Plug In Avslutningskonferens Stockholm, mars 26

Transkript

1 Plug In Avslutningskonferens Stockholm, mars 26

2 Ett studieavbrott kan beskrivas som the result of a long-term process of academic and social disengagement from school, which is influenced by the intersection of a variety of academic, personal, and family experiences and resources. (Alexander et. al, 2001)

3 PlugInnovation Generera Generalisera Kunskap om studieavbrott från gymnasiet Sprida Samla Plug In

4 Det finns inte en mirakelmetod för alla...

5 Fallstudier inom Plug In 2.0 Djupare studier av nio projektverkstäder. Förståelse för hur framgångsfaktorerna/insatser fungerat i praktiken Generera erfarenheter och lärdomar samt ge inspiration till andra. Målet att göra jämförelser över olika lokala kontext för olika målgrupper med olika stödbehov. Fokus på olika typer av insatser som utförs Förebyggande, universell nivå (hela skolan ansatser) Riktade insatser vid konstaterad risk Intensiva individuella insatser Lyfta specifika lärdomar kring insatser/lyfta generella lärdomar

6 Olika nivåer av förebyggande arbete Intensiva, individuella insatser Insatser till grupp/individ som uppvisar riskindikatorer Universella insatser

7 Sammanhållen strategi i det förebyggande arbete för att motverka studieavbrott (här anpassad efter McIver& McIver (2009) Intensiva, individuella insatser Riktade insatser till grupper eller individer Uppföljningssystem ( EWS ), rutiner, strukturer Inkluderande, tryggt klimat, kultur som främjar lärande och närvaro, positiva relationer Samarbete med föräldrar bygga anknytning Stöd till lärare kompetensutveckling Högkvalitativ undervisning anpassningar till elevgrupper

8 Holistiskt, individcentrerat stöd Individuell nivå, intensiva insatser Grupp/individ i risk Studiestöd Specialpedagogiskt stöd Strukturstöd Coachning Samtalsstöd SYV Vägledning i brett perspektiv Utforska sina styrkor/färdigheter Praktik Samhällsorientering Problemlösning Vardagsstöd/vuxenstöd Lotsning Meningsfull fritid Social träning Universell nivå

9 Holistiskt perspektiv gynnsamt för alla Individuell nivå, intensiva insatser Grupp/individ i risk Universell nivå Studiestöd integrerat mer i ordinarie undervisning Strukturstöd integrerat i ordinarie undervisning SYV vägledning i brett perspektiv, i undervisningen Utforska mål/styrkor/färdigheter /coachning på schemat Kontakt med förebilder/mentorer Samhällsorientering Socialt stöd, aktiviteter utanför skolan i samverkan med andra aktörer.

10 Tillgängliggöra utbildningsorganisationen för nyanlända elever: kartlagda svårigheter och goda exempel från Plug In-fallstudie Kartläggning och vad händer sedan? Rektors ansvar för kvalitetsarbetet Kollegialt lärande för elevernas skull Studiehandledning på modersmål Vad har hänt under tiden? Utmaningar för huvudman/rektor/skolpersonal

11 Kartläggning och vad händer sedan? Vilka är huvudmans rutiner för den inledande kartläggningen? Fastna inte i språket, kartlägg kunskaperna Haka inte upp er på materialet det löser inte biffen Kartläggningen som process genom hela utbildningen resurser och behov Modersmål och kompetens behövs i processen Hur anpassas utbildningens innehåll och upplägg till eleven? Individuellt schema tar tid och möda läggs utifrån kartläggningen Nivåindelning i flera ämnen, inte bara sva Schemapositioner i flera ämnen inkl yrkesämnen utifrån elevens kunskaper, behov, mål Stödåtgärder individuellt utifrån behov oavsett nivå och ämne Hur anpassar vi undervisningen till elevens kartlagda resurser och behov? Språkutveckling i alla ämnen och ämnen i sva-undervisningen! Undervisningen behöver utvecklas utifrån de enskilda elevernas resultat

12 Rektors ansvar för kvalitetsarbetet en checklista! Har du rutiner för att säkerställa att kunskapsutvecklingen hos IMSPReleven fortlöpande bedöms och stöttas i olika ämnen? När och hur får dina lärare mötestid till att utbyta info för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen och ge stöd i tid? När och hur drar du som rektor slutsatser om vad som behöver utvecklas i arbetet med nyanlända (och inte så värst nyanlända) elever? Hur kommer olika personalgrupper till tals i den dialogen?

