Ansökan om återcertifiering av lokalt Vård- och omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege Norra länsdelen Örebro län

Transkript

1 Ansökan om återcertifiering av lokalt Vård- och omsorgscollege Vård- och omsorgscollege Norra länsdelen Örebro län 1

2 Innehållsförteckning Inledning s. 4 Utveckling i lokalt Vård- och s. 4 omsorgscollege Vision s. 5 Övergripande beskrivning av utvecklingsarbetet s. 6 Tidigare mål och genomförda aktiviteter s. 6 Nya mål/aktivitetsplan s. 9 Varför Vård- och omsorgscollege? Nuläge s. 11 Samverkan, nuläge s. 16 Utbildningsutbud, nuläge s. 18 Regionalt/lokalt perspektiv, nuläge s. 18 Hälsoperspektivet, nuläge s. 19 Kvalitetsarbete/uppföljning, nuläge s. 19 Avtal s. 19 Kreativ och stimulerande lärmiljö, nuläge s. 20 Läroformer och arbetssätt, nuläge s. 20 Lärande i arbete, nuläge s. 21 2

3 Kontaktperson för ansökan: Janne Johansson E-post: Telefon: ,

4 Inledning I lokalt Vård- och omsorgscollege Norra länsdelen Örebro län samverkar arbetsgivare och utbildningsanordnare i tre kommuner Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora Region Örebro län, Kommunal och Arbetsförmedlingen. I samband med återcertifieringen ansöker även Hällefors kommun om att ingå i samverkan. Utveckling i lokalt Vård- och omsorgscollege Under perioden från den senaste återcertifieringen har dialogen mellan parterna ökat och flera olika insatser har genomförts. Arbetsförmedlingen har kommit med som partner, viket gett ökad kunskap om arbetsmarknaden och de resurser som finns i de arbetssökande. Matchningsproblematiken har uppmärksammats med fokus på hur de som kan och vill arbeta inom vård och omsorg ska få de kunskaper som krävs för att bli anställningsbara. Programrådens funktion har utvecklats till ett forum för dialog som ökat deltagarnas kunskap om Vård- och omsorgscollege och tillfört olika perspektiv på utbildningen. I ett länsgemensamt arbete utformades övergripande mål för Vård- och omsorgscollege och aktivitetsområden prioriterades, men lokalt college i norra länsdelen har av olika orsaker haft svårt att få till stånd och skapa en meningsfull samverkan med kraft, kontinuitet och löpande uppföljning av de uppsatta målen. Den potential som finns i samverkansplattformen har inte kunnat nyttjas fullt ut. Nuvarande läge Processen med ansökan om återcertifiering har gett ny energi i den lokala styrgruppen och det finns en uttalad gemensam ambition att stärka samverkan kring kompetensförsörjningen och att arbeta mer strategiskt för att nå de nya mål som nu formulerats fram till Under arbetet med ansökan har också flera självkritiska iakttagelser lagts på bordet och samverkansparterna har insett vikten av det egna ansvaret och engagemanget i det fortsatta arbetet. Avsikten är också att se över ansvarsområden och arbetsformer för att säkerställa att planerade aktiviteter kan genomföras och följas upp kontinuerligt. Idag finns en större kunskap om varandras verksamheter och en förståelse för vad var och en kan bidra med i samverkan något som givetvis kan och ska vidareutvecklas. Under återcertifieringsprocessen har Hällefors kommun, som ansöker om medlemskap i Vård- och omsorgscoillege, involverats i arbetet, vilket kommer att ge en ännu starkare samverkan. Det finns en styrka i att arbetsgivare i flera mindre kommuner samverkar, bland annat för att skapa möjligheter till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Utbildningsanordnare kan samarbeta för att skapa ökad flexibilitet och bättre kunna tillgodose den bredd av kurser och utbildningar som efterfrågas. 4

5 Styrkor och förbättringsområden Den avgörande styrkan är att det finns en uttalad vilja till ett utökat samarbete och ett större engagemang hos parterna i den lokala styrgruppen. Det finns en bas att vidareutveckla. Styrgruppens sammansättning med chefer/nyckelpersoner med mandat att arbeta med utveckling av samverkan kring kompetensförsörjningen borgar för ett gemensamt arbete med framtida inriktning. Det finns en insikt om behovet av samverkan och att söka nya vägar. Den färdriktning för Vård- och omsorgscollege arbete i länet som utarbetats gemensamt ger en ram för arbetet, samtidigt som den möjliggör lokala prioriteringar och profileringar. Flera förbättringsområden har identifierats. På en övergripande nivå handlar det om att klara den framtida kompetensförsörjning inom en bransch som skriker efter arbetskraft. Vi behöver bli bättre på att fånga upp och göra det möjligt för alla som kan och vill arbeta inom vård och omsorg att få den kunskap/kompetens som behövs för att bli anställningsbara. Det handlar också om att arbetsgivare inom vård och omsorg ska ses som attraktiva arbetsgivare som kan locka och behålla medarbetare, där möjligheter till kompetens- och yrkesutveckling finns och där karriärvägar är tydliga. Vi behöver också bli bättre på att marknadsföra vård- och omsorgsbranschen och möta den ofta negativa bild som sprids på olika sätt. Vi behöver visa en bredare och mer nyanserad bild av vad ett arbete inom vård och omsorg innebär och vilka utvecklings- och karriärmöjligheter som finns för de som är intresserade. För den lokala styrgruppen handlar det främst och mer specifikt om att; förankra styrgruppens arbete uppåt i den egna organisationen; samlas kring gemensamma aktiviteter, där det finns en tydlighet i vad som ska åstadkommas, hur, när och av vilka; få till stånd ett löpande uppföljningsarbete bli bättre på att medverka i olika aktiviteter och ta på oss uppdrag i våra verksamheter. Hitta former att aktivera fler och göra dem delaktiga i arbetet; ge näring till det gemensamma arbetet, komma med förslag mm; nyttja varandras resurser bli bättre på att lösa enskilda behov tillsammans med gemensamma resurser; koppla vårt arbete till andra forum som arbetar strategiskt med kompetensförsörjningen inom vård och omsorg koppla vårt arbete till politiska forum bli bättre på att delta aktivt och tillsammans i olika event och forum utveckla samarbetet med studie- och yrkesvägledare, SYV; utveckla samarbete med grundskolorna i kommunerna. Vision (önskan om framtida läge) Vi har ett starkt lokalt Vård- och omsorgscollege som skapar möjligheter att utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg för alla i norra länsdelen som kan och vill. Vår samverkan ger en hög kvalitet i våra utbildningar och bidrar till att fler unga väljer vård- och omsorgsbranschen. Vi gör det möjligt för personer utanför arbetsmarknaden att utbilda sig i flexibla och individanpassade former och säkerställer att anställda inom vård och omsorg får den kompetensutveckling som efterfrågas i 5

6 verksamhetsanpassade former, så att vård- och omsorgstagarna i norra länsdelen får vård och omsorg med hög kvalitet. Vi har synliggjort det positiva med ett arbete inom vård och omsorg och därmed medverkat till att höja branschens status. Övergripande beskrivning av utvecklingsarbetet (vägen mot önskat framtida läge) Lokalt Vård- och omsorgscollege i Norra länsdelen kommer att arbeta operativt med de aktiviteter som vi identifierat för att nå de mål som formulerats för perioden fram till Samtidigt är ambitionen att samverkansplattformen ska kunna vidareutvecklas och få en mer strategisk funktion i kompetensförsörjningsarbetet. Därför kommer en löpande dialog med beslutsfattare att stimuleras inom och mellan de samverkande parterna för ställningstaganden kring hur potentialen i Vård- och omsorgscollege bäst kan nyttjas. Det kommer att bli nödvändigt att avgränsa och prioritera bland aktiviteterna att inte arbeta med allt samtidigt. Utveckling av nya arbetsformer som involverar fler medarbetare i parternas organisationer behöver ske successivt, så att det blir möjligt att få till stånd det operativa arbete som krävs för att ta utvecklingen framåt. Det engagemang och den uttalade ambitionen att ta ett ökat ansvar för det gemensamma arbetet som processen med återcertifieringen har resulterat i ska vårdas av alla parter. Att sätta mätbara mål för de olika aktiviteter som ska genomföras och att hitta former för att regelbundet följa upp hur det går, är avgörande framgångsfaktorer dels för att stärka samarbetet, dels för att lära av resultat och erfarenheter för att kunna vidareutveckla det gemensamma arbetet. Tidigare mål och genomförda aktiviteter Mål 1 Andelen utbildade med vård- och omsorgsutbildning har ökat. Aktiviteter Utvärdering Kommentar till resultatet Utveckla samarbetet med SYV för att elever ska få rätt information. Utveckla nya former av praktik och studiebesök som ger en positiv bild av arbete inom vård och omsorg. Aktiv och gemensam marknadsföring. Informationsinsatser till SYV för bättre information om Vård- och omsorgsprogrammet möttes av lågt intresse och samlade få deltagare. Initiativet upprepades inte. SYV-medverkan vid Öppet hus inom vuxenutbildningen och enskilda samtal har fungerat bra. Medverkan vid årliga lokala och regionala arbetsmarknadsmässor. Besök hos åk 9 i kommunernas högstadieskolor, dock inte fått 6

7 tillträde till alla skolor. Mål 2 Kvaliteten på vård- och omsorgsutbildningarna i länet har ökat. Aktiviteter Utvärdering Kommentar till resultatet Kontinuerligt arbete med uppföljning och utvärdering av vård- och omsorgsutbildningarna. Statistik från Gy visar högre betyg och utvärderingar visar att elever och lärare är nöjda med utbildningen. Har nu större målgrupper med svenska som andraspråk och fler som behöver kompensatoriska insatser av olika skäl (till exempel sociala). Utvärderingarna visar att utbildningarna håller god kvalitet, men det är svårt att bedöma att den har ökat. Erbjuda en mångfald av utbildningsmöjligheter nära hemorten och möjlighet att studera på hel- eller deltid. Möjligheter att studera på hel- eller deltid finns. Orienteringskurs med språkstöd och anpassning av utbildningar. Möjligheter till distansstudier för anställda finns. Svårt att få YH-utbildningar till länet. (Ett tiotal ansökningar, fyra beviljade.) Samarbete med SFI för ökad mångfald och integration inom vård och omsorg. Skapa förutsättningar för arbetslivets inflytande i de olika utbildningarna. Samarbete med SFI finns i alla kommunerna. En av kommunerna har utvecklat kurs i vårdsvenska. Kontinuerliga träffar har genomförts, men svårt att påverka utbildningen, då den i hög grad är reglerad av Skolverket. Arbetslivet har medverkat i utbildningar inom akutsjukvård och ergonomi. Skapa dynamik och pedagogisk utveckling genom samarbete Provat samverkan, men svårt att genomföra av logistiska skäl och olika 7

8 mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen uppläggning av utbildningen. Vuxenutbildningen arbetar med block, medan gymnasieskolan har lärarledd undervisning. Gemensamma föreläsningar har genomförts. Mål 3 En strategi för ökad attraktivitet och högre kvalitet i arbetslivet har utvecklats. Aktiviteter Utvärdering Kommentar till resultatet Arbeta efter och följa upp den regionala strategin för attraktiva arbetsplatser. Åstadkomma tydliga karriärvägar genom YH-utbildning och handledarskap. Erbjuda möjligheter till kompetensutveckling och karriärvägar för vård- och omsorgspersonal. Fler söker sig till andra arbetsgivare än kommunen. Sjukvård lockar mer än omsorg. Möjligheter till heltid påverkar i vissa kommuner. Svårt att få YH-utbildningar beviljade. Ökat antal handledare, ökat intresse för handledarutbildning. Ökade utbildningsmöjligheter för anställda. Möjligheter till validering. Ser olika ut bland arbetsgivarna. Färglägg fältet utvärdering enligt nedan Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt 8

9 Nya mål Mål 1 Område: Marknadsföring och intresseväckning Vi har hittat nya fungerande metoder och gett fler målgrupper relevant information och därmed väckt intresse för utbildning och arbete inom vård och omsorg. Aktivitet Status Ansvarig Kopplat till kriterium Systematisera samarbetet med förskola/grundskola och skapa möten mellan barn och äldre i ett tidigt skede. Pilotverksamhet genomförs i alla fyra kommunerna. Framtid Arbetsgivare 1,2,4 Fortsatt satsning på yrkesambassadör. Sträva efter att nå ut till eleverna tidigare. Pågående Utbildningsanordnare 1,2,4,5, Engagera enskilda omsorgstagare från verksamheterna i vårt marknadsföringsarbete. Framtid Arbetsgivare 1,2 Sammanställa gemensamt material som synliggör det attraktiva i ett arbete inom vård och omsorg. Olika yrken, utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. Framtid Gemensamt 1,2,4,5, Öka samarbetet med studie- och yrkesvägledare (SYV). Kunskapshöjande aktiviteter och gemensamma utåtriktade insatser. Samordning och gemensamma insatser vid mässor och event Synliggöra Vård- och omsorgscollege verksamhet i olika forum, t ex arbetsmarknadsråd, politiker för att utveckla och stärka plattformen. Följa upp och utvärdera de aktiviteter som vi genomför tillsammans. Hur detta ska ske beslutas i samband med att en aktivitet påbörjas. Påbörjas hösten 2017 Påbörjas hösten 2017 Planeras under våren 2018 Planeras under hösten Gemensamt 1,2,4,5, Gemensamt 1,2,4,5 Gemensamt 1,2,4,5 Gemensamt 6 Mål 2 Område: Fler vägar till utbildning och arbete Vi har ett etablerat samarbete för att möjliggöra för personer som står utanför arbetsmarknaden att utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg. Aktivitet Status Ansvarig Kopplat till 9

10 Utveckla det operativa samarbetet med Arbetsförmedlingen. kriterium Pågående Gemensamt 1,2,3,4,5, Erfarenhetsutbyte kring nya yrkesroller/funktioner och arbetets organisering, attityder, lärandefrågor och arbetsplatskulturer. Framtid Arbetsgivare 1,2,4,5,8,9, 10 Skapa stödfunktioner som underlättar kunskapsutveckling och språkutveckling på arbetsplatser. Undersöka möjligheter att arbeta med språkombud utifrån verksamheternas behov. Pilotverksamhet i alla fyra kommunerna. Under utveckling Arbetsgivare 1,2,3,4,5,8,9, 10 Lära mer om möjligheter för personer som står utanför arbetsmarknaden att få anställning i olika former, som till exempel extratjänster och instegsjobb. Följa upp och utvärdera de aktiviteter som vi genomför tillsammans. Hur detta ska ske beslutas i samband med att en aktivitet påbörjas. Planeras hösten 2017 Planeras under hösten Gemensamt 1,2,3,4,5,8, 10 Gemensamt 6 Mål 3 Område: Flexibilitet och samordning i utbildningen Ökade möjligheter till vidareutbildning och yrkesutveckling för anställda. Skapa bättre möjligheter till arbetsplatsförlagt lärande. Aktivitet Status Ansvarig Kopplat till kriterium Medverka till gemensamma YH-ansökningar. Framtid Gemensamt 1,2,3,4 Samordning och effektivisering av validering. Framtid Utbildningsanordnare 1,2,4,5,9,10 Vidareutveckling av apl och samordning av aplplatser. Utveckling av handledarskapet och handledarens roll. Pågående Gemensamt 1,2,4,5,8,9, 10 Utveckla samarbetet kring olika utbildningslösningar och stödstrukturer för kompetensutveckling för personalen på arbetsplatserna. Följa upp och utvärdera de aktiviteter som vi genomför tillsammans. Hur detta ska ske beslutas i samband med att en aktivitet påbörjas. Pågående och under utveckling Planeras under hösten Arbetsgivare 1,2,3,4,5,8,9, 10 Gemensamt 6 10

11 1. Varför Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege möter framtida kompetensutmaningar nationellt, regionalt och lokalt. Konceptet bidrar till attraktiva arbeten och utbildningar. Nuläge - här är vi idag Analys av kompetensbehov, befolkningsstruktur och befolkningsutveckling Behovet av kompetens inom vård- och omsorgsbranschen i de fyra kommunerna i norra Örebro län kommer att öka under den närmaste 5 10-årsperioden. I en av SCB nyligen framtagen rapport för Östra Mellansverige framgår det att det finns en klar risk för fortsatt brist på vård- och omsorgsutbildade. Behovet av äldreomsorg beräknas öka med ca 25 % i regionen som helhet. Det som driver efterfrågan på kompetens är främst befolkningsutvecklingen med en ökande andel äldre och att en större andel av de som kommer att arbeta som vård-och omsorgspersonal beräknas ha vård- och omsorgsutbildning. Balansläget mellan tillgången på vård- och omsorgsutbildade och efterfrågan kommer att successivt att försämras. Enligt rapporten finns en risk att Östra Mellansverige 2025 har ett underskott motsvarande närmare 20 % av efterfrågan. (Källa: Östra Mellansverige 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, 2016.) Sammantaget delar de fyra kommunerna som samverkar i lokalt college i norra länsdelen samma utmaning som flera andra kommuner i landet då det gäller att klara kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Kommun Antal invånare 31/ Flyttningsnetto Befolkningsförändring Andel 65+ % Andel utrikes födda % Arbetslöshet % (inkl. program) Lindesberg ,0 15,4 10,1 Ljusnarsberg ,6 20,9 14,1 Nora ,0 13,7 9,3 Hällefors ,9 20,8 13,7 Tabellen ovan bygger på uppgifter från Möjligtvis är utmaningen större, då alla fyra kommunerna i december 2016 hade en högre andel över 65 år i befolkningen än genomsnittet för riket som är 19,8 %. Här är utmaningen störst i de tre mindre kommunerna. Befolkningsstrukturen i de fyra kommunerna kommer enligt prognoserna att förändras fram till 2024 med en ökande andel äldre (80 +) i relation till den del av befolkningen som är i arbetsför ålder (19 64). Ett sätt att beskriva detta är att beräkna en generationskvot, dvs hur många 80 + det går på 100 invånare i arbetsför ålder. Enligt kommer läget i de fyra kommunerna 2024 att ha ändrats jämfört med 2014: 11

12 Ljusnarsbergs kommun från 12 till 19 Lindesbergs kommun från 11 till 13 Nora kommun från 11 till 17 Hällefors från 15 till 20 De slutsatser som kan dras av statistiken är att det krävs stora insatser om behoven av kompetens inom vård och omsorg ska kunna tillgodoses i de fyra kommunerna. Det räcker inte att satsa på att få fler ungdomar att välja vård- och omsorgsprogrammet. Fler utbildningsplatser behövs inom vuxenutbildningen och matchningen på arbetsmarknaden behöver förbättras, så att den potential som finns i de grupper som idag står utanför arbetsmarknaden kan tas tillvara. Antal elever på Vård- och omsorgsprogrammet Antal förstahandssökande och antagna per skola och program. Källa: Slutlig antagningsstatistik , Gymnasieantagningen i Örebro län. Antal förstahands -sökande Antal antagna Antal förstahands -sökande Antal antagna Lindeskolan Programinriktning ind. val mot Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Totalt Antal elever i årskurs 1 3 på omvårdnadsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet inklusive introduktionsprogrammen med inriktning mot vård och omsorg. Källa: Skolverket. 2014/ / /17 Lindeskolan Antal elever med slutbetyg från omvårdnadsprogrammet respektive examen eller studiebevis om minst 2500 poäng från vård- och omsorgsprogrammet. Källa: Skolverket. Vård- och omsorgsprogrammet Lindeskolan

13 Antal elever i vuxenutbildningen Lindesbergs kommun Vård- och omsorgskurser 71 personer Skötarutbildning inom psykiatrin (YH) 20 personer Tandsköterskeutbildningen (YH) 40 personer Ljusnarsbergs kommun För närvarande är 27 elever antagna, men endast tre personer studerar på heltid med stöd från CSN. Resterande studerar på deltid och jobbar samtidigt var elevantalet 33 personal, varav tre blev klara med sin utbildning. Ungefär två diplom per år utfärdas. Många väljer dock att ta ut sitt betyg utan gymnasiearbetet, och kan inte diplomet utfärdas. Nora kommun 34 personer om vardera 1550 poäng. 51 personer Enstaka kurser på distans. Andel medarbetare med adekvat utbildning Antal anställda Antal med adekvat utbildning Arbetsgivare Verksamhet Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Christinagården Psykiatri/Missbruk /Yxe Herrgård /LSS Hällefors kommun Äldreomsorg Hällefors kommun Socialpsykiatri Hällefors kommun Funktionshinder Hällefors kommun LSS Lindesbergs kommun Funktionsstöd Lindesbergs kommun Vård och omsorg (SÄBO och hemtjänst) Ljusnarsbergs Funktionsstöd kommun Ljusnarsbergs Äldreomsorgen kommun Nora kommun Äldreomsorg Nora kommun Socialpsykiatri Nora kommun Funktionsstöd Andelen med adekvat utbildning inom funktionsstöd är låg i kommunerna i norra länsdelen jämfört med anställda inom äldreomsorgen, vilket motiverar en närmare analys av orsakerna. Kort beskrivning av samverkande aktörers verksamheter Lindesbergs kommun Lindesbergs kommun har ca invånare. Det finns i dagsläget 14 gruppboenden/serviceboenden, korttidsboende för barn och unga, daglig verksamhet, dagverksamhet, personlig assistans samt boendestöd. Inom vård och omsorg finns sex särskilda boenden på dessa finns gruppboende för dementa, dagvård för dementa, växelvård samt 13

14 korttidsboende. Det finns 7 hemtjänstgrupper. Inom vård och omsorg arbetar även sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Ljusnarsbergs kommun, Vård- och omsorg/funktionsstöd Ljusnarsbergs kommun är en liten kommun i norra länsdelen. Kommunen har tre särskilda boenden för äldre som är i behov av vård och omsorg och inte klarar av att bo kvar i sin ordinarie bostad. För de som kan bo kvar i sin ordinarie bostad men behöver hjälp och stöd finns två hemtjänstgrupper. Funktionsstöd erbjuder boendestöd för att ge den enskilde hjälp till en fungerande struktur i vardagen och för de som behöver omfattande stöd och tillsyn finns tre olika gruppboenden. Nora kommun Nora kommun har invånare. Vi har två särskilda boenden med 127 platser, 24 korttidsplatser och en växelvårdsplats. Hemtjänst som utför vård och omsorg i ordinärt boende. Funktionsstöd i Nora kan erbjuda fyra olika gruppboende med dygnet runt service, ett serviceboende med dygnet runt service, samt boendestöd för de som behöver stöd med en fungerande vardag. Det finns daglig verksamhet på två olika ställen i kommunen. Hällefors kommun Hällefors kommun har 7136 invånare. Kommunen har två vård- och omsorgsboende inkl. korttidsvård, fyra gruppbostäder enligt LSS, två trygghetsboende och en hemtjänst som utför vård och omsorg i ordinärt boende. Kommunrehabilitering, dagcentral för personer med demenssjukdom med anhörigstöd. Boendestöd och daglig verksamhet inom område funktionshinder. Christinagården Christinagården är ett HVB-hem med 39 platser för personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblematik. Vi erbjuder vård och behandling efter ett kognitivt förhållningssätt i en trygg och hemtrevlig miljö med människan i centrum. Personal: 30 personal, varav 27 har adekvat utbildning. Region Örebro län På Lindesbergs lasarett bedrivs anestesi- och intensivvård, kirurgi, ortopedi samt medicinsk och geriatrisk vård. Vi har dessutom sex specialistmottagningar och röntgenklinik. Tillsammans med vårdcentralerna i norra länsdelen bildar vi närsjukvårdsområde norr. Gymnasieskolan, Lindesberg Vid Lindeskolan i Lindesberg finns i dagsläget 48 elever på Vård- och omsorgsprogrammet fördelade på tre årskurser, 18 elever vardera i åk 1 och 2 och 12 elever i åk 3. Utbildningen innehåller 17 veckor APL samt en veckas fältstudier på en medicin- eller kirurgavdelning på Lindesbergs lasarett. I åk 3 kan eleverna välja spår genom att antingen välja kursen Akutsjukvård eller kursen Äldres hälsa och livskvalitet. Utbildningen ger alla elever möjlighet till högskolebehörighet inom ramen för ordinarie timplan, utan individuella tillval. Programmets arbetslag består av både karaktärsämneslärare och lärare i gymnasie-gemensamma ämnen. Arbetslagets arbete leds och samordnas av en programsamordnare med tid avsatt i sin tjänst för uppdraget. Programmet har ett nära samarbete med yrkeslivet, både inom den kommunala och 14

15 den privata sektorn samt med Lindesbergs lasarett på ett flertal olika sätt. Lindeskolan är också engagerad i handledarutbildning för personal inom vård och omsorg i kommunerna i norra länsdelen. Programmet har bra och ändamålsenliga lokaler i en av byggnaderna på skolområdet, med bl. a ett nytt och välutrustat metodrum i anslutning till övriga undervisningslokaler. Lindesbergs kommun, vuxenutbildningen Masugnen i Lindesberg ansvarar i dagsläget för all vuxenutbildning i Lindesbergs kommun. Under 2016 hade vi ca 850 personer i olika kurser och utbildningar. Inom vård- och omsorgscollege har vi studerande i Tandsköterskeutbildning och Vård- och omsorgskurser som syftar till undersköterskekompetens. Vi erbjuder alla fyra inriktningar inom vård- och omsorg. Tandsköterskeutbildningen är tre terminer lång och bedrivs på distans med några internat. Vård och omsorgskurser går att läsa på heltid, deltid och distans. Vi anordnar också handledarutbildning, samt kurser för yrkesverksamma på uppdrag av arbetsgivarna. Ljusnarsbergs kommun, vuxenutbildningen Vård och omsorgsprogrammet bedrivs på Komvux i Kopparberg. Där erbjuder vi de studerande alla fyra inriktningar Inom vård- och omsorg. Utbildningen ges på distans med möjlighet till heltid eller deltidsstudier utifrån överenskommelse i den individuella studieplanen. Vi har kontinuerlig antagning under hela året för att på ett flexibelt sätt möta de studerandes behov då flertalet arbetar under sin studietid samt för att möjliggöra för verksamheterna att kunna ta emot våra studerande. Vi erbjuder även orienteringskurs med språkinriktning inför yrkesutbildningen samt är engagerade i handledarutbildning. Nora kommun, vuxenutbildningen Vuxenutbildningen i Nora är förlagd till Hjernet. I lokalerna finns även arbetsmarknadsenheten. Tillsammans arbetar vi för att motivera de personer (inte minst nyanlända) som är intresserade av utbildning inom Vård- och omsorg. På Hjernet finns även introduktionsprogrammet inom gymnasieskolan. Totalt läser omkring 400 personer hos oss. Vår reguljära omvårdnadsutbildning på 1550 poäng, omfattar cirka 20 elever per kull och vi har intag varje läsår. Utöver detta finns möjligheten att läsa samtliga kurser på distans året om. Vi jobbar även med validering. Hällefors kommun, vuxenutbildningen Pihlskolan i Hällefors ansvarar för all kommunal vuxenutbildning i Hällefors kommun. Det är ca 200 personer inskrivna samtidigt i olika kurser och utbildningar. Inom vård- och omsorg erbjuder vi alla fyra inriktningar som ger kompetens till undersköterska, stödassistent och stödpedagog. Utbildningen ges på distans med möjlighet till heltid eller deltidsstudier. Vi har kontinuerlig antagning efter önskemål från arbetsgivarna för att kunna möta behovet av praktikplatser. Vi erbjuder även orienteringskurs med språkinriktning inför yrkesutbildningen samt handledarutbildning för verksamma på kommunens praktikplatser. Kommunal i norra Örebro län I norra länsdelen har Kommunal tre sektioner som tillhör avdelning Kommunal Västra Svealand. Avdelningen består av Värmland och Örebro län och har sitt säte i Kristinehamn. Sektion Lindesberg, telefon: , ordförande Anna Hedman 15

