Arbetslag / Att lära av och med kollegorna Exempel från InVäst och sfi-arbetslag i Göteborgs- och Boråsregionens kommunalförbund

Transkript

1 Arbetslag / Att lära av och med kollegorna Exempel från InVäst och sfi-arbetslag i Göteborgs- och Boråsregionens kommunalförbund Hur kan ett kollegialt lärande byggas upp som verkligen hjälper eleverna att nå målen på utbildningen och att bättre klara vardagens krav på kommunikation på svenska? Att gemensamt kartlägga elevernas behov har varit startskottet för ett stort antal arbetslag i Västsverige. Inom projektet InVäst har ett 30-tal grupper av lärare och annan pedagogisk personal fått stöd av en regional processledare för att utveckla ett kollegialt lärande. Det har i några fall handlat om att hela lärarkollegiet i en sfi-verksamhet arbetat sig samman, men oftare har lärarna valt att organisera sig i mindre s k lärgrupper om 3-5 personer exempelvis utifrån vilken studieväg de huvudsakligen undervisar på. Det har visat sig att former för att utforska elevbehov, samtala och lära tillsammans och ta gemensamma beslut är en förutsättning för utveckling inom många andra fält, t ex digital kompetens och arbete med elevkartläggning. Processerna som syftat till att stötta och bygga ett kollegialt lärande har omfattat lärare, studiehandledare och övrig pedagogisk personal, men de har också inneburit handledning för skolledningen i att organisera för kollegialt lärande. För självklart är det lättare att lära och utveckla sfi-undervisningen om skolledningen tar beslut om gemensamma mötestider, sätter upp deadline för gemensamma utvecklingssteg och frågar efter framsteg i elevernas lärande som en del i kvalitetsarbetet. Det finns mer att ta del av om det i portalen för rektorer och skolledare. Här beskrivs kortfattat det processtöd som lärgrupperna fått och hur de har agerat inom de sfiverksamheter som deltagit i InVäst. Beskrivningen är ett komplement till filmerna i modulen och är tänkt som ett stöd för arbetslag som vill arbeta gemensamt och utveckla elevernas lärande. Här summeras också den forskning och de modeller som processtödet vilat på. InVäst ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, med delfinansiering från Europeiska socialfonden. Projektet kom till efter en kartläggning av sfi-utbildningen inom regionen. I kartläggningen blev både framgångsfaktorer och behov av utveckling synliga inom utbildningen. Om det kan ni läsa mer här:

2 Bild 1: Förenklad version av Helen Timperlys modell för professionell utveckling i skolan. Modellen på bilden ovan (bild 1) är en något förenklad variant av den cykel forskaren Helen Timperley tagit fram för att beskriva professionell utveckling i skolan. Modellen är grunden för processledningen som lärgrupperna har fått inom både stora och små sfiverksamheter. De olika stegen exemplifieras här nedanför i synnerhet utifrån den cykel kring digital kompetens som beskrivs i filmen i denna modul, men också med andra autentiska exempel från InVäst-arbetslag. Eftersom de deltagande verksamheterna inom InVäst valt att satsa olika lång tid på projektet har processledarna haft skiftande möjligheter att följa verksamheterna steg för steg. Likaså har lärgrupperna haft olika mycket tid per vecka eller månad för gemensamt arbete. En uppskattning är att det tagit 5 10 månader för lärgrupperna att slutföra hela cykeln vid mer omfattande studier av elevbehoven. Mindre genomgripande processer har förstås tagit kortare tid. Några förutsättningar för att ett arbetslag eller en mindre lärgrupp ska kunna ta sig an de olika stegen kan vara: Att den pedagogiska personalen formerar sig i lärgrupper med gemensamma intressen, t ex elever på samma studieväg Att regelbundna mötestider är särskilt vikta och för arbetet med modellen i de här lärgrupperna Att förväntningarna på lärgrupperna är tydliga kring vad som ska göras, vilka beslut som ska tas, etc. Att lärgrupperna får handledning i forskning och beprövade metoder inom det fält av elevbehov som de valt att utforska och utveckla

3 Steg 1: Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla i förhållande till utbildningens mål? Lärare och studiehandledare har för det mesta en bra bild av vad deras elever behöver för att lyckas i sfi-studierna. Däremot är det långt ifrån självklart att behoven är så väl kartlagda att arbetslag kan ta gemensamma beslut kring vad de behöver göra och lära sig mer om för att möta elevbehoven. Steg ett handlar om att ta fram och visa så tydliga underlag som möjligt för de elevbehov som föreligger och att utforska det underlaget noga inför fortsättningen av arbetet. De elevbehov som lärgrupperna väljer att arbeta med blir deras s k lärobjekt. Lärgruppen tar själva beslut om vilka behov de vill utforska, men de ska kunna visa underlag, evidens, som stärker deras val. De ska även kunna visa på en koppling till utbildningens mål i läroplan eller kursplan. Det kan gå till så här: Processledaren ber lärgruppen att tydligt formulera sitt lärobjekt genom ett par alternativa stödfraser: Våra elever behöver lära sig (att) Våra elever behöver förstå Fraserna hjälper lärgruppen att formulera sitt lärobjekt utifrån ett elevperspektiv. Risken finns annars att de fokuserar på egna upplevelser av behov, exempelvis att se över de digitala resurserna på skolan. Sådana behov får vänta till steg 2 i processen. Lärgruppen tar fram evidens som visar att elevbehovet verkligen föreligger, t ex elevintervjuer, provstatistik, resultat från egna diagnoser, observationer, enkäter. Se exempel nedan. Det här kan vara tidskrävande. I flera fall inom InVäst har lärgrupperna behövt använda flera olika metoder för att få en tydlig bild av elevbehovet. I andra fall har det varit tillräckligt att lärgrupperna tagit fram befintlig statistik, t ex från nationella prov. Processledaren handleder i den här fasen och leder lärgruppens samtal kring vad som kan vara bra underlag, hur enkäten kan utformas, vilka intervjufrågor som fungerar och inte. Processledaren eller lärgruppen kan också behöva skolledarens stöd i den här fasen, exempelvis för att lösgöra tid och ta in tolk för djupintervjuer med ett urval elever. Skolledaren eller lärgruppen sätter upp en deadline för när de ska ha ett färdigt underlag att skicka till skolledaren. Det kan skickas i form av ett mail med följande innehåll: 1. Lärobjektet formulerat utifrån elevbehov 2. Förankring i läroplan eller kursplan formulerat med citat och ev kommentarer 3. Evidens som visar elevbehovet, kort sammanfattat Det här underlaget är utgångspunkten för lärgruppens vidare arbete i steg 2-4 och en summering av deras gemensamma beslut. Det är också användbart i rektors arbete med kvalitetsutveckling på sfi, exempelvis för att visa förvaltningen exempel på vad eleverna behöver för att korta sin lärsträcka och hur skolan agerat för att svara på det behovet.

4 Exempel A: Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens genom att lära sig mer om hur de kan använda mobiltelefonen i sin vardag. Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet, Göteborg. (Se filmen i denna modul: sfivast.se/arbetslag/kollegialt-larande/film) Lärgrupp A bestämmer sig för att utforska sina elevers behov av digital kompetens. Eleverna läser på studieväg 1 och 2. Ingen befintlig statistik finns kring digital kompetens på skolan, så lärarna bestämmer sig för att dels djupintervjua en elev per klass kring digital kompetens, dels göra observationer i helklass. Ansvaret för arbetet med elevintervjuerna fördelar lärarna mellan sig och de genomförs med hjälp av skolans studiehandledare på elevernas modersmål. När så få elever väljs ut för djupintervju är avsikten för lärarna främst att fördjupa sin egen kunskap om elevernas behov och resurser, inte att få en bild av generella behov i klasserna. Lärgruppen kommer överens om ett antal frågeställningar för intervjun: Har du en smart-phone? Använde du smart-phone i ditt land? Hur lärde du dig att använda din telefon? Vad använder du telefonen till? Kan du översätta med mobilen? Har du telefonen på ditt språk eller har du den inställd på svenska? Kan du skicka bilder med mobilen? Vilka program använder du? Vad vill du lära dig att göra med mobilen? Lärarna/studiehandledarna nöjer sig inte med att fråga efter elevens muntliga svar i intervjuerna, utan ber även eleven visa vad hen kan eller tycker är svårt. Den mer generella bilden av behov och resurser i klasserna i fråga om digitala kompetens fick lärgruppen genom att komplettera intervjuerna med en observation. Den omfattade alla elever i klasserna och genomfördes under lektionstid utifrån följande observationsprotokoll: Bild 2: Illustration av observationsprotokoll

5 En lärare eller studiehandledare gick runt i klassen under en lektion och checkade av hur väl var och en eleverna klarade att använda sin mobiltelefon för olika syften. Eleverna fick tydlig information om att syftet var att samla data inför lärarnas gemensamma undervisningsplanering. Observationsprotokollen användes igen senare i processen för att kontrollera effekten av förändringar i undervisningen, se steg 4. Så här formulerar lärarna i Lärgrupp A sina intryck från elevintervjuerna och enkätundersökningarna/observationerna i steg 1 i en rapport till skolledningen: Behoven i (våra klasser) är naturligtvis många och skilda, men då vi valde ett behov att fokusera på tog vi i beaktande de nya riktlinjer som var på gång där digital kompetens skulle komma att lyftas fram i läroplanen för vuxenutbildning. När vi gick till oss själva insåg vi att i allt högre grad är det smart-phones som vi använder oss av i vardagen. Laptops och stationära datorer får stå tillbaka för telefoner och i någon mån läsplattor. Vi valde då att inrikta vårt arbete på användningen av mobiler i klassrummet. Behovet har märkts hos eleverna bland annat genom att vi sett att många elever inte kan sjukanmäla sig, de har haft problem med att meddela sig med sina barns skolkontakter, inte alla kunde använda digitala hjälpmedel för att slå upp ord osv. För att fördjupa vår bild av elevernas behov startade vi med att intervjua varsin elev med hjälp av modersmålslärare. Det första som slog oss i dessa intervjuer var hur mycket eleverna faktiskt kunde och hur vi kunde få en annan syn på elevernas mobilanvändning genom en längre intervju. Vi kunde också få reda på vad eleverna själva önskade bli bättre på. Som ett komplement till dessa intervjuer gjorde vi sedan enkätundersökningar i respektive klasser. Där utgick vi från vad vi fått veta i intervjuerna för att utforma frågor. I enkäten var det viktigt för oss att ta reda på vad eleverna kunde genom att be dem visa oss göra olika saker, tex koppla upp sig till skolans wifi-nät. Då kunde vi se att eleverna verkligen kunde det som vi frågade om. När vi hade sammanställt våra olika resultat såg vi att det fanns ett utbrett behov av att bli mer digital, men att det också fanns viss kunskap i gruppen.

6 Exempel B: Våra elever behöver lära sig muntlig produktion och interaktion Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene Lärgrupp B bestämmer sig för att intervjua ett litet urval elever kring behov av muntlig träning som ett första moment, för att ha ett underlag för att prioritera bland elevernas olika behov i lärsituationen. De undervisar elever på studieväg 1. De ställer ett antal öppna frågor som tillsammans kan ge en bild av vilka behov eleverna själva uppfattar som störst i lärsituationen och i sin vardag. Här är intervjufrågorna: Pratar du svenska utanför skolan? Med vem i så fall? Kan du ge exempel på situationer då det går bra att prata svenska? Med vem? Varför tror du att det funkar fint i den situationen? Kan du tillräckligt många ord för att bli förstådd? Intervjuerna genomförs med stöd av studiehandledaren och lärarna väljer därför att intervjua elever med något av de modersmål som skolan erbjuder studiehandledning inom. Var och en redovisar sina elevintervjuer vid lärgruppens gemensamma mötestid och när de analyserar elevernas svar ser de att eleverna uttrycker tydliga behov när det gäller muntlig produktion och interaktion, exempelvis i kontakt med myndigheter och andra vanligt förekommande kommunikationssituationer i vardagen. Så här kommenterar lärgruppen sitt resultat från elevintervjuerna: (Eleverna) tycker att det är svårt att svara på frågor och att ställa frågor hos framförallt handläggaren, försäkringskassan och banken. Har inte tillräckligt med ordförråd och vet inte hur de ska få ihop det till en mening som blir begriplig. En del förstår men har svårt att kunna uttrycka sig för att de känner sig osäkra och vill inte säga fel. Någon elev menade att det är lätt att prata med grannar och personer från kyrkan. Han känner sig trygg med dessa personer. Några elever sa att det går bra att prata med förskolepersonal när det är samma personal som de känner sig trygga med. Detta vill de träna: Lära sig lämpliga fraser som passar till Banken, försäkringskassan affären etc. Diskussioner i smågrupper om allt möjligt. Göra små rollspel där de tränar att föra olika dialoger. Utifrån handledning bestämmer sig lärgruppen för att mer ingående undersöka vari elevernas svårigheter består när det gäller muntliga produktion. De bestämmer sig för att göra observationer.

7 Det är inte självklart enkelt att genomföra observationer när det gäller elevers muntliga produktion och interaktion. Eleverna behöver visa sin muntliga förmåga i så autentiska situationer som möjligt för att lärare och studiehandledare ska få grepp om vad som är svårt och vad som går bra. Saknas ordförråd? Kan eleven stärka förståelsen med hjälp av kroppsspråk? Kan eleven uttrycka sig på ett sätt som passar i den givna situationen? Finns det svårigheter med att bygga meningar muntligt eller med nervositet i talsituationen? Processledaren föreslår att lärgruppen utgår från filmer med korta dialoger i semiautentiska situationer på hemsidan för elevtidningen Världen&vi, stoppar filmen vid en lämplig tidpunkt i dialogen och ber eleven försöka svara i rollfigurens ställe, t ex i vårdsituationen, på försäkringskassan och i samtal till 112. Filmerna finns här:

8 Exempel C: Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens utifrån behov i vardags- och samhällsliv Arbetslag/lärgrupp på studieväg 3 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene Lärgrupp C vill undersöka elevernas behov av digital kompetens. De undervisar elever på studieväg 3. De intervjuar ett litet urval elever som ett första moment. De använder elevernas modersmål vid behov i intervjuerna. Här är ett urval av intervjufrågorna: Bakgrund/allmänt Hur mycket datorvana har du? Vad använder du din telefon/dator/ipad till? Skola/Hemma: Hur tränar du svenska hemma? (t ex skolmaterial, appar, tv, webbsidor etc.) Vilka appar/program/webbsidor använder du? Hur ofta tränar du svenska digitalt? Vill du träna mer på att använda digitala verktyg i skolan? Hur ofta? På vad? Myndigheter och sjukvård Tycker du att det är lätt eller svårt att ta kontakt med myndigheter, sjukvården eller t ex bostadsbolaget? Varför? Förklara mer? Vill du träna mer på att ta kontakt med myndigheter/sjukvård i skolan? Vad vill du träna mer på? (skapa konto, ladda ner blanketter, fylla i blanketter etc.) Buss eller tåg Tycker du att det är lätt eller svårt att söka information om buss och tågtider? Varför? Förklara mer? Tycker du att det är lätt eller svårt att boka buss/tågbiljett?

9 Bild 3: Enkät för elevkartläggning Lärgruppen kompletterade intervjuerna med en enkät till ett större antal elever. Klicka här så öppnas en något nedkortad version av enkäten. Var och en i lärgruppen redovisar sina resultat från enkäten och elevintervjuerna vid lärgruppens gemensamma mötestid och när de analyserar elevernas svar ser de bland annat att eleverna uttrycker tydliga behov när det gäller kontakt med myndigheter och andra vanligt förekommande kommunikationssituationer i vardags- och samhällsliv. Redan vid steg 1 är det viktigt att processledare och lärgrupp tänker på att effekten av den förändrade undervisningen ska utvärderas efter en tid. Då kan i synnerhet observationer, intervjuer och diagnostiska test användas omigen. Även om det är troligt att elever kommit och gått i mellantiden kan en jämförelse mellan utfallen ge en bild av hur undervisningen i steg 3 har resulterat i för effekt på elevernas lärande. Klarar de sig bättre nu? Hur har de upplevt förändringarna i undervisningen? Hur ser eleverna på sitt eget lärande under den tid ni arbetat med Timpeley-modellen? Ett alternativ när det gäller evidens kan vara att se på resultatstatistik från nationella prov från de senaste åren och se vilken aspekt (läsförståelse/hörförståelse osv) eleverna oftast misslyckas med samt granska lärarnas kommentarer i bedömningsprotokollen för en fördjupad bild av vad eleverna klarar och inte. Genom att söka evidens genom intervjuer fick lärgrupperna ovan emellertid mycket mer information om exakt vilka situationer eleverna ville träna på och det förenklade planeringen av undervisningen längre fram i processen, se steg 2 och 3. Andra exempel på elevbehov/lärandeobjekt som arbetslag/lärgrupper kartlagt och utforskat som grund för att förändra och förbättra undervisningen inom InVäst är: Skriftlig produktion Elevautonomi/studieteknik Att agera på lärarens feedback för att utveckla sitt skrivande Att uppfatta kursmålen Hörförståelse Ordinlärning Läsförståelse

