Fridhems årshjul När närmiljö blir lärmiljö. Hållbar utveckling där kretsloppet går som en röd tråd genom uteverksamheten.

Transkript

1 Fridhems årshjul När närmiljö blir lärmiljö Hållbar utveckling där kretsloppet går som en röd tråd genom uteverksamheten. Odlingsbäddar Dessa använder vi för att avgränsa och skapa ridåer, men framförallt för att väcka lust och glädje. Genom odling lär barnen sig i det levande och får upplevelser där hela kroppen är med. Odlingarna blir ett händelsernas centrum och barnen kan möta naturen på sina egna villkor. De kan återkoppla och själva aktivt vara delaktiga i sina lärprocesser. Våra odlingar blir en plats för samarbete och problemlösningar. Begrepp kring rytm och livslängd synliggörs våra fruktträd och bärbuskars livslängd i förhållande till de ettåriga grödor vi odlar. Det blir en plats att följa som skapar förståelse för vår egen delaktighet i naturens kretslopp. Sinnesupplevelser Barnen utforskar och tar in sin omgivning med alla sinnen. Vi har i vår närträdgård tillgång till det magiska som naturen erbjuder. Vi förstärker detta genom att ge barnen upplevelser i trädgården och möjlighet att utforska med sina sinnen. Hörsel Naturliga ljud i vår miljö. Vinden, bladverk och djurläten Doft Mark, jord, flis, trä, växtlighet Känsel Skillnader mellan material tex kall/varm, mjuk/hård, slät/skrovlig, våt/torr Smak Ta del av alla befintliga smaker i vår trädgård och lägga till genom odling Syn Årstidernas skiftningar

2 Leken Vår lummiga, kuperade och naturlika närträdgård uppmuntrar barnen till rörelselek. Vi har tydliga rumsindelningar i form av stora och små rum, öppna ytor, små krypin och trånga passager. Vi ger utrymme för stillsamma möten och möjligheten att dra sig undan. Rum som samspelar med naturen. Vi tillvaratar naturmaterial som lekmaterial. Utveckling och lärande Vi använder vår natur som en utgångspunkt i det skapande arbetet utomhus. Den är vår inspirationskälla och kuliss. Vid vår vattenbana får barnen möjlighet att utforska och utveckla sina förmågor kring begreppen matematik och fysik. Barnen har tillgång till luppar och insekts- och naturböcker. Vi knyter an och skapar relationer till växter och djur. Barnen ges möjlighet att utforska, ställa frågor och samtala kring naturvetenskap. Torsdag är vår miljödag då barn och pedagoger tillsammans värnar om och ser över material och närmiljö. Detta ger barnen en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Odlingsprojekt Från frö till frö Att så, skörda och samla egna fröer som vi sår igen (ex bönor, ärtor, solros) Barnen ges möjlighet att möta samma sak som föregående år men på ett nytt sätt då barnen är ett år äldre. Vi ska tillvarata de äldre barnens erfarenheter och kunnande. Barnen som inspiratörer/ lärare. Att odla med barn I sin närträdgård får barnen möjlighet att påverka en plats och ta den i anspråk samt göra den meningsfull. Varje individ utvecklar sin egen relation till platsen och skapar sin egen högst personliga berättelse om vad platsen har att förtälja. Att låta barnen utforska, reflektera, diskutera och dokumentera gör dem till medkonstruktörer av kunskap och språkande.

3 Årscykel - När gör vi vad? Januari Utvärdering av projekt Nya frågeställningar/syfte Se över och städa bort sådant vi tillfört i vår närträdgård som inte längre är funktionellt, tex vindspel, mobiler, skyltar etc. Ge fåglarna mat Februari Beställa fröer till odlingsbäddar Beskära äppelträd Hasseln i äppellunden blommar på bar kvist (viktig för pollinerade insekter) Ge fåglarna mat Mars Beskära bärbuskar (vinbär, björnbär, fläderbär) Vårblommorna är värdefulla för nyvakna bin och humlor Hasseln blommar på bar kvist Förkultivera fröer inomhus Beställa ny flis, sand och planteringsjord Städa ut odlingsbäddarna Skörda ramslök April Se över odlingsbäddarna. Täck marken med täckbark runt odlingsbäddar och vinbärsbuskar. Detta håller marken fuktig och ogräset borta Förkultivera fröer inomhus Om frosten har släppt, plantera ut den första tidiga sådden och täck med väv Skörda ramslök Se över vattenbadet till våra fjärilar, fåglar och insekter Maj Tid för att direktså fröer i odlingsbäddarna och plantera förkultiverade plantor Vattna odlingarna Juni Skörda fläderblommor, smultron och vinbär Vattna och skörda i odlingsbäddarna

4 Juli Skörda smultron och vinbär Vattna och skörda i odlingsbäddarna Augusti Skörda björnbär och plommon Tid att beskära plommonträden (senast september) efter skörd September Skörda fläderbär, plommon, björnbär och äpplen Ta tillvara skörden och tillaga tillsammans med barnen Skördefest med föräldrar och barn i slutet av månaden Oktober Ta hand om all fallfrukt samt fortsätt att skörda äpplen Stänga ner vattenbanan inför vintern Samla in fröer till nästa års odlingsprojekt Förbered insektsholkarna och fyll med växtmaterial och barkbitar till övervintrande insekter Låt några solrosor stå kvar med sina fröer. Dessa blir mat åt fåglarna under vintern. Spara högar av grenar och kvistar till smådjurens vinterboplatser November Fortsätt att skörda äpplen och ta hand om fallfrukt Ge fåglarna mat. Fågelfrö i holkarna, äpplen på spik på granestaketen December Vintervila i trädgården Ge fåglarna mat

5 Den sociala miljön är en verklig hävstång i uppfostringsprocessen, och lärarens hela roll är att styra denna hävstång. Liksom en trädgårdsmästare vore tokig om han ville inverka på växternas växande genom att direkt rycka upp dem ur jorden med händerna, så skulle pedagogen komma i motsatsställning till uppfostrans natur, om han skulle anstränga sig att inverka direkt på barnet. Men trädgårdsmästaren inverkar på blommans växande genom att höja temperaturen, reglera fuktigheten, avlägsna växter intill, gallra och tillsätta jord och gödning. På samma sätt uppfostrar pedagogen barnet genom att förändra miljön Lev Vygotskij

6 Egna anteckningar

7