PDG518, Utomhuspedagogik, 15,0 högskolepoäng Outdoor Environmental Education, 15.0 higher education credits

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG518, Utomhuspedagogik, 15,0 högskolepoäng Outdoor Environmental Education, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Undervisning 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 2. Inplacering Kursen ingår som del av specialiseringen 'Att lära och utvecklas på fritiden' inom lärarprogrammet och erbjuds också som fristående kurs. Huvudområde Pedagogik och didaktik Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs: Grundläggande behörighet för högskolestudier. För att räkna kursen som del av specialisering inom lärarprogrammet krävs godkänt resultat i Allmänna utbildningsområdet termin 1 samt minst 60 hp från en inriktning. För att följa kursen som fristående kurs krävs genomgången barn- och ungdomspedagogisk utbildning, lärarutbildning eller motsvarande kunskaper samt erfarenhet från pedagogiskt arbete i fritidshem, integrerad skolverksamhet, öppen fritidsverksamhet eller motsvarande. 4. Innehåll Kursen introducerar och fördjupar ett utomhuspedagogiskt perspektiv på lärande där växelspel mellan några av de centrala begreppen som teori och praktik, boklig bildning och sinnlig erfarenhet samt situerat lärande i autentiska miljöer. Kursen utgår från att utomhuspedagogisk verksamhet planeras med utgångspunkt från barns delaktighet och inflytande och diskuterar vidare hur barn leker och lär i dessa miljöer. Barns

2 skolgårdsmiljö och närmiljö introduceras som lärmiljöer och olika exempel på dessa miljöer uppmärksammas och prövas i pedagogiska utomhusprojekt där teknik, natur, kultur och miljö utgör ytterligare innehållsdimensioner i arbete för hållbar utveckling. Med stöd i aktuell forskning diskuteras olika tolkningar av uterummet som en arena för gemensamma upplevelser mellan lärare och barn och mellan barn och barn. Även barns kamratrelationer i uterummet och det identitetsskapande som kan konstrueras genom dessa möten utgör ett innehåll i kursen. Uterummet som arena för barns lek, rörelse, rekreation och som inspiratör till varaktiga fritidsintressen problematiseras och diskuteras. Kursen problematiserar också naturfostran som en svensk/nordisk tradition om hälsa, rörelse och välbefinnande. Friluftsliv presenteras i form av naturupplevelser och friluftsteknik testas med praktiska övningar och digitala medier. Säkerhetsaspekter är ett genomgående tema i kursen. Första hjälpen och HLRutbildning samt kartkunskap är obligatoriskt innehåll. 2/ 3 5. Mål Kursens övergripande mål är att den studerande utifrån sin blivande profession utvecklar förståelse av utomhusdidaktik och ser närmiljöns möjligheter och begränsningar i att utveckla barns intressen och kunskaper. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse förklara hur lek, rörelse, sociala processer och rekreation samspelar med barns och ungas livsvillkor, lärande och utveckling visa kunskap om hur digitala medier kan berika innehållet i utomhuspedagogik Färdighet och förmåga omsätta kurskunskaperna i vardagspedagogisk verksamhet och i tematiska arbetssätt där naturfostran, teknik, kultur och miljö utgör viktiga delar tillsammans med andra i arbetslag planera, genomföra, utvärdera samt utveckla friluftsdagar och lägerverksamhet för barn och unga planera med hänsyn till grundläggande säkerhet för arbete med barn utomhus kommunicera och diskutera teoretisk kunskap om utomhuspedagogik och lärande på seminarier, under praktiska moment samt via GUL Värderingsförmåga och förhållningssätt analysera och diskutera hur olika utemiljöer som lärmiljöer i pedagogisk verksamhet kan stimulera till upplevelse, utforskande och kunskapande 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Litteraturseminarium och säkerhetsutbildning utgör obligatoriska delar i kursen. Kursen examineras dels genom att planera, genomföra och dokumentera en utedag, dels genom en individuell hemtenta samt genom en gruppgestaltning av utomhuspedagogisk verksamhet. Kursen skall examineras i både enskild och kollektiv form. I studiehandledningen anges vilka moment som är obligatoriska.

3 3/ 3 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering Kursen skall värderas mot kursens lärandemål och bli föremål för diskussion mellan lärare och deltagare i kursen. Minnesanteckningar skall avrapporteras till studierektor och ansvarig nämnd och utgöra underlag för kommande kursplanering. Värdering skall ske efter avslutad kurs samt vid minst ett tillfälle under kursens gång. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. I kursen ingår friluftsaktiviteter samt hajk/lägerverksamhet där en kostnad för extrautgifter tas ut. Kostnadsfritt alternativ kan erbjudas.

4 UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG518, Utomhuspedagogik, 15,0 högskolepoäng Outdoor Environmental Education, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 6. Litteratur

5

6 Obligatorisk litteratur Grindberg, Tora & Langlo Jagtöjen, Greta (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur. (147 s) Brügge, Britta; Glanz, Matz & Sandell, Klas (2002). Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber. (248 s) Dahlgren, Lars Owe; Sjölander, Sverre; Strid, Jean Paul & Szczepanski, Anders (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. (s , kap. 1-5, 137 s) Johansson, Inger (2005). Bra för barn? Metodstudie inom Barn Bra-projektet. Pedagogisk arbetsrapport nr 7. Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet. (77 s) Peterson, Carina (2004). Bra för barn? Forskning om barn och byggd miljö. Pedagogisk arbetsrapport nr 4. Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet. (124 s) Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap. Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Licentiatavhandling, Linköpings Universitet. org/smash/record.jsf? pid=diva2: (68 s) Wickman, Per-Olof; Lundegård, Iann & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. (s , kap. 2-11, 84 s) Referenslitteratur Johansson, Ella (red.) Mångnatur. Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället. Tumba: Mångkulturellt centrum. KRUT (2011). Skolgården försummad resurs. Kritisk utbildningstidskrift, nr 1414, 1/2011. Lärarförbundet (2005). Utomhuspedagogik i förskolan och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Olsson, Titti (2008). Varför sjunker inte äpplet? Om utomhuspedagogik i Lunds kommun. Uppsala: Movium, Stad och Land. (72 s) Ämnet utomhuspedagogik är under intensiv utveckling. Därav används webbsidor i relation till kursinnehållet som stöd för egen färdighetsträning i pedagogisk utomhusverksamhet samt för att uppmärksamma och granska ämnets utveckling. LITTERATURLISTA PDG518 Gäller fr.o.m. ht 11