Stepwise Capio Anorexi Center AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB"

Transkript

1 Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna för uppföljning som är fastslagna av Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) och Stockholms läns landsting. Sammanlagt har 87 patienter registrerats initialt, tabell 1 visar könsfördelning för unga respektive vuxna. I tabell och 3 presenteras medelålder per diagnos och åldersspridning. Tabell och 5 visar hur förändring i diagnos skett från initialregistrering till 1- årsuppföljning. Tabell 1. Kön, ålder och BMI. registrering Kön Kvinnor Män < 18 år 179 st. (96 %) 8 st. ( %) 18 år 66 st. (97 %) 3 st. (3 %) Tabell. Medelålder/diagnos ungdomar Diagnosålder < 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=15 15, år Bulimia Nervosa (BN) n=18 15, år Ätstörning UNS (UNS) n=6 15, år Hetsätningsstörning (BED) n= 16, år Tabell 3. Medelålder/diagnos vuxna Diagnosålder 18 år Medel Range Anorexia Nervosa (AN) n=8, Bulimia Nervosa (BN) n=17 7, 18-6 år Ätstörning UNS (UNS) n=199 5, år Hetsätningsstörning (BED) n=16 3, 18-6 Capio Anorexi Center AB 1(16)

2 Tabell. Diagnosfördelning patienter < 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS * 7 BED 1 1 Totalt Kommentar: För patienter < 18 år visar 1-årsuppföljning att 5 personer (3 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 16 personer ( %) är förbättrade. *Av 15 personer som fortfarande uppfyller kriterier för Ätstörning UNS vid 1-årsuppföljning, är 9 (6 %) förbättrade enligt PSR-skalan. Tabell 5. Diagnosfördelning patienter 18 år från initialregistrering till 1- årsuppföljning Huvuddiagnos Ingen diagnos AN BN UNS BED Totalt Huvuddiagnos Anorexia initialt Bulimia UNS * 1 7 BED 8 1 Totalt Kommentar: För patienter 18 år visar 1-årsuppföljning att 96 personer (39 %) inte längre uppfyller några diagnoskriterier för ätstörning enligt DSM-IV. Ytterligare 6 personer (19 %) är förbättrade. *Av 3 personer som fortfarande uppfyller kriterier för Ätstörning UNS vid 1-årsuppföljning, är 19 (59 %) förbättrade enligt PSR-skalan. Capio Anorexi Center AB (16)

3 Förändringsstatistik registrering - s uppföljning Analysmodell Analys av materialet sker utifrån två olika analysmetoder, s.k. completer analys och intentto-treat analys. Completeranalyser I den här analysen ingår alla patienter som gjort både den initiala mätningen och 1-årsmätningen på nedanstående mätinstrument. -analyser I den här analysen ingår alla patienter som Capio Anorexi Center hade en avsikt att behandla och som genomförde den initiala mätningen. Det betyder att alla som ingår i completeranalysen finns med även här men också alla övriga som bara gjorde initialmätningen. I de fall som 1-årsmätningen saknas så registreras deras initialvärden som 1-års data. Denna analysform kanske mest liknar ett naturalförlopp där Capio Anorexi Center hade för avsikt att behandla alla och där vissa fullföljt en planerad behandling och uppföljning medan andra av olika orsaker inte kunnat fullfölja behandlingen och/eller 1-årsuppföljningen. Att låta initialvärden fungera som uppföljningsvärden för patienter som inte fullföljt kan då likna en situation där patienten fallit bort ur behandling och därför inte förbättrats, vilket åtminstone inte ger ett missvisande positivt behandlingsresultat. Statistik För att mäta skillnader mellan två mätvärden (initialvärde och 1-årsvärde) så har vi använt s.k. parat t-test och effektstorlek. Vid parat t-test tolkas statistiskt signifikanta resultat som att resultaten inte uppkommit av en slump, och att de kan generaliseras till populationen patienter med ätstörning som söker till Capio Anorexi Center. Om p <.5 anses det vara statistiskt säkerställt inom beteendevetenskap. Det betyder att effekterna förväntas gälla även i fortsättningen om verksamheten är sig någorlunda lik. Effektstorlekar (Cohen s d) uttrycker skillnaden mellan medelvärden i form av standardavvikelser och tumregeln är att: <. = ingen effekt. = liten effekt.5 = medelstor effekt.8 = stor effekt Capio Anorexi Center AB 3(16)