10 Steg 2: Vad behöver vi som lärare lära oss eller göra mer av för att möta elevernas behov? Om lärgruppen har gjort ett grundligt och nyfiket jobb i steg 1 så har de nu en tydlig bild av det lärobjekt/elevbehov som de valt att fokusera på. Då är det frestande att direkt börja planera hur undervisningen ska se ut för att möta det kartlagda elevbehovet. I steg 2 kan processledaren behöva bromsa den planeringen. Nu är det nämligen tid att först och främst se över lärarnas behov. För att möta elevernas behov i lärsituationen behöver de flesta arbetslag/lärgrupper lära sig mer, söka nya metoder som fungerar för just det fält lärgruppen har ringat in eller påminna sig och använda bra befintliga metoder i högre utsträckning. I det kollegiala lärandet gäller det också att komma överens och ta ett gemensamt beslut om hur undervisningen ska utformas för att möta elevbehovet. Annars är det svårt att mäta effekt på ett bredare underlag än en enskild grupp. Nu spelar processledaren en viktig roll, kanske tillsammans med förstelärare, utvecklingsledare eller skolledare med pedagogiskt kunnande och erfarenhet av sfi-undervisning. Processledaren handleder varje lärgrupp vid ett eller flera tillfällen, lyssnar på lärgruppens beskrivningar av befintliga metoder och behöver vanligen duka upp ett litet smörgåsbord av handfast forskning och beprövad erfarenhet som erbjuder lärgruppen stöd och konkret hjälp, relaterat till just det elevbehov de ska försöka att svara på. Handledningen kan bestå i korta teorigenomgångar kopplade till diskussionsövningar med ordfördelning, strukturerade samtalsövningar utifrån gemensam läsning av kortare avsnitt, lästips som fördelas mellan medarbetarna i lärgruppen och som sedan följs upp så att kunskapen delas mellan alla på lärgruppens möten. Hur mycket läsning som läggs på var och en är avhängigt av hur mycket tid som finns avsatt för utvecklingsarbetet och medarbetarnas upplevelse av stress och belastning för tillfället. I steg 2 har lärgruppen tillfälle att efterfråga sådana resurser som är nödvändiga för att de ska kunna svara på elevbehoven. Skolledaren får ta emot önskemålen och förhålla sig till möjliga kostnader. Litteratur kan behöva köpas in. Kompetensutveckling kan vara nödvändig, t ex i att filma för undervisningssyfte. Appar kan efterfrågas till skolans läsplattor. Och om lärarna i lärgruppen saknar egna läsplattor eller mobiltelefoner i tjänsten kan det vara ett hinder för undervisning i digital kompetens. Erfarenheter från InVäst visar att i diskussioner om resurser, prioriteringar och kostnader underlättar det för både arbetslag och skolledning när det finns en samsyn kring målen när personalens önskemål om inköp motiveras av ett pågående utvecklingsarbete och är övervägt utifrån ett tydligt elevbehov. Forskning som varit till hjälp inom utvecklingsarbetet av sfi-verksamheterna inom InVäst refereras i olika moduler på den här webbutbildningen, men här nämns den forskning och de metoder som lärgrupp A, B och C tar del av i steg 2.

11 Exempel A: Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens genom att lära sig mer om hur de kan använda mobiltelefonen i sin vardag. Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet, Göteborg (se filmen i denna modul) I steg 2 presenteras lärgruppen för beprövade arbetssätt i digital kompetens för sfi i form av Ivana Eklunds bok Webbaserad alfabetisering. Den köps in till laget i några exemplar och alla läser utvalda delar, bland annat listor över vilka digitala kompetenser författaren brukar sätta upp som lärandemål på olika nivåer/kurser inom sfi-utbildningen samt tips på användbara appar. Processledaren refererar även till Dylan Wiliam och Pauline Gibbons för att föreslå mer generella förändringar och nya upplägg i undervisningen, exempelvis att sätta upp tydliga lärandemål och att skapa interaktion mellan elever. Lärarna fördjupar sig ytterligare i litteraturen i mån av tid. Så här skriver lärgruppen i sin rapport. Även Dylan Wiliams bok Handbok i formativ bedömning (2017) gav oss många bra tips i vårt arbete, eftersom vi förändrade undervisningsmetoderna. Pauline Gibbons lägger tyngd på autenticiteten och betydelsen av att hjälpas åt på modersmålet. Hon menar att en nära koppling till elevernas vardagsliv och praktiska behov stärker motivationen för att lära. Lärandet bör ske i ett meningsfullt sammanhang och i autentisk kommunikation kring praktiska saker och stimulerar eleverna till att använda skrift i situationer där de har verklig nytta av skriften. Gibbons pratar om hur modersmålet kan användas som en resurs för lärande: Att låta elever arbeta tillsammans med andra som talar samma språk, t ex i problemlösande situationer är både språk- och kunskapsutvecklande. (Gibbons 2016 Stärk språket stärk lärandet). Lärgruppen lämnar också in önskemål när det gäller resurser för digital undervisning till sin skolledning. Önskemålen är tydligt kopplade till de kartlagda elevbehoven och till lärgruppens behov för att kunna svara på elevernas önskemål. Exempelvis vill lärgruppen ha jobbmobiler med möjlighet att ladda ner appar, lära sig ändra språk på olika typer av mobiler samt tid att sätta sig in i några appar som eleverna frågat efter.

12 Exempel B: Våra elever behöver lära sig muntlig produktion och interaktion Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene I steg 1 utgick elevobservationen från filmer med så autentiska och elevnära dialoger som möjligt. Nu i steg 2 gäller det att hitta metoder som stöttar lärarna i att undervisa i muntlig produktion och interaktion kopplat till autentiska situationer i elevernas vardag. Processledaren går igenom forskning från bland annat Pauline Gibbons och James Nottingham om interaktiva grupparbeten och dialoger mellan elev och lärare som ger tillfällen till samtal, stöttar tal och ger träning i en trygg klassrumssituation. Lärgruppen tränar på att utveckla dialogen i klassrummet och läser ett urval av deras texter gemensamt. Några lärare fördjupar sig genom ytterligare läsning och redovisar det för övriga i lärgruppen. De ser filmer som producerats av andra sfi-verksamheter utifrån elevbehov och går tillbaka till de egna elevernas uttryckta behov och önskemål för att konstruera rollspel. Lärgruppen tar också kontakt med myndigheter i kommunen för att dels ordna studiebesök dels ta reda på vad det är myndigheten efterfrågar i de första mötena med eleverna. Handläggare och tjänstemän som eleverna förväntas vara i kontakt med bidrar alltså till rollspel och dialoger med autentiska frågor, svar och andra förväntningar i kommunikationssituationen. Exempel C: Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens utifrån behov i vardags- och samhällsliv Arbetslag/lärgrupp på studieväg 3 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene I steg 2 läser lärgruppen Ivana Eklunds bok om webbaserad alfabetisering, men diskussionsfrågor och övningar i samband med läsningen anpassas till att gruppens elever läser på studieväg 3. Processledaren går igenom forskning kring vikten av autenticitet i vuxenundervisningen och av att ta vara på eleverna som resurser för varandra. Lärgruppen fördjupar sig under handledning i texter av Dylan Wiliam kring formativ bedömning och tränar på att sätta upp lärandemål och att bygga uppgifter som konkretiserar lärandemålen för eleverna. Lärandemålen kopplas till elevernas digitala kompetens. Lärgruppen läser även läroplanen tillsammans och studerar de nya kraven på digital kompetens där och i kursplanen för sfi. Bland annat diskuteras och konkretiseras kravet på undervisning i kritiskt förhållningssätt i mötet med digitala medier.

13 Steg 3: Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i undervisningen utifrån elevbehovet? Vilka nya erfarenheter av lärande ska vi ge eleverna? I steg 3 tar lärarna beslut om vilka förändringar de ska genomföra i undervisningen utifrån de kartlagda elevbehoven och utifrån den forskning gruppen fördjupat sig i. Beslutet behöver tas gemensamt i lärgruppen och det behöver också finnas en tidsplan och en idé om hur effekten av de genomförda förändringarna ska följas och mätas, se steg 4. Det mest centrala i det här steget är att inte tappa fokus på eleverna. Det är inte i sig intressant att lärgruppen genomför förändringar. Det intressanta är i vilken mån elevernas lärande påverkas av lärgruppens förändrade undervisning. Helen Timperley uttrycker att eleverna i steg 3 ska få nya erfarenheter av lärande. Processledaren stöttar lärgruppen i processen att komma överens om vilka förändringar som ska genomföras och kan hjälpa till med att formulera beslutet och göra upp tidsplanen. Hur lång tid som ska förflyta från beslutet om förändringar till effektmätningen i steg 4 beror på vad det är för typ av förändringar som ska genomföras. Andra aspekter spelar också roll, t ex kan det vara smart att mäta effekt ofta eller efter kort tid med elever på studieväg 3 som vanligen har kort lärsträcka, medan lärgrupper på studieväg 1 kan behöva längre startsträcka för att genomföra förändringar, förklara studietekniken och sammanhanget för eleverna och så vidare. I det här steget underlättar det om skolledningen tydligt efterfrågar ett underlag från varje lärgrupp och följer upp tidsplanen. I underlaget kan lärgruppen formulera sitt beslut och helt kort beskriva vilken forskning och beprövad erfarenhet de baserar sitt beslut på. Allt sådant är självklart viktiga delar i en beskrivning av verksamhetens kvalitetsarbete. Exempel A: Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens genom att lära sig mer om hur de kan använda mobiltelefonen i sin vardag. Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet, Göteborg (se filmen i denna modul) Det gemensamma lärandet i steg 2 mynnar ut i att lärgruppen tar ett beslut i steg 3 att genomföra förändringar i undervisningen. Förändringarna innebär bland annat att eleverna i högre grad än tidigare ska användas som resurser för varandra i det digitala lärandet och att lärarna i högre grad ska ta vara på elevernas olika modersmål som en resurs i undervisningen. Lärandemålen ska också förtydligas för eleverna. Lärgruppen bestämmer sig bland annat för att under ett par månaders tid schemalägga undervisningstillfällen i form av workshops varje vecka då eleverna sitter i modersmålsgrupper där elever med stor digital kompetens kan handleda andra elever i digitala verktyg, med stöd av lärare och studiehandledare. Dessa undervisningstillfällen, då elevernas resurser och språk tas tillvara, utgår från lärandemål som eleverna själva identifierat och frågat efter i intervjuerna i steg 1, exempelvis att maila via mobiltelefonen, att ladda ner och använda efterfrågade appar, etc.

14 Exempel B: Våra elever behöver lära sig muntlig produktion och interaktion Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene Lärgruppen tar ett gemensamt beslut som bland annat innebär att de alla under en längre tid systematiskt ska använda sig av stöttande dialog i undervisningen för att stärka elevernas muntliga aktivitet i klassrummet och ge tillfälle till feedback som verkligen aktiverar och motiverar eleverna. De bestämmer sig också för att regelbundet använda rollspel utifrån så autentiska situationer som möjligt i undervisningen för att träna eleverna i trygga former inför kommunikationen på svenska utanför skolsituationen. I samband med rollspelen ska lärare och elever filma sig själva via mobiltelefon för att ge eleverna möjlighet att träna på dialoger och fraser hemma. Lärgruppen är också ense om att i högre grad än tidigare följa upp sådana rollspel och hemuppgifter vid flera tillfällen för att tillgodose elevernas behov av repetition. Exempel C: Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens utifrån behov i vardags- och samhällsliv Arbetslag/lärgrupp på studieväg 3 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene Lärgruppen tar beslut om vilka digitala lärandemål de vill prioritera gemensamt samt utformar undervisningen baserad på de autentiska situationer och digitala verktyg som eleverna efterfrågar. Undervisningen omfattar tekniker för läsförståelse baserad på de hemsidor eleverna frågat efter. Den omfattar även workshop av samma typ som beskrivs i exempel A, men anpassat till studieväg 3. Lärgruppen sätter upp tidsramar som är förhållandevis snäva, eftersom många elever går kort tid på studievägen.

15 Steg 4: Vilken effekt har vårt nya agerande haft på våra elevers resultat? Steg 4 är lätt att ta för en del lärgrupper, svårare för andra. Möjligheten att mäta effekt i elevernas lärande underlättas om lärgruppen gjorde ett gediget arbete med att kartlägga elevbehoven i steg 1. I en del fall kan samma observation eller test göras igen med elever som deltagit under hela processen. Om omsättningen av elever i gruppen eller omsättningen av lärare i arbetslaget är stor blir det svårare att mäta effekt. Det är ändå viktigt för det kollegiala lärandet att det finns en strävan efter att följa elevernas lärande och mäta det i möjligaste mån.

16 Exempel A: Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens genom att lära sig mer om hur de kan använda mobiltelefonen i sin vardag. Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet, Göteborg (se filmen i denna modul) Lärgruppen planerade och genomförde undervisning i form av workshop i digital kompetens och mobilanvändning på elevernas modersmål i steg 3. Elever med god kompetens fungerade som handledare för andra elever. Efter cirka två månader vill lärgruppen mäta effekt av förändringarna i undervisningen. Eftersom lärarna var noggranna med att kartlägga elevbehovet i steg 1 har de nu ett bra underlag för att mäta effekt. De väljer att återigen intervjua ett urval elever på modersmål om deras upplevelser av att delta i undervisning i digital kompetens och i vilken grad de upplever att de nått lärandemålen. Följande frågor besvaras i intervjuerna: 1. Vilken lektion (workshop) var bäst? Varför? 2. Vad tycker du om att arbeta i språkgrupper? Varför? 3. Vad tycker du om lektionstiden? Varför? 4. Har du några tips till lärarna? Hur kan vi göra lektionerna bättre? Lärgruppen genomför samma observation som i steg 1 och eleverna får då tillfälle att visa och kommentera sitt lärande. Det blir ett konkret och tydligt sätt att mäta skillnaden i kompetens. Inför ett erfarenhetsutbyte med hela sfi-kollegiet sammanställer lärgruppen sina resultat och visar skillnaden i elevernas kunskap och kompetens före och efter förändringarna i undervisningen i ett stapeldiagram där eleven besvarar frågan om de klarar de olika momenten med ja eller nej och även visar läraren på sina mobiler hur väl de klarar momentet: Bild 4: Sammanställning av elevernas kunskaps och kompetens

17 Exempel B: Våra elever behöver lära sig muntlig produktion och interaktion Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene Lärgruppen genomför undervisningen under en längre tid för att ge eleverna flera tillfällen att lära sig de nya arbetsformerna. De mäter effekt framförallt genom observationer av eleverna och det blir en uppföljning av de observationer som genomfördes med hjälp av film eller rollspel i steg 1. På studieväg 1 befinner sig många elever under en så pass lång tid att lärgruppen räknar med att samma elever kan observeras före och efter den genomförda träningen i muntlig produktion och interaktion så effekt kan mätas individuellt och ge åtminstone en begränsad bild av lärandet i klasserna i övrigt. Elever intervjuas också på modersmål för att få tillfälle att utvärdera den förändrade undervisningen. Exempel C: Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens utifrån behov i vardags- och samhällsliv Arbetslag/lärgrupp på studieväg 3 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene Lärgruppen väljer att mäta effekt flera gånger under processen eftersom många elever på studieväg 3 har kort lärsträcka. Effekten mäts utifrån olika tekniker inom formativ bedömning, t ex svar-från-alla och utgångspass, efter varje moment för att lärgruppen ska kunna följa i vilken mån eleverna når de prioriterade lärandemålen. I slutet av processen genomför de intervjuer med ett urval elever som följt huvuddelen av undervisningen under processen och genomför en enkät för att ta reda på hur eleverna har upplevt förändringarna i undervisningen och för att låta dem bli delaktiga i utvecklingsarbetet genom att utvärdera och föreslå förbättringar. Referenser: Länk till fördjupad läsning om Helen Timperleys principer för professionellt lärande i skolan: