Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2015/2016

Transkript

1 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2015/2016 Normer och värden Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit bra. Vi har valt att behålla samma mål som förra året eftersom dessa ligger till grund för likabehandlingsplanen och har sedan kompletterat med ytterligare ett mål som känns aktuellt i nuläget då vi är med i ett projekt rörande barnens miljö. Mål Målen vi prioriterar att utvärdera från Lpfö; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Konkretiserade mål; Vi vill att barnen utvecklar förståelse för att vi är olika och har olika behov/förutsättningar. Barnkonventionen och likabehandlingsplanen ska vara integrerad i förskolans vardag. 1

2 Medvetengöra barnen om vår miljö och hur vi människor inverkar på den. Målbilden är att barnen ska acceptera varandra, både likheterna och olikheterna. Barnen ska också få redskap för och känna till att de på olika sätt kan vara med och påverka både vår miljö och hälsa. Innehåll processen Pedagogerna ska fortsätta vara goda förebilder, respektera alla barn och vuxna, utan att värdera. Vara närvarande och nära barnen, så vi kan reagera och agera när situationer uppstår. Erbjuda planerade aktiviteter och lekar som lätt kan anpassas efter barnens behov och som kan inkludera flera barn. Vi kommer att jobba vidare med likabehandlingsplanen och barnkonventionen och integrera dem i vår verksamhet där vi ser varandras olikheter som tillgångar och hjälper och stöttar varandra vid behov. Vi behöver också reflektera på vilka signaler vi och miljön sänder med tanke på genus. Förskolan är med i projektet kemikaliebanta för en giftfri vardag. Miljön, både ute och inne, och material kommer att inventeras och barn och vårdnadshavare kommer att involveras i detta arbete. Barnen kommer att få vistas i naturen, både ute på gården och i Björket, vi källsorterar tillsammans, lär oss vara aktsamma om förskolans material och tar upp aktuella miljöfrågor tillsammans med barnen. Utveckling och lärande Nulägesanalys I helhetsanalysen 2015 kom vi fram till att vi var på god väg att uppnå de mål som var prioriterade 2014/2015. Utifrån de identifierade utvecklingsbehoven som sammanställdes i analysen kan vi se att det 2

3 handlar mycket om barnens miljöer, språklig medvetenhet och att erbjuda/uppmärksamma flera olika uttrycksmöjligheter. Vi väljer därför att prioritera två andra mål från Lpfö detta läsår för att hitta nya infallsvinklar och komma vidare i arbetet tillsammans med barnen. Mål Målen vi prioriterar att utvärdera från Lpfö; Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Konkretiserade mål; Glädje och lustfylldhet ska prägla verksamheten så att barnen vill delta och därmed också ges möjlighet till att utvecklas. Barnen ska erbjudas olika lek-/lärmiljöer med ett varierat utbud. Barnen ska känna att de kan påverka verksamheten genom att deras val och intresse tas tillvara. Barnen ska utöka sitt ordförråd, bli nyfikna på olika språk och sätt att kommunicera på såsom tecken, symboler, gester, kroppsspråk och det talade språket. Målbilden är att varje barn ska vilja komma till förskolan för att ha roligt och få lära sig/uppleva saker tillsammans med andra barn och pedagoger i inspirerande miljöer. Under sin dagliga vistelse hos oss ska barnen få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt, både enskilt och i grupp samt i planerade och spontana aktiviteter. Barnen ska efter egen förmåga utveckla alla sina språk och uttryckssätt och på så sätt öka sin språkliga medvetenhet. 3

4 Innehåll processen Terminen inleds med att se barngruppens behov och intresse och utgå från detta när nya lek-/lärmiljöer ska skapas, både ute och inne. Tänka på att erbjuda aktiviteter/lekar som kan anpassas efter de som deltar, både förenklas och bli mer utmanande. Nyttja och låta barnen ta del av de olika avdelningarnas miljöer, material och aktiviteter både under ute-och innevistelsen. Viktigt att tänka på hur pedagogernas förhållningssätt påverkar barnens lust och nyfikenhet. Att vara en närvarande, positiv, samspelande och inspirerande medupptäckare skapar goda förutsättningar för ett gemensamt lärande. Tänka på och jobba vidare med, enligt helhetsanalysen 2015, att dela barngrupperna i mindre grupper under dagen. Detta för att ge barnen mer utrymme, minska konfliktsituationer och antal personer att förhålla sig till. Vuxna är närmare, mer närvarande och kan utmana/erbjuda det enskilda barnet bättre. På avdelningarna sjunger, skapar, leker vi, har drama, rytmik, dans och rörelse, både spontant och planerat. Detta ger barnen en stimulerande språkmiljö och bidrar till en aktiv språkutveckling. Vi arbetar både med det skrivna och talade språket. En övervägande del av pedagogerna har utbildat sig inom TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation) och använder det i den dagliga verksamheten för att förtydliga det vi säger. Vi erbjuder barn med annat modersmål litteratur, inlästa sagor, modersmålspedagog, spel o dyl. Två pedagoger på förskolan läser Flerspråkighet och interkulturalitet under terminen på högskolan i Kristianstad och en pedagog går utbildningen ICDP (Internationel Child Development Programme Programmet vägledande samspel). Ett arbetslag får också handledning av en pedagog från en annan förskola som läser andra delen av ICDPutbildningen. Fler utbildningar för alla pedagoger på förskolan planeras också inom området kultur. Allt detta för att förkovra oss, hålla oss uppdaterade med aktuell forskning, få igång nya diskussioner och tankar på förskolan för att kunna möta barnen och deras familjer på bästa sätt. 4

5 Förskola-Hem Nulägesanalys Vi har utvärderat förra årets föräldrakväll och föräldrarenkät och ser att deltagarantalet ökat. Kön till förskolan har fyllts på under läsåret och antalet barn har blivit fler på avdelningarna. För att fortsätta denna positiva trend arbetar vi vidare med att få vårdnadshavarna mer intresserade och delaktiga i vår verksamhet. Mål Målen vi prioriterar att utvärdera från Lpfö; Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Konkretiserade mål; Föräldrarna ska bli mer delaktiga i verksamheten och utvärderingen av densamma. Föräldrarna ska via oss förstå syftet med det som händer på förskolan och tillsammans arbeta för att barnets trivsel och lärande ska utvecklas maximalt. Vår målbild är att ytterligare öka deltagandet på vår föräldrakväll. Förskolan ska uppmuntra vårdnadshavarna till att våga delta, ha synpunkter och en nära dialog med oss för att skapa en väl fungerande pedagogisk verksamhet. Alla avdelningar ska ha en Lpfö-tavla som används aktivt. Alla föräldrar ska vara registrerade i Edwise. Alla föräldrar ges möjlighet att svara på förskoleenkäten på vår ipad eller i pappersformat som finns på olika språk. 5

6 Innehåll processen Vi fortsätter att ha en för förskolan gemensam föräldrakväll med en del gemensam information och en del ute på respektive avdelning. Där ges vårdnadshavarna möjlighet att vara aktiva och diskutera med varandra bl.a. om HUR och på vilket sätt de vill ha inflytande och känna delaktighet. På föräldrakvällen kommer vi också att gå igenom våra styrdokument och våra prioriterade mål för att vårdnadshavarna ska få större insikt och förståelse för det vi gör. Även under inskolningar ska detta tas upp för att nya familjer ska få samma kännedom. Vi jobbar efter vår gemensamma inskolningsplan. Detta för att ge alla familjer liknande förutsättningar även om själva inskolningsperioden anpassas till varje enskilt barn/familjs behov. Uppföljningsfrågorna som vi har till inskolnings-/uppflyttningssamtalen ger vårdnadshavarna möjlighet att tycka till om just detta. Tamburfrågorna fortsätter vi med och får på så sätt fortlöpande synpunkter från vårdnadshavarna vad de tycker om verksamheten och dess innehåll, så vi kan förbättra och utveckla samt om möjligt tillmötesgå deras önskemål. Vi arbetar vidare med våra Lpfö-tavlor på avdelningarna för att synliggöra läroplansmålen för vårdnadshavarna och barn. Vi ska dela ut informationslappar om Edwise till alla vårdnadshavare. Ge dem möjlighet att registrera sig på vår ipad/dator. Vi ska även minska ner pappersutskick genom att lägga mer information på Edwise. Genom blogg vill vi få vårdnadshavare att regelbundet gå in på Edwise. Vi pedagoger ska erbjuda alla vårdnadshavare att svara på förskoleenkäten antingen i pappersform eller på vår ipad i samband med lämning eller hämtning. 6

7 För samtliga områden gäller; Organisation För att detta ska kunna fungera krävs att alla pedagoger är engagerade och delaktiga. Vi behöver få tid till att prata med varandra, läsa litteratur, utbilda oss, hjälpa och visa varandra inom Edwise och TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och planera/genomföra det vi prioriterar. Tidsplan Detta är ett levande dokument som vi förändrar i och utvecklar i allt eftersom under verksamhetsåret. Uppföljning/utvärdering Kontinuerligt reflekterar vi, utvärderar och synliggör verksamheten tillsammans med barnen. Vi observerar barnens lärprocesser och samspel i gruppen och dokumenterar detta i barnens nyckeldokument, veckoplanering, reflektionsunderlag mm. Pedagogerna för regelbundna dialoger om hur vi ska arbeta för att nå våra mål. Här har processledarna en ledande roll. Kontinuerlig uppföljning med diskussioner och reflektioner som dokumenteras på våra arbetslagsmöten. Utvecklingssamtal och dagliga samtal med vårdnadshavare. Gemensamma frågeställningar någon/några gånger per termin som vårdnadshavarna får svara på. Ska hänga i tamburen. Kvalitetssäkring som arbetslagen gör två ggr/år tillsammans med förskolechef och specialpedagog. Förskoleenkäten utvärderas varje verksamhetsår. 7

8 Framgångsfaktorer Vi har en hög ambitionsnivå och strävar alltid efter att nå en ännu högre måluppfyllelse. Olika kompetenser i arbetslagen samt engagemang är bland de viktigaste framgångsfaktorerna. Tid, pedagogisk/organisatorisk styrning och tydlig ansvarsfördelning är viktigt. Vi är många på förskolan som väljer att kompetensutveckla oss för att sedan sprida våra nyvunna insikter och diskutera ny litteratur/forskning/erfarenheter med kollegorna. Hinder och utmaningar Viktigt att vi prioriterar arbetslagsträffarna, reflektionen och den enskilda planeringstiden då detta annars påverkar det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. 8