4 Självsvarsinstrument och expertskattningar Nedanstående självsvarsformulär, förutom BMI, GAF och PSR som är expertskattningar, har patienter fått fylla i vid intitialregistrering och vid 1-årsuppföljningen. BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Gränsen för normalvikt vikt varierar lite med ålder och kön. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. Skala 1. PSR Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. Skala 1 6. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. Skala - 6 CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter och gäller de senaste tre dagarna. Skala 3. SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. Skala 1. CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. Fylls endast i av vuxna patienter. Skala Inte alls Mycket. Läs gärna mer om dessa mätinstrument som ingår i Stepwise: Capio Anorexi Center AB (16)

5 Resultat Följande sidor presenterar resultaten för Capio Anorexi Center under tiden Alla instrument visar på statistiskt säkerställd positiv skillnad förutom delskalan Självkontroll i SASB. Vi har därför valt att enbart redovisa effektstorlek på respektive instrument. Barn och ungdomar < 18 BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Här visar vi bara förändringar för patienter med AN. BMI < 18 endast AN Completer n= n=89 Completer: d= -1.95, : d=-.78 Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek i completeranalysen. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. GAF < Completer n=7 n=161 Completer: d= -1., : d= -.77 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket hög effektstorlek i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 5(16)

6 PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. 6 PSR < Completer n=7 n=16 Completer: d= 1.69, : d=.71 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effektstorleken är mycket hög i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 6(16)

7 EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. EDE-Q Completer < 18 år (n=71) Viktbekymmer Återhållsamhet Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.7 Figurbekymmer d=.59 Ätbekymmer d=.8 Viktbekymmer d=.68 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effektstorleken är medelstor på alla delskalor förutom Ätbekymmer där effektstorleken är stor. EDE-Q < 18 år (n=16) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.9 Figurbekymmer d=.7 Ätbekymmer d=.31 Viktbekymmer d=.7 Kommentar: analysen visar en medelstor effekt på alla delskalor. Capio Anorexi Center AB 7(16)

8 SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. SASB Completer < 18 år (n=71) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -.63 Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.8 Självkritik d=.63 Självkärlek d= -.85 Självhat d=.68 Självvård d= -.75 Självförsummelse d=.7 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 8(16)

9 SASB < 18 år (n=161) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -. Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.36 Självkritik d=.7 Självkärlek d= -.39 Självhat d=.3 Självvård d= -.3 Självförsummelse d=.1 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll men inte lika mycket om för de patienter som ingår i completeranalysen. Effekten är liten till medelstor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 9(16)

10 Vuxna 18 år BMI (Body Mass Index) är ett index som anger relationen mellan vikt och längd. Här visar vi bara förändringar för patienter med anorexi BMI 18 år endast AN Completer n=76 n=16 Completer: d= 1.7, : d=.65 Kommentar: Patienter med anorexia nervosa har förbättras till i det närmaste normalvikt vid 1- årsuppföljningen vilket indikeras av en mycket stor effekt i completeranalysen. GAF (Global Assessment of Functioning) är en skala som anger funktionsnivå för de senaste 3 dagarna. 6 GAF 18 år Completer n=8 n=55 Completer: d= -1.15, : d= -.9 Kommentar: Patienter uppvisade uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden vid initialmätningen men vid 1-årsuppföljningen uppvisar patienterna endast måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola vilket indikeras av en mycket stor effekt i completeranalysen. Capio Anorexi Center AB 1(16)

