Anpassning av nationella föreskrifter med anledning av nya internationella regler om lufttransporter av farligt gods

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (28) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Dan Svensson Sjö- och luftfartsavdelningen Anpassning av nationella föreskrifter med anledning av nya internationella regler om lufttransporter av farligt gods Transportstyrelsens förslag: ICAO:S Technical Instructions for the Safe Transport of Dangerous Goods by Air (ICAO-TI), utgåva , införs i svensk rätt i nya föreskrifter. Luftfartsstyrelsens föreskrifter (2007:23) om medförande av farligt gods (LFS 2007:23) upphävs. Tillämpningsområdet utvidgas i de nya föreskrifterna för att utöver operatörer även inkludera avsändare/packare, fraktagenter, utpekade postoperatörer, flygplatsoperatörer, säkerhets- och annan markpersonal på flygplatser och andra som hanterar farligt gods. Även passagerare och besättningsmedlemmar ska omfattas av föreskrifterna. Lättnader för transporter av farligt gods med helikopter till och från vissa svårtillgängliga platser införs. Vissa bestämmelser som redan är intagna i ICAO-TI tas bort i de nya föreskrifterna för att minimera dubbelregleringar. Hänvisningar till LFS 2007:23 i andra av Transportstyrelsens föreskrifter ändras till de nya föreskrifterna. En övergångsperiod på sex månader införs innan föreskrifterna ska tillämpas på säkerhetspersonal. A. Allmänt 1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Syftet med regleringen är att lösa följande problem: 1. LFS 2007:23 införlivar en gammal version av ICAO-TI. 2. Det finns luckor i tillämpningsområdet för de nu gällande föreskrifterna.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (28) 3. Helikoptertransporter till vissa svårttillgängliga platser bör möjliggöras. 4. ICAO-TI och LFS 2007:23 överlappar varandra 1.1 LFS 2007:23 införlivar en gammal version av ICAO-TI LFS 2007:23 är i behov av uppdatering eftersom föreskrifterna hänvisar till en äldre version av ICAO-TI (utgåva ). ICAO har efter den utgåvan kommit ut med de reviderade utgåvorna , , , och Det handlar framförallt om förtydliganden, uppdateringar av hänvisningar till standarder, utveckling av de tekniska reglerna och nya UN-nummer (se bilagan). 1.2 Det finns luckor i tillämpningsområdet för de gällande föreskrifterna 1 LFS 2007:23 anger att föreskrifterna ska tillämpas när/om farligt gods medförs vid flygning. Reglerna riktar sig enbart till operatören (den som utför flygningen) och är därmed inte tillämpliga på andra aktörer som hanterar farligt gods före och efter den aktuella flygtransporten. ICAO-TI innehåller däremot regler om farligt gods även för situationer före och efter den aktuella flygtransporten. Lagen (2006:263) om transport av farligt gods tillämpas på förberedelser inför och genomförande av transporter av farligt gods (7 ). Lagen omfattar alltså, utöver operatören, uttryckligen även den som lämnar farligt gods till någon annan för transport och gäller både privatpersoner och företag. Föreskrifterna har därmed ett snävare tillämpningsområde än ICAO-TI och lagen om transport av farligt gods. ICAO-TI innehåller även regler för grupper som kommer i kontakt med farligt gods som ska transporteras med luftfartyg. Det kan handla om utpekade postoperatörer (designated postal operators), avsändare/packare (shippers), personer som arbetar i säkerhetskontrollen på en flygplats, fraktagenter, flygpassagerare, besättningsmedlemmar och andra som hanterar farligt gods. Utpekade postoperatörer, avsändare/ packare, fraktagenter, operatörer (inklusive markpersonal) och personer som arbetar i säkerhetskontrollen ska ha genomgått en utbildning om reglerna om farligt gods. 1 Dessutom innehåller ICAO-TI regler för flygplatsoperatörer. Flygplatsoperatören har enligt ICAO-TI en skyldighet att informera om reglerna om farligt gods på flygplatserna. Enligt ICAO-TI ska flygplatsoperatören 1 Del 1, kap. 4, tabellerna 1-4 och 1-5 ICAO-TI (regeln anges i texten i inofficiell översättning från engelska).

