Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år

Transkript

1 Hälsolyftet Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim Ekberg, epidemiolog Madeleine Borgstedt-Risberg, statistiker Elin Mako, statistiker Lars Valter, statistiker Linköping, 29 september

2 Sammanfattning Hälsolyftet är en satsning där befolkningen i Östergötland erbjuds hälsoundersökningar och hälsosamtal på sin vårdcentral. Målet med satsningen är att främja hälsa och förebygga sjukdom i befolkningen, framförallt hjärt och kärlsjuklighet. Hälsosamtalet är ett tillfälle för deltagaren att få en bild av sin hälsa och, om de vill, få stöd att förbättra den. I Hälsolyftet ingår fyra delar 1) en befolkningsenkät 2) en hälsoundersökning med provtagning 3) ett hälsosamtal och ett erbjudande om att 4) delta i forskningsstudien Livsvillkor, Stress och Hälsa (LSH) med vidare provtagning och frågeformulär. Deltagarna som inbjuds till Hälsolyftet är slumpmässigt utvalda män och kvinnor i åldrarna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år. Under år genomfördes Hälsolyftet på 32 av länets 43 vårdcentraler. Cirka 50 specialutbildade medarbetare, framförallt distriktssköterskor, arbetade med att genomföra dessa hälsosamtal. Under denna tidsperiod deltog drygt östgötar i ett hälsosamtal och rapporten sammanfattar de första resultaten av deltagarnas socioekonomi, hälsa, risk och skyddsfaktorer för hjärt och kärlsjukdom och deras utvärdering av besöket samt en utvärdering av medarbetarnas upplevelser av att arbeta med Hälsolyftet. Sammanfattningsvis visar resultatet att: Av de inbjudna har 46 procent män och 54 procent kvinnor tackat ja. 65 och 70 åringar, både kvinnor och män, deltar i störst utsträckning. Det är något färre utlandsfödda kvinnor i Hälsolyftet jämfört med länet. Utbildningsnivåerna bland deltagarna överensstämmer med utbildningsnivåerna i länet. Chansen att en deltagare ska tacka ja har ett samband med olika socioekonomiska variabler. Sannolikheten är 13 procent att en person som är född utomlands, har låg utbildning och låg inkomst ska tacka ja till en Hälsolyfts inbjudan. Om en person istället ej är född utomlands, ej har låg utbildning eller ej låg inkomst är sannolikheten att tacka ja 49 procent. Det finns ett samband mellan antalet riskfaktorer för hjärt och kärlsjukdom (i Hälsokurvan) och socioekonomi. Ju lägre socioekonomi ju fler riskfaktorer. Fler risker har även ett samband med sämre hälsa, sömnbesvär och mer stress. De deltagare som har fyra eller fler risker anser att hälsoundersökningen kommer att påverka deras hälsa positivt i större utsträckning än de som har noll risker. De deltagare som har fyra eller fler risker har ett lägre förtroende för sjukvården i jämförelse med övriga grupper. Utvärderingen visar att deltagarna är mycket nöjda med besöket och drygt 95 procent, skulle tacka ja om de erbjöds en ny hälsoundersökning om fem eller tio år. Medarbetarna i Hälsolyftet anser att en minskning av de manuella momenten, avsatt tid för genomförande och mer träning i metoder för att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande gentemot deltagarna skulle förbättra arbetet med Hälsolyftet. Som komplement till rapporten finns ett underlag med evidens om hälsoundersökningar och hälsosamtal samt en ekonomisk utvärdering.

3 Innehållsförteckning Sida 1. Bakgrund 1 2. Hälsolyftet Östergötland syfte, målgrupp och metodik 3 3. Hälsolyftet Östergötland implementering i verksamheten 6 4. Resultat deltagarna vilka är det som kommer? 8 5. Resultat deltagarna hur ser hälsan ut hos de som kommer? Vad tycker deltagarna om hälsosamtalet? Vad tycker Hälsolyfts sjuksköterskorna om arbetet? Diskussion kring resultatet Referenslista 21 Bilageförteckning 1. Antal inbjudna, andel ja tack och antal hälsosamtal per vårdcentral Påminnelser till inbjudna deltagare per vårdcentral Definitioner av risk utifrån Hälsokurvan Östgötaprofil Hälsolyftet och länsdelsprofiler centrala, västra, östra 25

4 Bakgrund Varför skall hälso och sjukvården i Östergötland arbeta för befolkningen? Hälso och sjukvårdslagen beskriver i sin målparagraf att hälso och sjukvården skall arbeta för att förbygga, utreda och behandla sjukdom. Den första, förebyggande delen har, under många år, varit den svagaste delen. Förebyggande insatser finns sedan länge i form av vaccinationsprogram samt uppsökande förebyggande verksamhet, exempelvis mammografi och cytologprov, där landstingen kallar invånarna till undersökning för att hitta tidiga stadier av cancer i bröst eller livmoderhals. De som identifieras får läkarundersökning och vid behov medicinsk vård. I båda dessa exempel är vårdens förbyggande insats medicinsk och individen är en passiv mottagare. Idag finns god evidens för att det är möjligt att förebygga sjukdom genom att påverka riskfaktorer för sjukdom i form av individens levnadsvanor. I detta arbete har individen en aktiv roll. Sedan 2011 finns nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från Socialstyrelsen för de fyra levnadsvanorna tobak, mat, alkohol och fysisk aktivitet. Dessa är riktade till patienter närmare bestämt till den som blivit sjuk eller som söker vård på grund av tecken på sjukdom. Denna form av förebyggande insats kallas ofta sekundärprevention, och är mycket angelägen, både för individen och för samhället, då den minskar återinsjuknande och förbättrar patientens livskvalitet. För att möta framtidens utmaningar är det även angeläget att arbeta primärpreventivt, det vill säga genom att förebygga sjukdom innan befolkningen blivit sjuk. Det kan ske genom att identifiera och påverka olika riskfaktorer för att insjukna. Även här är de fyra levnadsvanorna centrala, och dessa, tillsammans, kan förklara en stor andel nyinsjuknade fall i de stora folksjukdomarna. Men detta kräver identifiering av dessa riskfaktorer, så att de kan påverkas, det vill säga det krävs någon form av uppsökande verksamhet. Den preventiva paradoxen En grundfråga i Hälsolyftet är hur insatserna bör riktas för att nå störst effektivitet. Ett rimligt förslag för att lösa detta är att söka upp individer med högst risk att insjukna och hjälpa dem att minska sina riskfaktorer. Emellertid är inte detta den bästa metoden för att minska antalet nyinsjuknade. Orsaken grundas i det som kallas den epidemiologiska eller preventiva paradoxen, vilken innebär att de individer som har mycket hög risk (t.ex. fetma/lätt förhöjt blodtryck) sammantaget är mycket få i förhållande till de som har lätt förhöjd risk (t.ex. övervikt). Och det är det stora antalet individer med lätt förhöjd risk som ger flest nya sjukdomsfall, se figur 1. Antal individer med nedsatt glukostolerans (staplar) Nedsatt glukostolerans (linje) Lågt BMI (kroppsviktsindex) Figur 1. Samband mellan grad av övervikt (BMI) och antal individer i observerad befolkning med nedsatt glukostolerans, dvs. förstadium till diabetes. Högt 1