11 PSR: Psychiatric Status Rating Scale for Anorexia and Bulimia (PSR-AN/PSR-BN) är en skala som anger svårighetsgraden hos ätstörningssymptomen. 6 5 PSR 18 år 3 1 Completer n=8 n=55 Completer: d= 1.8, : d=.6 Kommentar: Patienter uppvisade svåra ätstörningssymptom vid initialmätningen men vid 1- årsuppföljningen har patienterna förbättrats, gått i partiell remission, effekten är mycket stor i compelteranalysen. EDE-Q (Eating Disorders Examination-Questionnaire) är ett självskattningsinstrument som avser att mäta ätstörningssymptom. EDE-Q Completer 18 år (n=3) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.85 Figurbekymmer d=.8 Ätbekymmer d= 1.1 Viktbekymmer d=.93 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras från initialregistrering till 1-årsuppföljning när det gäller ätstörningsrelaterade symptom, effekten är stor på delskalan Figurbekymmer men mycket stor på övriga delskalor. Capio Anorexi Center AB 11(16)

12 EDE-Q 18 år (n=55) Återhållsamhet 5 3 Viktbekymmer 1 Ätbekymmer Figurbekymmer Återhållsamhet d=.37 Figurbekymmer d=.33 Ätbekymmer d=.7 Viktbekymmer d=.38 Kommentar: analysen visar medelstor effekt på alla delskalor. CPRS (The Comprehensive Psychopathological Rating Scale) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I Stepwise används den affektiva delskalan (CPRS-S- A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet. Fylls endast i av vuxna patienter. 1 1 CPRS Depression 18 år Completer n=35 n=59 Completer: d=.75, : d=.31 Kommentar: Diagrammet visar att patienters depressionssymptom minskar på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medeleffekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 1(16)

13 1 CPRS Ångest 18 år Completer n=35 n=55 Completer: d=.67, : d=.8 Kommentar Diagrammet visar att patienters ångestsymptom minskar på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. 1 CPRS Tvångsmässighet 18 år Completer n=35 n=57 Completer: d=.69, : d=.7 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i tvångsmässighet på båda analyserna med stor effekt på completeranalysen och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 13(16)

14 SASB (Structural Analysis of Social Behavior) är ett självskattningsinstrument som avser att visa självbild. SASB Completer 18 år (n=33) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -. Självkontroll d=.16 Självacceptans d= -.8 Självkritik d=.75 Självkärlek d= -.78 Självhat d=.7 Självvård d= -.57 Självförsummelse d=.51 Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll. Effekten är medelstor till stor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). Capio Anorexi Center AB 1(16)

15 SASB 18 år (n=55) Självförsummelse Självhat Spontan/impulsiv Självacceptans Självkärlek Normalgrupp Självkritik Självvård Självkontroll Spontan/impulsiv d= -.19 Självkontroll d=.5 Självacceptans d= -.35 Självkritik d=.3 Självkärlek d= -.36 Självhat d=.3 Självvård d= -. Självförsummelse d=. Kommentar: Diagrammet visar att patienter förbättras i sin självbild förutom i delskalan Självkontroll men inte lika mycket om för de patienter som ingår i completeranalysen. Effekten är liten till medelstor på alla delskalor utom just Självkontroll. Data för normalgruppen är baserad på publicerade data. (Björck, Clinton, Sohlberg, Hällström & Norring, 3). CIA (Clinical Impairment Assessment) ett självskattningsformulär som mäter psykosociala svårigheter pga ätstörningar. CIA 18 år Completer n= n=9 5 Completer: d=.88 : d=. Kommentar: Diagrammet visar att patienters psykosociala svårigheter minskar mellan mättillfällena. Completeranalysen visar mycket stor effekt och medelstor effekt på intent-to-treat analysen. Capio Anorexi Center AB 15(16)

16 Slutsats Capio Anorexi Center i Stockholm har sedan januari 5 registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling. Capio Anorexi Center i Varberg har registrerat initialdata och 1-årsdata på patienter som varit i behandling sedan 6 med ett uppehåll under 8. Majoriteten av dem som är under 18 år har haft anorexi eller anorexiliknande symptom och 96 % har varit flickor/unga kvinnor med en medelålder på 15,8 år. För de unga anorexipatienterna kan vi glädjande nog se en statistiskt säkerställd ökning av BMI från 1,9 vid initialregistreringen till 18,9 vid 1-års uppföljningen. För de som är över 18 är även här majoriteten kvinnor. I denna grupp kan vi se en mer blandad diagnosfördelning som sträcker sig från anorexi till bulimi och över till hetstätningsstörning. Vi kan på motsvarande sätt som för de under 18 år, se en BMI ökning för den äldre åldersgruppen mellan initialregistrering och 1-års uppföljning från 15,1 till 18,. Samtliga instrument som ingått i undersökningen visar på statistiskt säkerställda positiva förändringar med medelstora till mycket stora effektstorlekar förutom delskalan Självkontroll i SASB. Ett generellt problem har varit att få avslutade patienter att besöka enheten för att göra 1- årsuppföljning. Sedan 7 har rutinerna ändrats och patienter initialregistreras endast i samband med behandlingsstart och sedan 8 kan även uppföljningen göras via telefon, samt att patienter får en sms-påminnelse ett dygn före planerad kontakt vilket kommer att ökat täckningsgraden. Resultaten får betraktas som preliminära, och större antal patienter kommer i framtiden att ge stabilare uppskattningar. De visar dock att kvalitetsarbetet med Stepwise fungerar och ger relevant och viktigt information och att behandlingen på Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg är effektiv och uppfyller patienternas och våra egna högt ställda krav och förväntningar. Vår enhet i Malmö kommer under 1 att börja göra initialregistreringar. Referenser Björck, C., Clinton, D., Sohlberg, S., Hällström, T. & Norring, C. (3). Interpersonal profiles in eating disorders: Ratings of SASB self-image. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 76, Capio Anorexi Center AB 16(16)

Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB Stepwise 2013 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Malmö, Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient 1 år efter initialregistrering och vi följer

Läs mer

Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård

Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för. ätstörningsvård 2007-12-13 Ett datorbaserat kvalitetssäkringsverktyg för ätstörningsvård leg. psykolog Caroline Björck, docent Markus Heilig & civ. ing Peter Printzén Stockholms läns landsting (SLL) Kunskapscentrum för

Läs mer

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Riksät. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

Riksät. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Riksät Årsrapport 2013 Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Årsrapport 2013 Riksät nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling www.psykiatriregister.se Registerhållare Sanna

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper

Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Vårterminen 2007 Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymtom, och skillnader mellan diagnosgrupper Petter Ormann

Läs mer

Riksät Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

Riksät Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Riksät Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling SEDiQ Swedish Eating Disorder Quality System Vad är syftet med SEDiQ? Att höja kvaliteten i vården Nytta för behandlare och patient Minska

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB

Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB Verksamhetsberättelse 2013 Capio Anorexi Center AB Innehåll 1 Vision... 3 2 Uppdrag... 3 3 Capios värderingar... 3 4 Verksamheten... 3 5 Ledning... 4 6 Ätstörningsbehandling utifrån vetenskap och beprövad

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån MBT vid ätstörningar David Clinton Frosseri Pieter Bruegel den äldre (1525-1569) Konkretisering Bakgrund You are what you eat Att se ätstörningar utifrån Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN ÒaÉí=Ü~åÇä~ê=áåíÉ=çã=ã~í=ìí~å=çã=â åëäçêò= =Ó=âöåëëâáääå~ÇÉê=á=ÉãçíáçåëêÉÖäÉêáåÖ=Ää~åÇ= íëíöêç~=é~íáéåíéê= = = = m~åççê~=eìäíèîáëí= e~åçäéç~êéw=^åçêé~ë=_áêöéö êç=c=j~êâìë=g~åëëçå=cêöàã~êâ= = Psykoterapeutexamensarbete