16 Sektion Nora, telefon: , ordförande Annelie Kammerland Sektion Hällefors-Ljusnarsberg, telefon: , ordförande Inger Palm Våra tre sektioner har sammanlagt ca 2800 medlemmar, varav en stor del jobbar inom vårdyrken. Vi har också ett ganska stort antal förtroendevalda arbetsplatsombud/ skyddsombud på många olika arbetsplatser ute i verksamheterna. Den stora utmaningen framåt är att kunna rekrytera tillräckligt många personal till vårdyrken. Vi ser redan nu i våra sektioner att det är svårt att rekrytera undersköterskor, därför är det så viktigt att satsa på utbildning och att göra utbildningen attraktiv. Aktuella frågor just nu inom vården är: Heltid som norm, delade turer och arbetsscheman överlag. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen finns lokalt i Lindesberg. Vidare har vi kontor i Nora respektive Hällefors, i Ljusnarsberg har vi ett så kallat distansservicekontor. Vi är ca 55 personer anställda hos Arbetsförmedlingen med olika inriktning och kompetenser. Arbetsförmedlingen ansvarar för att föra samman de som söker arbete med arbetsgivarna som efterfrågar arbetskraft. Vi gör alltid en individuell bedömning för de som är inskrivna hos oss som innehåller en rekommendation om lämplig aktivitet för att komma vidare ut i arbete. Vi ger information om arbetsmarknaden, matchar, anvisar och vägleder mot de lediga jobben som finns samt motiverar till en yrkesmässig och geografisk breddning av sökområde. Vi har ett särskilt uppdrag att arbeta riktat med de som är i eller riskerar långtidsarbetslöshet. Vi identifierar personer som har behov av extra stöd exempelvis personer med funktionsnedsättning för att kunna stötta dem extra i sitt arbetssökande. Detta kan ske genom att vi ibland kopplar in ett rehabiliteringsteam som består av socialkonsulent, arbetsterapeut, psykolog för att identifiera och klargöra arbetsförmåga. Vid behov kan vi även använda oss av kompletterande aktörer för arbetsträning eller arbetsförmågebedömningar. I vissa fall erbjuder vi stöd i form av SIUS konsulent. Arbetsförmedlingen deltar lokalt i styrgrupp Vård och omsorgscollege, vi bidrar bland annat med kunskap om arbetsmarknaden och en beskrivning av hur sökandestocken med arbetslösa ser ut. Vi vill verka för en kommande kompetensförsörjning inom bristyrken såsom vård och omsorg genom att arbeta för att fler utbildar sig inom yrket och vi för en dialog med arbetsgivare inom branschen för att hitta vägar för de som är arbetslösa att kompetens höjas och kunna arbeta inom området. 2. Samverkan Offentliga och privata arbetsgivare, utbildningsanordnare, fackliga organisationer och myndigheter samverkar. De ingår i regionala och lokala styrgrupper där arbetsgivarna är i majoritet och är ordförande. Parterna samverkar utifrån regionala och lokala förutsättningar. I ett regionalt Vård- och omsorgscollege samverkar minst tre kommuner och ett landsting eller en region. Nuläge - här är vi idag 16

17 Gemensamma insatser för att få fler sökande till arbete och utbildning inom vård och omsorg I lokalt college lägger vi tillsammans upp strategier för marknadsföring för att skapa en attraktiv bild av vård- och omsorgsutbildningen och de olika yrken den kan leda till. Vi deltar i arbetsmarknadsmässor och andra forum, där Vård- och omsorgscollege kan synliggöras. Inom ramen för vår samverkan förs en löpande dialog mellan arbetsgivare och utbildning för att utbildningsanordnarna i möjligaste mån ska kunna utforma utbildningen efter verksamheternas behov. Vi samverkar kring kompetensutveckling för redan utbildad personal som t ex handledarutbildning och enstaka kurser inom vård och omsorg. Vi har en språkombudsutbildare som kan utbilda språkombud och diskuterar för närvarande hur samverkan inom de lokala strukturerna behöver utvecklas för att de som har behov av språkstöd ska kunna få det löpande. I Vård- och omsorgscollege Norra länsdelen finns ett programråd, där alla samverkande parter ingår. Rådet är ett forum för elevinflytande och vi genomför bland annat utvärderingar av det arbetsplatsförlagda lärandet utifrån en gemensam mall. Vi arbetar med validering enligt VO-College nationella riktlinjer. Utveckling av samverkan under certifieringsperioden Det har varit svårt att få till konkret samverkan i den lokala styrgruppen, mest på grund av omsättning i gruppen och skiften på ordförandeposten. Alla har inte prioriterat samverkan i den lokala styrgruppen. Vi har inte diskuterat viktiga och gemensamma frågor i den utsträckning som hade varit önskvärt. Det som varit positivt har varit erfarenhetsutbyte och rapporteringar. Vi har inte varit tillräckligt produktiva kring frågorna som vi lyft i den tidigare certifieringsansökan. Det hade varit bra om vi hade fokuserat mer på de uppsatta målen och tagit dem till hjälp för att systematisera vårt arbete. Vi har konstaterat att det inte funnits det engagemang som skulle behövts från beslutsfattare i de samverkande organisationerna. Det behövs en bättre styrning så att samverkansplattformen kan användas mer medvetet och strategiskt för kompetensförsörjningen. I samband med återcertifieringsansökan har vi fått ny energi och idéer och tankar kring hur samverkan kan utvecklas framåt. Samverkan med grundskolorna och deras studie- och yrkesvägledare sker i olika omfattning, men har sammantaget inte utvecklats i den grad som önskats under perioden. Kollektivavtal Samtliga parter som ingår i Vård- och omsorgscollege Norra länsdelen, Örebro län har kollektivavtal. 3. Utbildningsutbud 17

18 Grundläggande och kvalificerade vård- och omsorgsutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Utbildningarna vänder sig till ungdomar, vuxna och redan anställda. Olika aktörer och utbildningsformer samverkar. Nuläge - här är vi idag Utbildningsanordnare och utbildningar som ingår i samverkan I lokalt Vård- och omsorgscollege Norra länsdelen Örebro län ingår utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå för ungdomar och vuxna. Kommunal vuxenutbildning finns i alla kommunerna. I Lindesbergs kommun finns gymnasieutbildning inom vård- och omsorgsprogrammet. För närvarande har vi en YH-utbildning till tandsköterska. Lindesbergs kommun har i samverkan med Medlearn ansökt om två specialistutbildningar för undersköterskor, men fått avslag. Vi samverkar också med extern utbildningsanordnare och köper vissa utbildningar för att öka flexibiliteten i vårt utbud. Utbildningarnas innehåll och programfördjupningar Inom både vuxenutbildning och gymnasieutbildning tillhandahåller vi de nationella kurser på gymnasienivå som finns inom vård- och omsorgsprogrammet. I vårt college finns samtliga programfördjupningar tillgängliga inom vuxenutbildningen. Inom gymnasieskolan erbjuds i nuläget två spår, äldreomsorg och akutsjukvård. Förutsättningar för kompetensutveckling för befintliga medarbetare Arbetsgivarna identifierar behoven och utbildningsanordnarna försöker tillmötesgå dem genom att anordna efterfrågade kurser som kan genomföras på heltid eller deltid och på plats hos utbildningsanordnare eller verksamhet. Vi kan även tillhandahålla vissa kurser på distans. Kompetensutveckling för medarbetare är en liten del av vår verksamhet som kan utvecklas. 4. Regionalt/lokalt perspektiv Vård- och omsorgscollege har ett regionalt och lokalt perspektiv och är en gemensam resurs i regionen. Det finns ett medvetet arbete med genusperspektiv, mångfald, marknadsföring/information och systematisk omvärldsbevakning. Nuläge - här är vi idag Genusperspektiv Vi har perspektivet med oss i arbetet och diskuterar genus och jämställdhet och lyfter fram goda exempel. Vid mässor och andra utåtriktade aktiviteter strävar vi efter en jämn könsfördelning. Vi kan konstatera att andelen män som studerar inom vuxenutbildningen har ökat jämfört med tidigare. Medarbetare i våra organisationer har också deltagit i seminarier om genusfrågor. 18

19 Mångfald Vi anpassar vuxenutbildningarna för att ge förutsättningar för personer med annat modersmål än svenska att delta. Vi har särskilda resurser för att stödja de som har behov av språkstöd under utbildningen. Vi har nyligen utbildat en språkombudsutbildare. Marknadsföring Vi lägger upp gemensamma strategier för marknadsföring och för att skapa en attraktiv bild av utbildning och yrken och deltar i arbetsmarknadsmässor och andra forum, där Vård- och omsorgscollege kan synliggöras. Omvärldsbevakning Arbetsförmedlingen deltar i lokala styrgruppen och ger oss löpande information om kompetensbehoven i regionen. Personal i våra verksamheter deltar i de aktiviteter som regionala Vård- och omsorgscollege anordnar. Vi har löpande erfarenhetsutbyte under våra styrgruppsmöten, där deltagarna förmedlar information inom olika områden. 5. Hälsoperspektivet Hälsoperspektivet genomsyrar utbildning och arbetsliv. Nuläge - här är vi idag Hälsoperspektivet finns inom våra utbildningar. Kompetensfrågor är en del av arbetshälsan, att ge utvecklingsmöjligheter för medarbetarna och skapa trivsel på arbetsplatsen. Hälsoperspektivet är viktigt i alla frågor vi diskuterar. 6. Kvalitetsarbete/Uppföljning Det finns ett systematiskt arbete för uppföljning av kvalitetskriterierna. Regional styrgrupp är ansvarig. Nuläge - här är vi idag Vi har ovan beskrivit svårigheterna med att utveckla samverkan kring de mål vi formulerat. Det har varit för få gemensamma aktiviteter och därför har vi inte heller arbetat systematiskt med uppföljning och utveckling i den omfattning vi önskat. Detta är ett prioriterat förbättringsområde i vår fortsatta samverkan. 7. Avtal På lokal nivå finns samverkansavtal och apl-avtal. Samverkansavtal mellan ingående parter bifogas den regionala ansökan men undertecknas efter att certifieringsbesöket är genomfört. 19

20 Avtal gällande apl mellan parterna ska bifogas den regionala ansökan. Avtalet undertecknas efter att certifieringsbesöket är genomfört. 8. Kreativ och stimulerande lärmiljö Kreativa lärmiljöer med modern teknik och utrustning finns som förbereder och underlättar i arbetslivet. Nuläge - här är vi idag Utbildningarnas lärmiljö Vi har ändamålsenliga lokaler och tillgång till metodrum och kliniskt träningscenter (KTC) vid Lindesbergs lasarett, där alla har möjlighet att göra studiebesök och auskultationer. Vi har även möjlighet att nyttja varandras olika lärmiljöer. Omfattning/utveckling av modern teknik, utrustning och dokumentationssystem Samtliga elever har tillgång till datorer och trådlöst nätverk finns i utbildningslokalerna. Vi har samarbete med apl-platserna, där eleverna lär sig de aktuella dokumentationssystemen och den medicinsk-tekniska utrustningen. 9. Läroformer och arbetssätt I utbildningar arbetar man på ett sätt som främjar lärande i nära samverkan med arbetslivet. Det finns en växelverkan mellan teori och praktik och en flexibilitet i läroformer och kunskapsredovisning. De studerande har inflytande över sina studier och sin lärmiljö. Lärarsamverkan och ämnesintegration finns. Nuläge - här är vi idag Arbete med erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv I lokal styrgrupp diskuterar vi och tar del av varandras arbetssätt. Vi lyfter fram goda exempel på samarbete mellan utbildning och arbetsliv och identifierar områden, där samverkan behöver utvecklas. Studerandeinflytande Vi har ett programråd och genomför kursutvärderingar löpande. Det pågår en löpande dialog mellan elever och lärare för att eleverna ska kunna påverka utbildningen formativt. Eleverna får inflytande över sin egen kunskapsprogression. Dessutom har vi formaliserade uppföljningssamtal med varje enskild elev. 20

21 Lärarsamverkan och ämnesintegrering Det finns nätverk för lärare som undervisar inom vuxenutbildningen med regelbundna gemensamma träffar. Vårdlärare och svensklärare samverkar kring olika uppgifter inom utbildningen och för att ge språkstöd för de elever som behöver. Möjlighet till validering, teoretisk och praktisk, regionalt eller lokalt Validering sker på olika sätt i kommunerna, men det kommer att systematiseras successivt. Sammanhållna arbetsdagar, beskriv eventuella undantag Gymnasieskolan har sammanhållna arbetsdagar. Inom vuxenutbildningen pågår utbildningen 40 h per vecka och består av både lärarledda delar och självstudier. Möjlighet till distansutbildning (gäller Vux) Möjlighet finns att studera på distans sju dagar i veckan, hela dygnet oberoende av plats. Flexibilitet och mångfald i teori och praktik samt flexibilitet i studie- och examinationsformer I alla utbildningar varvas teori och praktik. En del utgörs av konkreta fallstudier, där elever får tillämpa sina teoretiska kunskaper. Examination består av både teoretiska och praktiska prov. Mycket av det praktiska bedöms inom det arbetsplatsförlagda lärandet. Möjligheter till muntlig examination finns till viss del för de som har läs- och skrivsvårigheter. 10. Lärande i arbete Utbildade handledare finns och lärandet på arbetsplatsen är av god kvalité. Nuläge - här är vi idag Arbetsplatsförlagt lärande Vi har utbildade handledare på alla våra apl-platser. I dialog mellan utbildningsanordnare och arbetsplats planeras apl-perioden. Läraren besöker eleverna och genomför i halvtid en uppföljning som grund för utveckling. Läraren har också ett avslutande samtal med handledaren för att summera hur det har fungerat efter trepartssamtalet. Vissa kursmål är arbetsplatsförlagda, vilket ger en kvalitetssäkring och säkerställer att eleven får rätt bedömning av sina kunskaper. Handledarutbildning Lindesbergs kommun: 50 utbildade Steg 1 enligt VO-College nationella riktlinjer vid Masugnen under Ljusnarsbergs kommun: 15 utbildade Steg 1 enligt VO-College nationella riktlinjer under

22 Nora kommun: 22 utbildade Steg 1 enligt Vård- och omsorgscollege nationella riktlinjer under Hällefors kommun: 8 utbildade handledare (Ej Vård- och omsorgscollege) Region Örebro län: Handledarna inom hälso- och sjukvården i norra länsdelen har fått handledarutbildning (7,5 poäng på högskolenivå) inom ramen för ett samverkansprojekt med Örebro universitet. Christinagården: 2 utbildade enligt tidigare handledarutbildning inom VO-College, men ingen enligt Vård- och omsorgscollege nationella riktlinjer under