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (28) säkerställa att det finns tydliga varningar, med grafiska exempel, om de typer av farligt gods som är förbjudna att transportera med luftfartyg. Varningarna ska finnas i tillräckligt antal på väl synliga platser, t.ex. där biljetter lämnas ut, där passagerare checkar in och där ombordstigning sker. 2 För flygplatsoperatörer som är certifierade enligt förordning (EG) nr 216/ finns EU-regler om farligt gods. Dock är vissa flygplatser nationellt certifierade vilket innebär att ICAO-TI måste implementeras nationellt för att vara gällande. 1.3 Helikoptertransporter till vissa svårttillgängliga platser bör möjliggöras I och med övergången till förordning (EU) nr 965/ som reglerar flygoperativa frågor försvinner möjligheten för helikopteroperatörer att transportera farligt gods med lättnader i enlighet med LFS 2007:23 och Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2007:49) om kommersiellt bruksflyg med helikopter. Helikopter kan vara det enda möjliga transportmedlet för transporter till och från vissa svårtillängliga platser såsom fjällområden. Inom sådan helikopterverksamhet kan det finnas ett behov av att transportera farligt gods, dock kan det vara svårt att följa alla tillämpliga regler i ICAO-TI. Det kan handla om svårigheter att uppfylla krav på dokumentation och administration på landningsplatser där det endast finns en begränsad infrastruktur, som t.ex. innebär avsaknad av arkiveringsmöjligheter. Som exempel på regler som kan var svåra att uppfylla i dessa situationer kan nämnas kravet på en checklista för mottagning av det farliga godset (acceptance checklist), meddelande till befälhavare (notice to commander, NOTOC) och transporthandling (transport document). Dessa dokument ska nämligen sparas på marken för att det ska vara möjligt att få information om det farliga godset inom en rimlig tid vid ett eventuellt tillbud. Det kan även vara så att det i praktiken blir omöjligt att uppehålla sig på vissa platser då det inte går att få med sig utrustning för matlagning (t.ex. gas i engångsbehållare), då en passagerare enligt ICAO-TI normalt inte får ta med sig det ombord. 2 Del 8, kap. 5, avsnitt 5.1, regel ICAO-TI (regeln anges i texten i inofficiell översättning från engelska). 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG 4 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 965/2012 av den 5 oktober 2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flygdrift enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (28) 1.4 ICAO-TI och LFS 2007:23 överlappar varandra Idag dubbelregleras hanteringen av farligt gods i LFS 2007:23 och ICAO-TI i viss utsträckning. Ett antal bestämmelser som finns i ICAO-TI återges i LFS 2007:23. Som exempel kan nämnas en regel i föreskrifterna om etikettering som hänvisar till ICAO-TI. Enligt 25 LFS 2007:23 ska varje kolli som innehåller farligt gods vara försett med en etikett som visar klasstillhörighet i enlighet med vad som anges i ICAO-TI. Denna struktur av dubbelreglering gör det svårare att få överblick över vilka regler för transport av farligt gods som gäller i Sverige. Föreskrifterna bör renodlas och bara innehålla regler som kompletterar ICAO-TI och inte redan finns där. 2 Vad ska uppnås? 2.1 Ny version av ICAO-TI Det svenska regelverket ska uppfylla de internationella förpliktelser som Sverige har tagit på sig genom att underteckna Chicagokonventionen Luckor i tillämpningsområdet för de gällande föreskrifterna Tillämpningsområdet i LFS 2007:23 ska förändras så att det blir tydligt att följande parter omfattas av ICAO-TI: avsändare/packare, passagerare, besättningsmedlemmar, fraktagenter, utpekade postoperatörer, flygplatsoperatörer, säkerhets- och annan markpersonal på flygplatser, andra som hanterar farligt gods. Idag omfattas endast operatörer av föreskrifterna. Regleringen behövs för att ICAO-TI ska bli en del av det offentligrättsliga regelverket och kunna utgöra grund för tillsyn av företag och operatörer som inte omfattas av förordning (EU) nr 965/ Helikoptertransporter till vissa svårttillgängliga platser Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhälls- 5 Konventionen för civil luftfart (även känd som Chicagokonventionen) undertecknades 1944 och innehåller idag 19 annex.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (28) ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet. Detta mål har bl.a. preciserats i ett funktionsmål för tillgänglighet. Funktionsmålet för tillgänglighet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Helikopter kan vara det enda möjliga transportmedlet för transporter till vissa fjällområden och andra svårtillgängliga platser. På sådana platser kan det vara svårt att följa alla tillämpliga regler i ICAO-TI. För att tillgängliggöra även sådana platser bör det finnas lättnader från reglerna för transport av farligt gods. 2.4 ICAO-TI och LFS 2007:23 överlappar varandra Målet är att utforma enkla regler som inte riskerar att misstolkas och inte heller innebär svårigheter att förstå vilket regelverk som ska tillämpas. Detta ska uppnås genom att ta bort dubbelregleringen och genomföra en hänvisning till det tekniska dokumentet ICAO-TI. 3 Vilka är lösningsalternativen? Föreskriftsgruppen kan inte se några andra lösningsalternativ än föreskriftsändringar för de problem som beskrivs i 1.1, 1.2 och 1.4. Alternativet för problemet som redovisas i punkt 1.3 är att inte reglera, vilket skulle få som konsekvens att det inte går att bedriva den beskrivna verksamheten. 3.1 Effekter om ingenting görs Om ingenting görs för att ta itu med de problem som anges ovan i avsnitt kommer problemen att kvarstå. 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inga alternativ till reglering, för de problem som beskrivs i punkt 1.1, 1.2 och 1.4, då vi är bundna av internationella överenskommelser. Det finns i princip inget utrymme att avvika materiellt från ICAO-TI. Problemet som beskrivs under 1.3 måste inte regleras då det är upp till varje stat att avgöra den saken. Konsekvensen av att inte reglera problemet i 1.3 är att den beskrivna verksamheten inte kommer kunna bedrivas. 3.3 Regleringsalternativ Regler om lufttransporter av farligt gods beslutas av ICAO:s råd på förslag av Air Navigation Commission. Reglerna publiceras i publikationen ICAO- TI som tas fram av ICAO. Rådet består av regeringsföreträdare. Reglerna i ICAO-TI är därför att betrakta som en internationell överenskommelse som binder Sverige som stat.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (28) Då Sverige är bunden som stat att följa ICAO-TI så är det endast föreskriftsändringar som kan lösa de problem som anges i avsnitt 1.1, 1.2 och ICAO-TI kan inte göras gällande för enskilda (eller myndigheter) i Sverige på något annat sätt än genom att införlivas i svensk rätt genom en författning, i praktiken Transportstyrelsens föreskrifter. Transportstyrelsen har genom förordning (2006:311) om transport av farligt gods (8 ) mandat att föreskriva på området, varför en reglering på detta sätt föreslås. ICAO-TI innehåller detaljerade anvisningar om farligt gods som transporteras eller förbereds för transport med flyg. Om inte annat framgår av ICAO-TI eller Transportstyrelsens föreskrifter får ingen person erbjuda eller godta transporter av farligt gods i internationell civil luftfart om inte detta gods är korrekt klassificerat, dokumenterat, certifierat, beskrivet, förpackat, märkt, etiketterat och i skick att fraktas i enlighet med ICAO-TI. 7 Följaktligen ställer ICAO-TI upp krav på enskilda som är involverade i transporter av farligt gods och på deras hantering av godset. Redan idag är dock de som omfattas av förordning (EU) nr 965/2012, som innehåller uttryckliga hänvisningar till ICAO-TI, bundna av ICAO-TI i den utsträckningen som framgår av förordningen. Förordning (EU) nr 965/2012 gäller dock bara för operatörer. För att uppfylla Sveriges internationella åtaganden behöver föreskrifterna i LFS 2007:23 upphävas och ersättas med nya föreskrifter om lufttransporter av farligt gods. För säkerhetspersonal på flygplatser bedöms en övergångsperiod vara nödvändig med hänsyn till att ICAO-TI inte tidigare har tillämpats av flygplatser. Se närmare under avsnitt 9 om övergångsperioden. 4 Vilka är berörda? Föreskrifterna riktar sig till aktörer och verksamheter som är delaktiga i lufttransporter av farligt gods. Hit räknas: helikopteroperatörer (17 helikopterbolag med mellan 1 och ca 100 anställda), Ca 600 NCO 8 - helikopteroperatörer, avsändare (ca 500 företag med 1 anställd till ca anställda), 6 Följande problem listas i avsnitt : 1. LFS 2007:23 införlivar en gammal version av ICAO-TI, 2. Det finns luckor i tillämpningsområdet för de gällande föreskrifterna, 3. Helikoptertransporter till vissa svårttillgängliga platser bör möjliggöras, och 4. ICAO-TI och LFS 2007:23 överlappar varandra 7 Del 1, kapitel 1, s ICAO-TI (texten i inofficiell översättning från engelska). 8 icke-kommersiell flygdrift med andra luftfartyg än komplexa motordrivna luftfartyg. NCO-verksamhet kan förenklat beskrivas som privatflyg