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Andrzej Werbart & Mo Wang Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och Stockholms läns landsting Vad behöver vi

Läs mer

Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild

Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Höstterminen 2006 Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild En sambandsstudie om samsjuklighet och självbild hos

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Riksät. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling

Riksät. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Riksät Årsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Årsrapport 2014 Riksät nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling www.psykiatriregister.se Registerhållare Sanna

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande? MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund och diagnostik MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Vad är ätstörningar? En diagnos? Ett personligt lidande? Gulls beskrivning

Läs mer

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Uppföljning Dag. Rapport 4. Självbild efter genomförd behandling vid Magelungens dagverksamhet. Johan Strömbeck Ingemar Oldenvi David Clinton

Uppföljning Dag. Rapport 4. Självbild efter genomförd behandling vid Magelungens dagverksamhet. Johan Strömbeck Ingemar Oldenvi David Clinton Uppföljning Dag Rapport 4 Självbild efter genomförd behandling vid Magelungens dagverksamhet. Johan Strömbeck Ingemar Oldenvi David Clinton 2011 Abstrakt Dagverksamheter för ungdomar med allvarliga psykiska

Läs mer

Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden

Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi HT 2008 Psykologexamensuppsats Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse för självbilden Maria Blomgren &

Läs mer

Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Tabita Björk

Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet. Tabita Björk Nr 40 Förändring av ätstörningssymtom och psykiatriska symtom under ett år i behandling på specialistenhet Tabita Björk 2008 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller kan beställas

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt

Läs mer

Föräldrar, barn och ätproblem

Föräldrar, barn och ätproblem Institutionen för Psykologi Ht 2004, C-uppsats Föräldrar, barn och ätproblem En studie av attityder till mat och ätande bland flickor i tonåren Emma Bäck Handledare: Ata Ghaderi Biträdande handledare:

Läs mer

Kroppsmissnöje hos kvinnliga patienter med ätstörning - Utvärdering av gruppbehandling med fokus på kroppsuppfattning

Kroppsmissnöje hos kvinnliga patienter med ätstörning - Utvärdering av gruppbehandling med fokus på kroppsuppfattning ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, 61-90 hp C-uppsats, 15 hp Höstterminen 2015 Kroppsmissnöje hos kvinnliga patienter med ätstörning

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning

Ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning Mälardalens högskola Institutionen för Samhälls- och beteendevetenskap Ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning En jämförelse mellan storstad och tätort Malin Lundquist C-uppsats i psykologi, HT 2007

Läs mer

Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa.

Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa. Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 15hp VT 2009 Av frukten känner man trädet? - En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa.

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning

Läs mer

Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet

Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet Utvärdering utifrån klientens perspektiv av studerandeterapier vid Psykologmottagningen, Institutionen för psykologi, Umeå universitet Eva Sundin Britt Wiberg FORSKNINGSRAPPORTER Institutionen för psykologi

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund till ätstörningar Uppkomst och utveckling MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Beskrivning och behandling Tonårs flickor

Läs mer

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2016! Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00

Läs mer

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Symposium Ätstörningar och reproduktion Symposium Ätstörningar och reproduktion Moderator: Angelica Lindén Hirschberg, professor, öl, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Program Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl, KK, Karolinska:

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland

Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben 2010-08-02 Dnr: LiÖ 2010-1976 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland Under året har vårdsamverkansberedningen arbetat med en översyn

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar

Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar Jakobs Anna Danielsson Handledare: David Clinton EXAMENSARBETE PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Innehållsförteckning

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

MANUAL kvalitetsregister

MANUAL kvalitetsregister MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till

Läs mer

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är28 poäng. För Godkänt krävs minst 17 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 22,5 poäng.

