Storgårdens förskola

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Storgårdens förskola Linköpings kommun linkoping.se

2 Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla verksamheten. Verksamhetens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Dokumentation är en förutsättning för att kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete blir det tydligt för all personal vad som ska prioriteras och utvecklas, när och hur olika insatser ska genomföras och vem som har ansvar för vad. Allas delaktighet är grundläggande i kvalitetsarbetet. Ledning, personal, barn och vårdnadshavare behöver bidra med synpunkter och underlag som synliggör kvalitet. Förskolans personal ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Barnens bästa är utgångspunkten för all verksamhet. Personalen utgår från barnens förutsättningar, behov och intressen (Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete -för skolväsendet). Syfte Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utveckla, känna sig trygga och ha roligt i förskolan (Lpfö 98, s 14). Två viktiga utgångspunkter i uppdraget är att: fånga barnets lärprocesser fånga verksamhetens processer

3 December -KUL, barns inflytande s.11 -Barnintervjuer/ barnobservationer - KUL, normer & värden s.2-5 Januari -KUL, Normer & värden s Samtliga pedagoger skriver en kort reflektion av sitt arbete mot förskolans och egna mål. Februari - KUL, normer & värden s KUL, förskola och hem s samt analys och åtgärder utifrån attitydundersökningens resultat. - Förskolechef följer upp förskolan mål och personliga mål i arbetslaget inför lönesamtal November -KUL, uppföljning, utvärdering och utveckling s Utvärdering handlingsplan överlämning förskola/förskoleklass 23/11 -Uppföljning av åtgärderna utifrån medarbetarundersökningen 2012 Oktober - KUL, samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet s.14 - Återkoppling Vad sa du fröken? åtgärdsplan upprättas - Föräldramöten / läsårets arbete - Föräldraforum /Likabehandlingsplan Kunskap om barns behov Systematisk Kvalitetsarbete Skäggetorps förskoleverksamhet 2013/2014 Temainriktat arbetssätt Mars - Kvalitetsrapport Normer & värden - Lönesamtal - Revidering av handlingsplan inför sommarförskolan April - Planering inför inskolning pedagogiskt och organisatoriskt - Föräldraforum /Attitydundersökningen September - Medarbetarsamtal där individuella mål och individuell utvecklingsplan skrivs KUL s.17 - Upprättande av förskolans Likabehandlingsplan - Utvärdering av sommarförskolan 24/9 - Kvalitetsrapport Utveckling och lärande Augusti - Studiedag den 26/8, planera verksamhetens innehåll, organisation, struktur, lärandemiljö, aktiviteter - Inskolningar Pedagogisk dokumentation Juni - Förskolechefer reviderar områdets utvecklingsplan. - Förskolechefens ansvar diskuteras i förskolans ledningsgrupp. KUL s.18 - Föräldramöte /familjekväll Maj - KUL, utveckling & lärande s Utvärdering av läsårets likabehandlingsplan - Överlämning till F-klass och inskolningar påbörjas 1

4 Vår vision: En skola för alla där människor och kunskap växer Förskolans läroplan, Lpfö 98/10 styr förskoleverksamhetens innehåll. I Mål- och uppföljningsplan återfinns delar ur skollagen och läroplanen som barn- och ungdomsnämnden ser som särskilt viktiga och därför kommer att följa upp. Mål och åtgärder i vår egen utvecklingsplan är skrivna för att höja kvalitén och skapa likvärdighet inom förskoleverksamheten i Skäggetorp under kommande läsår. Prioriterade mål och uppdrag från barn och ungdomsnämnden Normer och värden Mål: Alla barn ska känna sig trygga och trivas i förskolan. Verksamheten ska organiseras i smågrupper utifrån lärande, intressen och individuella behov under delar av dagen. Små barns behov av mindre grupper ska särskilt beaktas. Utveckling och lärande Mål: Varje barn ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt. Alla förskolor ska utvärdera sin verksamhet på ett strukturerat, systematiskt och likvärdigt sätt. Förskolan ska särskilt stimulera barnens utveckling och lärande inom språk, kommunikation och matematik, naturvetenskap och teknik. Verksamheten ska präglas av ett genusmedvetet arbetssätt. Förskolechefen har ansvaret för att leda och fördela arbetet utifrån respektive yrkesgrupp och medarbetares kompetens. En handlingsplan ska finnas för överlämnande mellan förskola och förskoleklass oavsett skolplacering. Barn i behov av särskilt stöd ska särskilt beaktas. Ett strukturerat gott samarbete ska finnas mellan personal och föräldrar. Utvärderingsunderlaget KUL (Kvalitets- Utveckling i Linköpings förskolor) ska användas i förskolans uppföljning och analys i arbetet mot målen.