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (28) fraktagenter (66 säkerhetsgodkända fraktagenter med mellan 3 och ca 1300 anställda), utpekade postoperatörer (1 postoperatör som har ett tillstånd för introduktion av visst farligt gods för lufttransport. Koncernen har ca anställda) säkerhetspersonal på flygplatser (37 flygplatser och ca 5000 personer som berörs). företag som anlitar andra företag för att förbereda eller genomföra transporter av farligt gods flygplatser (37 flygplatser berörs) Även piloter och passagerare samt medborgare som skickar post omfattas av föreskrifterna. Enligt lagen om transport av farligt gods ska den vars verksamhet omfattar transporter av farligt gods ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Detsamma gäller den som överlåter transporten av farligt gods till någon annan. Omkring 500 företag har idag anmält till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att de har säkerhetsrådgivare för luftfart, och dessa företag kommer att beröras av den reviderade föreskriften. Både avsändare och transportörer behöver ha en säkerhetsrådgivare. 5 Vilka konsekvenser medför regleringen? Förslaget om undantag från vissa ICAO-TI-regler för transporter med helikopter till svårtillgängliga platser bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvenserna av detta förslag redovisas därför under avsnitt C. Detsamma gäller förslaget om en utvidgning av tillämpningsområdet. I övrigt bedöms förslaget inte få konsekvenser av betydelse, i dessa delar redovisas konsekvenserna för företag och andra nedan under avsnitt Företag Bortsett från vad som anges under avsnitt C bedöms inte föreskriftsförslaget få effekter av betydelse för företag då de i praktiken redan idag måste följa reglerna om farligt gods för att få skicka iväg sina försändelser. Detta beror på att operatören enligt förordning (EU) nr 965/2012 måste kontrollera försändelser i enlighet med senaste utgåvan av ICAO-TI innan en transport med ett luftfartyg får genomföras. Operatören måste nämligen säkerställa att det farliga godset som ska medföras på luftfartyget är förpackat, etiketterat,

