ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

Transkript

1 ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS (KIND), KI 1 ADHD Epidemi? 1

2 Epidemi? BUP-diagnoser: unika individer i öppenvården/år (SoS registerservice, 2012) Antal personer (per ) i Sverige som hämtat ut metylfenidat Pojkar 3.3% Flickor 1.3% 2

3 ADHD diagnos: Jämförelse med USA Betydligt färre ADHD diagnoser i Sverige jämfört med t.ex. USA Jämförelse med medicinering för andra diagnoser 3

4 KAN MAN STÄLLA BÄTTRE DIAGNOSER GENOM ATT ANVÄNDA NEUROPSYKOLOGISKA TESTER? 1 KAN MAN FÅ EN BÄTTRE FÖRSTÅELSE FÖR BARNETS FUNGERANDE I SKOLAN MED HJÄLP AV NEURO PSYKOLOGISK 2 TESTNING? BÖR MAN ANPASSA BEHANDLINGEN TILL VILKA NEUROPSYKOLOGISKA BRISTER SOM BARNET HAR? 3 7 ADHD ÄR EN HETEROGEN DIAGNOS VAD GÄLLER NEUROPSYKOLOGISKA BRISTER 8 4

5 BARKLEYS HYBRID MODELL AV ADHD Inhibition/ Impulskontroll ADHD = BRISTER I EXEKUTIVA FUNKTIONER Verbalt arbetsminne Icke verbalt arbetsminne Självreglering Planeringsförmåga Barkley, Psychological Bulletin, 1997 Sonuga-Barke, Neuroscience and Biobehavioral Reviews 27 (2003)

6 DUAL PATHWAY MODELLEN Sonuga-Barke, Neuroscience and Biobehavioral Reviews 27 (2003) ADHD ÄR EN HETEROGEN DIAGNOS En ganska stor subgrupp av barn med ADHD har inte brister i exekutiva funktioner såsom inhibition (impulskontroll) och arbetsminne. Motivationella faktorer (t.ex. delay aversion) verkar vara viktiga för ADHD Forskningen har visat (i en mängd olika studier i olika länder) att barn med ADHD uppvisar högre variabilitet i sin reaktionstid på kognitiva uppgifter (d.v.s. ibland svarar de väldigt snabbt och ibland väldigt långsamt). Hur hänger olika funktioner samman. Inte värt att lägga till något nytt om denna funktion har ett mycket stort överlapp med andra funktioner ( Nytt namn på samma sak ) De flesta studier har dock enbart gjort gruppjämförelser (d.v.s. studerat skillnader i medelvärden mellan barn med ADHD och kontroller). Utifrån ett klinisk perspektiv krävs dock data på individnivå. 6

7 HUR MÅNGA BARN MED ADHD HAR BRISTANDE EXEKUTIVA FUNKTIONER? = ADHD GRUPPEN = KONTROLLGRUPPEN Nigg, Willcutt, Doyle & Sonuga-Barke.,

8 Exekutiva brister, delay aversion, och hög variabilitet i reaktionstiden och vad MER? Wåhlstedt, Thorell & Bohlin, Journal of Abnormal Child Psychology,

9 Kan man förstå de neuropsykologiska bristerna vid ADHD bättre genom att inkludera emotioner? Sjöwall et al., JCPP, 2013 EXEKUTIVA FUNKTIONER OCH EMOTIONELLA FUNKTIONER HOS BARN MED ADHD Sjöwall et al., JCPP,

10 KOPPLINGEN MELLAN ADHD SYMTOM, NEUROPSYKOLOGISKA BRISTER OCH FUNKTIONSNIVÅ I VARDAGEN URSPRUNGLIG KAUSAL MODELL Coghill et al. (2014), psychological Medicine KOPPLINGEN MELLAN ADHD SYMTOM, NEUROPSYKOLOGISKA BRISTER OCH FUNKTIONSNIVÅ I VARDAGEN ALTERNATIV MODELL Coghill et al. (2014), psychological Medicine 10

11 Kopplingen neuropsykologiska brister och skolprestationer: våra egna data Sjöwall & Thorell, Developmental Neuropsychology, Kopplingen emotionsreglering och kamratrelationer: våra egna data Reglering av ilska ADHD Reglering av glädje/upprymdhet KAMRAT PROBLEM Bristande exekutiva funktioner N.S. Sjöwall & Thorell, Developmental Neuropsychology,

