SKILLSS. Av Inspektionen för vård och omsorgs, IVO:s tillsynsrapporter från 2013 och 2014 framgår brister i

Transkript

1 SKILLSS - En evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS har som syfte att utveckla god kvalitet och salutogen omvårdnad inom LSS-stöd och service och fokuserar på brukarens självbestämmanderätt, delaktighet och meningsfullhet i vardagen. Av Inspektionen för vård och omsorgs, IVO:s tillsynsrapporter från 2013 och 2014 framgår brister i styrning och ledning av bostäder med särskild service. Det förekommer i vissa verksamheter olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder samt framkommer att många av verksamheterna behöver förbättra innehåll, implementering av och uppföljning av den sociala dokumentationen som genomförandeplaner. Genom metodens konkreta kärnkomponenter struktureras arbetet med brukarna. Metoden innefattar: Utbildning Metodhandledning Juridisk handledning Dokumentationsstöd Beteenderapportering Utvärdering För vidare information om SKILLSS metoden Nicolina Fransson nicolina@parenso.com Mobil: För att en utvärderingsstudie skall betraktas vara evidensbaserad krävs att den når upp till kraven på reliabilitet (tillförlitlighet) och såväl intern som extern validitet (giltighet och effektivitet). Se

2 SKILLSS en kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter Metodbeskrivning SKILLSS är en kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter. SKILLSS syftar till att på ett strukturerat sätt hjälpa medarbetare såväl som chefer att genom konkreta steg, med hjälp av kärnkomponenter, att i vardagen planera, fokusera och följa upp arbetet med brukarna. Socialstyrelsen hänvisar till flertalet forskningsstudier 2 som alla gemensamt åskådliggör att framgångsrika implementeringar sker i fyra steg; 1. Behovsinventering, 2. Installation (readiness) 3. Användning 4. Vidmakthållande. SKILLSS metoden utgår från liknande principer; 1. Behovsinventering. Att identifiera och tydliggöra verksamhetens behov för att därigenom öka möjligheterna att lyckas med en implementering. 2. Readinessfasen. Detta steg inleds med en dags föreläsning/utbildning till samtliga chefer gällande implementering och readinessförfarande. Här diskuteras behovet av organisatoriska tillämpningar så som; skapa team runt brukarna, avsätta tid till brukarmöten, organisering gällande dokumentation samt chefernas ansvar för implementeringen. Därutöver ges en tvådagars grundläggande utbildning i såväl relevanta teorier, kärnkomponenterna i metoden och dokumentation till medarbetare och chefer. 3. Användning. Verksamheten sätter igång och börjar arbeta med kärnkomponenterna i sin vardag dvs. att ha brukarmöten i teamen samt fylla i beteenderapporter på samtliga brukare. Som stöd erhåller personalgruppen tillsammans med sin närmast ansvariga chef handledning en gång i månaden (se mer under handledning). Några månader efter uppstart ersätts metodhandledningen med en juridisk handledning. Fokus vid detta tillfälle är dokumentation, genomförande- och individuella planer. Därutöver kan även frågor om t.ex. sekretess, samverkan, Lex Sarah, begränsningsåtgärder, rättslig ställföreträdare även diskuteras. Verksamheterna har även möjlighet att påverka innehållet efter behov och önskemål. 2

3 4. Utvärdering och adherence. Med hjälp av SKILLSS kärnkomponenter har organisationen själv möjlighet att kontinuerligt utvärdera sitt arbete samt verksamhetens metodtrogenhet över tid. SKILLSS erbjuder verksamheten utvärdering efter ett år, se utvärdering. Kärnkomponenter/bild av metod Dokumentation och genomförandeplan Kraven på korrekt och rättssäker dokumentation har successivt höjts inom alla människobehandlande organisationer och idag kommer inte sällan tillsyn att fokusera detta område. Vidare har tillsyn av LSS-verksamheter, adekvata riskbedömningar och analyser inom området uttalats vara delar vilka, enligt regerings mening, bör stärkas ytterligare (prop. 2012/13:20 s.90 ff). Det är angeläget att höja och utveckla sådan dokumentationskompetens inom LSSverksamheter. Från dokumentationsansvariga medarbetare uttrycks en osäkerhet i vad som är relevant att dokumentera, hur korrekt och lättöverskådlig dokumentation bör utformas samt önskemål om kontinuerliga men praktiskt förankrade utbildningsinsatser. SKILLSS möter dessa behov av kompetensutveckling genom att erbjuda kontinuerliga och praktiskt inriktade utbildningsinsatser avseende rättssäker dokumentation, av såväl fortlöpande social dokumentation som genomförandeplaners utformning. Metoden avser att tydliggöra och stärka sambanden mellan de olika delarna av verkställighetsdokumentationen. SKILLSS möjliggör kontinuerliga uppdateringar av genomförandeplaner och annan dokumentation genom handledning (beteenderapporter och brukarmöten). Finns behov och önskemål från verksamheten vad gäller andra juridiska utbildningsområden tillgodoser SKILLSS även dessa vid förfrågan.

4 Handledning Handledning i SKILLSS är en målinriktad metodhandledning. Detta innebär att handledningen har brukarfokus och utgångspunkten är genomförandeplanens mål. Metoden innefattar beteenderapporter och brukarmöten. I brukarmöten planeras kort- och långsiktiga mål. I beteenderapporterna skattas beteendemönster hos såväl brukare som stressande upplevelser hos personalen. Kärnkomponenterna utgör navet för metoden och har också sin självklara plats i centrum för handledningen. Varje ärende behandlas individuellt utifrån den enskildes, såväl brukarens som personalens, upplevelse av delaktighet, meningsfullhet och självbestämmande. I handledningen tar man fasta på små, tydliga och genomförbara mål för brukaren, vilket skapar ett motiverande klimat i och för personalgruppen. Utvärdering I enlighet med socialstyrelsens rekommendationer utgår SKILLSS utvärdering från MOS målinriktad och systematisk utvärdering. SKILLSS tillhandahåller uppföljning och utvärdering av verksamhetens praktiska arbete med utgångspunkt i brukarens mål. Utvärderingen sker genom uppföljning av kärnkomponenterna i metoden och genom upprepade mätningar. SKILLSS erbjuder effektutvärderingar på individ- och gruppnivå i såväl den egna verksamheten som möjliga jämförelser med andra likvärdiga verksamheter. Utvärderingen ligger också till grund för adherencekontroll. Se resultat från genomförd experimentell pilotstudie sida. 4. Utvecklare av metoden Annika Staaf Jur. kand, universitetslektor i rättsvetenskap, inriktning socialrätt. Föreläsare inom rättsäker dokumentation och författare till publikationer inom offentlig rätt. Nicolina Fransson Sociolog, steg 1 KBT-terapeut, metodutvecklare och metodgarant, forskningsansvarig. För mer information om SKILLSS: Nicolina@parenso.com,

5 Utvärdering av pilotstudie i Fosie Stadsdel, Malmö En experimentell studie av kvalitetssäkringsmetoden SKILLSS 1. Pilotstudie I september 2012 startade SKILLS en pilotstudie i utvalda LSS verksamheter i Fosie stadsdel, Malmö. Fyra verksamheter valdes ut för att ingå i en experimentgrupp och 5 verksamheter utgjorde kontrollgruppen. Samtliga sektionschefer fick en kort introduktion av metoden. Sektionscheferna i SKILLSS gruppen fick därefter i uppgift att introducera sina medarbetare i metoden samt presentera kärnkomponenterna. Sektionscheferna i kontrollgruppen fick även de i uppgift att introducera beteende rapporter till sina medarbetar. Vilka ombads att fylla i rapporterna två gånger i veckan på tre randomiserat utvalda brukare. Kärnkomponenterna består av: 1- Beteende rapporter: 28 beteenden risk- och resursbeteenden, avseenden brukaren, som medarbetarna dagligen markerar huruvida de sett respektive inte sett beteendet samt om beteendet orsakat stress hos medarbetaren. 2- Agenda för brukarmöten: En strukturerad agenda för kontinuerliga möten gällande brukaren. 3- Handledning: En strukturerad, obligatorisk metodhandledning till personalgruppen inkl. ansvarig chef. 1.1 Målgrupp Tabellen nedan redogör för projektets målgrupp, Kontrollgruppen respektive SKILLSS gruppen, antal medverkande verksamheter, antal inkluderade brukare, personkretstillhörighet, medelålder, kön och antal ifyllda beteenderapporter under projekttiden. Tabell 1. Brukarmedverkan i projektet. Antal Verksamheter Antal Brukare Pk 1 Pk 3 Medel ålder Kontroll SKILLSS (35%) Totalt (48,1) Kvinnor Män Antal ifyllda BR (61%) (39%) (65%) 28 (51,9) 2127

6 2. På Min Arbetsplats Alla medarbetare i båda grupper ombads fylla i enkäten På Min Arbetsplats före och efter utvärderingen. På Min Arbetsplats är en enkät som avser mäta medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljö, inflytande samt delaktighet på sin arbetsplats. Enkäten uppfyller mått för reliabilitet enligt; Test-retest-reliabilitet; r = 0,33 Cronbach s alfa; α = 0,743 Tabell 1. Fosieprojektets kontrollgrupp jämförelse före och efter projektet samt experimentgruppen dvs. SKILLSS gruppen jämförelse före och efter projektet. Medelvärde, standardavvikelse, t-värde och Effekt size. n Före M(sd) Efter M(sd) t-värde p Es Kontroll-grupp 39 69,97(9,39) 70,21(7,24) -0,117 ns 0,03 SKILLSS-grupp 28 71,21(8,21) 77,36(7,99) -2,699 * 0,76 *p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001, Es; r,10 small effect, r,30 medium effect, r,50 large effect Tabell 2. Fosie projektets kontrollgrupp och experimentgrupp i jämförelse före och efter projektet. Medelvärde, standardavvikelse, t-värde och Effekt size. n SKILLSS M(sd) Kontroll M(sd) t-värde p Es Före 37 72,22(8,71) 70,08(9,63),977 ns 0,23 Efter 28 77,36(7,99) 70,25(6,94) -3,939 *** 0,95 *p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001, Es; r,10 small effect, r,30 medium effect, r,50 large effect 3. Beteende Rapporter Under projekttiden fyllde grupperna i 2126 st. beteenderapporter. SKILLSS gruppen som fyllde i för alla brukare, alla dagar fyllde totalt i 1784 st. och kontrollgruppen som fyllde i på tre slumpmässigt utvalda brukare var tredje dag fyllde totalt i 342 st. Tabell 3. SKILLSS grupp och kontrollgruppens antal ifyllda beteenden per dag, upplevd och skattad stress samt fördelning mellan skyddsbeteenden och riskbeteenden. Antal beteenden Total stress Skyddsbeteenden Riskbeteenden Grupp SKILLSS Kontroll SKILLSS Kontroll SKILLSS Kontroll SKILLSS Kontroll M 8,8 7,9 0,6 0,1 7 6,2 1,6 1,5 Sd 4,04 3,27 0,406 0,424 0,10 0,17 2,267 1,855

7 Tabell 4. Tabellen redogör för de beteenden som skattats flest gånger av de totalt 2126 insamlade beteende rapporterna samt antal gånger medarbetarna angett att de upplevt stress kopplat till ett riskbeteende. Skyddsbeteenden Ifyllt % Söker kontakt 88,3 Vill kommunicera 79,2 Är glad, ler och skrattar 64,8 Kommer bra överrens med andra 61,2 Riskbeteenden Ifyllt % Stress antal Har kort uppmärksamhet, svårt att fokusera 28,7 3 Är utmanande, trotsig 17,3 14 Grälar 15,7 9 Skriker 15, Konklusion Sammanfattningsvis påvisar resultaten av studien att förändring skett mellan grupperna, främst kan detta utläsas på medarbetarnivå. Resultat av studien har även lett till att modifikationer av metoden gjorts. För att en utvärderingsstudie skall betraktas vara evidensbaserad krävs att den når upp till kraven på reliabilitet (tillförlitlighet) och såväl intern som extern validitet (giltighet och effektivitet). Enligt socialstyrelsen (2012) är en studies resultat trovärdig om den antingen utförts under så kallad randomiserad kontroll eller om den utförts med så kallad jämförelsegrupp. Det är den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekt, brukarens erfarenheter samt den professionella expertisen som vägs samman i det som benämns EBP. SKILSS har utvärderats genom en ickerandomiserad metod, men med jämförelsegrupp och resultaten är således att betrakta som baserade på evidens. Kontinuerliga och systematiska utvärderingar av metoden kommer att fortlöpande genomföras med syfte att ytterligare utveckla kunskap om metodens effekter. Ovan presentaras endast en del av det resultat som tagits fram av pilotstudien. För att ta del av utvärderingen och analys av denna går det bra att kontakta Nicolina Fransson, nicolina@parenso.com eller mobiltelefon