5 Utvecklingsplan 2013/2014 Mål och uppdrag till samtliga arbetslag Arbetslagen ska tillämpa ett temainriktat arbetssätt. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Normer värden Mål: Alla barn ska känna sig trygga och trivas i förskolan. Verksamheten ska organiseras i smågrupper utifrån lärande, intressen och individuella behov under delar av dagen. Små barns behov av mindre grupper ska särskilt beaktas. Arbetslagen ska utifrån resultatet av den kommungemensamma attitydundersökningen 2013 samt förskolans kvalitetsrapport utveckla arbetet med att skapa trygghet och trivsel för barn. Indexvärdet i attitydundersökningen ska vara minst 3,6 på respektive förskola för frågorna som mäter trygghet. Arbetslagen ska genomföra barnobservationer och barnintervjuer med fokus på barns trygghet. Dessa ska dokumenteras. Resultatet av dokumentationen ska analyseras, för att arbetslaget ska förvissa sig om att alla barn känner sig trygga och trivs i förskolan. Resultatet av dessa observationer och intervjuer ska beaktas vid utvärdering av årets Likabehandlingsplan och vid upprättande av kommande läsårs årliga Likabehandlingsplan Utveckling och lärande Mål: Varje barn ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt. Alla i arbetslaget ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö98/10 s.10) Språkarbete med alla dess delar är ett prioriterat område. (se områdets Handlingsplan för språkarbete ) Alla i arbetslaget använder pedagogisk dokumentation (LPFÖ98/10 s.14-15) för att synliggöra processerna i förskolans verksamhet och för att bedöma verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse. Alla i arbetslaget utformar utmanande lärorienterade miljöer utifrån barns behov, intressen och kompetens samt utifrån den kunskap som pedagogisk dokumentation ger.

6 Utvecklingsområde: Normer och värden Barns trygghet och trivsel Mål Alla barn ska känna sig trygga och trivas i förskolan Mål är uppnått när: Verksamheten organiseras i smågrupper utifrån lärande, intressen och individuella behov under delar av dagen. Små barns behov av mindre grupper har särskilt beaktats. Indexvärdet i attitydundersökningen är minst 3,6 på respektive förskola för frågorna som mäter trygghet. Arbetslagen genomför barnobservationer och barnintervjuer med fokus på barns trygghet, samt dokumenterar dessa. Resultatet av dokumentationen analyseras och används i det fortsatta arbetet tillsammans med barnen. Resultatet av dessa observationer och intervjuer beaktas vid utvärdering av årets Likabehandlingsplan och vid upprättande av kommande läsårs årliga Likabehandlingsplan Strategier för att nå målet. Vad, hur, varför och när? Smågrupper Alla arbetslag delar in barnen i grupper om färre barn både i planerade och spontana aktiviteter inne och utomhus. Detta för att barnen ska känna sig trygga och sedda samt för att skapa bästa förutsättningar för barnens lärande. Pedagogerna arbetar genom ett medupptäckande arbetssätt för att vara närvarande i barnens lärande. För att få en ökad trygghet i tambursituationen arbetar arbetslagen för att skapa en bättre struktur kring på-/avklädningen. Några barn i taget vistas i korridoren. Barnintervjuer Snäckan, Grodan och Nyckelpigan genomför barnintervjuer under december månad. Fokus i intervjuerna är barnens trygghet och trivsel. Pedagogerna använder sig av förskolans beprövade intervjumall vilken innebär att pedagogerna låter barnen fotografera olika miljöer utifrån förutbestämda frågeställningar. Introduktion av miljö och material Alla arbetslag använder förskolans introduktionsmall för att öka barnens trygghet i förskolans olika miljöer och med dess material. Varje arbetslag bestämmer innehållet i mallen utifrån avdelningens olika lärmiljöer och material. Föräldrars delaktighet Pedagogerna påtalar för föräldrarna vikten av att de kommer in i verksamheten i samband med hämtning och lämning. Det är viktigt att föräldrarna känner sig delaktiga i barnens vistelse på förskolan. För att hålla föräldrarna informerade och göra dem delaktiga skriver alla arbetslag regelbundet informationsbrev till föräldrarna om förskolans verksamhet. Alla arbetslag anslår uppdaterade veckoscheman på informationstavlan.

7 I samband med drop-in-fika, föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldrasamråd diskuterar pedagogerna kring trygghet och trivsel med föräldrarna. Samtliga pedagoger gör det till en rutin att bära sin namnskylt i verksamheten. Alla arbetslag hjälps åt att se till så att alla vikarier har namnskylt samt att vikarier anslår ett foto på sig själva så att föräldrarna vet vem som är vikarie. Pedagogerna påtalar också för vikarierna vikten av att de presenterar sig för föräldrarna samt att de tar del av förskolans arbetssätt genom att läsa i vikariepärmen. Alla arbetslag fyller utförligt i överlämningsblanketterna varje dag. Detta för att överlämnande pedagog ska kunna ge föräldrarna en innehållsrik information om deras barns dag på förskolan. Kulturell mångfald Förskolan införskaffar, med hjälp av modersmålspedagogerna, musik på barnens modersmål. Förskolan köper in en mångkulturell almanacka till varje avdelning. Pedagogerna tar hjälp av modersmålspedagogerna och föräldrarna för att uppmärksamma olika kulturella högtider. Det anordnas en multikulturell vecka på förskolan v 43. Under denna vecka läggs särskilt fokus på att uppmärksamma olika kulturer genom t ex mat, sång, dans, kläder osv. I samband med inköp av material till barngrupperna beaktas mångfaldsperspektivet. Genus Alla arbetslag återupptar sin diskussion kring genusarbete i förskolan utifrån den föreläsning som områdets genuspedagog gav samt utifrån de frågeställningar arbetslagen jobbade med i samband med detta. Varje arbetslag har även boken En jämställdhet förskola i teori och praktik. Mer genuslitteratur finns att låna på förskolan. Vid inköp och utformning av de pedagogiska miljöerna väljer arbetslagen material ur ett genusperspektiv. Attitydundersökningen Alla arbetslag arbetar för att samtliga föräldrar svarar på och skickar in attitydundersökningen. Arbetslagen tar hjälp av modersmålspedagogerna vid föräldramöten och drop-in-fika för att förklara innebörden av frågorna samt för vikten av att de svarar. Uppföljning och analys Uppföljning och analys görs med hjälp av utvärderingsunderlaget KUL och resultatet av kommunens attitydundersökning.

8 Utvecklingsområde: Utveckling och lärande Språkutvecklande arbete Mål Varje barn ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt Målet är uppnått när: Alla i arbetslaget arbetar för att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Alla arbetslag har en struktur och organisation för sitt språkutvecklande arbete med alla dess delar (se områdets Handlingsplan för språkarbete ) Strategier för att nå målet. Vad, hur, varför och när? Handlingsplan för språkarbete Alla pedagoger är väl förtrogna med innehållet i Handlingsplan för språkarbete. Detta för att skapa positiva förutsättningar för barnens språkutveckling och fortsatta läs- och skrivutveckling. Dokumentation kring enskilda barns språkutveckling Förskolans pedagoger har kunskap om varje barns proximala utvecklingszon. Detta för att kunna stimulera alla barn till en så god språkutveckling som möjligt. För att uppnå detta dokumenterar pedagogerna kontinuerligt varje enskilt barns språkutveckling. Varje arbetslag har sitt sätt att dokumentera (löpande protokoll, observationsverktyg mm). Dokumentationen tas med till den pedagogiska utvecklingstiden för diskussion i arbetslaget samt är ett underlag i samband med utvecklingssamtal. Uttrycka tankar, ställa frågor och argumentera Pedagogerna stimulerar barnens språkliga utflöde genom att visa intresse för och efterfråga barnens tankar och åsikter. Pedagogerna ställer öppna frågor till barnen för att stimulera dem till att tänka och att verbalisera sin berättelse. Detta sker ständigt i den dagliga dialogen mellan pedagoger och barn. Kunskapsrelaterat språk Pedagogerna skapar förutsättningar för att barnens ord- och begreppsförråd utvecklas, ett så kallat kunskapsrelaterat språk. I förskolans temaarbete inbegriper pedagogerna matematik, natur, miljö och teknik och pratar om begrepp som ingår i dessa ämnen. Temaarbete Genom förskolans temaarbete får barnen nya upplevelser såsom besök i skogen, kyrkan, affärer, Vårt Nygård och biblioteket. Pedagogerna och barnen dokumenterar upplevelserna. Dokumentationen görs pedagogisk genom att pedagogerna och barnen tittar på och samtalar om upplevelserna och dokumentationen. Litteracitet Pedagogerna stärker barnen i deras litteracitet genom att göra olika läs- och skrivförberedande aktiviteter.

9 Barnen får möta text på många olika sätt, exempelvis genom böcker, tidningar och dator. I samband med att pedagoger och barn läser tillsammans påvisar pedagogerna läsriktningen för barnen. För att inspirera barnen till eget skrivande ges barnen rikligt med tillfällen att se pedagogerna skriva. Pedagogerna skriver också ner barnens berättelser för att visa att deras berättelser är viktiga. Bokläsning/boksamtal Pedagogerna och barnen går kontinuerligt till närbiblioteket och lånar böcker som barnen tycker verkar intressanta och böcker för temaarbetet. Pedagogerna har dagligen bokläsning/boksamtal i mindre grupper. I samband med utvecklingssamtalen samtalar pedagogerna med föräldrarna om läsningens betydelse. Förskolan lånar kontinuerligt ut bokpåsar till familjerna. Varje arbetslag bestämmer en dag alt en vecka varannan månad då påsarna utlånas. Språkoteket Områdets Språkotek har ett rikt utbud av material som är en god hjälp i vårt arbete med att leka in språket. Varje arbetslag lånar material en gång/månad på språkoteket. Språklig medvetenhet För att stimulera barnens språkliga medvetenhet arbetar alla pedagoger med innehållet ur böckerna Språklust och Före Bornholmsmodellen. Arbetet sker dagligen eller flera dagar i veckan i små grupper utifrån barnens befintliga språknivå. Den långsiktiga planen är att arbetet med språklig medvetenhet ska ge pedagogerna rutin i arbetet så att det sker per automatik. Forskning visar att 15 min arbete/dag med språklig medvetenhet har god effekt på barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. Därmed borde förskolans insatser också ge förutsättningar för bättre resultat på vad sa du fröken?- testet. Samarbete med modersmålspedagogerna Pedagogerna utökar sitt samarbete med modersmålspedagogerna. Förskolans alla arbetslag involverar modersmålspedagogerna i temaarbetet genom att kontinuerligt uppdatera i infopärmen (särskild pärm för information till modersmålspedagogerna). Specialpedagog och BVC Arbetslagen uppmärksammar när barn behöver extra stöd i sin språkutveckling. Möjlighet finns att ta kontakt med BVC och områdets specialpedagog genom barnteamet. Detta för att få kunskap och tips kring hur pedagogerna kan stimulera barnens språkutveckling. Uppföljning och analys Uppföljning och analys görs med hjälp av utvärderingsunderlaget KUL och resultatet av Vad sa du fröken.

10 Utvecklingsområde: Utveckling och lärande Pedagogisk dokumentation Mål Alla i arbetslaget använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra processerna i förskolans verksamhet och för att bedöma verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse. Målet är uppnått när: Det finns en tydlig struktur för hur observation, dokumentation och reflektion blir till pedagogisk dokumentation. Alla i arbetslaget reflekterar utifrån dokumentationen tillsammans med barngruppen och kollegor. Reflektionen leder till utveckling av verksamheten. Pedagogisk dokumentation synliggör barns tankar, kommunikation, samspel, intresse, inflytande samt barns förändrade förmågor och kunnande inom målområdena. Pedagogisk dokumentation synliggör hur personalens förhållningssätt påverkar verksamhetens utveckling och möjligheter för barn att lära och utvecklas. Pedagogisk dokumentation används som ett underlag för nästa steg i det temainriktade arbetssättet. Strategier för att nå målet. Vad, hur, varför och när? Pedagogisk dokumentation används för att utveckla verksamheten, få syn på lärprocesser, tillgodose barns behov och utveckla barns lek och lärmiljöer. Pedagogisk dokumentation allas ansvar Alla i arbetslaget ansvarar för att ha förberett någon form av observation/pedagogisk dokumentation till den långa pedagogiska utvecklingstiden. Detta för att kunna delge och diskutera/reflektera i arbetslaget kring denna. På den pedagogiska utvecklingstiden bestämmer arbetslaget vad som ska observeras/dokumenteras till nästa gång, t ex. samspelet i gruppen, tema, specifikt målområde eller barnens enskilda lärande så att man avgränsar och lättare kan fokusera. Viktigt att också använda denna tid för att dela med sig av tips och hjälpa varandra att komma vidare i arbetet med dokumentationen. Pedagogiska gruppen är ett forum där deltagarna lyfter exempel, tips och idéer kring olika dokumentationsformer. Former för pedagogisk dokumentation Varje arbetslag och/eller pedagog hittar sina former för pedagogisk dokumentation och lämpliga verktyg såsom foto, film, skrift, teckningar och annat skapande.

