Landsängens Daghem Plan för småbarnsfostran Uppdaterad

Transkript

1 Landsängens Daghem Plan för småbarnsfostran Uppdaterad

2 Processen med planen för småbarnsfostran inleddes med Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran under våren 2005, och under hösten 2005 sammanställdes den första versionen av Landsängens egen plan för småbarnsfostran. Personalen deltog i flere utbildningstillfällen gällande denna plan för småbarnsfostran. Planen för småbarnsfostran är ett arbetsredskap för personalen och den lever hela tiden, därför uppdateras den med jämna mellanrum. Detta är den fjärde versionen. ALLMÄN INFORMATION OM DAGHEMMET: Landsängens daghem inledde sin verksamhet i augusti 1989, men redan i slutet av 1970, verkade ett daghem i Söderkulla på Torpbacken, var det fungerar än idag, Sagokällaren. Landsängens daghem var under många år ett tvåspråkigt daghem, men sedan år 2003 har daghemmet varit enspråkigt svenskt. Daghemmet är centralt beläget, vilket gör att det är nära till skidspår, sportplan samt skridskoplan. Trots det centrala läget har daghemmet ändå inte mer än ett stenkast till skogen, och vi bekantar oss med dess mysterier och allehanda kryp redan med de allra minsta barnen. Daghemmet har även en stor gård som gör att barnet kan röra sig på stora ytor utomhus. Stora ytor finns det även inomhus i form av en gymnastiksal som är i flitigt bruk även på kvällarna av MBI. Landsängens daghem består av fem barngrupper, varav Vita Paviljongen finns i en tilläggsbyggnad bredvid den egentliga daghemsbyggnaden. Solstrålen, är gruppen för barn under 3 år, där daghemmets allra yngsta tillbringar sin vårdtid. Daggdroppen har under detta verksamhetsår 3-4 åringar Jordnötterna är en grupp för 1-4åringar Då förskolan Ängstrollen flyttar till Söderkulla Skolcentrum för inkommande läsår har förskolans gamla utrymmen tagits i bruk för en ny grupp Vita Paviljongen. Här har samlats alla 2003 födda barn, tillsammans med några fyraåringar. Dessa barn kommer att få öva de färdigheter som behövs följande år i förskolan. Till Landsängens daghem hör även daghemmet Sagokällaren, som har barn under 3år. Dessa barn förflyttas sedan till Landsängen, då de fyller tre år. Sagokällaren uppgör en egen plan för småbarnsfostran. FOSTRINGSMILJÖN: Landsängen har mångsidiga utrymmen, både för verksamhet i större grupper, men även små krypin där en mindre grupp kan leka och syssla. Vi försöker inreda våra utrymmen så hemtrevligt som möjligt med olika slags textilier, tavlor och lampor. Barnens arbeten finns framsatta på väggarna eller på borden. Leksaker, spel och pussel finns nära till hands för barnen. Barnen har även tillgång till modellera och olika pysselmaterial efter behov. Varje avdelning har ett skilt rum för vila, och minst två rum för lek och annan sysselsättning.

3 Daghemsgården är stor och ger möjligheter till olika lekar, sysselsättningar. Gården har tre sandlådor som under sommaren och hösten används flitigt av barnen. Barnen har även möjlighet att klättra i någon av klätterställningarna, åka rutschkana, spela fotboll, gunga. För de mindre barnen finns det en egen litet avskild vrå, med en mindre klätterställning, egna gungor och sandlåda. Vita Paviljongen har å sin sida ett eget klätterträd, enbart för dem. Klätterställningarna och de andra ute leksakerna är EU-godkända, eventuella fel och brister meddelas omedelbart vidare till kommunens ansvariga för reparationer. Daghemmet har under utrustats med ett nytt staket, vilket är en förbättring av daghemmets säkerhet. Landsängens daghem har även en räddningsplan, vilken uppdateras varje år. Varje anställd på daghemmet känner till innehållet i planen och daghemmets gårdsregler. Räddningsväsendet utför brandsyn minst en gång om året och då genomgår planen också en noggrannare kontroll. Under den gångna våren har flere i personalen deltagit i släckningskurs ordnad av Räddningsväsendet. Alla som är ansvariga för barnens vård och fostran har i något skede deltagit i kurser gällande Första Hjälp och släckningskunskaper. Det pågår en konstant uppdatering av första hjälps kunskaper. VÅR PRIMÄRA UPPGIFT SOM FOSTRARE: Utgångspunkten för oss är alltid barnet. Vi tar hand om barnet under den tid som vi kommit om överens med föräldrarna. Vi erbjuder barnet en positiv, enspråkigt svensk, och naturnära uppväxtmiljö. Vi ser varje barn som en egen unik individ. Vi stöder tillsammans med barnets föräldrar barnets uppväxt och utveckling. Vi upplever att den dagliga växelverkan mellan vuxna och barn skall vara jämlik och rättvis i olika situationer och verksamheter under dagens lopp. Vår uppgift som vuxna, är att stöda barnet i dess uppväxt och utveckling. Varje barn skall under dagens lopp få känna sig viktig för oss vuxna. Vi lyssnar på barnet, respekterar dess åsikter, tankar och önskemål. Det är speciellt viktigt att personalen är lyhörd för barnens behov, då de är små och ännu inte har ett verbalt språk. Det är tillåtet för barnen att skratta och gråta, sitta i famnen, kramas. Barnen får också ha ledsamt efter föräldrarna på morgonen. Ifall föräldrarna vill, är det alltid tillåtet att ringa och höra hur morgonen varit, ifall det varit jobbigt att lämna barnet på daghemmet. Barnen skall även känna att daghemmet är en trygg plats, att vara på då mamma eller pappa arbetar. Vi har klara regler och gränser, och vi stöder och uppmuntrar barnet i dess utveckling och lärande. Vi som personal samarbetar dagligen med barnets föräldrar, men även med varandra för att varje barns tillvaro på daghemmet skall vara så trygg och harmonisk som möjligt. Under vårddagen har det enskilda barnet också möjlighet att vara tillsammans med barnen i någon annan barngrupp, och barn som hör till samma familj får leka med varandra om de så vill. Under de tidigaste morgontimmarna samlas de närvarande barnen ofta i salen, där de kan leka tillsammans. Genom denna verksamhet stöder vi en utveckling av syskonrelationerna.

4 VÅRA VÄRDEN PÅ LANDSÄNGENS DAGHEM: Vår verksamhet styrs av tre centrala och grundläggande värden: -lugn och ro -familjenärhet -respekt för människan och naturen. LUGN OCH RO Vi som fostrare anser att en lugn, trygg och varm atmosfär spelar en stor roll under barnets uppväxttid. Vi som vuxna, försöker att under dagen ge varje barn en möjlighet till en öppen, trygg famn. Varje barn har rätt att bli sedd, hörd och bekräftat av den vuxne. Vi önskar varje barn God morgon då det anländer till daghemmet och när dagen är slut, säger vi tack för idag. En välgjord planering och en välorganiserad verksamhet bidrar också till en lugn atmosfär. Personalen har team-möten varje vecka, där det ges tid för planering och funderingar över vardagen och kommande aktiviteter. Vi som vuxna, bör alltid vara medvetna om risken för stress och själva aktivt försöka motarbeta den i vårt eget arbete. RESPEKT FÖR MÄNNISKAN OCH NATUREN Barnet har rätt att bemötas med respekt oavsett ålder, kön, hudfärg, religion eller karaktärsdrag. I vår dagliga växelverkan med både barn och vuxna, styrs vi av respekt för andra och accepterande av att vi alla är och får vara olika. Detta innebär att varje vuxen aktivt tänker igenom sina egna attityder och värderingar samt är medveten om sina känslor. Vi vuxna fungerar i mångt och mycket som rollmodeller för barnen. Miner och gester säger ibland mer än tusen ord. På Landsängens daghem sätter vi även värde på ett gott uppförande, vi uppskattar att både barn och vuxna säger Tack, Förlåt, och Varsågod. Respekten för vår närmiljö och vår natur kommer mest fram under våra utflykter till skogen. Under utflykterna diskuterar vi med barnen om hur man rör sig på ett varsamt och skonsamt sätt i naturen, för att inte skada växter och djur. FAMILJENÄRHET: Vi värdesätter och respekterar familjens syn på fostran. Föräldrarna är de som i första hand ansvarar för sitt eget barns vård och fostran. Vi vill därför skapa en öppen och förtrolig atmosfär, där vi i växelverkan med barnets föräldrar tillsammans jobbar för barnet välbefinnande, och utveckling. Vi strävar till att ta familjen önskemål i beaktande i mån av möjlighet.

5 VÅR INLÄRNINGSSYN OCH BARNETS SÄTT ATT FUNGERA: Vi på Landsängens daghem lägger tyngdpunkten på inlärning genom lek. Det finns ingen verksamhet som engagerar barn och utvecklar samspel med människor, och världen omkring dem som leken. Vi som fostrare anser att leken är barnets viktigaste uttrycksmedel. I leken läggs grunden till barnens sociala förståelse och empati. Där använder barnet sin fantasi och spontanitet. Det ges varje dag ges tid för barns egna spontana lekar. Barnen skall inte alltid behöva städa undan alla lekar, utan leken kan sparas till senare, tom till nästa dag. Vi försöker också vara flexibla i vår verksamhet, och göra utevistelsen i mindre grupper, så att några av barnen kan ges tillfälle att vara inne och leka färdigt. Barn är av naturen nyfikna och vetgiriga. För att lära sig nya saker, behöver barnen tid och möjligheter att leka, undersöka, fråga, förundras över, men framförallt gör saker själv. Genom att utforska och pröva på olika aktiviteter utvecklas barnet helhetsmässigt. Vår uppgift som fostrare, är att på ett vänligt och respekterande sätt styra barnets intresse och erbjuda det mångsidiga tillfällen, vägleda dess inlärning. Vi som fostrare, ger akt på barnet i olika dagliga situationer, och kan då lägga märke till kritiska perioder i barnets inlärning, då det kan behöva litet extra stöd och uppmuntran. Det kan vara fråga om att bli torr, klara av toalettbesök själv, skriva sitt eget namn, klä på sig själv mm. SÄRDRAG OCH STRYRKA Vi har som mål att stöda det svenska språket, genom aktiv språkstimulering och genom att vi vuxna, föregår med gott exempel och använder ett vårdat och balanserat språk. Vi respekterar barnet och ger det möjligheter att stärka och utveckla en sund självkänsla. Daghemmet, med sin stora gård och den omgivande skolmiljön ger oss goda förutsättningar för att utöva olika motionsformer året om. Skogsutflykter är en självklar del av vår verksamhet. Vi har även sedan hösten 2007 arbetat med StegVis, ett program för utveckling av barnens sociala och emotionella kompetenser. Detta gör vi i samarbete med vår närskola, Söderkulla skola. FOSTRINGSGEMENSKAPEN För att vi på bästa möjliga sätt skall kunna bemöta vardagen med barnen, behöver vi en positiv och aktiv växelverkan med barnets föräldrar. Varje förälder är den bästa föräldern, experten på sitt eget barn, och föräldrarna har både rätt och skyldighet att fostra sitt eget barn. Vi som yrkesfostrare har kunskap om barns olika utvecklingsfaser, kunskaper inom den pedagogiska psykologin, undervisningsmetoder samt kunskap om hur barnet agerar under vårddagens lopp och i växelverkan med de övriga barnen.

6 Fostringsgemenskaper kräver dock olika konfidentiella samtal och diskussioner, plats för utbyte av tankar och funderingar samt överföring av viktig information om barnet och dess personlighetsdrag. Föräldrarna ges därför möjligheten att redan innan dagvårdsstarten själva bekanta sig med daghemmet och med personalen. Vid detta första tillfälle kan föräldrarna berätta för den fostrare, som kommer att ha huvudansvaret för barnets fostran viktig information om barnets läggning, behov och andra eventuella önskemål. Hela familjen har sedan ungefär två veckor före det tänkta startdatumet möjlighet att hälsa på och uppleva daghemmets verksamhet och delta enligt egna önskemål och tidsramar. Under denna mjuklandning, ansvarar föräldern för barnet. Under denna bekantningsperiod kan det hållas ytterligare ett diskussionstillfälle, om föräldrarna så önskar, eller ifall de inte tidigare har haft möjligheten att ensamma komma och prata med personalen. För att uppnå ett optimalt samförstånd rörande barnets utveckling och inlärning, utbyter vi dagligen information med föräldrarna. Vi berättar hur dagen varit, vad barnet har gjort och hur barnet har agerat med de andra i gruppen. Utöver denna dagliga information har vi fostringssamtal med barnets föräldrar åtminstone en gång per år. För de föräldrar som önskar ett andra fostringssamtal, håller vi det under vårterminen. Föräldrakvällarna är gemensamma för hela huset och där ges föräldrarna möjlighet att i större eller mindre grupper utbyta tankar om uppfostran eller andra frågor rörande dagvård. Vi strävar till att ordna minst två föräldrakvällar på år, varav det första på hösten och det andra på våren. Föräldrarna ges möjligheter att få komma med förlag och önskemål gällande daghemmets verksamhet redan i planeringsskedet. På hösten första föräldrakväll utarbetar personalen tillsammans med föräldrarna en grovplanering för höstens verksamhet. Denna grovplanering tar personalen sedan med till sin planeringseftermiddag. Gemensamma fester och andra evenemang tillsammans med familjerna utgörs av jul och vårfester. Daghemmet har en föräldraförening som hjälper till att ge oss det där lilla extra. Föreningen ordnar lotterier, basarer, och är ett bra forum för nya föräldrar att lära känna varandra. BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Varje barn har en egen plan för sin utveckling och inlärning, kallad barnets individuella plan för småbarnsfostran. Vid fostringssamtalen gör föräldrarna och den för barnets vård och fostran ansvariga, gemensamt upp de mål och specifika riktlinjer som gäller för det enskilda barnet. Denna plan, rättesnöret för det enskilda barnets vård och fostran, görs upp under det allra första forstringsamtalet då barnet börjat i dagvård. Denna plan tas sedan i beaktande i den dagliga verksamheten. Vi utgår alltid ifrån barnets mognad och utvecklingsgrad.

7 Det är viktigt att föräldrarna öppet berättar om sitt eget barn, dess särdrag, färdigheter och starka sidor, men även hur barnet reagerar i konfliktsituationer samt vilket stöd föräldrarna upplever att barnet behöver. Tillsammans funderar vi över målen för barnets fostran och skriver ner dem i planen. Planen är ett dokument, som följer barnet under hela dess tid i dagvården. Under varje fostringssamtal kontrolleras de uppställda målen, föräldrarnas önskemål, och eventuella nya förändringar skriv ner och uppdateras. DOKUMENTATION Målet med vår pedagogiska dokumentation är att spåra barnets egna tankar och funderingar, och synliggöra barnets inlärningsprocesser. Barnet upplever sig och sitt kunnande som meningsfullt då hans eller hennes tankar synliggörs. Till daghemmets dokumentation hör även all övrig information om verksamheten, som ges ut i form av månadsbrev, skriftliga veckoplaneringar, föräldrakvällar, fostringssamtal, men inte minst genom den dagliga muntliga informationen, som ges då barnet avhämtas från daghemmet. Vid Landsängens daghem gör personalen en utvecklingspärm för varje barn. Föräldrarna kan om de så vill, ta en titt i barnets pärm då de har en ledig stund. I pärmen samlar vi barnets egna sagor, berättelser, teckningar, pyssel samt beskrivningar över verksamheten. Vi fotograferar, ibland videofilmar, vad barnet sysslar med under hela året. Ibland, om vi har tur kan vår verksamhet dokumenteras i lokalpressen. Dokumentationen av verksamheten ger också barnet ett unikt tillfälle att gå tillbaka till olika saker och händelser, på egen hand eller tillsammans med en vuxen. UTVÄRDERING Genom dagliga observationer och iakttagelser följer vi med barnets utveckling, dess framsteg för att kunna stöda, hjälpa och uppmuntra barnet vidare i utvecklingen. Vårt mål är ett välmående, tryggt och lekande barn med en sund självkänsla och god självtillit. Barnet ges även möjlighet att som äldre, själv utvärdera sina framsteg och sin utveckling. De små barnen som ännu inte kan uttrycka sina känslor och önskemål verbalt, krävs det av personalen lyhördhet och förmåga till tolkning, avläsning av barnets kroppsspråk, miner och gester samt dess reaktioner och beteende i situationen. En bra och välgjord planering bygger alltid på en utvärdering av en tidigare verksamhet. Varje avdelning gör upp egna månads eller veckoplaner, personalen planerar kommande verksamhetsstunder, gemensamma evenemang. Daghemmet har en team grupp, med en personalrepresentant från varje barngrupp, som håller i trådarna för våra gemensamma fester. Varje fest, evenemang utvärderas, och nödvändiga förbättringar, ändringsförslag kan dokumenteras för kommande behov. Vi utvärderar vår verksamhet vid personalmöten, planeringskvällar, speciella kvällar för utvärdering inom småbarnsfostran. Vi har även en gemensam planeringsdag/eftermiddag en gång om året till vilken även personalen vid Sagokällaren deltar.

8 All utvärdering vi får av föräldrarna är välkommen, det är tillåtet att ge respons på verksamheten när det känns så, fast varje dag. En kundenkät, rörande kvalitetsfrågor inom dagvården görs i hela kommunen vartannat år. Målet för all utvärdering inom dagvården, är nöjda kunder och motiverade positiva anställda, som trivs i sitt arbete. SAMARBETE OCH NÄTVERK De fyra grupperna vid Landsängens daghem samarbetar dagligen. Ett dagligt samarbete har både barn och personal med vår husmor i köket, samt med daghemmets administrativa föreståndare som har sitt kansli här. Personalen flyttar vid behov från en grupp till en annan om situationen så kräver och detta är möjligt att göras flexibelt med beaktande av antalet barn i grupperna. Personalen turas även om att övervaka varandras barn då de vuxna har personalmöte en gång i veckan. Den redan nämnda team gruppen samarbetar vid planering av gemensamma fester och evenemang och då deltar även Sagokällarens personalrepresentant i träffarna. Förskolan samarbetar med sin närskola, och genom StegVis har även det övriga grupperna fått ta del av samarbetet med skolan. Daghemmet samarbetar även med familjedagvården, då barn i familjedagvård har sin reservplats hos oss, och ibland kan familjedagvårdarna arbeta tillsammans med den övriga personalen ifall ett sådant till fälle ges. Vi samarbetar även med specialdagvården genom kommunens specialbarnträdgårdslärare, rådgivningen, tal- och ergoterapeuter, familjearbetare, socialarbetare, fysioterapeuter vid behov. Vi har även ett samarbete med Sibbo svenska församling, vi deltar i gemensamma andaktstunder omkring jul och påsk. Församlingens diakoner kan iblanda besöka oss på daghemmet. Personalen samarbetar även med andra daghem, förskolor i kommunen. Det närmaste samarbetet med andra daghem är samarbetet med Salpar gruppfamiljedaghem. Personalen har tillsammans en rekreationseftermiddag och andra gemensamma tillfällen. INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR Inlärningen och utveckling av nya kunskaper och färdigheter sker genom vardagliga situationer. Verksamheten planeras utifrån de observationer som de vuxna gör bland barnen. Inlärningen är aktiv, då verksamheten utgår ifrån barnets intresse och lust till att prova och experimentera. Vi håller åldersindelade samlingar och tillfällen. Vi vuxna, arrangerar miljön så att den både stöder och främjar ett aktivt lärande. Vi skapar små mysiga krypin, ställen för dock och bil ekar, byggande av koja mm. Barngrupperna storlek varierar ibland från dag till dag och detta kan tas i beaktande då vi planerar verksamheten. De dagar då det är färre barn på plats finns det självfallet mera tid och rum för lugna och avskilda lekar.

9 Det centrala innehållet i småbarnsfostran bygger på en helhet av följande inriktningar: -matematisk -naturvetenskaplig -historisk-samhällelig -estetisk -etisk -religions/åskådningsanknuten MATEMATIK: I vardagliga situationer ges barnen möjligheter att jämföra, klassificera, räkna mm. Det är fråga om mycket enkla och praktiska situationer, där barnen lär sig olika utryck; den ena och den andra, hur många vi är idag, är något litet/stort, vill barnet ha mycket eller litet gröt. Genom olika spel, aktiviteter som att trä pärlor, kommer siffror/mängder fram. Med hjälp av pussel och klossar stiftar barnen kontakt med olika former. I sångstunderna använder vi oss av sånger som ger uttryck för storlek, form, eller antal. Då vi firar barnens födelsedagar, genom antalet tända ljus uppmärksammas matematiken. NATURVETENSKAPLIG: Genom den dagliga utevistelsen kan barnen ge akt på olika naturfenomen. Vi uppmärksammar årstidernas växlingar. Vi är ute så mycket som möjligt, och gör ibland små utflykter till skogen eller tar en promenad ute i Söderkulla. Vi lägger vikt vid att lära barnen respektera sin närmiljö och naturen i allmänhet. Genom SkogsMulle verksamheten får barnen stifta närmare bekantskap med skogen med dess växter och djur. Även via sagor, berättelser sånger och lekar lär sig barnen om djur och natur. HISTORISK-SAMHÄLLELIG: Det är viktigt för barnen att lära av olika generationer. Personalen kan dela med sig av sina egna erfarenheter och minnen, då de själva var små. Far och morföräldrarna bjuds in till förskolan, och vi tar gärna emot besök av äldre människor. Förskolan brukar även besöka Linda hemmet under adventstiden med sång och Luciaprogram. Vi uppmärksammar de nationella högtidsdagarna, men tar även till oss av de nyare traditionerna, varav vi har prioriterat Halloween och Alla Hjärtans Dag. Vi deltar årligen i de av församlingen ordnade jul eller påskandakter. Gamla traditionella sagor och berättelser läses för barnen, och vi sjunger och vi leker gamla hederliga sällskapslekar som Spegel och Tjärubytta ute på gården eller inne i salen. Under återkommande promenader i vår närmiljö bekantar sig barnen med olika samhälleliga serviceformer, t.ex bank, post, bibliotek, butiker. ESTETISK: Pyssel, bildkonst och genom en hemlik och trevlig miljö ger vi barnen en möjlighet att lära sig se skönheten i sin uppväxtmiljö. Färger och material som stimulerar sinnena, gör var och en av oss på gott humör. Vi ger oss tid att se det sköna i naturen; solnedgångar, rimfrosten i träden, fjärilarnas färger och vi lär barnen att uppskatta varandras arbeten och alster. ETISK: Vi sätter vikt vid ord, som Förlåt och Tack, Var så God. Vi vill lära barnen det viktiga i att använda dessa ord, och försöker också som vuxna här fungera som goda förebilder. Vi ber om ursäkt då vi sårat någon, vi tar inte andras saker utan lov, vi fäster uppmärksamhet hur vi tilltalar varandra. Det är viktigt att redan från början lära barnen hur man löser konflikter på ett konstruktivt sätt.

10 Genom programmet StegVis lär vi barnen lösa konflikter utan våld, och barnen lär sig förstå vad som är rätt och fel, följder av sina handlingar. Barnen lär sig också tolka olika känslor och lär sig på så sätt respektera och känna igen andras och sina egna känslor. Vi vill lära barnen att vi alla är lika viktiga värdefulla oberoende kön, ålder, hudfärg, religion. RELIGION OCH ÅSKÅDNINGSANKNUTEN Kalenderåret och de återkommande kyrkliga högtiderna ger rytm åt verksamheten. Vi besöker jul och påskkyrkan, och kan även ibland få besök av den evangelisk-lutherska församlingens barnarbetare eller diakoner. Familjer som hör till olika trossamfund eller har en annan övertygelse beaktas i mån av möjlighet i verksamheten.