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är28 poäng. För Godkänt krävs minst 17 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 22,5 poäng. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1307/PC1546 Kursnamn: Kurs 7: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik/forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum:

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13 VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning

Läs mer

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016 ÄTSTÖRNINGAR 24 november 2016 Ett möte vård, forskning, utbildning 13.00 14.00 Introduktion till ätstörningar. David Clinton & Johanna Levallius, Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS) 14.00-14.20 Behandling

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Psykisk hälsa och självbild hos gymnasieungdomar i Umeå kommun

Psykisk hälsa och självbild hos gymnasieungdomar i Umeå kommun Psykisk hälsa och självbild hos gymnasieungdomar i Umeå kommun Mari Nordström -Bask Handledare: Bruno Hägglöf Umeå Universitet / Barn- och ungdomspsykiatri Ht 2009 Självständigt arbete för kandidatexamen

Läs mer

KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER

KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER EGEHEM UTBILDAR KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER KONFERENSER & WORKSHOPS KURSER ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR EGEHEM ERBJUDER ETT UTBUD AV UTBILDNINGSTILLFÄLLEN. DU FÅR TA DEL AV DET SENASTE INOM FORSKNING OCH

Läs mer

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1

Läs mer

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får.

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får. Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får. Undersökningen görs av Statistiska Centralbyrån och

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Innan var det evig vinter. Nu är det lite vår.

Innan var det evig vinter. Nu är det lite vår. Umeå universitet Institutionen för psykologi Examensuppsats ht 2007 Innan var det evig vinter. Nu är det lite vår. Utvärdering av Känsloskola vid en psykiatrisk klinik en pilotstudie Lisa Larsson Handledare:

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet hos barn och vuxna diagnostiserade med ätstörningar

Psykiatrisk samsjuklighet hos barn och vuxna diagnostiserade med ätstörningar UPPSALA UNIVERSITET Läkarprogrammet Självständigt arbete, 30p Höstterminen 2011 Psykiatrisk samsjuklighet hos barn och vuxna diagnostiserade med ätstörningar Jenny Isaksson Handledare Yvonne Linné von

Läs mer

Vikten av vikt. - Sambandet mellan BMI och behandlingsutfall vid diagnostiserad ätstörning. Sammanfattning

Vikten av vikt. - Sambandet mellan BMI och behandlingsutfall vid diagnostiserad ätstörning. Sammanfattning Vikten av vikt - Sambandet mellan BMI och behandlingsutfall vid diagnostiserad ätstörning Sammanfattning Denna studie, baserad på enkätdata från det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan

Läs mer

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest

Inferensstatistik. Hypostesprövning - Signifikanstest 011-11-04 Inferensstatistik En uppsättning metoder för att dra slutsatser om populationers egenskaper (parametrar) med hjälp av stickprovs egenskaper (statistik) Hypostesprövning - Signifikanstest Ett

Läs mer

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod

Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2014-02-18 kl. 13:30 17:30 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 SSK 07 och ssk06 3 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in

Läs mer

Feedback för Förändring Kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsförlopp genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion

Feedback för Förändring Kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsförlopp genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion FORSKNINGSPROGRAM Feedback för Förändring Kvalitetssäkring av psykiatrins behandlingsförlopp genom en feedback-modell med inbyggd alarmfunktion Helena Hansson, Jenny Rundberg, Agneta Öjehagen och Mats

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

Sommarrapport 2007 med fokus på Förstagångsskattningar med Kvalitetsstjärnan

Sommarrapport 2007 med fokus på Förstagångsskattningar med Kvalitetsstjärnan Bi070726 Sommarrapport 2007 med fokus på Förstagångsskattningar med Kvalitetsstjärnan Efter kontroll och rensning av insamlade filer finns det nu 3094 stjärnskattningar i databasen. Förstgångsskattningarna

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer