Så mår östgötarna. Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland
|
|
- Erik Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Så mår östgötarna Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Rapporten är utgiven av Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, 2018 Katarina Åsberg, folkhälsovetare Victoria Fomichov, statistiker Madeleine Borgstedt-Risberg, statistiker Mats Lowén, ST-läkare i Socialmedicin
2 Så mår östgötarna Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Rapporten är utgiven av Region Östergötland, Centrum för verksamhetsstöd och utveckling
3 Förord Att arbeta för att främja hälsan i befolkningen, till exempel genom att stärka individers tilltro till egen förmåga att göra medvetna hälsosam val, ska ses som en naturlig del av det preventiva arbetet inom hälsooch sjukvården. Det riktade hälsosamtalet är ett tillfälle som ger utrymme för dialog om hälsa och levnadsvanor och syftet med samtalen är att främja hälsa och förebygga hjärt- och kärlsjukdom. I den här rapporten belyser vi vikten och värdet av att arbeta med riktade hälsosamtal. Här kan du läsa om vad vi vet om östgötarnas hälsa, utifrån de resultat som framkommit från de ca personer som deltagit i ett hälsosamtal inom primärvården, under perioden Arbetet med riktade hälsosamtal fortgår på såväl strategisk som operativ nivå inom primärvården i Region Östergötland. Här krävs långsiktighet i kombination med förbättring och utveckling för att uppnå en hållbar metod som främjar hälsa. Läs och låt dig inspireras och varmt välkommen att höra av dig till författarna om du har frågor. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till alla medborgare som tackat ja till erbjudandet om att delta i ett hälsosamtal och till alla hälsosamtalsmedarbetare i länet för väl genomfört arbete och gott sammarbete. Sist men inte minst till professor emeritus Margareta Kristenson vid Linköpings universitet för värdefullt stöd i såväl arbetet med hälsosamtalen som med rapportskrivandet. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Centrum för verksamhetsstöd och utveckling 1
4
5 Sammanfattning Hur ska vi arbeta för att främja hälsan i befolkningen och vad kan man själv göra för att förbättra sin egen hälsa? Det är komplexa frågor, som många har olika uppfattning om. Drygt 85 procent av östgötarna tycker dock att det är positivt att läkare eller annan vårdpersonal diskutera levnadsvanor. Hälsosamtalet är ett tillfälle som ger utrymme för dialog om sin hälsa och sina levnadsvanor. I dagsläget erbjuder åtta av Sveriges 20 regioner sina invånare hälsoundersökningar och hälsosamtal riktade mot hjärt- och kärlsjukdom. Den vetenskapliga grunden för levnadsvanornas betydelse för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar har ökat kraftigt, framförallt det senaste decenniet. Det finns idag god evidens för att ett arbete med riktade hälsosamtal, såsom Västerbottens interventionsprogram, har tydlig effekt på befolkningens hälsa och att detta är kostnadseffektivt. Riktade hälsosamtal infördes 2012 I Region Östergötland infördes riktade hälsosamtal 2012 och det har sedan dess genomförts cirka hälsosamtal med personer mellan år. Syftet med hälsosamtalen är just att främja hälsa och förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Ett hälsosamtal baseras på deltagarens hälsokurva - ett visuellt pedagogiskt verktyg. Hälsokurvan visar resultatet av hälsoundersökningen och innefattar deltagarens enkätsvar vad gäller levnadsvanor samt livssituation och hälsa, provtagningsresultat avseende blodsocker och blodfetter samt mätvärden avseende kroppsmått och blodtryck. Själva hälsosamtalet sker i form av en dialog baserad på motiverande samtalstekniker. Denna rapport beskriver vad vi vet om östgötarnas hälsa utifrån resultaten från de personer som deltagit i riktade hälsosamtal år De som bjöds in var ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldrarna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år. Under åren genomfördes hälsosamtal i länet och mellan vårdcentraler deltog i arbetet. I genomsnitt hölls samtal per år och andelen som tackade ja till ett hälsosamtal var 44 procent av de inbjudna. Högst deltagande sågs i de äldsta åldersgrupperna och i varje åldersgrupp var det fler kvinnor än män som deltog. Utvärdering visar att deltagarna uppskattade besöket och att en mycket stor del av deltagarna tror att hälsosamtalet kommer att påverka deras hälsa positivt. Deltagarna är representativa för befolkningen i Östergötland Resultaten från hälsoundersökningen ger också viktig kunskap om östgötarnas hälsa. Genom en jämförelse av socioekonomiska variabler mellan hälsosamtalsdeltagare med registerdata från Statistiska centralbyrån kunde man se att deltagarna var representativa för befolkningen i Östergötland i åldrarna år. Därför kan materialet användas för att beskriva hur befolkningen i dessa åldrar i Östergötland lever och mår. Majoriteten av deltagarna skattar sin hälsa som bra, men samtidigt finner vi att: Många har flera riskfaktorer i Hälsokurvan. Majoriteten har minst en ohälsosam levnadsvana. Många har förhöjda värden avseende blodtryck, blodfetter och blodsocker. Många har besvär med värk eller smärtor. Inte bara de hälsosamma som kommer Resultaten i rapporten visar att det inte bara är de som lever hälsosamt som kommer på hälsosamtal. Totalt var det endast sex personer som inte har någon av hälsokurvans 13 riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom och sju personer hade enbart ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdom som riskfaktor. Många har däremot flera riskfaktorer. Utifrån hälsokurvan har drygt 4200 personer (75 procent) minst en ohälsosam levnadsvana. Drygt hälften av deltagarna har ohälsosamma matvanor, 35 procent har låg fysisk aktivitetsnivå, 20 procent använder tobak dagligen och 23 procent har ett riskbruk av alkohol. Mer än hälften har övervikt eller fetma oavsett kön och ålder. Förekomsten av hypertoni (högt blodtryck) och förhöjt kolesterol (förhöjda blodfetter) ökar med stigande ålder. Totalt anger 24 procent att de har en diagnostiserad och behandlad hypertoni och ytterligare 16 procent har förhöjda blodtrycksnivåer. Diagnostiserat högt blodtryck är vanligast i den äldsta åldersgruppen, nästan 50 procent. Det är inte lika vanligt att ha konstaterat höga blodfetter. Blodprovtagning inför besöket visar att 27 procent har ett kolesterol på 6 mmol/l eller mer. 3
6 Majoriteten skattar sin hälsa som bra Självskattad hälsa är, så som namnet beskriver, ett mått på hur personen själv skattar sin allmänna hälsa. Detta har visat sig vara ett pålitligt sammanfattande mått på individens hälsa och fångar hur man mår allmänt, om man har besvär eller sjukdom som ger symptom. Totalt skattade 71 procent sin hälsa som bra. Denna andel är högre bland män jämfört med kvinnor, oavsett ålder. Många anger samtidigt värk eller smärtor av olika slag och det finns en genomgående könsskillnad, där kvinnor oftare rapporterar besvär med värk jämfört med män. De som skattar sin hälsa som bra har i mindre utsträckning svåra besvär av sömnsvårigheter, ängslan, oro, ångest, huvudvärk eller migrän. Motsvarande finns det bland de som skattar sin hälsa som dålig endast en liten andel som inte har några besvär av värk, ängslan, oro eller sömnsvårigheter. Levnadsvanor och socioekonomi samvarierar med självskattad hälsa Personer som har mer hälsosamma levnadsvanor skattar oftare sin hälsa som bra än de som har ohälsosamma levnadsvanor. Socioekonomiska variabler som ekonomi 1, utbildning och födelseland påverkar också den självskattade hälsan. De som skattar sin ekonomi som bra anger bättre hälsa än de med dålig ekonomi och högutbildade skattar sin hälsa som bra i större utsträckning än de med låg utbildning. Många av de som är födda utanför Sverige skattar sin hälsa som dålig, jämfört med personer som är födda i Sverige. Hälsosamtal ger möjlighet till bättre folkhälsa Forskning har visat att riktade hälsosamtal förebygger hjärt- och kärlsjukdom och förtida död i befolkningen. Interventionen innehåller en unik kombination av ett dialogbaserat hälsosamtal som bygger på en samlad riskfaktorbedömning med både självrapporterade och medicinska mätvärden. Allt summerat i hälsokurvan. Resultatet från hälsokurvan är av värde för den enskilda deltagaren för att få en bild av sin hälsosituation och möjligheter att själv agera för att vid behov förbättra den. Men resultaten på aggregerad nivå är även av stort värde för att ge kunskap om folkhälsan i länet, dess fördelning som underlag i folkhälsoplaneringen. 1 Självskattad ekonomi 4