12 BEHANDLING FÖR NEUROPSYKOLOGISKA BRISTER 23 Datoriserad kognitiv träning Bland annat Robomemo som utvecklats av Torkel Klingberg vid KI och förskolevariant av detta program (Junior Memo) som jag själv utvecklat tillsammans med Torkel Ökad aktivering i hjärnans frontala och parietala delar som en effekt av träning hos friska vuxna (Olesen et al., 2006) Arbetsminnesträning leder till ökad frisättning av dopamin i hjärnan (McNab et al., Science, 2009) 12

13

14 Den skattare som stod barnet närmast (vanligtvis föräldrar) Blinda skattare som inte kände till att barnet fått en behandling (vanligtvis lärare) SLUTSATSER META ANALYS AV ICKE FARAMAKOLOGISKA BEHANDLINGSEFFEKTER Få studier uppfyller kraven på god forskning (RCT = Randomized Control Trial). Från 2847 studier till 59 stycken som inkluderades i meta analysen Visst stöd för att kost kan påverka. Dock troligen främst för barn som har särskild känslighet. Kost och motion diskuteras väldigt lite i samband med ADHD i Sverige till skillnad från flera andra länder (se t.ex. NICE Guidelines) Stora effekter av föräldrastödsprogram, men dessa försvann helt när man använde en blind skattare (t.ex. lärare) anmärkningsvärt då dessa program rekommenderas som first line treatment i många länder. Svårigheter att dra slutsatser om enskilda behandlingar utifrån en meta analys om studierna som ingår skiljer sig mycket åt (gäller kanske framför allt föräldraprogram och kognitiv träning). 14

15 Ny meta analys av COGMED kognitiv träning Signifikanta (men inte stora) effekter på koncentrationsproblem i dagliga livet, men hur starka är egentligen effekterna av kognitiv träning på barnets skolprestationer? Spencer-Smith and Klingberg (2015), PlosONE GRUNDLÄGGANDE PRINCIPEN: TRIANGELN Sällan Gränssättning Att förebygga problembeteende Ofta Att uppmuntra och förstärka positivt beteende FÖRSTÅELSE OCH REALISTISKA KRAV 5 15

16 PROGRAM SÄRSKILT UTVECKLADE FÖR ADHD BEHÖVS NEW FOREST PARENTING PROGRAM Thompson et al., European Child and Adolescent Psychiatry, 2009 MINA SLUTSATSER Möjligen kan man ställa bättre diagnoser med hjälp av neuropsykologisk testning istället för att fokusera på symtomnivåer Även om man håller fast vid symtomkriterierna enligt den nuvarande DSMsystemet så kan neuropsykologisk testning vara mycket användbar för att få en bättre förståelse för barnets styrkor och svårigheter. Används testresultaten på detta sätt i Sverige i dag? Vi måste bli bättre på att skapa behandlingsalternativ där man försöker stärka barns neuropsykologiska funktioner, helst inom förskola/skola istället för i hemmet. Vi måste erbjuda föräldrautbildningsprogram som är anpassade för familjer som har barn med ADHD och inte bara använda tillgängliga program eftersom dessa egentligen är skapade för att primärt hantera trots och aggressivitet. Det måste finns flera olika typer av föräldrautbildningsprogram som anpassats bättre utifrån varje familjs behov. Det bör inte vara så att de familjer som har svårast problem måste gå flera olika kurser eller att barnen måste genomgå en massa olika träningsprogram 16

17 STORT TACK FÖR MIG! Stort tack också till alla mina fantastiska medarbetare och de som inspirerat mig i min forskning: Douglas Sjöwall (KI) Raziye Salari (KI) Sara Herring (KI) Gunilla Bohlin (UU) Ann-Margret Rydell (UU) Sofia Diamantopoulou (UU, University of Muria, Spanien) Alberto Veleiro (Spanien) Anouk Scheres (Nederländerna) Edmund Sonuga-Barke (Storbritannien, Belgien) Anne-Mette Lange & Rikke Lambek (Danmark) 33 17