Studiehandledning på modersmål på sfi Exempel från InVäst och sfi-arbetslag i Göteborgs- och Boråsregionens kommunalförbund

Transkript

1 Studiehandledning på modersmål på sfi Exempel från InVäst och sfi-arbetslag i Göteborgs- och Boråsregionens kommunalförbund Hur kan studiehandledning på modersmål hjälpa elever att nå målen på sfi-utbildningen? Vad gör en studiehandledare på sfi? Hur kan ett kollegialt lärande mellan lärare och studiehandledare eller annan flerspråkig personal på sfi byggas? Vid en kartläggning av sfi-verksamheterna i Göteborgsregionen som genomfördes var ett av de allra tydligaste resultaten att eleverna efterfrågade mer studiehandledning på modersmål. De elever som hade tillgång till sådan studiehandledning beskrev hur viktig den var för deras inlärning, förståelse av studiesituationen och upplevelse av trygghet och delaktighet. De beskrev studiehandledaren som en brygga mellan elev och lärare. De elever som inte hade tillgång till studiehandledning efterfrågade detta. Även elever på studieväg 3 efterfrågade stöd på modersmål vid introduktionen till sfi för att snabbt få en tydlig bild av sfi-kursernas struktur och undervisningens upplägg (se vidare rapport från kartläggningen, Studiehandledning på modersmål bedrivs i skiftande omfattning inom de olika verksamheter i Göteborgs- och Boråsregionerna som deltagit i sfi-utvecklingsprojektet InVäst. Det finns sfiverksamheter där studiehandledare är tillsvidareanställda, har tydliga arbetsuppgifter och är medarbetare i kvalitetsarbetet och i kollegiala processer på samma villkor som lärare och annan pedagogisk personal. I andra fall har studiehandledarna en mer tillfällig och undanskymd roll. Många elever saknar tillgång till studiehandledning helt och i viss mån kompenseras det genom att tolkar hyrs in vid vissa tillfällen. Flera rektorer och utbildningsledare har uttryckt att de vill utveckla sitt arbete med studiehandledning på modersmål eller språkstöd som det kallas i en del verksamheter. Här är en lista med exempel på behov och resurser i nuläget som tagits fram när det gäller arbetet med studiehandledning inom sfi-verksamhet i projektet InVäst. I högerspalten summeras önskeläget. I studiematerialet i den här modulen finns frågeställningar som kan vara bra att ha för arbetslag eller ledningsgrupper som vill ta fram liknande listor. Filmen om arbetslaget på ABF Vux i den här modulen kan vara en utgångspunkt för samtal om önskeläge, vid sidan om Skolverkets stödmaterial om studiehandledning på modersmål.

2 Nuläge Anställda studiehandledare finns i verksamheten Samarbete mellan lärarna och studiehandledarna behöver utvecklas (fungerar fint i vissa fall och saknas i andra) Studiehandledningen saknar koppling till kunskapskraven på sfi Studiehandledarnas kompetens skiftar Behov av struktur och arbetsbeskrivning kring hur studiehandledning kan användas i organisationen Ej styrt upp syfte och mål med studiehandledning Studiehandledarnas arbete är ej synkat med lärarnas undervisning Önskeläge Vill se en tydlig koppling till styrdokumenten Möjliggöra/organisera ett fungerande samarbete mellan lärarna och studiehandledarna Höja studiehandledarnas status bl a genom att formulera en tydlig arbetsbeskrivning Hitta ett fungerande system som gynnar elevernas lärande Kompetensutveckling för studiehandledare i styrdokumenten för sfi Använda studiehandledarna i kartläggningsarbete med nybörjare i större utsträckning än det görs i dag Spela in genomgångar av olika kursmoment på olika språk och publicera dem på skolans digitala lärplattform Utvärdera effekten av hur modersmål används i undervisningen

3 De här sammanställningarna av nuläge och önskeläge har lett till ett antal beslut om ageranden för att stärka studiehandledningens betydelse för eleverna i verksamheten. Exempel på sådana beslut är: att lärare och studiehandledare gemensamt ska planera den tematiska undervisningen som eleverna möter att studiehandledare ska få kompetensutveckling i fråga om sfi-utbildningens kunskapskrav genom film, reflektion och exempel att ledningsgruppen ska lägga in timmar för medverkan i elevkartläggning på studiehandledarnas schema och formulera en tydlig uppdragsbeskrivning. Tillgång till och organisering av studiehandledning på modersmål är ofta avhängigt huvudman, rektor och utbildningsledare. Men ett arbetslag med tillgång till studiehandledare eller annan personal som behärskar elevers modersmål kan också på egen hand utforska studiehandledningens betydelse och bidra till utveckling och idéer. Här nedanför beskrivs i fyra steg ett upplägg som kan användas inom ett arbetslag för att ge erfarenheter och stärka samarbetet mellan studiehandledare och lärare. Det här samarbetet och gemensamma lärandet utifrån elevernas behov och resurser är avgörande för studiehandledningens kvalitet. De olika momenten har genomförts av olika arbetslag inom Göteborgsregionen och Boråsregionens kommunalförbund. Steg 1: Vilka resurser och behov har va ra elever i förhållande till utbildningens mål? Lärare och studiehandledare har för det mesta en bra bild av vad deras elever behöver för att lyckas i sfi-studierna. Däremot är det långt ifrån självklart att behoven är så väl kartlagda att arbetslag kan ta gemensamma beslut kring vad de behöver göra och lära sig mer om för att möta elevbehoven. Steg ett handlar om att med hjälp av elevernas modersmål ta fram ett underlag att samarbeta och samplanera kring. Det tas fram i första hand genom intervjuer där eleverna själva får uttrycka vilka situationer i sitt dagliga liv som de klarar eller behöver stöd i för att kommunicera. Intervjuerna kan behöva kompletteras med observationer. Här är exempel på vad arbetslag gjort för att kartlägga resurser och behov med hjälp av elevernas modersmål: Lärare och studiehandledare eller annan personal med kompetens i elevernas modersmål har tillsammans formulerat ett antal frågor till eleverna. Frågorna ska kartlägga i vilka situationer eleverna behöver eller vill kunna kommunicera muntligt eller skriftligt på svenska i vardagen, t ex som föräldrar, kunder, arbetstagare, arbetssökande eller vårdtagare. Eleven ska genom frågorna kunna formulera vilka situationer de klarar bra och varför. De ska också få tillfälle att berätta om vilka situationer som är svåra att klara och förklara varför. Här är exempel på intervjuunderlag från ett arbetslag på

4 studieväg 1, där lärare och studiehandledare valt att fokusera på muntliga kommunikationssituationer: o Pratar du svenska utanför skolan? Med vem, i så fall? o Kan du ge exempel på situationer då det går bra att prata svenska? Med vem? Varför tror du att det går fint i den situationen? o I vilka situationer tycker du att det är svårt att prata svenska? Förslag: förskolan, skolan, tandläkaren, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, vårdcentralen, apoteket, affärer m.m. o Berätta vad som kan hindra dig i svåra situationer. Exempel: Kan du tillräckligt många ord för att bli förstådd? Kan du bygga meningar? Blir du nervös? Beror det på vem som lyssnar på dig? o Hur tycker du att vi ska göra för att hjälpa dig på bästa sätt? o Rollspel med bilder, om det behövs. Eventuellt skriv egen dialog. Arbetslaget har testat frågeunderlaget och tränat inför genomförandet av intervjuerna genom att sitta i par och turas om att spela elev respektive intervjuande studiehandledare/lärare. I några fall har lärarna tränat på att använda tolk i intervjusituationen i den här övningen. Därefter har de anpassat frågorna vid behov och formulerat tips till varandra. Exempel på sådana tips har varit: o att noggrant förklara att intervjun inte är ett prov utan ett underlag för planeringen av undervisningen så eleven förstår kontexten o att ställa öppna frågor o att ge eleverna gott om tid för att svara o att ställa följdfrågor Studiehandledare och lärare har gemensamt genomfört intervjun på modersmål med en eller två av lärarens elever. I några fall har arbetslaget valt att komplettera intervjuerna med observationer av ett större antal elever. Se exempel på sådana observationer i modulen för arbetslag om kollegialt lärande. Poängen med det kan vara att läraren får ett bättre underlag för att själv analysera elevens behov. Det har hänt att elever och lärare inte alls har samsyn om vad det innebär att klara kommunikationen i en viss situation bra och då behöver intervjun kompletteras med en observation av hur eleven faktiskt gör och uttrycker sig i en viss situation, t ex utifrån film eller rollspel. Arbetslaget sammanställer intervjuerna gemensamt på ett möte. Mötet har tagit 1-2 timmar. Studiehandledarna redogör för vad varje elev har sagt tillsammans med lärarna och sedan gör arbetslaget en sammanställning i ett protokoll. Vilka resurser har eleverna gett exempel på i situationerna? Det kan t ex gälla mobilanvändning, kroppsspråk eller att ta hjälp av andra. Vilka behov uttrycker de?

5 Steg 2: Vad beho ver vi som arbetslag lära oss fo r att ta vara på studiehandledning på modersmål i vårt arbete med att se elevernas resurser och möta deras behov? I steg 2 lär sig arbetslaget gemensamt mer om betydelsen av studiehandledning och rekommenderade upplägg. Inom InVäst har studiehandledare och lärare läst kortare textutdrag på mötestid, skrivit läslogg och redovisat sina tankar för varandra. I vissa verksamheter har studiehandledare och lärare kompetensutvecklingstid månadsvis eller veckovis för enskild fördjupning och har då kunnat läsa längre texter. Ibland har en eller två i laget läst de längre texterna och redovisat för de övriga. Här följer exempel på vad arbetslag har läst och diskuterat, med flera tips. Det allra mesta beskriver grundskola eller gymnasieskola, eftersom studiehandledningen är lagstadgad där till skillnad från i vuxenutbildningen. Diskussionen i arbetslaget har då rört sig om hur de rekommenderade arbetssättet kan anpassas till sfi-utbildningen, där t ex centralt ämnesinnehåll saknas. Kraven på elevdelaktighet och individanpassning öppnar för idéer här: Hur tar vi vara på studiehandledarens kompetens i elevkartläggning och i elevutvärderingar? Hur kan studiehandledningen bidra till att göra eleverna mer delaktiga på sfi-utbildningen och i planeringen av undervisningens innehåll? Exempel på det finns bl a i öppningsscenen på filmen från arbetslaget på ABF Vux i den här modulen. Skolverkets stödmaterial i text och film om studiehandledning på modersmål. Det finns sammanställt här tillsammans med översikter över framgångsfaktorer: Studiematerialet och filmen från ABF Vux i denna modul. Modersmålsbaserad alfabetisering i Sverige, Mörnerud Antologin Nyanlända och lärande, (red Bunar) och i synnerhet avsnitten som rör den flerspråkiga personalens upplevelser av negativa attityder och brister i organisering i skolorganisationen. Studiehandledning för flerspråkiga elever: kunskapsutveckling genom modersmålet, Sheikhi/Ucar Steg 3: Hur planerar vi undervisning och studiehandledning utifrån elevernas resurser och behov? I steg 3 planerar arbetslaget undervisning och studiehandledning utifrån dels underlaget från elevintervjuerna, dels kunskapen om studiehandledningens betydelse och rekommenderade upplägg från läsningen i steg 2. En erfarenhet från arbetslag i Göteborgsregionen är att även elever som inte har tillgång till studiehandledning på sitt modersmål kan bli stärkta av studiehandledarens närvaro på utbildningen. Studiehandledaren kan stötta dialogen mellan lärare och elever på ett sätt som gynnar alla elever. Exempel på undervisning som planerats i det här samarbetet finner ni i filmen och fördjupningstexten i modulen om Kollegialt lärande, där lärarna bl a planerar delar in elever i

6 språkgrupper för att stärka den digitala kompetensen. Såväl upplägget som lektionsinnehållet kom till utifrån intervjuer med elevernas på modersmål. Några ytterligare exempel från arbetslag inom InVäst är: Att undervisningsstoff i form av rollspel, dialoger och skrivuppgifter med lärande exempel skapas av studiehandledare och lärare tillsammans utifrån autentiska situationer i elevernas vardag som de återgett, t ex yrkesmoment, sms-kontakt eller möten med myndigheter eller grannar. Att elevers erfarenheter från yrkeslivet i ursprungslandet legat till grund för jämförande undervisning och muntliga presentationer som stärkt vuxenperspektivet i undervisningen. Steg 4: Vilken effekt har va rt nya agerande haft pa va ra elevers resultat? I steg 4 utvärderas den genomförda undervisningen i form av t ex fokusgruppsintervjuer med stöd av modersmål alternativt genom nya observationer med fokus på att se effekt av undervisningen och fånga upp elevernas upplevelse av undervisningen. Så här kan en fokusgruppsintervju gå till: Studiehandledare och lärare sammanställer ett frågeunderlag och samlar ett antal elever med samma modersmål. De förklarar att det handlar om att utvärdera undervisningen för att hjälpa arbetslaget vidare på bästa sätt. En av eleverna intervjuas lite kort av studiehandledaren och ombeds berätta hur hen upplevt en viss lektion eller annat moment i undervisningen. Därefter lämnas ordet fritt och fler elever bidrar med sin bild och nya idéer. Studiehandledare och lärare dokumenterar synpunkter och idéer och ställer följdfrågor. Elevernas synpunkter följs upp på mötestid med samtal och analys inför kommande undervisning tillsammans med bedömningar och annat underlag som visar elevernas lärande under momentet.