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (28) klassificerat och märkt på korrekt sätt, samt att nödvändig dokumentation enligt ICAO-TI finns. Operatören kontrollerar därmed i stor utsträckning att tidigare led i transportkedjan har hanterat det farliga godset i enlighet med senaste utgåvan av ICAO-TI redan idag. Införlivandet av de reviderade utgåvorna , , , och av ICAO-TI medför dock inte några betydande konsekvenser då det till största del rör sig om förtydliganden, uppdateringar av hänvisningar till standarder, utveckling av de tekniska reglerna och nya UN-nummer (se bilagan). Utvecklingen av de tekniska reglerna kan handla om hur många batterier i utrustning som får packas i ett emballage innan emballaget behöver märkas med litiumbatterimärket. Exempelvis behöver ett paket märkas om det innehåller fler än två litiumbatterier i utrustning och/eller sändningen består av fler än två paket. Detta kan i sin tur innebära ökade emballage- och transportkostnader för företagen. Det går inte att göra någon tillförlitlig beräkning kring merkostnader för dessa förändringar då det inte finns någon statistik avseende antalet sändningar. Denna kostnadsökning för försändelser kan dock inte anses vara betydande för företagen. För flygplatser innebär föreskrifterna att de kommer att omfattas av det informationskrav mot passagerare som beskrivs i ICAO-TI samt utbildningskravet för säkerhetspersonal (det senare beskrivs under avsnitt C). Informationskravet handlar om att det ska finnas tydlig information vid flygplatsen om vad som inte får medföras ombord på ett flygplan (se avsnitt 1.2). Detta krav medför enbart försumbara kostnader då det handlar om att ta fram informationsmaterial i form av bilder, plakat eller eventuella monitorer med rullande information. 5.2 Medborgare Medborgarna kommer att beröras på så vis att det blir tydligt att de omfattas av föreskrifterna när de som passagerare medför farligt gods ombord på ett luftfartyg eller när de i övrigt skickar farligt gods. Enligt ICAO-TI och EUreglerna är det operatörens ansvar att se till att passagerare får information om farligt gods i samband med biljettköp eller annars senast i samband incheckning. Det bör klargöras i föreskrifterna att även passagerare ska följa ICAO-TI. 5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Regioner, landsting och kommuner bedöms generellt sett inte bli påverkade. Angående statens och kommunernas roll som ägare till flygplatser, se avsnitt 1.2 om informationskrav för flygplatser och utbildningskrav på säkerhetspersonal.

