PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,

Transkript

1 Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, 45 högskolepoäng Cognitive behaviour therapy with children and adolescents (45 higher education units) Avancerad nivå (advanced level) 1. Fastställande Kursplanen har fastställts av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden att gälla från och med höstterminen Utbildningsområde: MED (med psyk), Psykologiska Institutionen 2. Inplacering Kursen utgör uppdragsutbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) med barn och ungdomar. Den kan av den studerande kompletteras med egen psykoterapi för att utgöra grundläggande psykoterapiutbildning med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. 3. Förkunskapskrav För tillträde till utbildningen krävs en grundutbildning omfattande minst 180 högskolepoäng inom ett vårdyrke, eller motsvarande utbildning, samt minst 2 års yrkeserfarenhet i yrket efter avslutad grundutbildning. Vidare krävs att den studerande under utbildningen har möjlighet att inom ramen för sitt arbete bedriva individuell KBT med barn och ungdomar som kan utgöra underlag för handledningen. Endast antagna till uppdragsutbildningen i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng, vid Göteborgs universitet, har tillträde till kursen. 4. Innehåll Kursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter i kognitiv beteendeterapeutisk teori och metod för terapeutiskt arbete med barn och ungdomar samt grundläggande kunskaper i KBT-inriktat föräldrastöd. Kursens innehåll har direkt anknytning till de studerandes praktiska kliniska arbete inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götalandsregionen. Kursen som löper över fyra terminer omfattar två delkurser: A Teori- och metodkurs (36 högskolepoäng) Theory and methods Kursen innefattar 4 moment (se nedan) och innehåller föreläsningar och seminarier omfattande 240 timmar. B Handledning och patientarbete (9 högskolepoäng) Supervision 1

2 Parallellt med teori- och metodkursen bedriver de studerande KBT med barn och ungdomar på sina egna arbetsplatser. Handledningen på det praktiska patientarbetet, som sker parallellt med den teoretiska utbildningen, uppgår till totalt 120 timmar, i grupp om högst 4 studenter. A Teori- och metodkurs (36 högskolepoäng) 1 Introduktion och ramkurs (4 högskolepoäng) Under kursen introduceras de studerande till utbildningen och denna planeras i tillämpliga delar tillsammans med de studerande. Under utbildningen följs studerandegrupperna upp med avseende på process, resultat och arbetsklimat. Uppföljningen sker bland annat genom smågruppsdiskussioner med kursledaren 1 2 gånger per termin. 2 Grundläggande teoribildning av relevans för KBT, samt psykiatrisk diagnostik och psykopatologi (11 högskolepoäng) Först ges en introduktion till området genom att olika perspektiv och förhållningssätt inom KBT presenteras. Ur såväl ett innehålls- som historiskt perspektiv beskrivs och diskuteras likheter och skillnader mellan beteendeterapi - kognitiv beteendeterapi - kognitiv psykoterapi och psykodynamisk terapi, liksom utvecklingen mot nyare former av KBT och olika former av integrativ terapi. Därefter behandlas grundläggande psykologisk teori och därpå grundade forskningsresultat av betydelse för KBT, med fokus på inlärning, minne, mentala representationer (script, inre arbetsmodeller mm.) och samspelet mellan emotion och kognition (affekter). Slutligen ges en introduktion till deskriptiv psykiatrisk diagnostik och utvecklingspsykopatologi som är av betydelse för upprättande av behandlingsprogram baserade på KBT med barn och ungdomar. Momentet ges under termin Metodik för KBT med barn och ungdomar (18 högskolepoäng) Momentet behandlar olika begrepp i kognitiv beteendeterapi, inklusive klinisk fall- och problemanalys, samt presenterar och övar metoder för hur sådana analyser kan göras inom KBT med barn och ungdomar Därefter behandlas samtals- och intervjuteknik med barn och ungdomar Momentet behandlar sedan användning av KBT vid olika typer av störningar hos barn och ungdomar (som ångeststörningar, beteendestörningar, depression, ätstörningar och självdestruktivt beteende). Under momentet ges också en introduktion till KBT-baserat arbete med föräldrar. Momentet ges under termin Forsknings- och utvärderingsmetoder i psykoterapi (3 högskolepoäng) Momentet behandlar kunskapsteoretiska och empiriska frågeställningar vid utvärdering av psykoterapi. Särskilt behandlas evidensbaserad psykoterapi, samt olika metoder för kvalitetssäkring av psykoterapi vid KBT. Momentet ges under termin 4. B Handledning och patientarbete (9 högskolepoäng) Under utbildningen skall den studerande bedriva KBT i minst tre olika ärenden rörande individuell behandling av barn och ungdomar. Behandlingsarbetet bedrivs på den studerandes arbetsplats inom ramen för det ordinarie patientarbetet. 2

3 Under utbildningen ges den studerande regelbunden handledning avseende pågående ärenden. Handledningen omfattar såväl ställningstagande till behandling, val av metod som den behandlande delen av arbetet. I handledningen ingår också att lära ut hur behandlingen dokumenteras, samt att introducera de studerande i att använda de bedömnings- och värderingsinstrument som är aktuella i olika typer av ärenden. Handledningen ges under termin Mål Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: förstå, förklara och redogöra för centrala begrepp och huvuddrag i kognitiv beteendeterapeutisk teoribildning tillämpa de psykoterapeutiska teorikunskaperna på olika fallbeskrivningar och med dess hjälp göra diagnostiska bedömningar och upprätta behandlingsprogram under handledning tillämpa olika KBT-tekniker i arbete med barn och ungdomar i det direkta patientarbetet samt integrera teori, metod och teknik förstå, förklara och kritiskt granska begreppet evidensbaserad behandling förstå och förklara begreppet kvalitetssäkring och kunna genomföra kvalitetssäkring av eget KBT-baserat arbete med barn och ungdomar 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Kursledare och handledare bedömer kontinuerligt de studerandes förmåga att tillgodogöra sig undervisningen och omsätta denna i kliniskt arbete. Under delkurs A sker skriftlig och muntlig examination en gång per termin. Därutöver skriver deltagarna en sammanfattning av diskussionen efter varje litteraturseminarium. Under delkurs B ansvarar kursledningen för kontakten med handledarna avseende handledningen. Examination av denna och det därmed sammanhängande praktiska behandlingsarbetet görs av handledaren. Denna examination skall avse: den studerandes förmåga att i praktiskt behandlingsarbete använda sig av KBT-tekniker, baserad på kontinuerlig bedömning av behandlingsarbetet, och slutlig bedömning av den studerandes skriftliga sammanfattningar av sina handledda behandlingar. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan utgörs av betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). 9. Kursvärdering Kursansvarig ansvarar för att de studerande bereds tillfälle att göra en kursutvärdering i samband med respektive moments avslutande. 10. Övrigt Utbildningen förutsätter grundläggande kunskaper i utvecklingspsykologi, psykopatologi, psykodiagnostik, inlärning och minne. Före kursstart ges ett prov avseende propedeutisk litteratur inom dessa områden. En stor del av kurslitteraturen är på engelska, varför goda kunskaper i engelska är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kursen. 3

4 Tillträde till kursen förutsätter att den studerande under hela studietiden i sitt patientarbete står under Socialstyrelsens tillsyn, antingen som legitimerad yrkesutövare eller genom sin anställning i sjukvården. Uppdragsgivaren ansvarar för annonsering av och urval till kursen, samt ställningstagande till slutlig antagning efter genomfört propedeutiskt prov. Om kursen ändras till innehåll och litteratur får prov göras enligt den tidigare kursplanen inom ett år efter ändringen. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt äldre kursplan. Kurs som helt upphört får tenteras inom två år efter det att kursen senast givits. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras. 4

5 Litteratur PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteende terapi med barn och ungdomar Litteraturlistan har fastställts av institutionsstyrelsen Bretherton, Inge & Munholland, Kristine, A. (1999). Internal working models in attachment relationships: A construct revisited. I Cassidy, J. & Shaver, P. (red.). Handbook of attachment: Theory, research, and clinical applications. (ss ) 22 s Broberg, Anders., Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord & Risholm Mothander Pia (2006). Anknytningsteori Betydelsen av nära känslomässiga relationer (ss , ) Stockholm: Natur och Kultur. 61 s Cosmides, Leda & Tooby, John.(1997). Evolutionary Psychology: A primer. Center for Evolutionary Psychology, University of California, Santa Barbara, Dept. of Anthropology. 23 s Friedberg, Robert D. & McClure, Jessica M. (2002). Clinical practice of cognitive therapy with children and adolescents: The nuts and bolts. New York: Guilford Press. 67 s Kendall, Philip C. (red.). (2005). Child & Adolescent Therapy: Cognitive-behavioral procedures (3:e uppl.). New York: Guilford Press. 30 s Kåver, Anna (2006) KBT i utveckling. En introduktion till kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och Kultur. 65 s Larsson, Billy (2007). Integration av olika skolbildningar i psykoterapi: möjligheter och hinder. Licentiatuppsats, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universit. 40 s Nelson, Katherine (1999). Event representations, narrative development and internal working models. Attachment & Human Development, 1, s Panksepp, Jaak & Panksepp, Jules B. (2000). The seven sins of evolutionary psychology. Evolution and Cognition, 6 (2), s Ramnerö, Jonas & Törneke, Niklas (2006). Beteendets ABC - en introduktion till behavioristisk psykoterapi. Lund: Studentlitteratur. 50 s Siegel, Daniel, J. (2001). Memory: An overview, with emphasis on developmental, interpersonal, and neurobiological aspects. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 40, s Artiklar i enlighet med föreläsarnas anvisningar 100 s 5