5 En högriskstrategi innebär identifiering av individer med relativt hög risk (enligt figur 1 de med högst vikt) och riktade insatser till dessa individer för att de ska minska i vikt. Eftersom de flesta nyinsjuknade kommer från gruppen med lätt förhöjd risk (mellanstaplarna på bilden) måste interventionen, för att ha effekt på antalet nyinsjuknade istället nå ett stort antal individer för att minska det stora antalet med lätt förhöjd risk [1]. En befolkningsstrategi innebär riktade insatser till hela befolkningen, då det ger större effekt på folkhälsan om många individer gör en liten hälsosam beteendeförändring än om ett fåtal individer gör stora förändringar i sitt levnadssätt. Hälsolyftet och skillnader i hälsa Vid befolkningsinriktade interventioner såsom Hälsolyftet, inbjuds många människor och de som deltar har själva aktivt valt det. Det finns alltid en oro att bara de redan frälsta kommer till denna form av undersökning. Därför genomförs uppföljning av vilka som deltar för att se att det inte bara är en viss kategori av individer som tackar ja och inbjudan skickas till ett slumpmässigt urval. Som framgår av rapporten ses en tendens till att äldre tackar ja mer än yngre och en större andel är högutbildade och svenskfödda. Analyser visar dock att Hälsolyftet når huvuddelen av dem som det syftar till att nå, nämligen den östgötska befolkningen, och särskilt individer med flera, lätt förhöjda riskfaktorer. I enlighet med den preventiva paradoxen gäller det också att nå ett stort antal individer. Skillnaderna i hälsa gäller inte heller bara de fattiga i jämförelse med alla andra, utan det finns en gradvis förändring längs skalan av mått på social situation; utbildningsnivå, inkomstnivå etcetera, vilket kallas social gradient eller position. Data från Östergötland visar att, i alla åldersgrupper ju lägre en individs sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa, se figur 2. Figur 2. Antal förlorade levnadsvår per personer utifrån ålder och social gradient. Det innebär att insatser inte kan avgränsas till den lägsta gruppen utan de måste rikta sig till alla. Det kommer att finnas ett, gradvis, större behov av insatser i relation till större mängd riskfaktorer, det vill säga insatserna behöver bli mer omfattande och/eller intensiva i den mest utsatta gruppen. Detta brukar kallas proportionell universalism[2]. En del av denna intensifiering av insatser kan vara utveckling av former för anpassad uppsökande verksamhet till exempel språkanpassning. En viktig del i att rikta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser till alla är också att stigmatisering av redan utsatta grupper undviks. Insatser som erbjuds till fler kan även kategoriseras som mer rättvisa enligt rättviseprincipen och utgöra grunden för en mer jämlik vård. 2

6 2. Hälsolyftet Östergötland syfte, målgrupp och metodik Det övergripande syftet för Hälsolyftet är att förbättra hälsan i Östergötland, genom att främja hälsa och förebygga sjukdom, framförallt hjärt och kärlsjukdom. Hälsolyftet kombinerar: 1) individuella hälsoundersökningar och hälsosamtal. Hälsoundersökningen och hälsosamtalet är ett kostnadsfritt tillfälle för deltagaren att få en helhetsbild av sin hälsa och, om de vill, få stöd till förändring, 2) insamling av folkhälsodata för en förbättrad och mer komplett bild av hälsoläget i befolkningen i Östergötland för att utifrån detta kunna fatta beslut om och planera förebyggande insatser, 3) verksamhetsutveckling inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och kompetensutveckling för medarbetarna i organisationen kring det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdraget, 4) forskning om Livsvillkor, Stress och Hälsa (LSH studien) för att, prospektivt, studera orsaker till skillnader i hjärtinfarkt mellan individer med olika socioekonomisk status. Målgrupp: åringar I Hälsolyftet har under pilottiden ett hälsosamtal erbjudits till ett slumpmässigt urval av kvinnor och män i åldrarna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år som varit listade på någon av de medverkande vårdcentralerna i länet. Utöver ålder fanns inga ytterligare urvalskriterier, det vill säga alla listade i de aktuella åldersgrupperna, oavsett hälsostatus, har haft samma chans att bli inbjudna till ett hälsosamtal. Akut infektion, operativt ingrepp eller liknande var alla skäl för att lägga besök vid ett senare tillfälle, men förhindrade inte deltagande. Metodik: Hälsokurvan och motiverande förhållningssätt Metodiken i Hälsolyftet är Habo Hälsokurva som ger en samlad översikt över de viktigaste riskfaktorerna för hjärt och kärlsjukdom. Hälsokurvan är utvecklad av Hans Lingfors, distriktsläkare och med.dr. Habo vårdcentral och primärvårdens FoU enhet, Landstinget i Jönköping. Hälsokurvan har utvärderats i ett flertal vetenskapliga studier och ett samtal enligt denna metodik kräver specialutbildade Hälsolyfts sjuksköterskor. I Östergötland finns ett 50 tal Hälsolyfts sjuksköterskor som har samtalsutbildning i motiverande förhållningssätt och en Hälsolyfts grundutbildning (som innehåller bl.a. det praktiska genomförandet och evidens om livsstilsintervention). Majoriteten av Hälsolyfts sjuksköterskorna är distriktssköterskor och specialist sjuksköterskor, till exempel inom hypertoni. 3

7 Hälsoundersökningen och hälsosamtalet praktiskt genomförande Deltagaren får inbjudan via post Deltagaren returnerar svarsbrev till vc Provtagning på lab Enkäter delas ut Deltagaren besvarar enkäter hemma. Samlar urin och salivprov (LSH) Besök på vc hälsosamtal mätning lämnar enkäter lämnar prover (LSH) Deltagaren får en utvärderingsenkät efter besöket Utvärderingsenkäten lämnas på vc alternativt skickas per post till Hälsolyftets projektkontor Figur 3. Deltagarens flöde i Hälsolyftet De slumpmässigt utvalda deltagarna har fått en personlig inbjudan hemskickad i brevlådan från Hälsolyfts sjuksköterskan, se figur 3. De som önskade komma på ett hälsosamtal svarade ja tack via ett svarsbrev som returnerades till vårdcentralen och tid för besök på vårdcentralen bokades in. Om något svar inte inkom efter två veckor ringde eller skickade Hälsolyfts sjuksköterskan en påminnelse med ett nytt erbjudande. Allt arbete som utförts i Hälsolyftet till exempel vilka personer som bjudits in, vilka som varit på ett hälsosamtal och så vidare har dokumenterats av Hälsolyfts sjuksköterskan i en speciellt framtagen mall, en så kallad checklista. Innan det inbokade hälsosamtalet hos Hälsolyfts sjuksköterskan på vårdcentralen fyllde deltagaren i ett enkätformulär som kallas Frågor inför hälsosamtalet och besökte vårdcentralens laboratorium för provtagning. Enkätfrågorna handlar om hälsa, sjukdomar i familjen, levnadsvanor och livssituation. Vid provtagningen tas fasteprov av det totala kolesterolet (LDL, HDL och triglycerider) samt fasteprov av blodsocker. Vid besöket hos Hälsolyfts sjuksköterska mäts blodtryck, längd, vikt, midja och stussmått samt att uträkning av BMI 1 och midja stuss kvot 2 genomförs. Under besöket hos Hälsolyftssjuksköterskan fyller deltagaren i två fördjupningsenkäter; en om matvanor och en om fysisk aktivitet. Efter besöket får deltagaren med sig en utvärderingsenkät om hur de upplevde samtalet. Enkätsvar, mätvärden och provsvar sammanförs på deltagarens personliga Hälsokurva, se figur 4, vilken används som utgångspunkt för hälsosamtalet. Samtalet är inriktat på att stärka individen och dennes resurser till förändring. Utifrån den samlade riskbedömningen/hälsokurvan och eventuell ytterligare information utifrån samtalet erbjuds vid behov vidare stöd inom ordinarie verksamhet, exempelvis läkar, dietist och/eller kuratorskontakt, tobaksavvänjning, återbesök för ny provtagning eller liknande. 1 Body Mass Index (BMI) är relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt i kilogram dividerat med kroppslängd i meter i kvadrat. 2 Midja stuss kvot är midjemått (cm) dividerat med stussmått (cm). 4

8 Figur 4. Habo Hälsokurva 5

9 3. Hälsolyftet Östergötland implementering i verksamheten Medverkande vårdcentraler 32 stycken (74 %) Hälsolyftet har genomförts som pilot under år på vårdcentraler i Östergötland. Under år har de 32 vårdcentralerna nedan medverkat i Hälsolyftet/LSH studien. De vårdcentraler som är markerade med kursiv stil har avslutat Hälsolyftet från år Aleris Skarptorp Aleris Vilbergen Aleris Östertull Borensberg Brinken Carema Berga Cityhälsan centrum Cityhälsan norr Cityhälsan söder Ekholmen Johannelund AB Kisa Kolmården Kungsgatan Linköping Kärna Lambohov Linghem Ljungsbro Lyckorna Mantorp Marieberg Mjölby NIF: Finspång NIF: Skärblacka Nygatan Lkpg Skäggetorp Trädgårdstorget Vadstena Valdemarsvik Valla Åtvidaberg Ödeshög Från år 2014 har vårdcentralerna Kisa och Linghem paus i arbetet på obestämd tid. Även Ekholmen pausar från hösten Under året har två vårdcentraler tillkommit; Aleris Kneippen och Geria Söderköping. Saknas gör i dagsläget 9 vårdcentraler: Medicinskt centrum, Vikbolandet, Åby, Söderköping, Boxholm, Skänninge, Ryd, Tannefors och Österbymo. 71 procent av befolkningen (ca personer) i de aktuella åldersgrupperna var listade på någon av de 32 vårdcentraler som medverkade i Hälsolyftet under Hur stor andel av de listade har bjudits in? De medverkande vårdcentralerna har mycket varierande flöde i sin inbjudningsprocess. Genomsnittet av hur stor andel av de listade i de aktuella åldersgrupperna som fått en inbjudan var cirka 15 procent i länet (ca 4000 personer) år Den vårdcentral som bjöd in flest deltagare av de listade bjöd 43 procent (Valdemarsvik), 40 procent (Johannelund) och 30 procent (Linghem) följt av drygt 25 procent på de flesta andra vårdcentralerna. De vårdcentraler som bjöd in minst antal deltagare nådde endast några få procent av den listade befolkningen i de aktuella åldersgrupperna. 6

10 Flöde i processen inbjudna, ja tack, hälsosamtal, utvärdering Data som redovisas nedan över flödet i Hälsolyftet är sammanställt utifrån Hälsolyftssjuksköterskornas checklistor. Under år inbjöds totalt personer (100%) till Hälsolyftet och LSH studien. 50 procent valde att tacka ja, se figur 5, varav 32 procent valde att medverka i forskningsstudien LSH och 18 procent valde att endast medverka i Hälsolyftet. Några deltagare faller bort under resan gång och av de inbjudna besöker 43 procent vårdcentralen för ett hälsosamtal. Efter besöket väljer 33 procent av de inbjudna att skicka in utvärderingenkäten. 100% 80% 60% 40% 20% 100% 50 % 43 % 18% 14% 32% 29% 33 % 10% 23% Hälsolyftet LSH 0% Figur 5. Andel av de inbjudna som tackat ja till hälsosamtal, genomfört ett hälsosamtal respektive svarat på utvärderingsenkäten. Totalt har 2318 hälsosamtal genomförts under år i länet. I bilaga 1 finns en översikt över antal inbjudningar, andel deltagare som tackat ja och antal genomförda hälsosamtal för respektive medverkande vårdcentral. Flöde i processen påminnelser Påminnelser genererar fler ja tack svar. Totalt i länet svarar 35 procent av deltagarna ja direkt utan påminnelse. Efter en påminnelse rekryteras ytterligare 15 procent deltagare. Av de som fått en första inbjudan så blir 10 procent utan en påminnelse. Orsakerna till detta kan vara tidsbrist, glömska, fel i bokföringen eller att deltagaren meddelat på annat sätt att de inte är intresserade av att medverka. 40 procent väljer att avstå trots påminnelse. I bilaga 2 finns en förteckning över påminnelser och vad de genererat i ökad svarsfrekvens på respektive vårdcentral. 7

11 4. Resultat deltagarna vilka är det som kommer? Nedan ges en beskrivning av deltagarna som kommer till hälsosamtalet utifrån kön, ålder och socioekonomi. Resultaten som redovisas nedan baseras dels på deltagarna enkätsvar och dels på registerdata från SCB. Många 70 åringar kommer till hälsosamtalet både kvinnor och män Av de inbjudna har 46 procent av männen och 54 procent av kvinnorna valt att tacka ja till ett hälsosamtal. Äldre tackar ja i större utsträckning än yngre 3 och kvinnor tackar ja i större utsträckning än män 4. Figur 6 visar hur stor andel som tackar ja i respektive åldersgrupp. De åldersgrupper som tackar ja i störst utsträckning är 65 och 70 åringar både bland kvinnor och bland män. Den grupp som tackar ja i minst utsträckning är 40 och 45 åriga män. Total 46 % Kvinnor Män 70 år 65 år 60 år 55 år 50 år 45 år 40 år Total 70 år 65 år 60 år 55 år 50 år 45 år 40 år 54 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Figur 6. Andel som tackat ja till att delta i Hälsolyftet, per kön och ålder. 3 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=5320) 4 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=5320) 8

12 Deltagarnas socioekonomi födelseland, utbildning och sysselsättning Den socioekonomiska statusen hos deltagarna beskrivs utifrån variablerna födelseland, utbildning och sysselsättning. Vid jämförelse av enkätdata med registerdata ses att deltagarna i Hälsolyftet i högre utsträckning är födda i Sverige i jämförelse med befolkningen i Östergötland se tabell 1. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) är 15 procent kvinnor respektive 13 procent män i länet ej födda i Sverige i jämförelse med 8 procent kvinnor och 10 procent män av deltagarna i Hälsolyftet. Utbildningsnivåerna bland deltagarna i Hälsolyftet tenderar att överensstämma med utbildningsnivåerna i länet. Tabell 1: Födelseland, utbildning och sysselsättning hos kvinnor och män i Hälsolyftet och länet för åldrarna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år (%) Kvinnor Östergötland (SCB) Kvinnor Hälsolyftet (95% KI) Män Östergötland (SCB) Män Hälsolyftet (95% KI) Ej född i Sverige 15 8 (6 9) (8 11) Född i Sverige (91 94) (89 92) Grundskola eller folkskola (17 21) (16 20) Gymnasium (42 47) (48 54) Högskola/universitet (34 39) (28 34) Förvärvsarbetar (61 66) (63 69) Pensionärer (26 31) (25 31) Arbetslösa 3 (2 4) 4 (3 5) Annat* 5 (4 6) 2 (1 3) * Annat kan till exempel vara sjukskriven, studerande eller förtidspensionär. 9

13 Sannolikhet att tacka ja utifrån socioekonomi Chansen att tacka ja har ett samband med olika socioekonomiska variabler. Via en statistisk modell som baseras på registerdata för de inbjudna har sannolikheten att tacka ja beräknats. Modellen analyserar individdata och analysen har genomförts i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). De tre viktigaste variablerna är: Födelseland Född utanför EU definieras som född i Syd och Östeuropa (ej EU), Asien, Afrika och Latinamerika. Data hämtas från Registret över totalbefolkningen (RTB). Utbildning låg utbildning definieras som högst 9 årig grundskola eller motsvarande som högsta utbildningsnivå. Data hämtas från Utbildningsregistret (UREG). Inkomst låg inkomst definieras som disponibel inkomst 5 under kr/år (första kvartilen). Data hämtas från Registret över inkomster och taxeringar (IoT). I figur 7 nedan ses att sannolikheten är 13 procent att en person som är född utomlands, har låg utbildning och låg inkomst ska tacka ja till en Hälsolyfts inbjudan. Om en person istället ej är född utomlands, ej har låg utbildning eller ej låg inkomst är sannolikheten att tacka ja 49 procent. Sannolikheten att tacka ja ökar när socioekonomin ökar. Född utanför EU Född inom EU Låg utbildning Ej låg utbildning Låg utbildning Ej låg utbildning Låg inkomst Ej låg inkomst Låg inkomst Ej låg inkomst Låg inkomst Ej låg inkomst Låg inkomst Ej låg inkomst 13 % 18 % 23 % 32% 23 % 32 % 38 % 49 % Figur 7. Sannolikhet att tacka ja till Hälsolyftet 5 Disponibel inkomst eller nettoinkomst, dvs. pengar kvar i plånboken efter skatt och utbetalda bidrag, inklusive barnbidrag. 10

14 5. Resultat deltagarna hur ser hälsan ut hos de som kommer? Nedan presenteras en analys av hur hälsan ser ut hos de deltagare som har deltagit i ett hälsosamtal enligt Hälsokurvan. Resultaten som redovisas baseras på deltagarnas enkätsvar, provsvar från laboratoriet och mätvärden från hälsosamtalet. Hälsokurvans värdering av risk utgör underlag till profilerna De enskilda faktorerna på Hälsokurvan ger en samlad översikt över de viktigaste riskfaktorerna för hjärt och kärlsjukdom. Hälsokurvan är graderad enligt en 3 eller 4 gradig riskskala. Tanken är att en riskökning motsvarande kolumn 2 ska innebära en ökning av den relativa risken 1 2 gånger jämfört med kolumn 1. Tredje kolumnen innebär 2 3 gångers riskökning och fjärde kolumnen mer än 3 gånger ökad risk i jämförelse med kolumn 1. Graderingen är ungefärlig och har gjorts med ledning av flera stora vetenskapliga studier och i samråd med svenska experter på respektive områden. De olika färgerna på Hälsokurvan skall ge förstärkt effekt, till exempel rött betecknar hög risk. Definition av när man är i risk varierar för de olika faktorerna i Hälsokurvan. För fysisk aktivitet definieras till exempel risk som förbrukning av mindre än 500 kcal/vecka (kolumn 4). Gällande tobak definieras däremot all konsumtion som risk (kolumn 2+3+4), se figur 8. I bilaga 3 finns en illustration över samtliga definitioner av risk. Figur 8. Definition av risk för faktorerna fysisk aktivitet och tobak i Hälsokurvan Östgöta, länsdels och vårdcentralsprofiler samlad bild av Hälsokurvans riskfaktorer Vårdcentralernas samlade arbete med Hälsokurvan har sammanställts i så kallade vårdcentralsprofiler. I profilerna finns information om antal inbjudna och antal genomförda hälsosamtal (data från checklistor) men också om hälsa, socioekonomi och riskfaktorer för hjärt och kärlsjukdom hos de listade individer som genomfört ett hälsosamtal samt deras upplevelse av besöket (enkätdata, provsvar och mätvärden). Vårdcentralsprofilerna har aggregerats till tre länsdelsprofiler och en östgötaprofil som finns i bilaga 4. I den centrala länsdelen har 1169 besök genomförts, i östra 782 besök och i västra 581 besök. Sammanställning av resultatet i profilerna ger en bra beskrivning av hälsoläget för de som deltagit i ett hälsosamtal på vårdcentralerna och utgör ett underlag för verksamhetsutveckling vad gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. De procentandelar som redovisas i profilerna kan till exempel användas för att uppskatta hur många av länets listade i det aktuella åldersintervallet (40 70 år) som är i risk. 11

15 Sammanfattningsvis visar profilerna att bland deltagarna i länet har: majoriteten 72 procent en mycket bra eller bra självskattad hälsa (1759 individer) mer än hälften 54 procent (1318 individer) en för hög midja stusskvot ( 0,95 för män / 0,83 för kvinnor) mer än en tredjedel 36 procent (890 individer) ett för högt BMI (BMI 27 för män / 29 för kvinnor) nästan en tredjedel 29 procent (710 individer) ärftlighet för diabetes hos en eller flera anhöriga drygt var sjätte 18 procent (448 individer) ett högt fasteblodsocker ( 6 mmol/l) drygt var sjunde 15 procent (363 individer) psykisk ohälsa (upplevd hög grad av stress och symptom från stress såsom sömnbesvär, nervösa besvär, depression och trötthet) en femtedel 19 procent (457 individer) ohälsosamma matvanor respektive 18 procent (464 individer) som röker och/eller snusar dagligen och var sjunde 15 procent (366 individer) en låg fysisk aktivitetsnivå respektive (364 individer) ett riskbruk av alkohol. Summering av Hälsokurvans riskfaktorer hos deltagarna Genom att analysera deltagarnas summering av riskfaktorer i Hälsokurvan skapades grupper utifrån antalet risker: 0 risker, 1 risk, 2 3 risker, 4 eller fler risker. Totalt kan en deltagare ha maximalt 12 risker i Hälsokurvan. Endast två deltagare har 7 respektive 9 risker och 12 deltagare har 6 risker. Det är deltagare som har en eller flera risker och det är 292 personer som har fyra eller fler risker. Kön har inte någon betydelse för ansamling av risk, se tabell 2. Oavsett antal risker så är medelåldern ungefär densamma. Tabell 2: Antal och andel risker per kön och totalt Kvinnor Kvinnor (antal) (andel) Män (antal) Män (andel) Totalt (antal) Totalt (andel) 0 risker % % % 1 risk % % % 2 3 risker % % % 4 eller fler risker % % % Totalt % I kommande stycke har antal risker analyserats i relation till deltagarnas socioekonomi, upplevda hälsa, sömn, stress och förtroende för sjukvården. 12

16 Summering av risker i Hälsokurvan och socioekonomi Det finns ett samband mellan antalet riskfaktorer och socioekonomi. Ju lägre socioekonomi desto fler riskfaktorer (utbildning 6, sysselsättning 7, ekonomiska problem 8 och födelseland 9 ). Bland de deltagare som har 0 risker har endast 1 procent problem med ekonomin och/eller är arbetslösa. 8 procent är födda utomlands och 8 procent har grundskola som högsta utbildning. Bland de deltagare som har 4 eller fler riskfaktorer är motsvarande siffror 15 procent problem med ekonomin, 11 procent arbetslösa, 13 procent är födda utomlands och 28 procent har grundskola som högsta utbildning, se figur 9. Andel (%) Grundskola eller folkskola Problem med ekonomi Arbetslös Född utomlands 0 0 risker 1 risk 2 3 risker 4 eller fler risker Figur 9: Andel personer som har högst grundskola, är arbetslös, har problem med ekonomin, född utomlands per antal risker. 6 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2386) 7 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2369) 8 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2480) 9 Statistiskt säkerställt (p=0,05, n=2454) 13

17 Summering av risker i Hälsokurvan och god hälsa, sömn och ingen stress Skyddsfaktorer mot ohälsa utgörs bland annat av en god självskattad hälsa och att inte uppleva några sömnbesvär eller stress. Antalet riskfaktorer har ett samband inte bara med socioekonomi utan även med lägre grad av mycket bra eller bra hälsa 10, inga sömnbesvär 11 eller stress 12, se figur 10. Andelen som skattar sin hälsa som mycket bra eller bra minskar när antalet risker ökar. Detsamma gäller för inga sömnbesvär och inte stressad. Mycket bra, bra hälsa Inga sömnbesvär Inte alls stressad Andel (%) risker 1 risk 2 3 risker 4 eller fler risker Figur 10: Andel personer som skattar sin hälsa som mycket bra, bra, som inte har sömnbesvär, inte alls är stressade per antal risker. Män anger i större utsträckning än kvinnor att de inte har sömnbesvär 13 och inte är stressade 14. Detta gäller oavsett hur många risker man har. Däremot finns det inga skillnader mellan män och kvinnor när det gäller att skatta sin hälsa som mycket bra eller bra. 10 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2449) 11 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2427) 12 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2430) 13 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2427) 14 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2431) 14

18 Summering av risker i Hälsokurvan och förtroende för sjukvården Det finns ett samband mellan antalet risker i Hälsokurvan och vilket förtroende man har för vården 15. De deltagarna med fyra eller fler risker har lägre förtroende för sjukvården jämfört med de övriga riskgrupperna, se figur 11. Det finns även ett samband mellan hur många risker deltagarna har och om de besökt vården för hälsobesvär under det senaste året 16. Andelen som inte har besökt vården de senaste tolv månaderna tenderar att minska när antalet risker ökar. Inte besökt vården de senaste 12 månaderna Mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården Andel (%) risk 1 risk 2 3 risker 4 eller fler risker Figur 11: Andel personer som inte besökt sjukvården de senaste 12 månaderna, har mycket eller ganska stort förtroende för sjukvården per antal risker Kvinnor anger i större utsträckning än män att de har besökt vården 17. Detta gäller för alla grupper utom för de med 4 eller fler risker, där det inte finns någon skillnad mellan könen. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor när det gäller förtroende för vården. 15 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2407) 16 Statistiskt säkerställt (p=0,003, n=2416) 17 Statistiskt säkerställt (p<0,001, n=2417) 15

19 6. Vad tycker deltagarna om hälsosamtalet? När deltagarna går hem från hälsosamtalet får de med sig en utvärderingsenkät med sju frågor. Av deltagarna är det 70 procent, cirka 1800 personer, som besvarar enkäten. Resultatet av deltagarutvärderingen är mycket positivt och presenteras nedan. Innehållet i samtalet kändes viktigt 95 procent ansåg att hälsosamtalet i stor eller ganska stor utsträckning handlade om sådant som kändes viktigt för dem. Endast 1 procent ansåg att samtalet i liten utsträckning handlade om sådant som kändes viktigt för dem, se figur I stor utsträckning I ganska stor utsträkning I ganska liten utsträckning I liten utsträckning Figur 12: I vilken utsträckning deltagarna upplevde att hälsosamtalet handlade om sådant som kändes viktigt, andel (%) Hälsolyfts sjuksköterskan lyssnade Majoriteten drygt 84 procent ansåg att sjuksköterskan lyssnade i stor utsträckning under hälsosamtalet och drygt 13 procent ansåg att sjuksköterskan lyssnade i ganska stor utsträckning. Endast 2 procent ansåg att sjuksköterskan lyssnade i ganska liten eller liten utsträckning. Kommer att påverka hälsan positivt Många av deltagarna tror att hälsoundersökningen kommer att påverka deras hälsa i positiv riktning. Drygt 80 procent tror mycket positivt eller ganska positivt. Knappt 20 procent ansåg att det inte kommer att göra någon skillnad. Men ingen ansåg att hälsoundersökningen kommer att påverka deras hälsa negativt, se figur Mycket positivt Ganska positivt Varken positivt eller negativt Ganska negativt Mycket negativt Figur 13: Hur deltagarna tror att hälsosamtalet kommer att påverka deras hälsa, andel (%) 16

20 Summering av risker i Hälsokurvan och utvärdering av besöket Deltagarnas summering av riskfaktorer i Hälsokurvan analyseras i relation till hur man upplevde hälsosamtalet, se figur 14. Oavsett hur många risker deltagarna har så upplevde 95 procent att hälsosamtalet handlade om sådant som kändes viktigt i stor eller ganska stor utsträckning. Men det finns ett samband mellan antalet risker och hur man tror att samtalet kommer att påverka hälsan 18. Andelen som anser att hälsosamtalet kommer att påverka deras hälsa mycket eller ganska positivt ökar med antalet risker. Hälsosamtalet handlade om sådant som kändes viktigt (stor eller ganska stor utsträckning) Hur kommer hälsoundersökningen att påverka din hälsa (mycket eller ganska positivt) Andel (%) risker 1 risk 2 3 risker 4 eller fler risker Figur 14: Andel personer som i stor eller ganska stor utsträckning kände att hälsosamtalet handlade om sådant som kändes viktigt, som känner att hälsoundersökningen påverkar hälsan positivt per antal risker. Skulle tacka ja till en ny undersökning Deltagarna tillfrågas om de tror att de skulle tacka ja eller nej om de erbjöds en ny hälsoundersökning om fem eller tio år. Nästintill samtliga, drygt 95 procent (1700 personer) uppgav att de skulle tacka ja, 4 procent är osäkra/vet inte (77 personer) och en halv procent (8 personer) skulle tacka nej. 18 Statistiskt säkerställt (p=0,001, n=1773) 17

21 Positiva kommentarer att få en bild av sin hälsa Inledningsvis får deltagarna nämna något de tyckte var positivt respektive negativt/kan bli bättre med att delta i hälsoundersökningen. De allra flesta har skrivit positiva synpunkter och de handlar i stor utsträckning om att det var positivt att få en samlad bild av sin hälsa/risker, att få provresultat, ny kunskap/tips/råd, samtalet och bemötandet från Hälsolyfts sjuksköterskan och att få en tankeställare. Exempel på positiva citat: Alltid bra att bli undersökt och att få ta prover. Bra att tänka till lite extra på livssituationen Jag tycker att hela hälsoundersökningen var väldigt positiv Jag fick en viktig väckarklocka med provsvaren och har lagt om min kost Att man kunde prata med sjuksystern i lugn & ro Jag fick en koll på mitt fysiska tillstånd (prover etc) och en "funderare" i och med enkäterna Känner mig mer motiverad att förbättra min hälsa. Positiv framtoning hos sjuksköterska Hon som utförde testet lyssnade och försökte räkna ut vilken stöd de kunde ge mig Negativa kommentarer önskar mer prover och stöd Många av de negativa kommentarerna uttryckte att inget hade varit negativt. Andra förslag till förbättringar var att man saknade något, att det var dåliga eller för många frågor, beskrivning av praktiska problem, önskemål om bättre/fortsatt stöd/råd/lösningar eller vill ha vidare uppföljning/återkoppling. Det deltagarna saknade var oftast läkarundersökning, ekg, konditionstest eller ytterligare provtagning som psa prov men också lungfunktion, b12, hb, leverprov och en present. Exempel på negativa citat eller förslag till förbättringar: Tillgänglighet vad avser provresultat. Förslag till åtgärder för höjning av hälsostatus. Varför kallas det hälsolyftet? Jag behöver gå ned i vikt det vore bra att bli erbjuden att gå med i ex. viktminskningsgrupp Undersökningen riskerar att bli ett självändamål. Finns för sin egen skull. Ger en ögonblicksbild. Kontinuitet saknas, ingen uppföljning, ingen mätning av förändringar Upplevdes som det endast var statistik man var ute efter och inget för att förbättra hälsan Att matvanefrågorna var ledande och utgick från att alla äter mackor med pålägg t.ex. Förstår att man inte få veta det egna resultatet av saliv, urin, blodprov även om det är en studie så vore det trevligt att få veta hur mina resultat blev Hälsosamtalet var lite rörigt när man skulle svara på ännu fler frågor hos sköterskan Jag trodde att man kanske skulle få mer hjälp med sina vardagsåkommor hälsporre ryggont mm 18

22 7. Vad tycker Hälsolyfts sjuksköterskorna om arbetet? I december 2012 genomfördes en enkät till alla Hälsolyfts sjuksköterskor med frågor om hur de upplevde arbetet med Hälsolyftet. 66 procent besvarade enkäten vilket motsvarar 39 personer. De besvarade bland annat frågan om vad de själva och vårdcentralen hade för behov för att förbättra arbetet med Hälsolyftet. Det fanns nio svarsalternativ att välja på och fler än ett svar var möjligt. Mer än hälften (62 %) ansåg att en minskning av de manuella momenten skulle förbättra arbetet med Hälsolyftet. Likaså specifikt avsatt tid för genomförande (36 %), mer träning i att arbeta utifrån Socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder (28 %) samt träning i att arbeta patientcentrerat och ha ett motiverande förhållningssätt (21 %). 8 procent uppgav att de inte hade några behov och 10 procent att de hade andra behov än de angivna svarsalternativen, se figur % 36% 28% 28% 21% 15% 15% 10% 8% Figur 13: Sköterskornas behov för att förbättra arbetet med Hälsolyftet/LSH studien, andel (%) För att få till en minskning av manuella moment så har ett arbete påbörjats under förra året (2013) för att vidareutveckla arbetssättet till ett digitalt genomförande. Detta skulle bland annat innebära att deltagarna fyller i enkäterna digitalt via Mina vårdkontakter. Under våren 2013 genomfördes en intervjustudie med totalt tio Hälsolyfts sjuksköterskor gällande deras uppfattning om de egna levnadsvanornas betydelse för att genomföra hälsosamtal [3]. Resultatet visade att Hälsolyfts sjuksköterskorna hade insikt om att deras egna värderingar och levnadsvanor påverkar hälsosamtalet. Konsekvensen kan bli att avvikelser förminskas eller förbises och att det blir svårt att ge råd utifrån gällande rekommendationer om man inte tror på dem själv. Den egna reflektionen uppgavs vara viktig för att inte vara moraliserande eller dömande. Hälsolyftssjuksköterskorna ansåg att grunden för hälsosamtalet ska bygga på respekt för alla människors lika värde och att de bör vara inkännande, inlyssnande och vidsynta. De anser att en bra hälsosamtalare bör leva som man lär och trovärdigheten minskar både av osunda levnadsvanor eller intrycket av att leva extremt hälsosamt. 19

23 8. Diskussion kring resultatet Utvärdering visar att deltagarna i Hälsolyftet är mycket nöjda med besöket/hälsosamtalet och mer än 95 procent skulle tacka ja om de erbjöds en ny hälsoundersökning. Deltagare som har fyra eller fler risker anser att hälsoundersökningen kommer att påverka deras hälsa positivt i större utsträckning än de som har noll risker. Det finns även ett samband mellan antalet risker och socioekonomi, ju lägre socioekonomisk status desto fler risker, vilket i sin tur har samband med sämre hälsa, sömnbesvär och stress. Men deltagare som har fyra eller fler risker har samtidigt ett lägre förtroende för hälso och sjukvården i jämförelse med övriga grupper kan det vara så att denna grupp söker vård för sent? En lägre socioekonomisk status minskar sannolikheten att tacka ja till att delta i Hälsolyftet, med andra ord nås inte gruppen med störst behov fullt ut. För att vidareutveckla Hälsolyftet behövs anpassningar och tilläggsåtgärder i form av riktade interventioner till grupper med behov av stöd till förändring, utveckling av arbetssättet till digital form samt ökad marknadsföring och dialog med östgötarna. Det övergripande syftet för Hälsolyftet är att förbättra hälsan i Östergötland, genom att främja hälsa och förebygga sjukdom, framförallt hjärt och kärlsjukdom. 1. Främjar Hälsolyftet hälsa och förebygger sjukdom, framför allt hjärt kärlsjukdom hos östgötarna? Studier från liknande interventioner påvisar positiva resultat på hälsan hos befolkningen. Men vi behöver studera Hälsolyftet ytterligare via uppföljningar och utvärderingar. Målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen vilket innebär en strävan efter en jämlik hälsa för alla. 2. Minskar Hälsolyftet skillnaderna i hälsa i Östergötland? Den starkaste förklaringen till hälsoskillnader är socioekonomiska faktorer. Sambandet gäller för majoriteteten av för tidig död, sjukdomar och levnadsvanor, till exempel har socioekonomiskt utsatta i Hälsolyftet fler riskfaktorer och en sämre självskattad hälsa. Men oavsett socioekonomisk status ska alla i samhället kunna förbättra sin hälsa. Goda strukturella förutsättningar som Hälsolyftet är bra för alla och för vissa grupper behövs kompensatoriska åtgärder. Ett delmål i Hälsolyftet är att utgöra en verksamhetsutveckling inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och kompetensutveckling för medarbetarna i organisationen kring det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdraget, 3. Hur används en satsning som Hälsolyftet på bästa sätt? Materialet i Hälsolyftets databas ger lokal kunskap om olika grupper i länets hälsa och riskfaktorer för hjärt och kärlsjukdom. Arbetet med Hälsolyftet kommer till stor nytta om det insamlade materialet används för att designa, följa upp och utvärdera framtida riktade inventioner till olika grupper i länet insatser som i sin tur kan verka för att minska skillnaderna i hälsa. Det är även viktigt att de riktade interventionerna involverar målgruppen. 20

24 9. Referenslista 1. Rose, G. (1994). The Strategy of Preventive Medicine. Oxford medical publications. 2. World health Organization (WHO) (2008). Closing the gap in a generation: health equity through action on the social determinants of health. Final report of the Commission of Social Determinants of Health.. Geneve: World Health Organization. 3. Fredriksson, J & Fridh H (2013). Att arbeta med hälsosamtal sjuksköterskors upplevelse av de egna levnadsvanornas betydelse. Examensarbete specialistsjuksköterska med inriktning distriktssköterska. Linköping: Linköpings universitet. 21

25 Bilaga 1 Antal inbjudna, andel ja tack och antal genomförda besök Tabellen är sorterad utifrån antal inbjudna. Vårdcentral Antal inbjudna Andel som tackat ja Antal hälsosamtal Cityhälsan söder % 150 Valdemarsvik % 144 Kungsgatan Lkpg % 138 Johannelund AB % 138 Ekholmen % 134 Cityhälsan centrum % 97 Kärna % 111 Linghem % 135 Aleris Vilbergen % 93 Kolmården % 105 Åtvidaberg % 99 Lyckorna % 85 Marieberg % 73 Brinken % 96 Vadstena % 74 Nygatan % 79 Finspång % 73 Aleris Skarptorp % 52 Ljungsbro % 55 Mjölby % 77 Valla % 66 Carema Berga % 32 Aleris Östertull % 40 Borensberg % 37 Trädgårdstorget % 42 Lambohov % 34 Mantorp % 27 Ödeshög % 13 Kisa % 15 Skäggetorp % 4 ÖSTERGÖTLAND % 2318 Källa: Hälsolyftets databas år Sammanställt juni

26 Bilaga 2 Påminnelser till inbjudna deltagare per vårdcentral 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Tackat Ja utan Påminnelse Ej Tackat Ja & Påminnelse Tackat Ja & Påminnelse Ej tackat Ja utan Påminnelse 0% Linghem Kisa Valla Lambohov Kolmården Trädgårdstorget Kärna Ekholmen Mjölby Brinken Åtvidaberg Mantorp Vadstena Lyckorna Nygatan Ljungsbro Valdemarsvik Johannelund Kungsgatan Lkpg Aleris Skarptorp Aleris Vilbergen Borensberg Finspång Cityhälsan söder Marieberg Cityhälsan centrum Aleris Östertull Carema Berga Skäggetorp ÖSTERGÖTLAND Källa: Checklistor Sammanställt i juni

27 Bilaga 3 Definitioner av risk utifrån Hälsokurvan 24

28 Bilaga 4 Östgötaprofil Hälsolyftet Alla 30 medverkande vårdcentraler Genomförda hälsoundersökningar och hälsosamtal för åldrarna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år enligt Hälsokurvan under perioden (n=2534). Värden som redovisas i fetstil är antal personer, i parantes redovisas andelen. Låg risk Fysisk aktivitet > < Gränsvärde=kcal/vecka Mat (17 %) <6 <4 Gränsvärde=glas/vecka 1813 Tobak Gränsvärde=cig/dag (snusning) Livssituation Psykisk ohälsa Gränsvärde=poäng Ärftlighet, diabetes Gränsvärde=antal släktingar Ärftlighet, Hjärt-kärl-sjd Far =Nej Mor =Nej Gränsvärde=Far (ålder) / Mor (ålder) BMI 1106 (49 %) Gränsvärde=kg/m2 Gränsvärde=Midja (cm)/stuss (cm) Blodtryck Gränsvärde=mm Hg Gränsvärde=mmol/liter (19 %) >18 > (10 %) (5 %) 0/ex 1-9 (snus) > (81 %) (13 %) (4 %) < (6 %) (1 %) < (62 %) (24 %) (15 %) 0 1 > (71 %) (22 %) (7 %) Far > 70 Mor > (23 %) <27 < (20 %) (7 %) 27-36, ,9 >37 > (1 %) 36 (93 %) <45 <50 38 (2 %) 49 <0,90 <0,78 (34 %) (2 %) 0,90-0,94 0,78-0,82 0,95-0,99 0,83-0,87 >1,00 >0, (19 %) (28 %) (26 %) (28 %) <140 < >200 > (72 %) Kolesterol 457 (31 %) (9 %) (64 %) Midja-Stuss-kvot (15 %) (76 %) 2313 Gränsvärde=poäng 407 (35 %) (51 %) Alkohol 835 (33 %) 1229 Gränsvärde=kostpoäng Hög risk <5,00 <5, (32 %) (25 %) (3 %) (0 %) 5,00-6,49 5,00-7,09 6,50-9,00 7,10-9,00 >9,00 >9, (59 %) 228 (9 %) 7 (0 %) 25

29 Östgötaprofil Hälsolyftet Alla 30 medverkande vårdcentraler Deltagande Antal listade i de aktuella åldersgrupperna Antal inbjudna Antal besök (% av inbjudna) Antal (48 %) Socioekonomisk profil Låg utbildning (grundskola som högsta nivå) Arbetslös Problem med ekonomin Född utomlands Pensionärer Antal Andel 19 % 3% 4% 9% 28 % Högriskindivider Fasteblodsocker 6 mmol/l BT >160 och/eller >100 + MS-kvot >0,95/0,83 + Kol >6,5/7,1 Låg fysisk aktivitet + Ohälsosamma matvanor + Psykisk ohälsa Rökare Antal Andel 18 % 1% 1% 9% Invånare med följande riskfaktorer Låg fysisk aktivitet (<500 kcal per vecka) Ohälsosamma matvanor ( 9 kostpoäng) Riskbruk alkohol Röker och/eller snusar dagligen Pressad livssituation ( 4 poäng i enkät) Psykisk ohälsa ( 5 poäng i enkät) Ärftlighet diabetes (1 eller flera anhöriga) Ärftlighet hjärt- kärlsjukdom (Far<55 år/mor<60 år) Svår fetma (BMI 37 för män/ 39 för kvinnor) Hög midja-stusskvot (MS-kvot 0,95 för män/ 0,83 för kvinnor) För högt blodtryck (BT systoliskt 140 mm Hg och/eller diastoliskt 90 mm Hg) Högt kolesterol (Kol 6,5 mmol/l för män/ 7,1 mmol/l för kvinnor) Skyddsfaktorer Mycket bra eller bra självskattad hälsa Inga sömnbesvär Inte alls stressad Tillgång till socialt stöd (LSH-deltagare, n=1256) Deltagarnas tankar om hälsoundersökningen (n=1786) Hälsosamtalet handlade om sådant som kändes viktigt (Stor eller ganska stor utsträckning) Sköterskan lyssnade under hälsosamtalet (Stor eller ganska stor utsträckning) Hur kommer hälsoundersökningen att påverka din hälsa? (Mycket positivt eller ganska positivt) Antal Antal Andel 15 % 19 % 15 % 18 % 1% 15 % 29 % 9% 2% 54 % 28 % 9% Antal Andel 72 % 56 % 49 % 74 % % % 1756 Andel 98 % 26

30 Vårdcentralsprofil Hälsolyftet Centrala länsdelen Genomförda hälsoundersökningar och hälsosamtal för åldrarna 40, 45, 50, 55, 60, 65 och 70 år enligt Hälsokurvan under perioden (n=1169). Värden som redovisas i fetstil är antal personer, i parantes redovisas andelen. Fysisk aktivitet Gränsvärde=kcal/vecka Mat Gränsvärde=kostpoäng Alkohol Gränsvärde=glas/vecka Tobak Gränsvärde=cig/dag (snusning) Livssituation Gränsvärde=poäng Psykisk ohälsa Gränsvärde=poäng Ärftlighet, diabetes Gränsvärde=antal släktingar Ärftlighet, Hjärt-kärl-sjd Gränsvärde=Far (ålder) / Mor (ålder) BMI Gränsvärde=kg/m2 Far =Nej Mor =Nej 513 (49 %) Midja-Stuss-kvot Gränsvärde=Midja (cm)/stuss (cm) Blodtryck Gränsvärde=mm Hg Kolesterol Gränsvärde=mmol/liter Låg risk > (34 %) (53 %) <6 <4 864 (77 %) 0/ex 969 (85 %) < (94 %) <3 738 (64 %) (73 %) Far > 70 Mor > (24 %) <27 < (68 %) <0,90 <0, (21 %) <140 < (71 %) <5,00 <5, (32 %) (35 %) (30 %) (8 %) 1-9 (snus) 132 (12 %) (5 %) (23 %) (20 %) (19 %) 27-36, ,9 342 (30 %) 0,90-0,94 0,78-0, (27 %) (26 %) 5,00-6,49 5,00-7, (60 %) (17 %) (17 %) (10 %) (3 %) (1 %) (12 %) >2 80 (7 %) (7 %) >37 >39 18 (2 %) 0,95-0,99 0,83-0, (26 %) (3 %) 6,50-9,00 7,10-9,00 91 (8 %) Hög risk < (14 %) >18 >12 55 (5 %) >20 12 (1 %) <45 <50 17 (2 %) >1,00 >0, (26 %) >200 >115 5 (1 %) >9,00 >9,00 4 (0 %) 27

31 Vårdcentralsprofil Hälsolyftet Centrala länsdelen Deltagande Antal Antal listade i de aktuella åldersgrupperna 13427* Antal inbjudna 2346 Antal besök (% av inbjudna) 1169 (48 %) Socioekonomisk profil Antal Andel Låg utbildning (grundskola som högsta nivå) % Arbetslös 33 3 % Problem med ekonomin 31 3 % Född utomlands 80 7 % Pensionärer % Invånare med följande riskfaktorer Antal Andel Låg fysisk aktivitet (<500 kcal per vecka) % Ohälsosamma matvanor ( 9 kostpoäng) % Riskbruk alkohol % Röker och/eller snusar dagligen % Pressad livssituation ( 4 poäng i enkät) 16 1 % Psykisk ohälsa ( 5 poäng i enkät) % Ärftlighet diabetes (1 eller flera anhöriga) % Ärftlighet hjärt- kärlsjukdom (Far<55 år/mor<60 år) 90 9 % Svår fetma (BMI 37 för män/ 39 för kvinnor) 18 2 % Hög midja-stusskvot (MS-kvot 0,95 för män/ 0,83 för kvinnor) % För högt blodtryck (BT systoliskt 140 mm Hg och/eller diastoliskt 90 mm Hg) % Högt kolesterol (Kol 6,5 mmol/l för män/ 7,1 mmol/l för kvinnor) 95 8 % Högriskindivider Antal Andel Fasteblodsocker 6 mmol/l % BT >160 och/eller >100 + MS-kvot >0,95/0,83 + Kol >6,5/7, % Låg fysisk aktivitet + Ohälsosamma matvanor + Psykisk ohälsa 9 1 % Rökare 77 7 % Skyddsfaktorer Antal Andel Mycket bra eller bra självskattad hälsa % Inga sömnbesvär % Inte alls stressad % Tillgång till socialt stöd (LSH-deltagare, n=564) % Deltagarnas tankar om hälsoundersökningen (n=816) Antal Andel Hälsosamtalet handlade om sådant som kändes viktigt (Stor eller ganska stor utsträckning) % Sköterskan lyssnade under hälsosamtalet (Stor eller ganska stor utsträckning) % Hur kommer hälsoundersökningen att påverka din hälsa? (Mycket positivt eller ganska positivt) % * Innehåller listade i de aktuella åldersgrupperna på samtliga vårdcentraler i centrala länsdelen. 28