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (28) 5.4 Externa effekter Genom föreskriftsförslagen så anser Transportstyrelsen att säkerhetsnivån ökar. De senaste och modernaste reglerna blir gällande, vilket innebär att nya förbättrade metoder för transport av farligt gods med luftfartyg implementeras i Sverige. 6 Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Det finns inga alternativ till reglering då vi är bundna till internationella överenskommelser. Endast en föreskriftsändring bedöms kunna lösa de problem som anges i avsnitt 1.1, 1.2 och 1.4. Problemet i avsnitt 1.3 behöver inte regleras, dock blir konsekvensen av att inte reglera att verksamheten inte kan bedrivas. Detta anser inte Transportstyrelsen vara ett reellt alternativ varför det föreslås att även det regleras i en föreskrift. 7 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 15 förordningen (2006:311) om transport av farligt gods samt 8 kap. 12, 12 kap. 4 och 14 kap. 16 luftfartsförordningen (2010:770). 8 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Den föreslagna regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av EU-rätten och andra internationella regler. De undantag från vissa ICAO- TI regler som föreslås för viss helikopterverksamhet går utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler. Transportstyrelsen har dock valt att reglera detta då den verksamhet som regleras har bedömts medföra ett mervärde för Sverige. EU reglerar, som nämnts, inte alla personer och verksamheter som hanterar farligt gods i samband med en flygtransport. Exempel på områden och personer som inte omfattas av EU-lagstiftningen är avsändare/packare och postoperatörer. Både EU och ICAO förväntar sig dock att dessa områden regleras nationellt. Sverige har skrivit på Chicagokonventionen vilket innebär att vi ska följa Annex 18 som bland annat beskriver vad en stat ska göra. Där framgår det att en stat ska ha verkställighetsförfaranden och

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (28) påföljder för överträdelser. Det innebär att Sverige måste reglera det som EU inte reglerar. Detta föreskriftsförslag syftar till att tydliggöra att ICAO-TI:s regler även gäller för nämnda områden och personer. Det syftar också till att möjliggöra undantag från vissa regler i ICAO-TI för transporter till svårtillgängliga platser med helikopter. Av ICAO-TI och förordning (EU) nr 965/2012 framgår att undantag kan göras från dessa regler vid flygningar till och från vissa svårtillgängliga platser. 9 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Helikopteroperatörer som bedriver kommersiell flygtransport (CAT), ickekommersiell flygdrift med komplexa motordrivna luftfartyg (NCC) 9, ickekommersiell flygdrift med andra luftfartyg än komplexa motordrivna luftfartyg (NCO) 10 eller kommersiell specialiserad flygverksamhet (SPO) behöver informeras om möjligheten till undantag som föreslås. Transpoetstyrelsens externa webbplats kan kompletteras med information om dessa möjligheter. Det optimala hade varit om föreskrifterna hade trätt i kraft den 21 april 2017 (alternativt 20 oktober 2017), alltså samtidigt som de nya EU-reglerna för specialiserad flygverksamhet började tillämpas. Då detta inte skedde bör ett ikraftträdande istället ske så snart som möjligt med beaktande av behoven av övergångsbestämmelser nedan. En rimlig övergångsperiod är nödvändig för personer som arbetar med säkerhetskontroller på flygplatser innan kravet på utbildning av farligt gods blir tvingande. En grov uppskattning är att omkring personer behöver gå utbildningen. Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 14 maj april Transportstyrelsens bedömning är att en tidpunkt på sex månader senare är en rimlig övergångsperiod. Fr.o.m. den 14 november oktober 2018 bör därför kravet på utbildning gälla för dessa grupper. För övriga kategorier som omfattas av utvidgningen av tillämpningsområdet kan det med hänvisning till branschpraxis som redovisas i 13.2 nedan inte anses motiverat med en övergångsregel. 9 NCC-verksamhet kan förenklat beskrivas som privatflyg. 10 NCO-verksamhet kan förenklat beskrivas som privatflyg.

