FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

Transkript

1 Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna 30 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

2 Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

3 Bakgrund Vi har ett utifrån perspektiv. Det är svårt att vara troende och religionsbeteendevetare. Varför är människor religiösa? Tar inte ställning till vad som är rätt/fel, sant/falskt. Värderar inte eftersom det saknas vetenskaplig grund att värdera. Kan inte säga om Gud finns eller inte. Utan människor finns det inga gudar. Utifrån perspektiv inte inifrån perspektiv. Kommer att ge en introduktion i tre ämnen. Bakgrund till kulturmöten Klanen I princip är alla klansamhällen organiserade på samma sätt. De bakomliggande orsakerna till ett klansamhälle är stadskollaps, inbördeskrig, myndigheter och rättssystem som haverera. Tidigare vänner kan plötsligt bli fiender och det är en ständig kamp för överlevnad. I en sådan situation klarar man sig inte själv utan de enda man vågar lita på är familj och släkt. Robert använder sig av Somalia som exempel, eftersom det är ett av de mest utpräglade klansamhällena. Klansystemet i Somalia Klan Jilib Jiffo Reer Den minsta enheten (Reer) består vanligtvis av föräldrar, barn och deras respektive samt deras barn. Där finns starka emotionella band. Nästa steg blir Jiffo, som består av flera Reer. Det är mannens bröder och mannens kusiner, eftersom systemet är patriarkalt. Ett Jiffo kan bestå av personer. Flera Jiffo bildar ett Jilib bestående av tusentals personer. Flera Jilib bildar ett nätverk med en gemensam förfader, en klan. Klanen är en identitetsmarkör. Att tillhöra en klan innebär att man har ett skyddsnät, eftersom det är en plikt att hjälpa en klanmedlem. De har ingen erfarenhet av en fungerande stat eller demokrati så många somalier vänder sig hellre till sin klan än en svensk myndighet. Somalier har ofta inte tilltro till den ansiktslösa (skriftliga) kommunikationen. De är inte vana vid skriftlig information, eftersom det först var 1973 som Somalia fick ett eget skriftspråk. Detta kan vara viktigt att vara medveten om i sin yrkesroll. Kulturmöten Alla kulturmöten innebär att det är minst två individer som möts. Det handlar om att ge och ta. I Somalia har kön och ålder stor betydelse. Integration handlar om hur vi kan kommunicera med varandra och när våra värdegrunder krockar. Det är viktigt att prata om skillnaden, eftersom det är där utmaningen finns. 3

4 Släkten och familjens betydelse I en klan har medlemmarna kontroll på varandra, för i om det går dåligt för en individ påverkas hela klanen negativt. Det finns en korrelation mellan klan och heder. Att upprätthålla klanens heder faller på kvinnan och hennes sexualitet. Man får inte gifta sig eller ha sex med vem man vill. Då skulle man inte veta vem som är far till barnet och hela systemet skulle fallera, eftersom det har en patriarkalisk struktur. Det är en stark kontroll av kvinnans heder, där det är andra som har koll på kvinnans heder. För att upprätthålla eller återskapa klanens heder kan det därför bli aktuellt med sanktioner eller bestraffningar. Man måste inte tillhöra en klan, men det är drastiskt att stå utanför, jämförbart med att vara statslös. Uppfostran över kulturgränser Uppfostran att lära sig en kultur Uppfostran syftar till att skapa fungerande, helst framgångsrika människor i ett samhälle. Vissa delar av en kultur lärs in på låg medvetandenivå och andra på en hög medvetandenivå. Det vi lär in på låg medvetandenivå sker genom att vi imiterar eller härmar föräldrarna, t ex avstånd när vi kommunicerar med andra. När vi blir tillsagda hur vi ska göra sker inlärningen på en högre medvetandenivå. Kulturkrockar skapar alltid emotioner och det som är inlärt på informellt låg medvetandenivå framkallar de mest emotionella reaktionerna. Eftersom det är inlärt på låg medvetandenivå har vi inte heller några förklaringar eller kan förstå reaktionerna, vilket kan leda till att fördomar skapas. Kollektivistisk Individualistisk uppfostran I individualistisk uppfostran är normen det självständiga livet, det självständiga barnet. Barnet ska lära sig att tåla frustrationer, behärska känslor t ex ilska. Barnet uppmuntras att frigöra sig, skaffa vänner utanför familjen etc. Barnen frikopplas tidigt från familjen t ex vistas i förskoleverksamhet. I den kollektivistiska uppfostran läggs tonvikten på de kollektiva banden, som hänger samman med den stora familjen. De små barnen har inga förväntningar eller krav på sig. Det är först omkring fem till sex års ålder som kraven kommer och handlar då om respekt och lojalitet. I tonåren handlar kraven om att alltid prioritera familjen. Barnen bor kvar hemma tills de gifter sig och som man bor du hemma även efter äktenskapet. Förhandlande - auktoritära familjetyper I de förhandlande familjetyperna betonas konsensus, demokrati och rättvisa. Medan i de auktoritära familjetyperna betonas ansvar, respekt och beroende. Ansvar är könskodat och det är män som har ansvar, respekt ska visas av dem som är beroende i förhållande till dem som har ansvar. 4

5 Möten över kulturgränser: utmaningar och möjligheter Robert gör en jämförelse mellan det liberala samhället och klansamhället, se nedan. Det liberala samhället Klansamhället Rättigheter/Skyldigheter Individ Grupp/Släkt Makt Centraliserad Avcentralicerad Grundläggande värden Autonomi Lojalitet till kollektivet Status Individuella meriter Grupptillhörighet och heder Han beskriver också skillnaderna på en skuld- och en skamkultur. I skuldkulturen har individen personligt ansvar för såväl misslyckande som framgång. Det kan skapa en ångest för man måste prestera för att lyckas. I en skamkultur är kollektivet ansvarigt. Om det går bra eller dåligt faller ansvaret på hela kollektivet. Det som är positivt för kollektivet kan vara negativt för individen. Deltagarna diskuterar i bikupor Vad är kultur? Diskussionen sker utifrån fyra olika perspektiv. - Beteendemässigt Synligt yttre beteende och handlingar. Avstånd, ansiktsuttryck. - Funktionalistiskt Värderingar, normer, lagar, regler. - Kognivistiskt Tankemässigt, tolkningar, upplevelser. - Symboliskt Olika former av symboler Religion utanför Sverige (Europa) Robert inleder med en fråga om Vad är religion? Det är olika beskrivningar som, tron på en högre andlig makt, rättesnöre, ritualer, dualism, helig skrift. I Sverige är religion en privatsak. I många andra länder utanför Europa har religionen ett större giltighetsvärde, är ofta kopplad till familj/klan samt utgör en legal stat. I vissa länder skiljer sig lagstiftningen åt utifrån religionstillhörighet, d v s olika regler utifrån religion. 5