13 Kollegialt lärande för elevernas skull Hur tar huvudman och rektor ansvar för att lärare får de resurser och den kompetensutveckling som behövs? Kompetensutvecklingens krux Kollegialt lärande kan organiseras inom verksamheten Elevernas behov och resurser som utgångspunkt för samarbetet Sva-lärare versus ämnes-/yrkesämneslärare Samsyn kring vad som är konstruktiv och kursplanskopplad feedback,

14 Bristfällig feedback (för generell eller vag för att leda eleven vidare i lärandet): Behöver träna på läsförståelse ordförråd att uttrycka kunskaper muntligt skriva bestämd och obestämd form i substantiv, adjektiv och hur de böjs efter substantivet Extra läsövningar från MRX. Jobba i Framåt 2 Konstruktiv feedback (kopplad till genre och centralt ämnesinnehåll): Kunna kommentera sitt eget utförande i följande praktiska moment: Uttrycka sig korrekt i labbrapport Skriva referat, t ex nyhetstexter Skriva berättelser om egna upplevelser Bra underlag för ämnes- och språksamarbete: - Filma eleverna i praktiska moment! - Visa och diskutera exempel på elevarbeten på olika nivåer!

15 Använd bild och film från yrkesoch ämnesmoment för att träna kommunikativa färdigheter i relevanta genrer och situationer i sva-ämnet.

16 Studiehandledning på modersmål Vilken kompetens är det vi efterfrågar? Hur organiserar rektor samarbetet mellan studiehandledare och lärare? Uppfattar vi studiehandledningens betydelse? Den viktiga bryggan mellan elev och skola Tydliggöra förväntningar och skillnader i skolsystem

17 Hänt under projekttiden: Stor ökning av elevantalet Akut växande psykisk ohälsa bland asylsökande elever Tolv självmord under 2017 i gruppen ensamkommande unga asylsökande = kraftig ökning, nio gånger högre än snittet för åldersgruppen Förtydligat rektorsansvar för frånvarouppföljning från 1 juli. = Utmaningar för huvudman, rektor och skolpersonal

18 Utmaningar Hur gör vi IMSPR/gy till den trygga miljö som forskningsrapporten frågar efter? Identifierar skolpersonalen psykisk ohälsa och hur slussar vi vidare? Erbjuder vi en flexibel undervisning för elever under extrema livsvillkor? Följer vi upp försvunna elever, frånvaro och resultat och bevakar motivationen? Hur kan huvudman motverka vanliga riskförlopp, t ex onödiga övergångar? Efterlyses: samverkan med BUP, mellan kommuner, med Migrationsverket och socialtjänst för att fullgöra frånvarouppföljning och motverka onödiga övergångar/skolflytt i asylprocessen

19 Studiehandledare, dari: Från början var vi alla lärare kanske inte vana vid att så många av våra elever får negativa besked av Migrationsverket och hur många elever som inte mår bra. Men sen, efter ett tag, ett par månader, blev vi vana. Vi förstod att våra elever kommer att fortsätta att må dåligt och att frånvaron är ett faktum som vi ska ha koll på. Då började vi ta hand om dem bättre, att ha bättre förståelse av deras situation.

20 kontakt Anna Liljeström Tele: Projekt/Processledare PlugInnovation SKL., Kunskapscenter Studieavbrott Jenny Hostetter Pedagogiskt Centrum Göteborgsregionens Kommunalförbund