Konsekvens Hittar en plånbok Situation Tankar Beteende Konsekvens Hittar en plånbok Han får skylla sig själv! Tar inte jag den, tar någon annan den! Någon saknar den kanske Tar plånboken Lämnar den till polisen Ägaren kan inte köpa julklappar till sina barn Ägaren kan köpa julklappar till sina barn 25

Aggression Replacement Training

Aggression Replacement Training Aggression Replacement Training En multimodal behandlingsmetod för att ge ungdomar och vuxna med utåtagerande beteende sociala alternativ. Programmet är sammanställt av Professor Arnold P. Goldstein http://www.smartutbildning.se

Läs mer

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll Den emotionella komponenten smartutbildning.se 1 Aggression Ett avsiktligt beteende med syfte att tillföra skada till någon person eller något föremål Olika

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Psykodynamiskt Medfödd drift Ackumuleras måste få utlopp Behavioristiskt Inlärning Belöning och bestraffning Modellinlärning Kognitivt Medvetna mentala processer Tankar tolkning Emotioner Personlighet

Läs mer

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning. Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande

Läs mer

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för neuropsykologi Sektionen för beroendeforskning Introduktionsutbildning i kognitiv beteendeterapi 5 p

KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för neuropsykologi Sektionen för beroendeforskning Introduktionsutbildning i kognitiv beteendeterapi 5 p KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för neuropsykologi Sektionen för beroendeforskning Introduktionsutbildning i kognitiv beteendeterapi 5 p Instuderingsanvisningar Goldstein, Glick & Gibbs: Aggression

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola, Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har

Läs mer

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011) Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

AGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART

AGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART Hälsa och samhälle AGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART HUR FÅR MAN EN HÅLLBAR FÖRÄNDRING? LOTTA HOLMSTRÖM THERES KARLSSON Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen

Läs mer

Utbildningscentrum

Utbildningscentrum Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har

Läs mer

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera

Läs mer

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen Andra stadiets studerande

Läs mer

Sara Fröberg & Elsa Brobacke

Sara Fröberg & Elsa Brobacke MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Susanne Strand SAMMANFATTNING: I dagens samhälle ökar våldsbrotten bland ungdomar och våld, hot, mobbning och

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR BELÖNINGSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder Belöningar FÖR HUNDAR Vad är en belöning? För att ännu bättre förstå hur hundar tänker, ska vi gå igenom vad som kan vara belöningar för

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Känslor och sociala färdigheter föräldern som vägledare. Psykolog Inger Dahlgren Psykolog Ann-Kristin Åkerholm

Känslor och sociala färdigheter föräldern som vägledare. Psykolog Inger Dahlgren Psykolog Ann-Kristin Åkerholm Känslor och sociala färdigheter föräldern som vägledare Psykolog Inger Dahlgren Psykolog Ann-Kristin Åkerholm Vilka sociala färdigheter vill du ge ditt barn? Om du ställer frågan till föräldrar får du

Läs mer

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

TANKE-HANDLING-KONSEKVENS

TANKE-HANDLING-KONSEKVENS Socialhögskolan Socialt arbete med Barn och Unga, SOL 067 VT 2004 TANKE-HANDLING-KONSEKVENS En kvalitativ studie kring elevers beteendeförändringar i samband med ARTträning Författare: Carolin Rosdahl

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman 11 och 13 oktober 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller. Bråkiga barn

Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller. Bråkiga barn Socio-emotionell problematik Anna-Karin Schuller Bråkiga barn Kärt barn har många namn. Utagerande/ utåtagerande barn Beteendestörning Samspelssvårigheter Tidigare störningar (Pokka: anknytningsbeteeden)

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Walkers verksamhet Aseman Lapset ry:s verksamhetsformer Walkers cafeér och gatuverksamhet

Läs mer

Grundläggande färdigheter

Grundläggande färdigheter Grundläggande färdigheter Lite läsning inför förskoleteamets kurs Utveckling och lärande i förskolan Lars Löwenborg 1 De grundläggande färdigheterna Mycket krävs för att förskolan ska bli den optimala

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13) Bilaga 5 till rapport 1 (13) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och, rapport 280 (2018) Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen SBU Statens beredning för medicinsk och social

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se

Läs mer

ART (Aggression Replacement Training) - en resurs i grundskolan?