7 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning Bakgrund Hälsa har samband med vår socioekonomiska situation Hälsa har samband med levnadsvanor och riskfaktorer Riktade hälsosamtal - ett sätt att förebygga sjukdom Forskningsrapporter riktade hälsosamtal Hur genomförs hälsosamtalen i Östergötland Implementering av hälsosamtal i Östergötland Syfte, disposition och metod Syfte Rapportens disposition Statistisk metod Deltagarna i hälsosamtal Deltagande och svarsfrekvens efter ålder och kön Deltagarnas representativitet Hälsokurvan Ohälsosamma levnadsvanor Biologiska riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom Självskattad hälsa, värk och sjukdom Självskattad hälsa Värk eller smärtor Besvär eller symtom Förekomst av sjukdom hjärt- kärlsjukdom, cancer, depression Samband med självskattad hälsa Levnadsvanor Kombinationer av riskfaktorer Demografi och socioekonomisk situation Reflektioner Figur- och tabellförteckning Bilaga 1 - Fördjupad statistisk metod Bilaga 2 Data från hälsosamtal
8 Incendens i akut hjärtinfarkt per invånare Incendens i stroke per invånare Så mår östgötarna Resultat utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Bakgrund Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar hjärtat och/eller kroppens blodkärl. De vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke. Den ålderstandardiserade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom 2 har minskat med 28 procent de senaste 10 åren 3 men denna sjukdomsgrupp är fortfarande den största orsaken till förtida död i Sverige. Diabetes, som också räknas som en folksjukdom innebär också ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Både hjärt- och kärlsjukdom och diabetes går i mycket hög grad att förebygga genom förbättrade levnadsvanor. Incidens är ett begrepp som beskriver antal nya fall, till exempel sjukdomsfall under en viss tidsperiod. Incidensen för stroke var i Sverige år per invånare, vilket motsvarar drygt personer. Östergötland ligger på samma nivåer som riket, 369 per invånare, vilket motsvarar personer. Det är vanligare att drabbas av stroke i de äldre åldersgrupperna, se Figur Riket per Östergötland per Ålder Figur 1. Incidens i stroke per invånare och åldersgrupp, Östergötland 2016 Incidensen för hjärtinfarkt var 352 per invånare, vilket motsvarar personer. Insjuknande i hjärtinfarkt är något högre i Östergötland jämfört med riket, 374 per invånare, vilket motsvarar personer, se Figur Riket per Östergötland per Ålder Figur 2. Incidens i akut hjärtinfarkt per invånare och åldersgrupp, Östergötland 2016 (källa: Socialstyrelsens statistikdatabas) 2 Diagnoskoder ICD10 I00-I per 100-tusen invånare till 384, år 2006 respektive
9 1.1 Hälsa har samband med vår socioekonomiska situation Personers socioekonomiska situation (SES) påverkar hälsa, sjukdom och förtida död. De vanligaste måtten på SES är utbildningsnivå, inkomst och yrke där grupper med lägre SES i återkommande analyser har en sämre hälsa. Detta gäller inte enbart vid jämförelser mellan de som har det sämst utan dessa skillnader följer oftast en social gradient vilket innebär att hälsan stegvis är sämre ju lägre SES. Exempel ges nedan från Östgötakommissionen för folkhälsa 4 som illustrerar att grupper med lägre utbildning konsekvent har fler förlorade levnadsår, oavsett om man dör som ung, medelålders eller äldre. En social gradient återfinns i alla åldersgrupper, där gruppen med gymnasial utbildning har färre förlorade år än de med enbart grundskoleutbildning, men fler än de med eftergymnasial utbildning, se Figur 3. Figur 3. Förlorade levnadsår per utbildning, kön (män t.v. och kvinnor t.h.) och ålder, data för Östergötland 2010 (källa: Östgötakommissionen för folkhälsa slutrapport) 1.2 Hälsa har samband med levnadsvanor och riskfaktorer Folkhälsomyndighetens årliga rapport 5 ger en beskrivning av folkhälsan i Sverige och synliggör skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i olika befolkningsgrupper. Enligt Folkhälsomyndigheten rapporterar varannan kvinna och två av tre män i Sverige att de har ohälsosamma levnadsvanor 6. De fyra levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet står för cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Sjukdomsbördan är ett mått som WHO och Världsbanken har tagit fram för att kunna jämföra vilka sjukdomar som leder till mest ohälsa, och vilka riskfaktorer som har störst betydelse för sjukdomarna. Dessa beräkningar tar dock inte hänsyn till andra riskfaktorer, såsom högt blodtryck, höga blodfetter och fetma, som till allra största delen orsakas av ohälsosamma levnadsvanor. Det innebär att levnadsvanornas betydelse för den totala sjukdomsbördan kraftigt underskattas 7. Hälsosamma levnadsvanor kan bland annat förebygga hjärt- och kärlsjukdom och viss cancer 8. Till det kan sägas att drygt 85 procent av östgötarna tycker att det är positivt att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor 9. 4 Östgötakommissionen för jämlik hälsa, (2014). Östgötakommissionen för folkhälsa slutrapport. Region Östergötland. 5 Folkhälsans utveckling - Årsrapport Folkhälsomyndigheten. 6 Levnadsvanor - Nationella folkhälsoenkäten. Folkhälsomyndigheten (2015). 7 Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen (2018) 8 WHO Health topics Cancer (2018). 9 Vården i siffror (2018). Befolkningens syn på hälso- och sjukvården. Hämtad
10 Biologiska riskmarkörer De biologiska riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom som finns i hälsokurvan är högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och förhöjt blodsocker samt kroppsmasseindex (body mass index, BMI). Högt blodtryck är en av de riskfaktorer som orsakar mest sjukdomsbörda, inte bara i Sverige utan även globalt 10. Hos vuxna beräknas procent lida av högt blodtryck, ökad förekomst med ökande ålder. Högt blodtryck medför ökad risk för bland annat kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, stroke och njursvikt. Förändringar i kroppens omsättning av blodfetter kan leda till ökad risk för utveckling av åderförfettning och/eller åderförkalkning, både i sig självt och i kombination med andra riskfaktorer 11. Det är framförallt nivåerna av total-kolesterol och LDL-kolesterol 12 som är mest intressanta då de kan påverkas av både livsstilsförändringar men även av läkemedelsbehandling 13. Högre total-kolesterol innebär ökad risk för död i hjärt- och kärlssjukdom men denna risk samvarierar även med kön, ökande ålder, blodtryck och rökning 14. BMI räknas via formeln vikten delad med längden i kvadrat (kg/m 2 ). BMI-nivå har visat sig ha samband med risk för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes (typ 2). Men det behövs mer forskning kring vilken nivå som är den mest gynnsamma, framförallt hos äldre och personer med etablerad kranskärlssjukdom 15. Blodsocker och diabetes ingår inte i själva hälsokurvan, men finns som en obligatorisk information och tillägg. Detta eftersom förekomst av diabetes leder till ökad risk för död i hjärt- och kärlsjukdom. Diabetes innebär ett tillstånd av kroniskt förhöjt blodsocker, beroende på olika typer av sjukdomsmekanismer. Om fp- Glukosvärde på 7,0 uppmäts vid två tillfällen kan diagnosen diabetes ställas. Förekomst av diabetes leder till ökad risk för död i hjärt- och kärlsjukdom. Hos en person med diabetes är det därför av högsta vikt med livsstilsförändringar och att åtgärda andra riskfaktorer såsom högt blodtryck, höga blodfetter och att sluta röka. Att upptäcka ett lätt förhöjt fasteblodsockervärde (6,1 6,9) och åtgärda detta kan leda till fördröjande av insjuknande i diabetes och minskad risk för komplikationer 16, Lim, Steve, m.fl., (2012). A comparative risk assessment of burden of disease and injury attributable to 67 risk factors and risk factor clusters in 21 regions, : a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study The Lancet. 11 Ference, Brian, m.fl., (2017). Low-density lipoproteins cause atherosclerotic cardiovascular disease. 1. Evidence from genetic, epidemiologic, and clinical studies. A consensus statement fromthe European Atherosclerosis Society Consensus Panel. European Heart Journal. 12 Kolesterol som är bundet till lågdensitetslipoproteiner (LDL). 13 Catapano Alberico, m.fl., (2016). ESC/EAS Guidelines for the Management of Dyslipidaemias. European Heart Journal. 14 R.M. Conroy, m.fl. (2003). Estimation of ten-year risk of fatal cardiovascular disease in Europe: the SCORE project. European Heart Journal. 15 Piepoli, Massimo, m.fl., (2016) European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. European Heart Journal. 16 Diabetes Prevention Program Research Group (2002) Reduction in the Incidence of Type 2 Diabetes with Lifestyle Intervention or Metformin. The New England Journal of Medicine. 17 Feldman AL, m.fl., (2017) Screening for type 2 diabetes: do screen-detected cases fare better? Diabetologia. 8
11 Den preventiva paradoxen En återkommande fråga är hur insatserna bör riktas för att nå störst effektivitet. En högriskstrategi innebär att söka upp personer med störst risk för att insjukna (till exempel många riskfaktorer eller förstadier till sjukdom, i kurvan de till höger) och rikta insatser till dessa. Det är dock inte den bästa metoden för att minska antalet insjuknade. Detta på grund av att de personer som har mycket hög risk sammantaget är mycket få i förhållande till de som har lätt förhöjd risk (till exempel 1-2 riskfaktorer, mitten av kurvan). Grafen nedan illustrerar att det största antalet nya sjukdomsfall kommer från gruppen med lätt förhöjd risk, vilket beror på att dessa är betydligt fler. Detta kallas den preventiva paradoxen. Grafen illustrerar, dels (linje), sambandet mellan övervikt utifrån kroppsmåtts index (BMI) och risken att utveckla nedsatt glukosintolerans, som är ett förstastadium till diabetes, dels antalet personer i samma population som utvecklat diabetes (staplar). Figur 4. Exempel på den preventiva paradoxen (källa: Östgötakommissionen för folkhälsa slutrapport) En befolkningsstrategi innebär insatser till hela befolkningen för att nå och påverka sjukdomsrisken hos många personer. Det ger större effekt på folkhälsan om många personer gör en liten hälsosam beteendeförändring än om ett fåtal gör stora förändringar i sitt levnadssätt. Men, eftersom risken för den enskilde är så stor i högriskgruppen måste man alltid kombinera detta med en högriskstrategi. Hälsosamtalen är en befolkningsstrategi i kombination med högriskstrategi som syftar till att förebygga insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom och genom detta förbättra hälsan i befolkningen. 1.3 Riktade hälsosamtal - ett sätt att förebygga sjukdom Riktade hälsosamtal tillämpar ett primärpreventivt angreppssätt och syftar till att identifiera och påverka riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom innan sjukdom uppstår. Förebyggande arbete kan även ske sekundärpreventivt, det vill säga att hjälpa personen att inte insjukna igen. Ett sätt att identifiera riskfaktorer i befolkningen är att inbjuda grupper, till exempel årskullar från befolkningen, och erbjuda riktad hälsoundersökning tillsammans med ett hälsosamtal. Det finns idag god evidens för att riktade hälsosamtal, såsom Västerbottens interventionsprogram, har tydlig effekt på befolkningens hälsa och att detta är kostnadseffektivt. En skillnad gentemot generella hälsokontroller är framförallt metodiken. Riktade hälsosamtal innehåller en hälsoundersökning direkt knuten till ett hälsosamtal, som ger utrymme för dialog och reflektion, och där deltagaren får stöd i att ändra sina levnadsvanor. I en tidigare Cochranerapport av Krøgsboll et al. ingick inte studier med denna metodik. Något även SBU kommenterat 18 : SBU vill tydliggöra att Cochranerapporten definierade generella hälsokontroller som undersökningar där man utför olika tester för att upptäcka olika sjukdomar hos en befolkning utan symtom. Utvärderingen gäller inte specifikt riktade screeningundersökningar för ett visst sjukdomstillstånd till exempel Västerbottenprojektet. Den typen av hälsokontroller har inte utvärderats i Cochranerapporten
12 I dagsläget erbjuder åtta 19 av Sveriges 20 regioner sina invånare hälsoundersökningar och hälsosamtal riktade mot hjärt- och kärlsjukdom 20. Fler regioner är även på väg in i arbetet till exempel Region Kronoberg och Region Halland. I Östergötland har hälsosamtal utförts i primärvården sedan år 2012, under år i projektform under namnet hälsolyftet. Hälsosamtalen i Östergötland följer samma grundkoncept som Västerbottens hälsoundersökningar 21 ( VHU) och hälsokurvan från Region Jönköping Forskningsrapporter riktade hälsosamtal Nedan ges en kortfattad sammanställning av forskning om riktade hälsosamtal i Sverige, med data från Västerbotten, Habo och Västmanland: En studie från Västerbotten 23, med en uppföljning av Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) över åren visar att dödligheten hos västerbottningar (40-74 år) efter införande av hälsosamtal, baserad på intention-to-treat-principen 24 var ungefär 10 procent lägre än förväntat (jämförelsegrupp var övriga Sverige). Intention to treat innebär att man studerar effekten för alla som bjöds in. Deltagandet var 60 procent och de som deltagit i VHU hade 36 procent minskad dödlighet. Västerbottens hälsoundersökningar var också effektiva i att minska sociala skillnader, då fler förebyggda dödsfall återfanns i grupperna med kort eller medellång utbildning. Antalet förebyggda dödsfall var störst bland kvinnor med medellång utbildning och bland män med kort utbildning och i båda könen lägst bland personer med akademisk utbildning. De 587 förtida dödsfall som interventionen beräknades förebygga motsvarar vunna levnadsår varav cirka med god livskvalitet. En kostnadseffektivitetsanalys 25, visar att VHU är extremt kostnadseffektivt i förhållande till det svenska riktvärdet på kronor per QALY 26. För samhället kostar en vunnen QALY cirka 650 kr. För sjukvården innebär den en nettobesparing, kostnaden för insatsen beräknas till 99 miljoner kronor och minskade kostnader för sjukvård uppskattas till 165 miljoner kronor. Forskarna skriver att det finns bra incitament för att genomföra program liknande Västerbottens hälsoundersökningar. Dock har det inte beräknats vad uppföljning av upptäckta riskfaktorer och sjukdomar kostar på längre sikt. En annan studie från Västerbotten 27, visar att personer där diabetes upptäcktes via VHUs screening (1 024 fall) diagnostiserades tidigare (-4,6 år) och klarade sig bättre. Avseende total dödlighet och insjuknande i hjärt-kärlsjukdom samt njur- och näthinnesjukdom än de som upptäcktes kliniskt (8 642). 19 De åtta regionerna är: Region Jönköpings län, Region Gävleborg, Region Västmanland, Västerbottens läns landsting, Region Norrbotten, Region Västernorrland, Landstinget Sörmland och Region Östergötland. 20 Hatt, Gry m.fl. (2015). Hälsoundersökningar/Hälsosamtal - En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 21 Västerbottens läns landsting. Västerbottens hälsoundersökning, VHU. (Hämtad ). 22 Lingfors, Hans m-fl. (2009). Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only. Preventive Medicine. 23 Blomstedt, Yulia m.fl. (2015). Impact of a combined community and primary care prevention strategy onall-cause and cardiovascular mortality: a cohort analysis based on 1 million person-years of follow-up in Västerbotten County, Sweden, during BMJ Open. 24 Avsikt att behandla, från engelska intention-to-treat (ITT), vilket syftar till att resultat från alla deltagande patienter tas med oberoende om patienten följt eller ej det som till en början var planerat. 25 Lindholm, Lars m.fl. (2018). A cost-effectiveness analysis of a community based CVD program in Sweden based on a retrospective register cohort. BMC Public Health. 26 QALY efter engelskans "Quality-Adjusted Life Years" eller på svenska Kvalitetsjusterade levnadsår. Är ett sammansatt mått av effekt på livskvalitet och överlevnad. 27 Feldman, Adina L. m.fl. (2017). Screening for type 2 diabetes: do screen-detected cases fare better? Diabetologia, Springer. 10
13 En randomiserad kontrollerad studie från Västmanland 28, visar vid uppföljning av hälsosamtal efter ett år att interventionsgruppen (n = 165) förbättrat sina värden jämfört med kontrollgruppen (n = 177) avseende BMI 29 (0,3 kg/m 2 ), midjemått (2,1 cm) och midja-stusskvot (0,002). Inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna i övriga variabler efter ett år (blodtryck, kolesterol, HbA1c 30, glukos, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, matvanor och rökning). En studie från Habo 31, visar att riskfaktorer som mätts vid ett tillfälle kunde prediktera insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom, cancer och diabetes 26 år senare. Deltagarna delades in i tre grupper utifrån samlad riskbedömning utifrån hälsokurvan; livsstil (rökning, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion) och biologiska riskmarkörer (BMI, blodtryck, serum-kolesterol 32 ). Gruppen med lägst total riskpoäng hade en signifikant lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom och cancer jämfört med gruppen med högst total riskpoäng. Gruppen med lägst riskpoäng avseende livsstil hade en signifikant lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom. Gruppen med lägst risk avseende biologiska riskmarkörer hade en signifikant lägre risk för både hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Rökning och högt serum-kolesterol var de viktigaste faktorerna för framtida risk för hjärt- och kärlsjukdom. Vid samtidig diabetes var BMI och rökning de viktigaste riskfaktorerna. 1.5 Hur genomförs hälsosamtalen i Östergötland Under år erbjöds hälsosamtal till ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldrarna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år. Totalt genomfördes cirka hälsosamtal i länet och mellan vårdcentraler deltog i arbetet. I genomsnitt genomfördes samtal per år och andelen som deltog i ett hälsosamtal var i genomsnitt 44 procent av de inbjudna deltagarna. Utvärdering visar att en mycket stor del av deltagarna tror att hälsosamtalet kommer att påverka deras hälsa i positiv riktning medan knappt 20 procent ansåg att det inte kommer att göra någon skillnad 33. Tidigare rapporter är publicerade här: Hälsoundersökningen som föregår hälsosamtalet tar upp många aspekter av deltagarnas hälsa och livssituation. Fokus är att identifiera faktorer som individen själv kan påverka, det vill säga levnadsvanor, men också på att tidigt upptäcka biologiska riskfaktorer som kräver behandling, till exempel högt blodtryck. Deltagaren får besvara en enkät med frågor om socioekonomisk situation, levnadsvanor (fysisk aktivitet, matvanor, alkohol och tobak), livssituation, psykisk ohälsa, ärftlighet för hjärtinfarkt samt om de har någon kronisk sjukdom (se Figur 5). Blodprovstagning genomförs i fastande tillstånd och blodsocker och blodfetter analyseras innan besöket. Mätning avseende längd, vikt, midja-stusskvot och blodtryck sker i samband med hälsosamtalet. 28 Hellstrand, Mats m.fl. (2017). A health dialogue intervention reduces cardiovascular risk factor levels: a population based randomised controlled trial in Swedish primary care setting with 1-year follow-up. BMC Public Health. 29 BMI Body mass index är ett internationellt mått som används för att gruppera kroppsvikt. BMI räknas ut genom att dividera kroppsvikten (i kg) med längden (i cm) upphöjt till två. 30 HbA1c blodprov som visar hur blodsockret varit i genomsnitt under cirka 2 till 3 månader före provtagning. 31 Persson, Lars Göran m.fl. (2015). The possibility of lifestyle and biological risk markers to predict morbidity and mortality in a cohort of young men after 26 years follow-up. BMJ Open. 32 Avser den totala kolesterolhalten i blodet, dvs. tar hänsyn till både HDL och LDL-halten. 33 Åsberg, Katarina m.fl. (2014). Hälsolyftet -Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland -En sammanställning av resultatet år Region Östergötland. 11
14 Ett hälsosamtal baseras på deltagarens hälsokurva. Hälsokurvan är ett visuellt pedagogiskt verktyg där resultaten av deltagarens egen kurva graderas efter risk i grönt, gult/orange eller rött. Hälsosamtalet sker i form av en dialog med motiverande samtalstekniker och hälsosamtalsmedarbetarna (främst sjuksköterskor och distriktssköterskor på vårdcentralen) är utbildade i metoden motiverande samtal (MI). Figur 5. Exempel på ifylld hälsokurva 1.6 Implementering av hälsosamtal i Östergötland Under år erbjöd vårdcentraler i Östergötland ett slumpmässigt urval av den listade befolkningen i åldrarna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år att komma på hälsosamtal. Omfattningen av erbjudandet varierade utifrån vårdcentralernas kapacitet. Totalt genomfördes hälsosamtal i länet och mellan vårdcentraler (av totalt 42 vårdcentraler) deltog i arbetet, se orange markering, Figur 6. Antalet genomförda hälsosamtal per vårdcentral varierade också och för att räknas som medverkande ska vårdcentralen ha utfört mer än 15 samtal/år. Totalt genomfördes cirka samtal per år och andelen som tackade ja till ett hälsosamtal var i genomsnitt 44 procent av de inbjudna deltagarna (år ). Figur 6 visar det totala antalet personer som var möjligt att bjuda in i de aktuella åldersgrupperna (cirka ) utifrån antal listade personer i åldersgrupperna vid deltagande vårdcentraler och antal inbjudna och antal genomförda samtal. Antal personer Antal vårdcentraler 30 Listade Inbjudna Samtal Vårdcentraler Figur 6. Antal listade, inbjudna samt antal genomförda hälsosamtal per år 12
15 2 Syfte, disposition och metod 2.1 Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva vad vi vet om östgötarnas hälsa utifrån resultaten av undersökningar från de personer som deltagit i ett hälsosamtal år : Att beskriva hur stor andel som deltog. Att undersöka representativiteten i materialet genom att jämföra deltagarna med befolkningen utifrån socioekonomisk situation med hjälp av registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB). Att beskriva deltagarnas hälsa utifrån levnadsvanor, biologiska riskmarkörer samt uppgivna besvär och undersöka olika samband mellan levnadsvanor och upplevda besvär. Att beskriva hur samband mellan socioekonomiska faktorer samvarierar med självskattad hälsa. 2.2 Rapportens disposition Deltagarna i hälsosamtal, svarsfrekvens och representativitet, kapitel 3. Resultat från deltagarnas hälsokurvor utifrån levnadsvanor och biologiska riskmarkörer för hjärt-och kärlsjukdom, kapitel 4. Deltagarnas självskattade hälsa, värk och sjukdom, kapitel 5. Samband med självskattad hälsa, kapitel Statistisk metod Resultatet redovisas huvudsakligen i form av antal (n) och andelar (procent). För samtliga resultat redovisade i denna rapport finns som komplement en mer utförlig tabell med rådata. Dessa finns digitalt som Bilaga 2 och kan laddas ned via: - Att arbeta med hälsosamtal Mer läsning. Relevanta statistiska tester har utförts för att undersöka resultaten. För att analysera skillnader mellan två andelar användes z-test för proportioner och för samband mellan två variabler användes chi-två-test. Skillnader och samband som anges är statistiskt säkerställda med en 5 procentig signifikansnivå om inget annat anges. En beslutsträdsanalys genomfördes (på kapitel 6.1) för att undersöka hur levnadsvanor samvarierar med den självskattade hälsan. Även en multinomial logistisk regression genomfördes (på kapitel 6.3) för att illustrera samband mellan självskattad hälsa och socioekonomiska faktorer. Detta presenteras som oddskvoter i en forest plot. En mer detaljerad genomgång av samtliga statistiska metoder, begrepp och antaganden relevanta för denna rapport finns i bilaga 1 (sida 38). 13
16 Totalt år år år 70 år Totalt år år år 70 år Totalt år år år 70 år 48% 43% 40% Så mår östgötarna Resultat utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Deltagarna i hälsosamtal Vad vet vi om deltagarna som tackat ja till ett hälsosamtal? Nedan ges en beskrivning utifrån ålder, kön och socioekonomi (civilstånd, födelseland, utbildning och självskattad ekonomi). 3.1 Deltagande och svarsfrekvens efter ålder och kön Inbjudan till ett hälsosamtal skickades via brev till deltagaren som kunde tacka ja via ett svarsbrev. Till de som inte svarat skickades ett påminnelsebrev efter 14 dagar. Andelen som tackade ja till ett hälsosamtal var i genomsnitt 44 procent (48 procent år 2013, 43 procent år 2014 och 40 procent år 2015), se Figur 7. Deltagarfrekvensen var tydligt relaterad till ålder, högst bland de äldre och lägst bland gruppen år. Andel som tackat JA 100% 80% 60% 40% 20% antal = % 55% 52% 55% 49% 48% 40% 46% 40% 34% 34% 36% 0% Figur 7. Andel och antal som tackat Ja till att delta i hälsosamtal per ålder och år Under år deltog personer i hälsosamtal, varav kvinnor (56 procent) och män (44 procent), se tabell 1. De flesta som valde att medverka i ett hälsosamtal var i åldrarna år, personer. Tabell 1. Andel och antal deltagare per kön och ålder Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel år ,3% ,8% ,3% år ,8% ,1% ,5% år ,5% ,4% ,8% 70 år ,4% ,6% ,4% Totalt ,0% ,0% ,0% Könsfördelningen inom de olika åldersgrupperna visas i Figur 8. I varje åldersgrupp är det fler kvinnor än män och skillnaden i könsfördelningen är störst i den yngsta åldersgruppen och minst i den äldsta åldersgruppen. Grafen illustrerar även via figurernas storlek, totalantalet i de olika grupperna. 60% 57% 46% 54% 40% 43% 47% 53% år år år 70 år 1462 personer 1535 personer 1836 personer 949 personer Figur 8. Andel deltagare per kön och ålder samt antal totala deltagare per ålder 14
17 3.2 Deltagarnas representativitet För att undersöka om det är möjligt att generalisera resultatet (representativitet) från denna studie till alla östgötar i samma åldrar, utfördes en jämförelse avseende ålder, kön och de socioekonomiska variablerna med registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB) mellan deltagarna i hälsosamtalen och befolkningen i Östergötland. Denna analys av generalisering är nödvändig dels på grund av att inte alla i populationen (40 70-åringar i Östergötland) bjuds in samt därtill att inte alla inbjudna personer väljer att delta. Detta gör att det finns en risk för resultatfel (bias) om en viss typ av personer saknas. Det finns en möjlighet att dessa personer kanske hade besvarat frågorna på ett annorlunda sätt eller haft andra mätvärden vilket kunde ha påverkat resultatet. Resultatet visar att materialet kan anses vara representativt för befolkningen i Östergötland mellan år. Med andra ord bedöms materialet vara användbart för att kunna uttala sig om hur befolkningen i dessa åldrar i Östergötland lever och mår. Vissa grupper är underrepresenterade bland hälsosamtalsdeltagarna; personer som är födda utanför Europa, ensamstående och de med lägre utbildning, men inte i den grad att det påverkar resultatet. Nedan ges detaljer avseende dessa analyser. Civilstånd Majoriteten av deltagarna som kommer på ett hälsosamtal är gifta eller sambo. Det varierar i de olika åldersgrupperna mellan procent för kvinnor och procent för män. I jämförelse med befolkningsenkäten HLV är något fler hälsosamtalsdeltagare gifta eller sambo (81 procent i jämförelse med 78 procent, skillnaden är statistiskt säkerställd). Deltagande efter födelseland Majoriteten av de som deltagit i hälsosamtal är födda i Sverige (90 procent). En jämförelse mellan hälsosamtalsdeltagare (blå stapel) och befolkningsdata från SCB (grå stapel) har gjorts. Konfidensintervallet (linjen) hjälper oss att se om deltagarna och SCB data överensstämmer. Det vill säga att om konfidensintervallet täcker SCB-stapeln så överensstämmer grupperna. Resultatet visar att andelen av de personer som är födda i Europa och som deltagit i hälsosamtal överensstämmer med registerdata (gäller i samtliga åldersgrupper), till exempel 6 procent bland åringarna. Detta gäller inte för de personer som är födda i övriga världen, utan där finns en underrepresentation bland hälsosamtalsdeltagare, se Figur 9. 15% 12% 9% 6% 3% 0% år år år 70 år år år år 70 år Europa (exkl. Sverige) Övriga Världen SCB 4.7% 5.7% 5.9% 4.8% 13.0% 10.0% 5.4% 2.2% HL 5.8% 5.7% 4.9% 4.0% 6.8% 6.4% 2.6% 1.2% Figur 9. Andel utlandsfödda per ålder i jämförelse med SCB data 15
18 50% 40% 30% 20% 10% 0% Grundskola eller folkskola 2 årigt gymnasium** 3-4 årigt gymnasium Högskola/universitet SCB 1,0% 1,6% 2,6% 3,3% 3,3% 4,2% 3,0% 2,3% 2,0% 1,2% 1,5% 2,0% 3,7% 3,0% 2,9% 2,4% HL 0,5% 1,4% 2,2% 3,1% 2,5% 3,4% 3,0% 2,6% 2,8% 2,3% 2,0% 1,5% 4,2% 2,8% 2,8% 2,8% Män Så mår östgötarna Resultat utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Utbildning Figur 10 visar självrapporterad utbildningsnivå hos personerna som varit på ett hälsosamtal. Bland både män och kvinnor är högre utbildning (högskola/universitet) vanligare i de yngre åldrarna (40-45 år), exempelvis har 50 procent av kvinnorna i åldrarna år högskole-/universitetsutbildning. 50% 40% 30% Män 20% 10% 0% Grundskola eller folkskola 2 årigt gymnasium** 3-4 årigt gymnasium Högskola/universitet SCB 1,0% 1,6% 2,6% 3,3% 3,3% 4,2% 3,0% 2,3% 2,0% 1,2% 1,5% 2,0% 3,7% 3,0% 2,9% 2,4% HL 0,5% 1,4% 2,2% 3,1% 2,5% 3,4% 3,0% 2,6% 2,8% 2,3% 2,0% 1,5% 4,2% 2,8% 2,8% 2,8% 50% 40% 30% Kvinnor 20% 10% 0% Grundskola eller folkskola 2 årigt gymnasium** 3-4 årigt gymnasium Högskola/universitet SCB 0,9% 1,3% 2,2% 3,1% 2,2% 3,4% 3,7% 3,7% 2,3% 1,7% 1,0% 0,7% 4,6% 3,6% 3,1% 2,4% HL 0,5% 1,2% 2,4% 3,6% 2,1% 3,3% 2,8% 3,2% 2,4% 1,7% 1,2% 0,7% 5,0% 3,7% 3,5% 2,5% * Avser frågan Vilken är den högsta utbildningen som du har avslutat? ** Inklusive fack-, yrkes-, flick-, realskola Figur 10. Andel i varje utbildningsnivå per kön och ålder i jämförelse med SCB data Vid jämförelse med registerdata (SCB) ses hos hälsosamtalsdeltagarna i den yngsta åldersgruppen en överrepresentation av de med högst utbildningsnivå (högskola/universitet). Det finns även en överrepresentation bland männen (40-65 år) med 3-4 årigt gymnasium. För övriga åldersgrupper och utbildningsnivåer varierar över- och underrepresentation samt överensstämmelse. 16
19 Självskattad ekonomi Data om ekonomi är baserad på en fråga om självskattad bedömning av ekonomi: Hur bedömer du på det hela taget din ekonomi? Svarsalternativen mycket dålig och ganska dålig ekonomi kategoriseras som dålig ekonomi. Varken bra eller dålig som medelekonomi och ganska bra och mycket bra som god ekonomi. Jämförelse med registerdata (SCB) är inte möjlig då frågorna inte finns. Jämförelsen mellan könen visar att i den yngsta åldersgruppen (40-45 år) skattar männen sin ekonomi som god (78 procent) i större utsträckning än kvinnorna (68 procent). För övriga åldersgrupper är fördelningen lika mellan könen. Kvinnor i de två yngre åldersgrupperna (40-45 och år) bedömer sin ekonomi som sämre än kvinnor äldre än 60 år, se Figur 11. Figur 11. Andel i varje självskattad ekonomi-kategori per kön och ålder 17
20 4 Hälsokurvan I detta kapitel presenteras resultatet från deltagarnas hälsokurvor. Som tidigare beskrivits kan resultatet generaliseras till befolkningen i Östergötland i åldrarna år. Hälsokurvan visar resultaten av svar från frågeformuläret, blodprovtagning och kroppsmått och ger en samlad bild av deltagarens riskfaktorer; psykosociala och ärftliga riskfaktorer samt levnadsvanor och livsstilens betydelse för hjärt och kärlsjukdom. Hälsokurvan är graderad enligt en 3, alternativt 4 gradig riskskala. Tredje kolumnen innebär 2 3 gångers riskökning och fjärde kolumnen mer än 3 gånger ökad risk i jämförelse med kolumn 1. Samma kolumn för olika faktorer ska alltså innebära en likartad riskökning. Graderingen är ungefärlig och har gjorts med ledning av epidemiologiska undersökningar och i samråd med experter på respektive områden. Eftersom riskhöjningen är olika stark har vissa riskfaktorer enbart tre nivåer (mat, livssituation, psykisk hälsa, ärftlighet, diabetes och BMI). För alkohol, BMI, midja-stuss-kvot och totalkolesterol gäller olika gränsvärden för kvinnor respektive män. Gränsdragning för ohälsosamma levnadsvanor enligt hälsokurvan (observera att dessa ligger i olika kolumner): Fysisk aktivitet mindre än kcal/vecka (kolumn 3). Matvanor, lika med eller mer än 6 kostpoäng (matenkät som summerar fett-fiber-index) (kolumn 2). Alkoholkonsumtion lika med eller mer än 14/9 (man/kvinna) standardglas/vecka (kolumn 3). Daglig-rökare/snusare (kolumn 2). Vid sammanställning av hälsokurvorna (cirka st) är det endast sex personer som inte har någon av hälsokurvans 13 riskfaktorer och ytterligare sju personer som endast har ärftlighet som riskfaktor. Många har däremot hög risk (de två högsta riskgraderna) 34. De riskfaktorer som är vanligast förekommande är, se Figur 12: Hög midja-stuss kvot (ca personer, 54 procent) Ohälsosamma matvanor (ca personer, 52 procent) Psykisk ohälsa (ca personer, 40 procent) Låg fysisk aktivitet (ca personer, 35 procent) Högt BMI 35 (ca personer, 35 procent) Riskfylld alkoholkonsumtion (ca 900 personer, 24 procent) 34 De två högsta riskgraderna är kolumn 2 och 3 för mat, livssituation, psykisk ohälsa, ärftlighet diabetes, BMI. För övriga är det kolumn 3 och Observera att hälsokurvan har en högre BMI-gräns och risk 3 avser extrem fetma (BMI högre eller lika med 37 för män, respektive 39 för kvinnor). 18
21 Hälsokurva för samtliga hälsosamtal (baseras på cirka 5800 deltagare) Andel (och antal) deltagare Låg risk Hög risk Låg risk Hög risk Andel deltagare med en viss risk* med en viss risk* Fysisk aktivitet > <500 Fysisk aktivitet kcal/vecka 30% 35% 19% 16% (1706) (1976) (1078) (894) Mat Mat kostpoäng 49% 32% 19% (2658) (1778) (1040) Alkohol >18 Alkohol standardglas/vecka >12 standardglas/vecka 68% 9% 15% 9% (2684) (363) (580) (337) Tobak (snus) Tobak cig/dag (snusning) Figur 12. Aggregerad redovisning av genomförda hälsokurvor för samtliga deltagare i hälsosamtal kcal/vecka kostpoäng cig/dag (snusning) 80% 14% 4% 1% (4548) (796) (254) (80) Livssituation < Livssituation poäng 92% 6% 1% (5238) (367) (69) Psykisk ohälsa < Psykisk ohälsa poäng 60% 24% 16% (3426) (1366) (893) Ärftlighet, diabetes Ärftlighet, diabetes antal släktingar poäng poäng antal släktingar 72% 22% 6% (2563) (770) (226) Ärftlighet, Far = Nej Far 70 Far Far Far <45 Ärftlighet, hjärt-kärlsjukdom Mor = Nej Mor 75 Mor Mor Mor <50 hjärt-kärlsjukdom Far (ålder) 51% 27% 13% 6% 2% Far (ålder) Mor (ålder) (1326) (707) (330) (155) (63) Mor (ålder) BMI < ,9 37 BMI kg/m2 < ,9 39 kg/m2 65% 33% 2% (3517) (1792) (118) Midja-stuss-kvot <0,90 0,90-0,94 0,95-0,99 1,00 Midja-stuss-kvot Midja (cm)/stuss (cm) <0,78 0,78-0,82 0,83-0,87 0,88 Midja (cm)/stuss (cm) 20% 26% 26% 28% (1132) (1475) (1425) (1546) Blodtryck < Blodtryck mm Hg < mm Hg 73% 24% 3% 0% (4078) (1327) (153) (20) Kolesterol <5,00 5,00-6,49 6,50-9,00 >9,00 Kolesterol mmol/liter <5,00 5,00-7,09 7,10-9,00 >9,00 mmol/liter 35% 56% 9% 0% (1932) (3131) (493) (9) * Med risk i Hälsokurvan anses risk för hjärt- kärlsjukdom.
22 4.1 Ohälsosamma levnadsvanor Utifrån hälsokurvan har personer (75 procent) minst en ohälsosam levnadsvana 36. Av deltagarna har (24 procent) två ohälsosamma levnadsvanor och 561 deltagare (10 procent) har 3 eller 4 ohälsosamma levnadsvanor. Drygt hälften av deltagarna har ohälsosamma matvanor och män har ohälsosamma levnadsvanor i större utsträckning än kvinnor, se Tabell 2. Vid en åldersjämförelse ses att 70-åringarna är mer fysiskt aktiva och använder tobak i mindre utsträckning än yngre åldersgrupper. Fler åringar har ohälsosamma matvanor jämfört med 60- och 70-åringarna. Tabell 2. Andel och antal deltagare med ohälsosamma levnadsvanor enligt Hälsokurvan per kön Ohälsosamma levnadsvanor* Män Kvinnor Totalt (kön) Antal Andel Antal Andel Antal Andel Fysisk inaktiv ,2% ,0% ,9% Ohälsosamma matvanor ,4% ,2% ,5% Riskbruk av alkohol ,7% ,0% ,1% Dagligt tobaksbruk ,6% ,4% ,9% *Alkoholkonsumtion >= 14/9 (man/kvinna) standardglas per vecka, kostpoäng >= 6, fysisk aktivitet < 1000 kcal/vecka, daglig- rökare/snusare. 4.2 Biologiska riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom För att bedöma risken för utveckling av hjärt-och kärlsjukdom hos friska personer behövs en sammanvägning av flera riskfaktorer. Det finns en rad olika gränsdragningar som underlag för behandling men även för bedömning av risk för hjärt- och kärlsjukdom. Hälsokurvan skiljer sig från gällande riktlinjer för specifika biologiska riskmarkörer. Hälsokurvan ger en samlad bild av risken för hjärt- och kärlsjukdom med riskmarkörer, levnadsvanor, ärftlighet med mera. Därför presenteras i detta kapitel riskmarkörerna enligt aktuella riktlinjer. På följande sidor ges en summering av de biologiska riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom som finns i hälsokurvan: högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och förhöjt blodsocker samt kroppsmasseindex (body mass index, BMI). 36 Ohälsosamma levnadsvanor: Fysiskt inaktiv, ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol och/eller dagligt tobaksbruk. 20
23 Högt blodtryck Vi hälsosamtalet mäts blodtrycket i höger arm i sittandes efter fem minuters vila i tystnad. Tystnad även under mätningen 37. Mätning sker med validerad elektronisk blodtrycksmätare och mäts tre gånger med en minuts mellanrum. Medelvärdet för de två sista av tre mätningar förs in på hälsokurvan. Högt blodtryck definieras av ett systoliskt blodtryck 140 mmhg eller diastoliskt blodtryck 90 mmhg 38. Högt blodtryck går att behandla med livsstilsförändringar men vid ett uppmätt blodtryck 180 eller 110 mmhg inleds alltid behandling med blodtryckssänkande mediciner 32. I enkäten fick deltagarna besvara frågan: Har någon läkare konstaterat att du har för högt blodtryck? (ja/nej). I hela studiepopulationen anger 24 procent (1 371 deltagare) att de har en diagnostiserad hypertoni. Dock är denna andel starkt beroende av, och stiger succesivt, med ålder. Vid mätning av blodtrycket under hälsosamtalet identifieras personer med förhöjda blodtrycksnivåer, utöver de som angivit att de diagnostiserats med hypertoni. Vid mätning ses att 1 procent (43 deltagare) har ett blodtryck 180/110 mmhg och 15 procent (840 deltagare) ett blodtryck 140/90 mmhg. Bland 70- åringarna är andelen med känd hypertoni 48 respektive 45 procent hos män respektive kvinnor. Vid jämförelse mellan könen, ses att en högre andel bland männen, i alla åldrar fram till 70 år, har diagnostiserad hypertoni, se Figur 13. Bland 70-åringarna ses ingen signifikant könsskillnad i förekomst av högt blodtryck eller diagnostiserad hypertoni. Figur 13. Andel med hypertoni eller högt blodtryck utan diagnostiserad hypertoni per kön och ålder 37 Deltagaren ska inte dricka kaffe, te, snusa eller röka 30 minuter innan blodtrycksmätning. Benen ska inte vara korsade. Fötterna ska vara stadigt i golvet och ryggen mot bra ryggstöd. Armen ska vara avslappnad mot stöd och handflatan uppåt. Armen ska placeras i höjd med mitten av sternum. 38 Mancia, Giuseppe, m.fl., (2013). ESH/ESC Guidelines for the management of arterial hypertension. European Heart Journal. 21
24 Höga blodfetter - kolesterol I enkäten får deltagarna besvara frågan: Har någon läkare konstaterat att du har höga blodfetter? (ja/nej). Totalt är det 13 procent (702 deltagare) som har konstaterad höga blodfetter innan hälsosamtalet. Blodprovtagning inför besöket visar att 2 procent (84 deltagare) har ett totalkolesterol på 8 mmol/l eller högre och 25 procent (1 413 deltagare) har ett kolesterol på 6-7,9 mmol/l, utan att de angivit att de tidigare diagnostiserats med höga blodfetter. På samma sätt som för blodtryck ökar andelen med förhöjda blodfetter med åldern. Vid 70 års ålder anger 36 respektive 24 procent av män och kvinnor att de behandlas för höga blodfetter. Jämförelse mellan könen visar att fler kvinnor i åldrarna år har förhöjda blodfetter (6-7,9 mmol/l) vid hälsosamtalsbesöket. Fler män från 50 år och uppåt behandlas för höga blodfetter, se Figur 14. Figur 14. Andel som har konstaterat höga blodfetter eller förhöjda värden per kön och ålder 22
25 Diabetes och förhöjt fasteblodsocker (fp-glukos) Blodsocker och diabetes ingår inte i själva hälsokurvan, men finns som en obligatorisk information som tillägg till denna kurva. Detta eftersom förekomst av diabetes leder till ökad risk för död i hjärt- och kärlsjukdom. I enkäten får deltagarna besvara frågan: Har någon läkare konstaterat att du har diabetes? (ja/nej) och vid blodprovtagning inför besöket mäts fasteblodsockernivåerna. Totalt har 5 procent (291 deltagare) en diagnostiserad diabetes. Provtagningen visar att 2 procent (126 personer) har ett fasteblodsockervärde högre eller lika med 7,0 mmol/l och 10 procent (563 deltagare) har ett fasteblodsockervärde mellan 6,1 och 6,9 mmol/l, utan att de angivit att de tidigare diagnostiserats med diabetes. På samma sätt som för blodtryck och blodfetter ses att förekomsten av diabetes ökar med stigande ålder. Vid jämförelse mellan könen ses att i alla grupper från 50 års ålder en högre andel män med diagnostiserad diabetes och/eller förhöjda fasteblodsockervärden, se Figur 15. Figur 15. Andel med diabetes eller förhöjt fp-glukos per kön och ålder 23
26 Kroppsmasseindex (body mass index, BMI) I samband med hälsosamtalet mäts varje deltagares längd och vikt och BMI beräknas. Cirka 37 procent (2 002 deltagare) har en normalvikt och endast 1 procent är underviktiga. Däremot har 63 procent övervikt eller fetma, varav 42 procent (2 268 deltagare) är överviktiga och 21 procent (1 119 deltagare) har fetma. Gränsvärden är hämtade från Världshälsoorganisationen (WHO) 39. Ingen tydlig ålderseffekt finns gällande vikt. En högre andel män (i alla åldersgrupper) är överviktiga cirka 50 procent mot cirka 40 procent bland kvinnor, medan ingen könsskillnad ses gällande förekomst av fetma, se Figur 16. Motsvarande är en högre andel kvinnor, än män, normalviktiga i alla åldersgrupper. Figur 16. Andel i varje viktklass (enligt WHOs BMI-fördelning) per kön och ålder 39 Body mass index BMI. Regional Office for Europe, World Health Organization. 24
27 5 Självskattad hälsa, värk och sjukdom Enligt Världshälsoorganissationen (WHO) definition är hälsa ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande inte enbart som frånvaro av sjukdom. Därför kan hälsa mätas dels utifrån individens självskattning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande men också utifrån förekomst av sjukdomar och besvär. Det är viktigt att mäta båda dimensionerna eftersom de hänger samman. Självskattat hälsotillstånd och välbefinnande visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. Fast man är sjuk kan man uppleva att man mår bra. Men också tvärtom, att man upplever att man inte mår bra trots att man är frisk inte har någon känd sjukdom. I detta kapitel ges en bild av hur den självskattade hälsan ser ut hos de som deltagit i hälsosamtal men resultaten kan som tidigare nämnts även generaliseras till befolkningen i Östergötland i åldrarna år. Hälsa beskrivs i form av självskattad hälsa (5.1) samt förekomsten av värk, smärta (5.2), besvär, symtom (5.3) samt av sjukdom (5.4). 5.1 Självskattad hälsa Ett vanligt mått på denna självskattade del av hälsobegreppet är just den enkla fråga som besvarades i enkäten inför hälsosamtalet Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Svarsalternativen är: mycket bra, bra, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt. Figur 17 visar andelen som svarar mycket bra och bra på denna fråga. Framöver redovisas denna andel som mått på en god självskattad hälsa. Totalt är det 71 procent som skattar sin hälsa som bra. Andelen som skattar sin hälsa som bra sjunker med stigande ålder och är högre bland män jämfört med kvinnor, oavsett ålder. Det vill säga de yngre männen (40-45 år) mår bäst, de skattar sin hälsa som bättre än vad kvinnorna gör och bättre än de äldre männen, se Figur 17. Dåligt hälsotillstånd (kombinationen av svarsalternativen dåligt och mycket dåligt) uppger ungefär 4 procent. Högst andel av dålig hälsa ses hos åriga kvinnor (7 procent) (dålig) i jämförelse med övriga kvinnliga åldersgrupper (3-4 procent). Figur 17. Andel med bra självskattad hälsa per kön och ålder Vid jämförelse av hälsosamtalsdeltagarna med befolkningen i Östergötland, utifrån enkäten Hälsa på lika villkor, ses ingen skillnad avseende andelen med bra självskattad hälsa, delad på kön och ålder. 25
28 5.2 Värk eller smärtor Värk eller smärtor i leder eller muskler i olika delar av kroppen rapporteras hos 77 procent av män och 86 procent av kvinnor, varav 14 respektive 21 procent anger svåra besvär. Denna könsskillnad där kvinnor rapporterar en högre andel värk och smärtor, både lätta och svåra, är genomgående i alla åldersgrupper (Figur 18). Figur 18. Andel som har rapporterat värk eller smärtor per kön och ålder 5.3 Besvär eller symtom Ungefär 30 procent av deltagarna rapporterar (lätta eller svåra) besvär med huvudvärk eller migrän. 33 procent rapporterar besvär med ängslan, oro eller ångest och 43 procent rapporterar sömnsvårigheter. De flesta anger lätta besvär. En högre andel kvinnor rapporterar besvär (huvudvärk/migrän, ängslan/oro/ångest och sömnsvårigheter) genomgående för alla åldrar, se Figur 19. Mer än hälften av kvinnorna i åldern år rapporterar sömnsvårigheter, medan detta anges i högst andel bland männen år där 40 procent anger sömnsvårigheter. Figur 19. Andel som har rapporterat besvär eller symtom per kön och ålder 26
29 5.4 Förekomst av sjukdom hjärt- och kärlsjukdom, cancer, depression Deltagarna fick besvara frågan Har du eller har du haft någon eller några av följande sjukdomar diagnostiserat av en läkare? Nedan beskrivs resultaten för de som kryssat ja för hjärt- och kärlsjukdom, cancer, depression. I hjärt- och kärlsjukdomar ingår hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke Frågorna om sjukdomar är besvarade av drygt personer på grund av en metodändring i enkätformulären. Andelen som har/haft hjärt- och kärlsjukdom är i hela studiepopulationen drygt 5 procent eller 167 personer (98 män jämfört med 69 kvinnor). Detta ökar med stigande ålder, se Figur 20. Fler män i de två äldsta åldersgrupperna har/har haft hjärt- och kärlsjukdom i jämförelse med kvinnorna. Andelen som har/haft cancersjukdom är i hela studiepopulationen cirka 7 procent eller 208 personer (86 män jämfört med 122 kvinnor). Även vad gäller cancer ökar andelen med ökande ålder (män jämfört med kvinnor) däremot är könsskillnaderna mindre uttalade. Drygt 14 procent av deltagarna (432 personer) anger att de har eller har haft depression (142 män jämfört med 290 kvinnor). För denna sjukdom är utvecklingen över ålder annorlunda med de högsta andelarna i åldrarna år. En högre andel bland kvinnorna anger att de diagnostiserats med depression. Detta gäller alla åldersgrupper utom åringarna, där ses ingen signifikant skillnad. Figur 20. Andel som har/haft hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller depression per kön och ålder 27
30 6 Samband med självskattad hälsa Som beskrivits i tidigare kapitel är självskattad hälsa, det vill säga individens uppfattning om sin egen hälsa, ett viktigt mått. Det är viktigt att veta hur en person mår, eftersom detta är målet med all behandling av sjukdom. Det vill säga, fast man är sjuk kan man uppleva att man mår bra, och en välbehandlad patient med diabetes kan och bör kunna må lika bra som den utan sjukdom. Men det är också viktigt att påminna om att det kan vara tvärtom, att man upplever att man inte mår bra trots att man är frisk och inte har någon känd sjukdom. Mått på självskattad hälsa är därför ett bra och viktigt komplement till mått på närvaro av sjukdom och kan även användas som ett summamått på individens (självupplevda) hälsa. Det vill säga det fångar även närvaro av symptom på sjukdom. Forskning 40, 41, 42 visar att mått på självskattad hälsa också kan prediktera 43 framtida hälsoutveckling, sjuklighet och förtida död. Det vill säga låg självskattad hälsa är en lika stor riskfaktor för kommande sjukdom och död som närvaro av sjukdom. I detta kapitel ges en beskrivning av hur mått på självskattad hälsa samvarierar med förekomst av besvär och symtom, med närvaro av sjukdom och med riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom. I kommande figurer har svarsalternativen till frågan om självskattad hälsa Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? grupperats enligt följande: Mycket bra och bra som bra. Någorlunda som någorlunda. Dåligt och mycket dåligt som dålig. Tydligast är sambandet mellan förekomst av besvär eller symtom och självskattad hälsa, se Figur 21. De personer som skattar sin hälsa som bra har i mindre utsträckning svåra besvär till exempel av sömnsvårigheter, ängslan, oro, ångest och huvudvärk eller migrän. Medan det omvända för de som skattar sin hälsa som dålig. Ett undantag är huvudvärk och migrän som inte har samma tydliga samband. Figur 21. Samband mellan självskattad hälsa och olika besvär (värk, smärtor eller symtom) 40 Mavaddat, Nahal m.fl. (2013). Relationship of Self-Rated Health with Fatal and Non-Fatal Outcomes in Cardiovascular Disease: A Systematic Review and Meta-Analysis. PLOS One. 41 Weinehall, Lars m.fl. (1998). Perceived health modifies the effect of biomedical risk factors in the prediction of acute myocardial infarction. An incident case control study from northern Sweden. Journal of Internal Medicine. 42 Wu, Shunquan m.fl. (2013). The relationship between self-rated health and objective health status: a population-based study. BMC Public Health. 43 Med prediktor menas att en variabel (i detta fall självskattad hälsa) kan förutsäga värde av andra variabler. D.v.s. förutsäga hur svaret blir i andra frågor. 28
31 Självskattad hälsa Så mår östgötarna Resultat utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Även gällande självskattad hälsa och sjukdom (depression, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar) finns samband, även om dessa inte är lika tydliga, men samtliga är statistiskt säkerställda samband, se Figur 22. Det tydligaste sambandet ses för depression. I inbjudan till hälsosamtal uppmanas personen att senarelägga sitt hälsosamtal vid sjukdom. Om du har haft någon svår sjukdom, som hjärtinfarkt eller stroke, under de senaste tre månaderna erbjuder vi dig en tid för hälsosamtal längre fram. Men dessa är kroniska sjukdomar och resultaten visar den självskattade hälsan hos de som lever med dessa sjukdomar. Figur 22. Samband mellan självskattad hälsa och sjukdom (hjärt- och kärlsjukdom, cancer eller depression) Även avseende riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom ses samma mönster med högre andel med dålig självskattad hälsa i riskgrupperna. Till exempel är andelen med diagnostiserad diabetes, övervikt/fetma och diagnostiserad hypertoni större i gruppen med dålig självskattad hälsa. Figur 23. Samband mellan självskattad hälsa och riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom (diabetes, fp-glukos värde, hypertoni, blodtryck och BMI) 29
32 6.1 Levnadsvanor Levnadsvanor såsom mat, fysisk aktivitet, alkohol och tobak påverkar hälsan. Personer som lever ett mer hälsosamt liv skattar sin hälsa som bra oftare än de som har ohälsosamma levnadsvanor. För att undersöka sambandet (hierarkin) mellan självskattad hälsa och levnadsvanor har beslutsträdsanalys genomförts. Med beslutsträdsanalysen rangordnas sambanden mellan de olika levnadsvanorna och den självskattade hälsan. Resultatet visar att av de fyra levnadsvanorna så är det fysisk aktivitet som har starkast samband med hur personerna värderar sin hälsa. För både de fysiskt aktiva och inaktiva så är det därefter tobaksbruk som har starkast samband med självskattad hälsa, se Figur 24. För matvanor och alkoholbruk ses inga signifikanta samband. Totalt sett är det 4 procent som skattar sin hälsa som dålig. Bland de fysiskt aktiva är det 3 procent som skattar sin hälsa som dålig, för de som även använder tobak ökar andelen till 6 procent. Däremot bland de fysiskt inaktiva är det 7 procent som skattar sin hälsa som dålig och använder de dessutom tobak så ökar andelen lite till, 8 procent. Självskattad hälsa Totalt deltagare av dem skattar 4 % sin hälsa som dålig Fysisk aktivitet som har störst samband med självskattad hälsa deltagare är fysisk aktiva, av dem skattar 3 % sin hälsa som dålig deltagare är fysisk inaktiva, av dem skattar 7 % sin hälsa som dålig Både bland de fysisk aktiva och inaktiva är det sedan tobak som har störst samband med självskattad hälsa deltagare är fysisk aktiva och tobaksfria, av dem skattar 2 % sin hälsa som dålig 650 deltagare är fysisk aktiva och röker/snusar, av dem skattar 6 % sin hälsa som dålig deltagare är fysisk inaktiva och tobaksfria, av dem skattar 7 % sin hälsa som dålig 469 deltagare är fysisk inaktiva och röker/snusar, av dem skattar 8 % sin hälsa som dålig Figur 24. Samband mellan ohälsa (dålig självskattad hälsa) och levnadsvanor, beslutsträd 30
33 I ordmolnet nedan (Figur 25) redovisas vilka hälsobesvär som de fysisk inaktiva deltagarna har beskrivit i fritext i enkäten. Med fysiskt inaktiv avses fysisk aktivitet mindre än 500 kcal/vecka. Funktionen ordmoln räknar ihop hur många gånger ett och samma ord förekommer och gör en summering av det. De ord som förekommer flest gånger blir större än övriga ord i ordmolnet. Som beskrevs i beslutsträdsanalysen är fysisk aktivitet den levnadsvana som är starkast förknippad med självskattad hälsa. Svaren skiljer sig inte från de som har besvär och är fysiskt aktiva, dock är det fler bland de inaktiva som har besvär. Vi vet inte varför, om det är besvären som gjort att personen är fysiskt inaktiv alternativt att de kan ha varit inaktiva och därefter fått besvär. Värt att notera är att flera av de redovisade besvären skulle kunna gynnas av fysisk aktivitet, till exempel övervikt, ledbesvär, astma, kol, ångest, depression och värk. Figur 25. Hälsobesvär (fritextsvar) för deltagare med låg fysisk aktivitet 31
Bilaga 2 Data från hälsosamtal
Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån
Läs merHur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se
Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merLevnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se
Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Vetenskapliga belägg
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merPraktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar
Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Umeå Universitet Hur kan Västerbottens Hälsoundersökningar bidra
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merÅrsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Läs merHälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014
Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland Oktober 2014 Hälsolyftet unik satsning på östgötarnas hälsa Hälsolyftet är riktade hälsoundersökningar och hälsosamtal för hjärtoch kärlprevention. Hälsolyftet
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merHälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merYlva Gorton T.f Utvecklingsdirektör
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-01 Landstingsstyrelsen Referens Sida 1(1) Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/12 - Förslag till åtgärder
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 1982 HSL 1984 Hälsa för alla år 2000
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merPressmeddelande 2010-01-04
Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merNationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merKapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB
Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 8 % röker dagligen (9 %) 13 % snusar dagligen (11 %) 20 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merNytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2
Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt för oss 2017 Aleksandra Josefsson Johannes Edlund Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för typ 2 diabetes. Att få diagnosen prediabetes
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merSjälvskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?
Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Yulia Blomstedt, PhD Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Ageing and
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merHälsa och levnadsvanor i Jönköpings län
Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merStrategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merSammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014
Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Rapport vidareutvecklad av HFS temagrupp Riktade hälsosamtal från en preliminär version författad av Eleonor Säfsten, Centrum för Epidemiologi
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merHälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio.
Hälsolyftet Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013 Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merGenomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Läs merNordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merSå mycket mer än bara Hälsosamtal
Så mycket mer än bara Hälsosamtal Verksamhetschefers tankar om Hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En rapport från Centrum för hälso- och vårdutveckling (CHV) Katarina Åsberg Madeleine Borgstedt-Risberg
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merUppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50- åringar
Uppföljningsrapport 17: Västmanlands hälsosamtal för - åringar 2 (19) 18-5-15 SAMMANFATTNING I denna rapport redovisas data från genomförd verksamhet år 17, för att belysa främst följande frågor: Hur har
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merSammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län
Sammanfattning Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län 2 I november 2015 presenterade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län. Folkhälsorapport
Läs mer