Stepwise Capio Anorexi Center AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB"

Transkript

1 Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna för uppföljning som är fastslagna av Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) och Stockholms läns landsting. Sammanlagt har 87 patienter registrerats initialt, tabell 1 visar könsfördelning för unga respektive vuxna. I tabell och 3 presenteras medelålder per diagnos och åldersspridning. Tabell och 5 visar hur förändring i diagnos skett från initialregistrering till 1- årsuppföljning. Tabell 1. Kön, ålder och BMI. registrering Kön Kvinnor Män < 18 år 179 st. (96 %) 8 st. ( %) 18 år 66 st. (97 %) 3 st. (3 %) Tabell. Medelålder/diagnos ungdomar Diagnosålder < 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=15 15, år Bulimia Nervosa (BN) n=18 15, år Ätstörning UNS (UNS) n=6 15, år Hetsätningsstörning (BED) n= 16, år Tabell 3. Medelålder/diagnos vuxna Diagnosålder 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=8, Bulimia Nervosa (BN) n=17 7, 18-6 år Ätstörning UNS (UNS) n=199 5, år Hetsätningsstörning (BED) n=16 3, 18-6 Capio Anorexi Center AB 1(16)

2 Tabell. Diagnosfördelning patienter < 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS * 7 BED 1 1 Totalt Kommentar: För patienter < 18 år visar 1-årsuppföljning att 5 personer (3 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 16 personer ( %) är förbättrade. *Av 15 personer som fortfarande uppfyller kriterier för Ätstörning UNS vid 1-årsuppföljning, är 9 (6 %) förbättrade enligt PSR-skalan. Tabell 5. Diagnosfördelning patienter 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS * 1 7 BED 8 1 Totalt Kommentar: För patienter 18 år visar 1-årsuppföljning att 96 personer (39 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 6 personer (19 %) är förbättrade. *Av 3 personer som fortfarande uppfyller kriterier för Ätstörning UNS vid 1-årsuppföljning, är 19 (59 %) förbättrade enligt PSR-skalan. Capio Anorexi Center AB (16)

3 Förändringsstatistik registrering - s uppföljning Analysmodell Analys av materialet sker utifrån två olika analysmetoder, s.k. completer analys och intentto-treat analys. Completeranalyser I den här analysen ingår alla patienter som gjort både den initiala mätningen och 1-årsmätningen på nedanstående mätinstrument. -analyser I den här analysen ingår alla patienter som Capio Anorexi Center hade en avsikt att behandla och som genomförde den initiala mätningen. Det betyder att alla som ingår i completeranalysen finns med även här men också alla övriga som bara gjorde initialmätningen. I de fall som 1-årsmätningen saknas så registreras deras initialvärden som 1-års data. Denna analysform kanske mest liknar ett naturalförlopp där Capio Anorexi Center hade för avsikt att behandla alla och där vissa fullföljt en planerad behandling och uppföljning medan andra av olika orsaker inte kunnat fullfölja behandlingen och/eller 1-årsuppföljningen. Att låta initialvärden fungera som uppföljningsvärden för patienter som inte fullföljt kan då likna en situation där patienten fallit bort ur behandling och därför inte förbättrats, vilket åtminstone inte ger ett missvisande positivt behandlingsresultat. Statistik För att mäta skillnader mellan två mätvärden (initialvärde och 1-årsvärde) så har vi använt s.k. parat t-test och effektstorlek. Vid parat t-test tolkas statistiskt signifikanta resultat som att resultaten inte uppkommit av en slump, och att de kan generaliseras till populationen patienter med ätstörning som söker till Capio Anorexi Center. Om p <.5 anses det vara statistiskt säkerställt inom beteendevetenskap. Det betyder att effekterna förväntas gälla även i fortsättningen om verksamheten är sig någorlunda lik. Effektstorlekar (Cohen s d) uttrycker skillnaden mellan medelvärden i form av standardavvikelser och tumregeln är att: <. = ingen effekt. = liten effekt.5 = medelstor effekt.8 = stor effekt Capio Anorexi Center AB 3(16)

4 Självsvarsinstrument och expertskattningar Nedanstående självsvarsformulär, förutom BMI, GAF och PSR som är expertskattningar, har patienter fått fylla i vid intitialregistrering och vid 1-årsuppföljningen. BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Gränsen för normalvikt vikt varierar lite med ålder och kön. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. Skala 1. PSR Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. Skala 1 6. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. Skala - 6 CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter och gäller de senaste tre dagarna. Skala 3. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. Skala 1. CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. Fylls endast i av vuxna patienter. Skala Inte alls Mycket. Läs gärna mer om dessa mätinstrument som ingår i Stepwise: Capio Anorexi Center AB (16)

5 Resultat Följande sidor presenterar resultaten för Capio Anorexi Center under tiden Alla instrument visar på statistiskt säkerställd positiv skillnad förutom delskalan Självkontroll i SASB. Vi har därför valt att enbart redovisa effektstorlek på respektive instrument. Barn och ungdomar < 18 BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Här visar vi bara förändringar för patienter med AN. BMI < 18 endast AN Completer n= n=89 Completer: d= -1.95, : d=-.78 Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek i completeranalysen. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. GAF < Completer n=7 n=161 Completer: d= -1., : d= -.77 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 5(16)

6 PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. 6 PSR < Completer n=7 n=16 Completer: d= 1.69, : d=.71 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effektstorleken är mycket hög i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 6(16)

7 EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. EDE-Q Completer < 18 år (n=71) Viktbekymmer Återhållsamhet Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.7 Figurbekymmer d=.59 Ätbekymmer d=.8 Viktbekymmer d=.68 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effektstorleken är medelstor på alla delskalor förutom Ätbekymmer där effektstorleken är stor. EDE-Q < 18 år (n=16) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.9 Figurbekymmer d=.7 Ätbekymmer d=.31 Viktbekymmer d=.7 Kommentar: analysen visar en medelstor effekt på alla delskalor. Capio Anorexi Center AB 7(16)

8 SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. SASB Completer < 18 år (n=71) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -.63 Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.8 Självkritik d=.63 Självkärlek d= -.85 Självhat d=.68 Självvård d= -.75 Självförsummelse d=.7 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 8(16)

9 SASB < 18 år (n=161) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -. Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.36 Självkritik d=.7 Självkärlek d= -.39 Självhat d=.3 Självvård d= -.3 Självförsummelse d=.1 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll men inte lika mycket om för de patienter som ingår i completeranalysen. Effekten är liten till medelstor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 9(16)

10 Vuxna 18 år BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Här visar vi bara förändringar för patienter med anorexi BMI 18 år endast AN Completer n=76 n=16 Completer: d= 1.7, : d=.65 Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket stor effekt i completeranalysen. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. 6 GAF 18 år Completer n=8 n=55 Completer: d= -1.15, : d= -.9 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket stor effekt i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 1(16)

11 PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. 6 5 PSR 18 år 3 1 Completer n=8 n=55 Completer: d= 1.8, : d=.6 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effekten är mycket stor i compelteranalysen. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. EDE-Q Completer 18 år (n=3) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.85 Figurbekymmer d=.8 Ätbekymmer d= 1.1 Viktbekymmer d=.93 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effekten är stor på delskalan Figurbekymmer men mycket stor på övriga delskalor. Capio Anorexi Center AB 11(16)

12 EDE-Q 18 år (n=55) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.37 Figurbekymmer d=.33 Ätbekymmer d=.7 Viktbekymmer d=.38 Kommentar: analysen visar medelstor effekt på alla delskalor. CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter. 1 1 CPRS Depression 18 år Completer n=35 n=59 Completer: d=.75, : d=.31 Kommentar: Diagrammet visar att patienters depressionssymptom minskar på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medeleffekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 1(16)

13 1 CPRS Ångest 18 år Completer n=35 n=55 Completer: d=.67, : d=.8 Kommentar Diagrammet visar att patienters ångestsymptom minskar på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. 1 CPRS Tvångsmässighet 18 år Completer n=35 n=57 Completer: d=.69, : d=.7 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i tvångsmässighet på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 13(16)

14 SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. SASB Completer 18 år (n=33) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -. Självkontroll d=.16 Självacceptans d= -.8 Självkritik d=.75 Självkärlek d= -.78 Självhat d=.7 Självvård d= -.57 Självförsummelse d=.51 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 1(16)

15 SASB 18 år (n=55) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -.19 Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.35 Självkritik d=.3 Självkärlek d= -.36 Självhat d=.3 Självvård d= -. Självförsummelse d=. Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll men inte lika mycket om för de patienter som ingår i completeranalysen. Effekten är liten till medelstor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. CIA 18 år Completer n= n=9 5 Completer: d=.88 : d=. Kommentar: Diagrammet visar att patienters psykosociala svårigheter minskar mellan mättillfällena. Completeranalysen visar mycket stor effekt och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 15(16)

16 Slutsats Capio Anorexi Center i Stockholm har sedan januari 5 registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling. Capio Anorexi Center i Varberg har registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling sedan 6 med ett uppehåll under 8. Majoriteten av dem som är under 18 år har haft anorexi eller anorexiliknande symptom och 96 % har varit flickor/unga kvinnor med en medelålder på 15,8 år. För de unga anorexipatienterna kan vi glädjande nog se en statistiskt säkerställd ökning av BMI från 1,9 vid initialregistreringen till 18,9 vid 1-års uppföljningen. För de som är över 18 är även här majoriteten kvinnor. I denna grupp kan vi se en mer blandad diagnosfördelning som sträcker sig från anorexi till bulimi och över till hetstätningsstörning. Vi kan på motsvarande sätt som för de under 18 år, se en BMI ökning för den äldre åldersgruppen mellan initialregistrering och 1-års uppföljning från 15,1 till 18,. Samtliga instrument som ingått i undersökningen visar på statistiskt säkerställda positiva förändringar med medelstora till mycket stora effektstorlekar förutom delskalan Självkontroll i SASB. Ett generellt problem har varit att få avslutade patienter att besöka enheten för att göra 1- årsuppföljning. Sedan 7 har rutinerna ändrats och patienter initialregistreras endast i samband med behandlingsstart och sedan 8 kan även uppföljningen göras via telefon, samt att patienter får en sms-påminnelse ett dygn före planerad kontakt vilket kommer att ökat täckningsgraden. Resultaten får betraktas som preliminära, och större antal patienter kommer i framtiden att ge stabilare uppskattningar. De visar dock att kvalitetsarbetet med Stepwise fungerar och ger relevant och viktigt information och att behandlingen på Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg är effektiv och uppfyller patienternas och våra egna högt ställda krav och förväntningar. Vår enhet i Malmö kommer under 1 att börja göra initialregistreringar. Referenser Björck, C., Clinton, D., Sohlberg, S., Hällström, T. & Norring, C. (3). Interpersonal profiles in eating disorders: Ratings of SASB self-image. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 76, Capio Anorexi Center AB 16(16)

Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård

Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård 2007-12-13 Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för ätstörningsvård leg. psykolog Caroline Björck, docent Markus Heilig & civ. ing Peter Printzén Stockholms läns landsting (SLL) Kunskapscentrum för

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Riksät. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

Riksät. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Riksät Årsrapport 2013 Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Årsrapport 2013 Riksät nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling www.psykiatriregister.se Registerhållare Sanna

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB

Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB Innehåll 1 Vision... 3 2 Uppdrag... 3 3 Capios värderingar... 3 4 Verksamheten... 3 5 Ledning... 4 6 Ätstörningsbehandling utifrån vetenskap och beprövad

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper

Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Vårterminen 2007 Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper Petter Ormann

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild

Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Höstterminen 2006 Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild En sambandsstudie om samsjuklighet och självbild hos

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

Föräldrar, barn och ätproblem

Föräldrar, barn och ätproblem Institutionen för Psykologi Ht 2004, C-uppsats Föräldrar, barn och ätproblem En studie av attityder till mat och ätande bland flickor i tonåren Emma Bäck Handledare: Ata Ghaderi Biträdande handledare:

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden

Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi HT 2008 Psykologexamensuppsats Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden Maria Blomgren &

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa.

Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa. Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 15hp VT 2009 Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa.

