Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan"

Ulrika Martinsson
för 7 år sedan
Visningar:

2 Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare är det genetiska arvet och miljöfaktorer som leder till ätstörningar än den stora pressen att prestera höga betyg. Studiens analyser visade att det inte är farligt för flickor och tonåringar att ha höga prestationer i skolan. Det finns inget orsakssamband mellan höga skolprestationer och anorexi och bulimi bland kvinnor. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, December 2015

3 Viktig forskning 2015 Månadens artikel, Medicinska fakulteten, LU: Ingen koppling mellan adhd-medicinering och drogmissbruk (Jan Sundquist) Psychological Medicine, April 2015

4 Viktig forskning 2015 Mindfulness-behandling i grupp lika effektivt som KBT vid depression och ångest (Jan Sundquist) Studien, publicerad i British Journal of Psychiatry, är den första randomiserade studien som har jämfört gruppbehandling med mindfulness och individuell kognitiv beteendeterapi av patienter som har depression och ångest i primärvården. Studien genomfördes vid 16 vårdcentraler i Skåne, privata som offentliga. British Journal of Psychiatry, Februari 2015

5 Bakgrund Psykisk ohälsa är bland de mest betydande hälsoproblemen globalt och i Sverige. Många psykiska problem manifesterar sig redan i unga år, vilket ger möjligheter för tidigt ingripande och förebyggande. Fysiska och hormonella skeenden under puberteten har en stor inverkan på förekomsten av psykisk ohälsa hos både pojkar och flickor.

6 Bakgrund De högsta nivåerna av humörpåverkan, ångest och ätstörningar hos kvinnor uppnås dock efter puberteten, observationer som vi har styrkt i Sverige. Förmodligen grundläggs symtomen ofta mycket tidigare. Vi ser att barn börjar få ångest redan vid 6-7 års ålder. Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos unga är fortfarande ett relativt outforskat område.

7 Syfte Syftet är att utvärdera kortsiktigt och på lång sikt effekterna av daglig klassrumsmeditation med mindfulness (5-10 minuter per dag) på: psykisk hälsa och kroppslig hälsa hälsorelaterad livskvalitet sociala relationer skolprestationer

8 Metod Att före och efter 3 månaders mindfulness och över tiden i regionala och nationella register: individnivå (socioekonomi, migrationsbakgrund/födelseland), familjenivå (civilstånd, familjeinkomst) skolnivå (mobbning, otrygghet, lugnare i klassen) barnens hälsa (självskattad i enkäter men även följa i register insjuknande i depression, ångest, ADHD, ätstörningar, psykos m.m).

9 Vår hypotes är att mindfulness ska minska stress och öka lugn ge bättre sömn öka koncentrationen förbättra inlärningen öka självkänslan utveckla förståelse och empati

10 Metod Personal vid CPF kommer att gå igenom materialet som inkommer och fortlöpande granska det. Framkommer det att ett barn/ungdom upplever stark ångest eller depression, kommer detta att rapporteras till vårdnadshavaren som väljer om ansvarig skolhälsovård (skolsköterska) ska kontaktas. Vi räknar med att fånga upp dold allvarlig psykisk ohälsa som kan behandlas

11 Metod Formulär fylls i: Inför start, efter 3 månader samt årligen, till barnet avslutar årskurs 9 Registeruppföljningen är längre, till 18år Varför så länge? När insjuknar man i psykisk sjukdom? Åldersanpassade formulär! Endast vårdnadshavarna för barn i årskurs 0-3 kommer att fylla i ett formulär, folkhälsoenkäten.

12 Genomförande Informerat samtycke måste inhämtas från båda vårdnadshavare (om två) för alla barn i årskurs 0-9 om de ska få delta i studien Personnummer användas inte i formulären/skattningsskalorna. Dessa kommer att förses med ett personspecifikt ID-nummer.

13 Genomförande Information om studien till eleverna som är åldersanpassad, lämnas av läraren Informationsbrev till elever finns för: - årskurs 0-3, 4-6 resp. 7-9

14 Genomförande Barn i årskurs 0-9 fyller i formulären i klassrummet (i pappersform eller webbaserat ca 1 h) tillsammans med projektkoordinatorn/personal vid CPF. Elever som inte deltar i studien behöver få andra arbetsuppgifter av läraren under denna tid. Varje elev sitter själv och fyller i formulären och får assistans av projektkoordinator vid behov. Detta för att minimera utpekande och grupptryckets påverkan!

15 Vid utgången Där finns kuvert med informerat samtycke Barnens namn står på kuverten Ta med kuvert hem skicka in svarskuvert eller lämna till barnens lärare

16 Tack! Läs mer på vår hemsida:

17 RESULTS

Relevanta dokument

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,