11 1/3- delstänk Samtliga arbetslag använder sig av 1/3- delstänket i arbetet med pedagogisk dokumentation (1/3 förarbete 1/3 genomförande 1/3 efterarbete/reflektion) Barnen är delaktiga i alla delar. Reflektion i barngruppen Pedagogerna använder sig av fungerande former för att återkoppla till och reflektera med barngruppen så att de blir delaktiga i processen kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Ett sätt är att duka upp foton från gårdagens utflykt och reflektera tillsammans över upplevelsen och fotona. Använda befintligt material/litteratur/anteckningar Pedagogerna använder sig av tidigare inköpt litteratur och repeterar sina kunskaper. De använder också observationsprotokollen och övrigt material som finns i förskolans gemensamma pärm för pedagogisk dokumentation. Temaarbete I förskolans temaarbete Vårt Skäggetorp stannar pedagogerna kontinuerligt upp och reflekterar och lyssnar in barnen. Pedagogerna och barnen samtalar om: - Vad har vi lärt oss? - Har vi fått svar på det vi ville? - Vad vill vi mer lära? Uppföljning och analys Uppföljning och analys görs med hjälp av utvärderingsunderlaget KUL

12 Utvecklingsområde: Utveckling och lärande Utmanande lärorienterade miljöer Mål Alla i arbetslaget utformar lärandemiljöerna utifrån barns behov, intressen och kompetens samt utifrån den kunskap som pedagogisk dokumentation ger. Målet är uppnått när: Alla i arbetslaget är medvetna om lärmiljöns betydelse för att främja barns kreativitet, nyfikenhet och lust att lära Det finns en struktur för hur barns behov, intressen och kompetens tas tillvara i miljöns utformning. Kunskapen utifrån temaarbetets pedagogiska dokumentation används för att utforma utmanande lärmiljöer. Strategier för att nå målet. Vad, hur, varför och när? Inhämta kunskap Pedagogerna inhämtar mer kunskap kring utmanande lärorienterade miljöer för att få förståelse för miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande. Detta sker kontinuerligt under årets gång. Alla pedagoger inhämtar kunskap om lärmiljöer och dess betydelse genom t ex litteratur, internet, föreläsningar och studiebesök. Pedagogerna tar del av kollegors kunskaper och inspirations-besöker varandras avdelningar. Observationer, intervjuer och uppföljning Pedagogerna observerar barnen och gör intervjuer (barnen fotar miljöer utifrån olika frågeställningar/känslor) för att kartlägga barnens intressen och behov. Observationerna och intervjuerna tas med till pedagogisk utvecklingstid så att arbetslagen kan reflektera kring vilka förändringar i miljön som kan vara relevanta. Pedagogerna återkopplar resultatet av intervjuer och observationer tillbaka till barnen och för en dialog kring aktuella förändringar. Barnen är delaktiga i processen kring utformningen av lärmiljöerna bl a genom att reflektera, flytta möbler och vara delaktiga i inköp av material. Introduktionsmallar används för att säkerställa att alla barn blir introducerade i miljöerna och med materialet. Detta för att barnen ska känna sig trygga i miljöerna, kunna göra aktiva val och vara så självständiga som möjligt i miljöerna och med det material som finns. Utemiljö Arbetslagen arbetar för att göra utemiljön mer stimulerande och utmanande bl a genom att använda det material som finns i förskolans uteförråd. Arbetslagen använder sig av områdets närmiljö i bl.a. naturpromenader och upptäckarpromenader för att få inspiration och upplevelser till temaarbetet Vårt Skäggetorp.

13 Pedagogisk dokumentation Arbetslagen reflekterar kontinuerligt med barnen kring miljöerna. Pedagogerna synliggör, tillsammans med barnen, fortlöpande vad som sker i temaarbetet. Exempelvis genom dokumentation på väggarna: fotografier, alster, funderingar och kommentarer från barnen. Detta för att väcka och hålla i barnens nyfikenhet, lust och kreativitet. Uppföljning och analys Uppföljning och analys görs med hjälp av utvärderingsunderlaget KUL