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Hypotalamisk obesitas

Hypotalamisk obesitas Hypotalamisk obesitas Jovanna Dahlgren Sektorsöverläkare och docent Centrum för Pediatrisk Tillväxtforskning Göteborgs Universitet Orsaker till fetma Huvudsakligen en genetisk komponent (många olika gener)

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007

Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde? Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Ätstörningsvård i Södra Älvsborg

Ätstörningsvård i Södra Älvsborg Datum 2012-09-26 Diarienummer HSN6 28-2012 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Borås Handläggare Anders Thorstensson Tfn: 010-441 39 48 E-post: anders.thorstensson@vgregion.se Ätstörningsvård i Södra

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning En litteraturstudie Författare: Thérèse Nilsson, Elisabeth Rafstedt Fördjupningsarbete, litteraturstudie Våren

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista 11. Ord- och förkortningslista ADIS Adolescens Antisocialt beteende ATP BASC-PRS BASC-TRS BDI Behaviorism Anxiety Disorder Interview Schedule for DSM-IV. Strukturerad klinisk intervju för barn 6 18 år

Läs mer

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Interpersonell Psykoterapi Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Pragmatisk köksbordsterapi IPT strukturerad, fokuserad och tidsbegränsad psykoterapi som fokuserar på interpersonella problem

Läs mer

Psykodynamisk psykoterapi för unga

Psykodynamisk psykoterapi för unga Centrum för folkhälsa Psykisk hälsa - barn och unga Psykodynamisk psykoterapi för unga Utvärdering av projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen Madeleine Jeanneau Regina Winzer Rapport 2007:1

Läs mer

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Assessment Center Guidelines and Ethical Considerations for Assessemnt Center Operations International Journal of Selection and Assessment Volume

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

Spel och spelproblem

Spel och spelproblem Spel och spelproblem Spel: Två eller fler parter satsar något av värde i hopp om att vinna något av större värde. Vem som vinner eller förlorar beror på utgången av händelser som är okända för deltagarna

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena

Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena FoU-enheten för närsjukvården i Östergötland Utvärdering av de psykosociala teamen i Borensberg, Motala och Vadstena Författare: Tommy Holmberg Lisbeth Börelius Birgit Ledström Ingrid Andersson Anniqa

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Neuropsykologisk funktion och personlighetsdrag hos patienter med ätstörningar

Neuropsykologisk funktion och personlighetsdrag hos patienter med ätstörningar Neuropsykologisk funktion och personlighetsdrag hos patienter med ätstörningar Jennie Ahrén Moonga Handledare: Professor Britt af Klinteberg MAGISTERKURS I PSYKOLOGI, 40 POÄNG, 2004 PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Tredje kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 24 november 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Första året med Bristningsregistret BR

Första året med Bristningsregistret BR Första året med Bristningsregistret BR Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Ännu har i huvudsak sfinkterskador registrerats. Registret är designat för att man även ska kunna

Läs mer

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB TNS Sifo AB 2013-04-29 Bakgrund och metod Bakgrund/syfte Telia Sonera Sverige AB ville genomföra en mätning för att se vilken mobiloperatör som svenska folket upplever

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid ätstörningar

Sjukgymnastisk behandling vid ätstörningar C-UPPSATS 2007:156 Sjukgymnastisk behandling vid ätstörningar Maria Hegstam, Cecilia Rackner Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert-rapport nr 2007-03 2007-06-20 www.sbu.se/alert Sammanfattning

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning Positiva effekter av fysisk aktivitet och träning Hjärtfunktionen Blodets egenskaper Kärltätheten i Muskelfunktionen syretransport & muskulaturen &

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Johan Parmler 2010-11-29 Publiceringstid kl. 05.00 Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Huvudresultat: Apoteksmarknaden och Systembolaget får högst kundnöjdhet inom Detaljhandeln. Lägst får

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får.

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får. Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får. Undersökningen görs av Statistiska Centralbyrån och

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Samband mellan egenupplevd hälsa och olika livsstilsvariabler hos servicemän och tjänstemän som genomgått en friskundersökning

Samband mellan egenupplevd hälsa och olika livsstilsvariabler hos servicemän och tjänstemän som genomgått en friskundersökning Samband mellan egenupplevd hälsa och olika livsstilsvariabler hos servicemän och tjänstemän som genomgått en friskundersökning Författare: Paulina Lilja Företagshälsan i Jönköping AB Handledare: Per Leanderson

Läs mer