ART (Aggression Replacement Training) - en resurs i grundskolan? Lärarutbildningen Examensarbete Hösten 2004 ART (Aggression Replacement Training) - en resurs i grundskolan? Handledare: Lena Grollmuss Författare: Greger Andersson Ulf Hansen ART (Aggression Replacement

Läs mer

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer

Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Godkänt den: 2017-06-19 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Innehåll Inledning... 2 Barn och procedurer...

Läs mer

Walk%Over. En#föreläsning#om#kriminalitet

Walk%Over. En#föreläsning#om#kriminalitet www.valbo.nu Walk%Over En#föreläsning#om#kriminalitet Bakgrund Kriminalitet#som#livsstil##(livsstils#begreppet) Brottslighet#kan#ses#som#en#livsstil#med#fyra# grunddrag: Upprepande%brott%mot%sociala%och%juridiska%lagar%och%

Läs mer

Att få ut det mesta av handledning. Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT

Att få ut det mesta av handledning. Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT Att få ut det mesta av handledning Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT Presentation Johanna Morén, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledarutbildad Lång erfarenhet

Läs mer

Livskunskap för de allra yngsta

Livskunskap för de allra yngsta Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018 Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna 30 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Agenda Vad händer med den dömda? Kan man behandla våld i nära relation? Hur ser behandlingen

Läs mer

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Försvara en vän. 6-8 elever 90 min SFT

Försvara en vän. 6-8 elever 90 min SFT Försvara en vän Syfte med lektionen Förberedelser 6-8 elever 90 min SFT Att försvara en vän kan kräva både mod och tydlighet. Här blir eleverna medvetna om i vilka situationer de kan stötta och hjälpa

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi vid depression

Kognitiv beteendeterapi vid depression Kognitiv beteendeterapi vid depression Cecilia Svanborg, KI, Klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykiatri S:t Göran Psykoterapienheten City, NSP cecilia.svanborg@sll.se Agenda Hur gör man? Vad går att

Läs mer

Att tacka. Att tacka 1. Bestäm vad du vill tacka för. 2. Välj rätt tid och plats för att tacka. 3. Berätta varför du tackar. 4. Tacka på ett bra sätt.

Att tacka. Att tacka 1. Bestäm vad du vill tacka för. 2. Välj rätt tid och plats för att tacka. 3. Berätta varför du tackar. 4. Tacka på ett bra sätt. Att tacka Syfte med lektionen Förberedelser 4-8 elever 60-90 min SFT Syftet med den sociala färdigheten att tacka är att eleverna blir medvetna om vikten av att visa uppskattning, vara tydlig med vad de

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Utbildningscentrum

Utbildningscentrum Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Ekonomisk modell molnhantering. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation och relationer

Ekonomisk modell molnhantering. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation och relationer Ekonomisk modell molnhantering ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation och relationer Övergripande del 1. Självsäkerhet 2. 7Cs kommunikation 3. Verbal och icke-verbal kommunikation Bestämdhet Passivitet Aggressivitet

Läs mer

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Rätten att uttrycka sig fritt

Rätten att uttrycka sig fritt Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation John Jouper, FD Idrottsvetenskap 2019-04-08 1 Idrott och Folkhälsa Idrott Fysisk aktivitet som ett medel, en aktivitet, för att utveckla Folkhälsan som

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,

Läs mer

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik

Lektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik Lektion 1 Stora berättelser och olika typer av etik Vad är etik och moral? Stora berättelser Olika religioner Politiska rörelser Filosofiska riktningar Kulturer Övriga världsbilder, övertygelser och livsåskådningar.

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer