Utomhuspedagogik och skolträdgård

Transkript

1 Torslunda Försöksstation Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap 1 8 Utomhuspedagogik och skolträdgård 4 Projektledare Torsten Kellander

2 Innehåll Vägbeskrivning Kost & Logi Utbildningar Litteratur Pedagogisk utemiljö - fjärilsrabatten - Mariannes paradis, utemiljö för yngre barn 1 5 år. Matte-exempel - övningar utförda på Torslunda - Tim Bell - Bråk med solrosor (omarbetad studentuppgift) Matematisk ordlista Lektionsuppgiften, mall Kontakt: Torsten Kellander utomhuspedagog torsten.kellander@ltj.slu.se

3 Vägbeskrivning Tag första avfarten till Färjestaden direkt när ni kommit till Öland. Efter c:a 2 km sväng söderut mot Ottenby/Mörbylånga. Fortsätt 2km och passera ICA Almers. Efter ytterligare 2 km syns Torslunda kyrka, 200m efter kyrkan sväng höger för att komma till Torslunda Försöksstation. Sevärt i närheten av Torslunda Capellagården, trädgård och konsthantverk, Alvaret och Ölands strandängar vid Stenåsa, Ölands strandängar, fågeltornet vid Stenåsabadet Kost & Logi Vandrarhem, Ölands Skogsby tele: fax: info@vandrarhskogsby.se Ölands Turist AB tele: www-olandsturist.se Paradisgården i Mörbylånga Ölands Folhögskola, köksmästare Göran Tripkovic Galleri Blå Porten, Alby Bo Pensionat, Vickleby Bojen i Färjestaden Hotel skansen, Färjestaden

4 Utbildningar - Skolträdgård - Odling som pedagogiskt verktyg 10 poängs kurs Schema och anmälan: Utbildningsdagar, hel- eller halvdag kan skräddarsys: - Skolträdgård, pedagogisk utemiljö och utomhuspedagogik matte, Torsten Kellander, utomhuspedagog - Vi utforskar fjärilsrabatten, pollinering, Åsa Bodenmalm, biolog Litteratur Att lära in matte ute klass 1-3 Lek och lär in matte ute förskolan Utomhuspedagogik i förskolan och förskoleklass Lärarförbundet, Lärarförbundets förlag Upplevelsepedagogik och äventyrsmetodik Rutger Ingelman, Ekelunds förlag, 2004 Utomhuspedagogik. Boklig bildning och sinnlig erfarenhet Lars-Owe Dahlgren och Anders Szczepanski. Skapande Vetande nr 31, Utomhusdidaktik Iann Lundegård, Ami Wohlin och Per-Olof Wickman (red.). Studentlitteratur 2004, Utematte ingrid.olsson@miun.se, skriv faktura och leveransadress Skolträdgården som klassrum. Året runt på Coombes School Titti Olsson med flera, Runa förlag i samarbete med Movium 2002 kan lånas på bibliotek, slut på förlaget. Trädgård som lärosal Petter Åkerblom, SLU: FaktaTrädgård Fritid,nr 96:2003, beställs via SLU, Publikationsservice, tel Lustfyllda övningar utomhus gör matematiken begriplig Torsten Kellander, utomhuspedagog, Gröna Fakta nr 1, Beställes via inger.olsson@movium.slu.se tel Besjälat lärande Bo Dahlin, Rutger Ingelmann. Studentlitteratur Fjärilsriket Göran Bergengren och Ingvar Björk, Natur och Kultur

5 Pedagogisk utemiljö - Fjärilsrabatt Fjärilsrabatten skall vara färgstarkt gul/röd, doftrik, planterad i stora grupper, blomformad att landa på och fylld med nektarrika rör att suga ur. Lämna alltid lite fallfrukt så larverna har något att äta av. Dammen finns för dem att dricka ur. Fjärilsrabatten är inte minst en skön sittplats för att kunna njuta när fjärilarna kommer! Läs mer i Fjärilsriket av Göran Bergengren och Ingvar Björk. Larvernas värdväxter brännässla amiral påfågelöga vinbärsfuks tistelfjäril björnbärssnabbvinge syrenhäck kärleksört klöver prästkrage blåklint färgkulla nysört gullviva blåklocka ängsvädd tjärblomster prästkrage kärringtand rölleka johannesört pimpinell Allt beroende på fjärilssorten. Pupporna trivs i oklippt gräs Fjärilarna trivs med dessa perenna nektarväxter i blomtidsordning vårkrage pärlhyacint aubrietia luktviol gullviva timjan lavendel vänderot höstöga ljusöga strålöga kungsmynta gullris kardvädd röllika rosenflockel kärleksört syrenbuddleja. klöver prästkrage blåklint färgkulla nysört, gullviva blåklocka, ängsvädd tjärblomster

6 Pedagogisk utemiljö - Mariannes paradis Utemiljö för yngre barn 1-5 år. Sinnenas trädgård, förskolan Vitsippan, Färjestaden. Barnen tar med växter, planterar, får ansvar och känner sig delaktiga. En portal med kaprifol välkomnar dig till Mariannes paradis, utemiljön är 5 x 6 m och ligger insprängd mellan två huskroppar och här blommar det från februari till november. Redan tidigt på våren surrar det av insekter i solhörnan. Pampiga fröställningar av bl. annat kardvädd står kvar över vintern. Utemiljön innehåller växter som doftar, sticks och går att smaka på. Ludna blad finns att känna på. Massor av insekter lockas hit och barnen kan gå runt och uppleva att dom går i en djungel. Under den stora hängsälgen finner barnen sin koja. På hösten plockar barnen röda vinbär som avgränsar trädgårdens ena del. Barnen får smaka på växterna medan Marianne är med och förklarar. Växt Blomningstid Användes till Julros feb- mars blommorna Tulpaner, scilla april maj blommorna Gräslök maj äter av Daggkåpa maj- juni samlar vattenddroppar Nepeta juni lockar insekter Citrontimjan juni lockar insekter, barn känner de mjuka bladen Citronmeliss smaka blad, göra dricka Oregano juni lockar insekter Maria tistel juni stickiga blad Lammöron ludna blad Åbrodd doftar, blir som djungel att gå i Silvermalört silveraktiga blad Kardvädd augusti lockar fjärilar, samlar vatten Silverhavre kan fläta med stjälkarna Chrysanthemum oktober doftar Äppleros juni bladen doftar äpple Hängsälg träd som bildar en koja till barnen Vill du veta mer om Mariannes paradis? Marianne Martinson

7 Matte-exempel - övningar utförda på Torslunda 43 Hur finner vi vår gemensamma ålder? * Västarna - tallinje, tallinje och blundar - 10 kompisar, fortsätt denna övning i rutnätet - springer runt och kastar boll - 3 skutt med boll * Tim Bell - sortera 1-10 (se nästa sida) - sorterar 0,5, ¾, 1, 6, 0,06, osv. - sorterar efter deltagarnas längd * Plankor - gå jämna, udda tal - symbolplankor med markeringar - 10 och 20 kompisar - vända plankan, gissa platsen för talet * Rutnätet - stapeldiagram - koordinater - multiplikation * Skalbegreppet - skala 1-10, skala med koordinater

8

9 Bråk med solrosor Omarbetad uppgift från Maria Karlsson, St. Anna. Beskrivning Elever kan vara från förskolebarn till elever i klass 5. Du får anpassa övningen efter elevernas åldrar. Eleverna sår solrosor och skall sedan arbeta med delar, bråk, % praktiskt. Mål Eleverna ska få en större förståelse av delar, bråk och % genom att få arbeta praktiskt och genom att utgå från grupparbete men dokumentera själv i skrivboken blir det också varierande. Begreppet del av ska bli lättare. Material Pallkragar med jord, solrosfrö, hackor, spadar, skrivböcker, färgpennor, sudd och blyertspenna. Till hösten även måttband, rutnätet, färgade markörer och miniräknare. Förberedelser På våren; se över så att alla grejer vi behöver vid pallkragarna finns och är helt. Tid 1-2 lektioner när vi ska så fröerna, 1-2 lektioner när vi gallrar och en tema vecka när vi skördar solrosorna och använder oss av rutnätet. Plats Pallkragarna kan du placera så att de bildar ett rum till eleverna. Inledning Jag tror att jag ska inleda med att vi ska lägga undan matteboken och gå ut istället. Väl ute kan jag berätta att jag tycker att gruppen har arbetat hårt med bråk och att jag tycker att de är så duktiga så de ska få smygträna på hur man räknar %. Procent har alltid varit laddat och känns lite som att nu är det snart dags att börja 7:an.

10 Bråk med solrosor Utförande Våren: Dela in klassen i grupper om 3-4. Förklara uppgiften för sådden. Eleverna får själva räkna ihop de antal frö de ska så för respektive grupp ( 25, 30, 40 och 100 ) April vid 1:a träffen. 1. Sådda frön. antal.. 2. Gissar frön som kommer upp (del av) bråk. antal.. Maj vid 2:a träffen. 2. När fröna kommit upp gör dom nya bråk (del av). antal och jämföra med sin egen gissning. 3. Gallrade plantor, hur många blir det kvar av ursprunget? antal Övningar: Bestäm åldersgrupp. Ni diskuterar fram 1 övning / grupp. Presenterar dessa för andra gruppen. Funderignar: Vad finns det för matematik i uppgiften? Hur kan man utveckla uppgiften? Hur kan man lyfta in aktiviteten teoretiskt i klassrummet? Sen är det sommarlov. Hösten: Övningar: Bestäm åldersgrupp. Ni diskuterar fram 1 övning. Presenterar dessa för andra gruppen. Funderignar: Vad finns det för matematik i uppgiften? Hur kan man utveckla uppgiften? Hur kan man lyfta in aktiviteten teoretiskt i klassrummet?

11 Bråk med solrosor Avslutning Hur avrundar du övningen? Hur drar du ihop trådarna, vilka frågor tror du att du behöver förbereda dig inför och vilka följdfrågor vill du ställa till eleverna? Bearbetning Eleverna får bläddra igenom kapitlet med % och sedan kommentera hur de tror att det blir att arbeta med det. Kan de redan något? Hur kunde de det? Har solrosorna varit till hjälp? Vi avslutar arbetet i rutnätet med 10 x 10 rutor. Detta är också är starten till ett nytt avsnitt inom matematiken nämligen procent. Hur kan vi använda rutnätet för att illustrera procent? Övning Marias exempel: Hur stor del av solrosorna är högre än 1, 2, 3 m osv. Vi använder oss av rutnätet och gruppen som fick 100 frö och övergår till %. Gruppen får placera ut färgade markörer efter hur fröerna grodde, blev kvar efter gallring och längden på solrosorna. Vi illustrerar övningarna också under arbetets gång. Vi har en digitalkamera på skolan och jag kommer att ta kort under tiden och varje elev får foton (där de är aktiva med något) som de får klistra in i sin skrivbok och sedan skriva en text till. Solrosorna hänger vi upp i träden till fåglarna. Erfarenheter Min skola stängde i våras. Jag har alltså inte genomfört det här. Jag är nyfiken på hur det kan bli till våren när jag ska genomföra den. Roligt att kunna arbeta med ett avsnitt som leder till ett annat och att det är ett sommarlov mellan känns bra eftersom det blir naturligt att gå tillbaka och reflektera över vad vi gjorde på våren och varför?

12 Matematisk ordlista Ur: Gudrun Malmer, Bra matematik för alla

13 Lektionsuppgift detta ska du göra och sedan redovisa: Du måste använda dessa rubriker i din redovisning! 1. Rubrik Sätt en lockande rubrik på övningen. 2. Beskrivning Ge en kortfattad beskrivning av övningen på max 10 rader. Vad är det jag vill fokusera/koncentrera uppgiften. 3. Mål Vad vill du som pedagog att eleverna ska lära sig? Vilka sinnen ska eleverna använda i första hand? Vad finnes det för matematik i uppgiften. 4. Material Vilka material behövs, hur placerar du undervisningsmaterialet så det är bekvämt att använda? 5. Förberedelser Vad behöver förberedas, när och hur? 6. Tid Hur lång tid tar själva genomförandet av övningen (exkl. dina förberedelser)? En lektionstimme, en halvdag, en heldag, upprepade tillfällen välj själv! 7. Plats Hur ska skolträdgården utnyttjas? Vilka andra plats kan övningen behöva utnyttja för att fungera? 8. Inledning Hur presenterar du övningen för eleverna? Hur inleder du övningen? 9. Utförande Beskriv steg för steg hur övningen går till. Är övningen utvecklingsbar för speciellt duktiga elever 10. Avslutning Hur avrundar du övningen? Hur drar du ihop trådarna, vilka frågor tror du att du behöver förbereda dig inför och vilka följdfrågor vill du ställa till eleverna? 11. Bearbetning, efterarbete Hur ger du eleverna (och dig själv!) möjlighet att låta upplevelsen sjunka in och reflekteras till kunskap? Måla, skriva dikt eller ja, hur? Hur kan man vidarutveckla, arbeta med uppgifterna utomhus och inomhus? 12. Erfarenheter Dina reflektioner och erfarenheter, till exempel efter att du har gjort övningen med dina elever/din barngrupp.

14