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (28) B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10 Hur påverkar regleringen funktionsmålet? De delar av föreskriftsförslagen som i första hand påverkar funktionsmålet är undantagen för vissa helikopteroperatörer när det gäller transport av farligt gods till och från svårtillgängliga platser. Förslaget bedöms medverka till att ge en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Dessutom bedöms förslaget bidra till en positiv utveckling för mer svårtillgängliga platser och områden som kan vara svåra att nå på annat sätt än med helikopter. 11 Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? När den senaste versionen av ICAO-TI införs i svensk rätt kommer största möjliga hänsyn att tas till säkerhet, miljö och hälsa i samband lufttransporter av farligt gods Inför arbetet med att ta fram en ny version görs även en genomgång av aktuella säkerhetsrisker av ICAO inom lufttransporter av farligt gods. Föreskriftförslaget kommer att öka möjligheterna att genomföra fraktoperationer med helikopter till svårtillgängliga områden på ett enklare sätt vilket kan medföra en ökad trafik i dessa områden. Om trafiken ökar innebär det att utsläppen till luft, olycksrisken och bullerproblematiken

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (28) också kommer att öka. Dessa negativa effekter måste dock sättas i proportion mot funktionsmålet (rubrik 10). C. Företag I nedanstående delar bedöms förslaget få effekter av betydelse för företagen (se ovan 5.1). 12 Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? 12.1 Undantag från vissa ICAO-TI-regler för viss helikopterverksamhet Föreskriftsförslaget innebär att det blir möjligt att bedriva kommersiell flygtransport, kommersiell specialiserad flygverksamhet, icke-kommersiell flygdrift med komplexa motordrivna luftfartyg samt icke-kommersiell flygdrift med andra luftfartyg än komplexa motordrivna luftfartyg till och från svårttillgängliga platser utan att alla krav i ICAO-TI behöver följas. I och med denna reglering kommer nödvändiga undantag från ICAO-TI att föras in i svensk rätt. Enligt Transportstyrelsens uppgifter finns det två helikopteroperatörer som endast bedriver kommersiell flygtransport, fyra som endast bedriver bruksflyg och 11 som bedriver både kommersiell flygtransport och bruksflyg. För samtliga dessa 17 operatörer kan de föreslagna undantagsreglerna bli aktuella. Bolagen har mellan 1 och ca 100 anställda. En helikopteroperatör bedriver icke-kommersiell flygdrift med komplexa motordrivna luftfartyg i Sverige Utvidgning av tillämpningsområde Utvidgningen av tillämpningsområdet innebär för företagens del att ICAO- TI:s regler om utbildning i farligt gods för personalen blir tillämplig även för säkerhetspersonal. När det gäller flygplatser så finns det 37 flygplatser i Sverige som är säkerhetsgodkända och där det utförs säkerhetskontroller. Det är mot flygplatserna som de nya kraven på utbildning i de föreslagna föreskrifterna kommer att riktas. Omkring personer är anställda för att genomföra säkerhetskontroller på dessa flygplatser. Dessa säkerhetskontrollanter kommer behöva genomföra en utbildning om farligt gods.

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (28) 13 Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? 13.1 Undantag från vissa ICAO-TI-regler för viss helikopterverksamhet Regleringen medför att alla krav i ICAO-TI inte behöver följas av helikopteroperatörer när viss verksamhet utförs. Detta kan antas innebära en minskad tidsåtgång och minskade administrativa kostnader. Den administrativa lättnaden för transporter av farligt gods kan grovt räknat uppskattas till omkring en timme per flygning. Vissa ämnen, som kolvätegasblandning, kan enligt huvudregeln i ICAO-TI inte ens transporteras på samma flygning som passagerare. Här ger föreskriftsförslaget möjligheter för bl.a. passagerare att ta med sig kolvätegasblandning under vissa förutsättningar. Utan de föreslagna lättnaderna skulle viss verksamhet inte kunna bedrivas eftersom det i praktiken inte skulle vara möjligt att genomföra transporter av t.ex. utrustning som behövs för matlagning i otillgänglig terräng. Sådana transporter är centrala för flera helikopteroperatörer och utan lättnaderna skulle de inte kunna fortsätta verksamheten. Sammantaget kan därför förslaget antas innebära en förenkling och minskad tidsåtgång för berörda helikopteroperatörer Utvidgning av tillämpningsområde För säkerhetspersonal på flygplatser kommer utbildningskravet att medföra nya kostnader då dessa grupper inte tidigare har omfattats av kraven. Runt personer är anställda för att genomföra säkerhetskontroller. För säkerhetspersonal kan utbildningen beräknas ta en halvdag och kosta ca kr per kursdeltagare. Till dessa kostnader kan förlorad arbetstid, restid och övernattning tillkomma. Alternativt kan utbildningen genomföras i elektronisk miljö, vilket borde reducera kostnaden för bolagen. 14 Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Några ytterligare kostnader eller ändringar i verksamheten bedöms inte regleringen medföra.

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (28) 15 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? 15.1 Undantag från vissa ICAO-TI-regler för viss helikopterverksamhet Konkurrensförhållandena mellan svenska och utländska operatörer bedöms inte påverkas av föreskriftsförslaget. En skillnad mellan operatörer från EUländerna och operatörer från tredjeland är att de förra, men inte de senare måste ha ett särskilt godkännande att transportera farligt gods enligt bilaga V, kapitel G förordning (EU) nr 965/2012. Enligt förslaget ska dock operatörer från tredje land ha ett tillstånd att transportera farligt gods från sin behöriga myndighet. Effekterna på konkurrensförhållanden får därför antas vara marginella. Konkurrensförhållanden mellan svenska operatörer bedöms inte heller påverkas Utvidgning av tillämpningsområde Konkurrensförhållandena bedöms inte påverkas då samma krav på utbildning gäller för både svenska och utländska företag som är verksamma inom flygtransporter av farligt gods. Samma krav på utbildning gäller alla stater som har antagit Chicagokonventionen och inte meddelat avsteg från konventionen. 16 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Ingen övrig påverkan har identifierats. 17 Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Någon särskild hänsyn till små företag bedöms inte nödvändig då den största förändringen innebär lättnader från regelverk, vilket även kommer små företag till del. I övriga delar är det inte heller möjligt att ta hänsyn till

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (28) små företag då det handlar om införlivande av tvingande internationella regler.

16 Datum Dnr/Beteckning 16 (28) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Möjligheter att göra avsteg från vissa ICAOregler vid transporter till och från vissa svårtillgängliga platser med helikopter. Ökade kostnader för utbildning av personal i reglerna om farligt gods i ICAO-TI. Skyldigheter för flygplatsoperatörer att affischera information om farligt gods på flygplatser. Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt Tillgängligheten för privatpersoner kan förbättras till och från vissa svårtillgängliga platser. Det blir tydligare att medborgare omfattas av föreskrifterna. Det blir tydligare att även luftfart för statsändamål omfattas av föreskrifterna. Regleringen möjliggör transporter av farligt gods på ett förenklat sätt, vilket innebär nya möjligheter. Detta kan innebära en ökad mängd godstransporter, i otillgängliga områden, och därmed också ökad olycksrisk, mer buller och utsläpp till luft samt infrastrukturslitage. Fördelarna bedöms överväga nackdelarna.

17 Datum Dnr/Beteckning 17 (28) E. Samråd Samråd har skett med en referensgrupp bestående av företrädare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt från helikopterbranschen. Samråd har även skett med Swedavia AB och Sveriges regionala flygplatser AB. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Dan Svensson Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för flygbolag Tel E-post: Bilaga: Sammanställning av ändringar i ICAO-TI sedan utgåva

18 Datum Dnr/Beteckning 18 (28)

19 Datum Dnr/Beteckning 19 (28)

20 Datum Dnr/Beteckning 20 (28)

21 Datum Dnr/Beteckning 21 (28)

22 Datum Dnr/Beteckning 22 (28)

23 Datum Dnr/Beteckning 23 (28)

24 Datum Dnr/Beteckning 24 (28)

25 Datum Dnr/Beteckning 25 (28)

26 Datum Dnr/Beteckning 26 (28)

27 Datum Dnr/Beteckning 27 (28)

28 Datum Dnr/Beteckning 28 (28)