Olägenheter till följd av petrokemisk industri i Stenungsund Göteborg den 19 september 2007

Transkript

1 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i Göteborg den 19 september 2007 Leo Stockfelt Med.kand Gösta Axelsson Professor Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Pär Ängerheim Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, Göteborg Telefon leo.stockfelt@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

2 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Material och metoder 4 Urval 4 Enkät 4 Svarande 6 Statistisk bearbetning 7 Resultat 8 Trivsel i bostaden 8 Störning av olika olägenhetskällor 8 Oro för olika miljöfaktorer 13 Egen hälsa 16 Egna kommentarer 18 Diskussion 19 Huvudresultaten 19 Störningar 19 Oro 20 Självrapporterad sjuklighet 21 Hur säkra är resultaten? 21 Vad kan göras? 21 Referenser 22 Appendix Appendix 1 Tabeller Appendix 2 Informationsbrev Appendix 3 Enkät 2

3 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Sammanfattning Den här undersökningen syftar till att undersöka störningar, oro och hälsoeffekter av den petrokemiska industri som är koncentrerad till sområdet. Detta har undersökts vid flera tillfällen tidigare under 80- och 90-talen, och görs nu igen efter förfrågan av s kommun och industrin. Drygt 750 enkäter skickades ut till boende i tre olika områden i samt ett i Ödsmål och ett kontrollområde i Kungälv. I enkäterna efterfrågades olika bakgrundsfaktorer som kön, ålder och boendeform, störningar och oro för en rad olika faktorer varav några industrirelaterade, och självupplevd hälsa genom olika symtom och allergier. Resultaten från olika områden jämfördes med varandra och med kontrollområdet samt med resultaten från tidigare undersökningar. Befolkningen i områden nära industrin stördes mer av buller från industrin (cirka 30 % mot 1 % i kontrollområdet) och av lukt från industrin (cirka 20 mot 1 %). De var också i högre utsträckning oroade ibland eller periodvis för hälsopåverkan av luftföroreningar från industrin (cirka 40 % mot 15 %) och av olyckshändelser i samband med industriell verksamhet (cirka 20 % mot 10 %). Störning av buller från industrin har ökat i Ödsmål sedan (cirka 45 % mot 14 %). I övrigt har inga större skillnader skett i förekomst av störningar eller oro sedan. Störningar av lukt från industrin är fortsatt lägre än under 80-talet och början av 90-talet. Självupplevd hälsa och symtom är ungefär likvärdig i områden nära industrin som i kontrollområdet. Resultaten visar att störningar i måttlig grad av lukt och buller från industrierna är vanliga, liksom periodvis oro för riskerna. Störningar var ännu vanligare Det tycks inte som om befolkningen vänjer sig på ett sådant sätt att oron minskar med åren. Inledning Sveriges petrokemiska industri är koncentrerad till västkusten och i finns en ansamling av industri som Borealis, Hydro Polymers, Akzo Nobel, Perstorp OXO, Aga, Vattenfall och Air Liquide. Såväl myndigheter, industrin och befolkningen har önskat riskbedömningar och uppföljningar av industriernas miljöpåverkan både när det gäller människor och natur. Bl.a. har man diskuterat subjektiva störningar och huruvida utsläpp kan ha allvarliga negativa hälsoeffekter som ökad risk för cancer. Undersökningar av detta har utförts i vid ett flertal tillfällen. Statens Naturvårdsverk erhöll 1982 uppdraget att utreda frågan om miljöpåverkan till följd av utsläpp från de petrokemiska industrierna i (MUST). I denna utredning belystes de miljömedicinska frågeställningarna i. Utredningen bestod av en omfattande toxikologisk utvärdering av de viktigaste ämnen som släpptes ut i sluften samt epidemiologiska undersökningar av dödsorsaker, cancerförekomst, graviditetsutfall, störningsreaktioner samt hälsotillståndet hos de anställda vid industrierna. Sedan dess har störningsreaktioner 3

4 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 ii iii iv undersökts, samt, då det också utfördes en epidemiologisk undersökning av hälsotillståndet i befolkningen, cancerförekomst och graviditetsutfall. Efter förfrågan från s kommun samt industrierna i kommunen beslutade Arbets- och miljömedicin att utföra ännu en enkätundersökning av störningar till följd av industrin och av upplevd hälsa i närheten av sindustrierna samt en studie av cancerförekomsten. Ytterligare utbyggnader har skett sedan och planeras i framtiden. Föreliggande rapport redovisar enkätstudien av störningar och självrapporterade symptom i området och i ett kontrollområde i Kungälv. Material och metoder Urval Målpopulationen utgörs av alla personer år gamla bosatta i de tre specificerade områdena i (se figur 1 nedan) samt hela Ödsmåls tätort. Som kontrollgrupp valdes personer bosatta i Kungälvs tätort. Urval av deltagare gjordes av SCB med hjälp av fastighetsregistret. De svarande som bott mindre än ett år på den aktuella adressen sorterades bort. Om flera personer ingick i ett hushåll valdes endast en, med födelsedatum närmast undersökningstillfället. Den slutgiltiga urvalsramen utgjordes av individer. Enligt instruktionerna från Arbets- och miljömedicin (AMM) gjorde SCB därefter ett stratifierat urval av 800 individer boende i de aktuella områdena, med en fördelning som framgår av tabell 1). Några personer som besvarade enkäter uteslöts då de flyttat till annan ort eller bott för kort tid på platsen. Enkät Till de utvalda personerna skickades ut ett brev som innehöll enkäten och ett brev som informerade om undersökningens bakgrund, syfte och utförare (se bilaga 1), samt ett portofritt svarskuvert. Efter introduktionsbrevet skickades två påminnelser för att öka svarsfrekvensen. I frågeformuläret ingick 15 frågor (37 inklusive delfrågor) om personuppgifter, hälsa och miljö. Det rörde sig bl.a. om trivsel i boendet samt frågor om hur mycket man stördes av olika specificerade olägenheter i miljön och hur mycket man oroades av dessa. Alternativ om olägenhetskällor från industrin var blandade med andra om t.ex. trafik. Frågor om egen hälsa omfattade olika specificerade symtom där man fick ange graden av besvär. Slutligen gavs utrymme för egna tillägg och kommentarer. För en utförlig beskrivning av urval och metoder för utsändning och insamling av enkäterna, se teknisk rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB), som redovisar detta i detalj v. 4

5 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum & Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Figur 1. Översikt av områdena 1 ( norr), 2 ( mitt) och 3 ( syd) och 4 (Ödsmål). Områden med petrokemisk industri är streckmarkerade med rött. 5

6 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Svarande I tabell 1 beskrivs urvalsstorlek samt svarsfrekvens i de olika områdena. Tabell 1. Urval och svarsfrekvens för de olika områdena i undersökningen. Område norr mitt syd Ödsmål Kungälv Totalt Population Nettourval Uteslutna Svar, antal Svar, % Den totala svarsfrekvensen var 72 % och varierade mellan 66 % och 81 % i de olika områdena. Ålder och könsfördelning bland dem som besvarat enkäten visas i tabell 2. Det var något fler kvinnor än män som besvarade enkäten, och medelåldern bland respondenterna var drygt 50 år och ungefär lika i alla områden. Andelen kvinnor var aningen högre i kontrollområdet Kungälv än i flertalet exponerade områden. Tabell 2. Ålder och könsfördelning (% av antalet svarande) i respektive område. De som ej svarat eller svarat felaktigt räknas ej med. Område Ödsmål Kungälv norr mitt syd Svar, antal % Män % Kvinnor Medelålder Tabell 3 visar demografiska bakgrundsfakta för populationen. De flesta svarande var gifta eller sammanboende, störst andel i södra. I norra hade relativt få hemmavarande barn, och en stor andel var pensionärer. I och Ödsmål arbetade fler inom den petrokemiska industrin än i Kungälv. I mitt var störst andel arbetslösa. I Ödsmål hade störst andel, nära hälften, hemmavarande barn. Minst andel med barn hemma fanns i norra. Bostadstyp skiljde sig mycket mellan olika områden. I norra bodde man nästan uteslutande i insatslägenhet eller villa och i södra och Ödsmål mest i villa. I Kungälv och mitt bodde man i blandade former med relativt mycket hyresrätter i den senare. Den genomsnittliga boendetiden var signifikant 6

7 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 skiljd mellan kortaste i mitt (10,9 år) och längsta i syd (16,2 år). Tabell 3. Civilstånd, andel med hemmavarande barn, förvärvssituation, boendeform (% av alla) och boendetid (medelvärde) i samma bostad i respektive område. Område norr mitt syd Ödsmål Kungälv Svar antal Civilstånd Ogift/skiljd Gift/sambo Änka/änkling 6,9 9,2 2,6 6,3 3,8 Ej svarat 0 2,0 0,9 0,9 0,8 Andel hushåll med barn under 18 år Förvärvssituation Yrkesarbetande Yrkesarbetande i petrokemiska ,3 industrin Studerande/ hemarbetande 5,7 5,1 3,4 1,8 3,8 Pensionär Arbetslös 2,3 7,1 1,7 4,5 0,8 Ej svarat 0 2,0 2,6 0,9 0,8 Bostadstyp Hyreslägenhet 1,1 41 0, Insatslägenhet Radhus ,3 21 Villa Ej svarat 0 1, Boendetid (år) Statistisk bearbetning Andelen personer i varje område som angav besvär/symtom redovisas i diagram och i tabeller avrundat till två värdesiffror. Skillnader mellan grupper har testats med Chi2 och Fischers exakta test tvåsidigt. P<0.05 benämns som en signifikant skillnad. P- värden och konfidensintervall anges inte i den löpande texten. Samband har analyserats med Kruskal-Wallis-test. Analys inkluderande effekt av bakgrundsvariabler har gjorts med Mantel-Haenzel-teknik. SPSS och SAS har använts vid beräkningarna. 7

8 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Resultat Trivsel i bostaden Tabell 4 visar hur respondenterna uppgav sig trivas i sin bostad. Tabell 4. Trivsel i bostaden (% av de svarande) i de olika områdena av samt Ödsmål och Kungälv. Område norr mitt syd Ödsmål Kungälv Svar, antal Trivsel i bostaden, % Mycket bra Bra Inte särskilt bra 3,4 7,1 0,9 0,9 1,5 Dåligt ,9 0 Ej svarat 0 1, Tabellen visar att en stor majoritet sa sig trivas mycket bra eller bra i sin bostad. Bara någon enstaka person uppger sig trivas dåligt. Andelen som trivdes mycket bra var lägst i mitt och högst i norr (statistiskt signifikant skillnad mellan mitt och syd eller norr). Störning av olika olägenhetskällor Tabell 5 visar andelen svaranden som i undersökningen uppgav sig vara mycket störda av olika olägenhetskällor, och tabell 6 visar andelen som uppgav sig vara störda eller mycket störda. 8

9 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Tabell 5. Andelen mycket störda av olika olägenhetskällor (% av antal respondenter) i respektive område. Område norr mitt syd Ödsmål Kungälv Svar, Antal Mycket störda av, % Buller från vägtrafik 4,6 6,1 3,4 0,9 6,9 Avgaser från motorfordon 1,1 0 1,7 0 2,3 Industribuller 8,0 2,0 0,9 8,1 0 Lukt från industri/verkstad 1, ,8 0 Damm/sot i luften 3,4 0 0,9 2,7 0,8 Föroreningar från vedeldning 2,3 1,0 0,9 0,9 0,8 Buller från grannar 1,1 2,0 2,6 0 0 Tabell 6. Andelen störda eller mycket störda av olika olägenhetskällor (% av antal respondenter) i respektive område. Område norr mitt syd Ödsmål Kungälv Svar, Antal Störda eller mycket störda av, % Buller från vägtrafik Avgaser från motorfordon 9,2 12 6,0 3,6 12 Industribuller ,8 Lukt från industri/verkstad ,8 27 3,1 Damm/sot i luften Föroreningar från vedeldning 5,7 4,1 6,9 14 5,4 Buller från grannar 3,4 13 6, Tabellerna visar att andelarna störda och mycket störda av buller från industrin är större i det exponerade området än i kontrollområdet Kungälv. De är också signifikant större i norra och Ödsmål än i de andra exponerade områdena. Störning av lukt från industrier var också lägst i Kungälv och högst i Ödsmål och norra 9

10 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Stenungssund, samt i mitt. Det fanns också en tendens till högre andel mycket störda av damm/sot i luften i norra och Ödsmål. Av de olika källor till störningar vi frågade efter var industribuller den viktigaste källan i och den minsta i kontrollområdet Kungälv. Störningar beroende på lukt från industrin var den tredje största efter buller från vägtrafik, som var den största i Kungälv. Störningar av icke-industrirelaterade orsaker var ungefär lika vanliga i och Ödsmål som i Kungälv. De anställda i den petrokemiska industrin, med hänsyn tagen till område, uppgav sig vara signifikant mindre störda av industribuller. De hade även en tendens att störas mindre av lukt från industri. Det fanns också (i hela gruppen sammanslagen) ett omvänt samband mellan grad av störning (industrilukt, industribuller, buller från grannar, damm/sot) och trivsel i bostaden. Nedan i diagram 1-5 jämförs störningsgraden av olika källor med den som rapporterades i tidigare undersökningar, framförallt med den senaste utförd. Störning av lukt från industrin % mycket störda störda norr mitt syd Ödsmål Kungälv Diagram 1. Andelarna störda och mycket störda av lukt från industrin (% av antal respondenter),,, och i respektive område. Diagram 1 visar att andelen störda och mycket störda av lukt från industrin är väsentligen oförändrad jämfört med senaste undersökningen. Det skedde en minskning i norr mellan och och i södra och Ödsmål mellan och. Även i mitt sjönk andelen störda mellan och. Störningarna är betydligt större i och Ödsmål än kontrollområdet Kungälv. Den del av som har lägst andel störda är syd, som är längst ifrån de petrokemiska industrierna (signifikant lägre än norr). 10

11 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Störning av buller från industrin % mycket störda störda norr mitt syd Ödsmål Kungälv Diagram 2. Andelarna störda och mycket störda av buller från industrin (% av antal respondenter),,, och i respektive område. Diagram 2 visar att betydligt större andel respondenter upplever sig vara störda och mycket störda av industribuller i Ödsmål jämfört med vad som rapporterats i tidigare undersökningar (skillnaden är statistiskt signifikant), men inga större förändringar syns i de andra områdena. Störningarna är betydligt vanligare i och Ödsmål än kontrollområdet Kungälv. Störning av damm/sot % mycket störda störda norr mitt syd Ödsmål Kungälv Diagram 3. Andel störda och mycket störda av damm/sot i luften (% av antal respondenter),,, och i respektive område. 11

12 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Inga signifikanta skillnader ses i hur många som rapporterar sig störda/mycket störda av damm/sot i luften jämfört med. Störning av vägbuller % mycket störda störda norr mitt syd Ödsmål Kungälv Diagram 4. Andelarna störda och mycket störda av buller från vägtrafik (% av antal respondenter),,, och i respektive område. Andelarna som uppger sig störda/mycket störda av buller från vägtrafik har ökat signifikant i syd och Kungälv jämfört med undersökningen. Störning av avgaser från motorfordon % mycket störda störda norr mitt syd Ödsmål Kungälv Diagram 5. Andel störda och mycket störda av avgaser från motorfordon (% av antal respondenter),,, och i respektive område. 12

13 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Diagram 5 visar inga signifikanta skillnader i andel störda/mycket störda av avgaser från motorfordon jämfört med. Oro för olika miljöfaktorer Andelen personer som uttryckte oro för olika miljöfaktorer redovisas i tabell 7 och 8. Tabell 7. Andel personer (% av antal respondenter) som uppger oro dagligen eller nästan dagligen för olika hälsorisker och olycksrisker i respektive område. Område Ödsmål Kungälv norr mitt syd Svar, antal Dagligen eller nästan dagligen Olycksrisker i samband med 1,1 5,1 2,6 5,4 6,9 vägtrafik Olycksrisker i samband med 1,1 1,0 0 0,9 0 tågtrafik Hälsopåverkan i samband med luftföroreningar 0 5,1 0 1,8 0,8 från trafik Hälsopåverkan i samband med luftföroreningar 1,1 7,1 0,9 7,2 2,3 från industrin Olyckshändelser i samband med industriell verksamhet 4,6 5,1 1,7 2,7 0,8 13

14 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Tabell 8. Andel personer (% av antal respondenter) som uppger oro ibland, periodvis eller mera ofta för olika hälsorisker och olycksrisker i respektive område. Område norr mitt syd Ödsmål Kungälv Svar, antal Ibland eller periodvis Olycksrisker i samband med vägtrafik Olycksrisker i samband med ,9 6,3 6,9 tågtrafik Hälsopåverkan i samband med luftföroreningar från trafik Hälsopåverkan i samband med luftföroreningar från industrin Olyckshändelser i samband med industriell verksamhet Tabellerna visar att oron för hälsoeffekter av luftföroreningar från industrin och för olyckshändelser i samband med industriell verksamhet är lägre i kontrollområdet Kungälv än i de exponerade områdena och Ödsmål. Oron för hälsorisker i samband med luftföroreningar från industrin är störst i mitt och Ödsmål. I dessa områden är även flest oroliga ibland eller periodvis för olyckshändelser i samband med industriell verksamhet. Det är en tendens till att fler är oroliga dagligen för olyckshändelser i samband med industriell verksamhet i norra och mellersta. Oron för olycksrisker i samband med vägtrafik är lika hög som oro för hälsoeffekter av luftföroreningar från industrin även i de exponerade områdena. Det respondenterna totalt sett är minst oroliga för är olycksrisker i samband med tågtrafik. De som uppgav att de var anställda i den petrokemiska industrin var signifikant mindre oroade för hälsopåverkan av luftföroreningar från industrin. Cirka 34 % av alla svarande uppgav att de aldrig eller nästan aldrig oroade sig för något av det som efterfrågades. Denna andel var något mindre i mitt och Ödsmål än i de övriga områdena. 14

15 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 I diagram 6 och 7 visas hur mycket oro respondenterna angav sig uppleva jämfört med de tidigare undersökningar där samma fråga ställts. % 60 Oro för hälsopåverkan av luftföroreningar från industri oro, dagligen eller nästan dagligen oro, ibland eller periodvis norr mitt syd Ödsmål Kungälv Diagram 6. Andelarna som uppgav sig uppleva oro dagligen eller nästan dagligen/ibland eller periodvis (% av antal respondenter) för hälsopåverkan i samband med luftföroreningar från industri, och i respektive område. Vi ser i diagram 6 att signifikant färre uppgav sig uppleva oro i norra jämfört med de tidigare undersökningar där samma fråga ställts. I Ödsmål och mitt uppgav sig över hälften av respondenterna uppleva oro för luftföroreningar från industrin dagligen eller nästan dagligen/ibland eller periodvis mot bara en femtedel i kontrollgruppen Kungälv 15

16 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 % 60 Oro för olyckshändelser i samband med industriell verksamhet oro, dagligen eller nästan dagligen oro, ibland eller periodvis norr mitt syd Ödsmål Kungälv Diagram 7. Andel som uppgav sig uppleva oro dagligen eller nästan dagligen/ibland eller periodvis (% av antal respondenter) för olyckshändelser i samband med industriell verksamhet, och i respektive område. Inga signifikanta förändringar i hur stor andel som uppgav sig uppleva oro för hälsopåverkan i samband med industriell aktivitet har skett mellan och. Andelen oroliga är betydligt lägre i kontrollgruppen. När analyserna upprepades med hänsyn tagen till kön blev skillnaderna större eftersom kvinnor i genomsnitt var mer oroade än män, och andelen kvinnor i kontrollgruppen var högre. Egen hälsa Tabell 9 visar andelen respondenter som uppgav olika symtom en/ett par gånger per vecka eller oftare. 16

17 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Tabell 9. Andelen personer (% antal respondenter) som uppgav olika symtom en/ett par ggr/vecka eller oftare i respektive område. Område norr mitt syd Ödsmål Kungälv Svar, antal Symtom Huvudvärk ,6 15 9,2 Trötthet Sömnsvårigheter Irritation i ögon 3,4 9,2 5,2 9,0 11 Irritation i näsa 3,4 5,1 3,4 9,0 6,9 Irritation i hals 0 4,1 0,9 3,6 9,2 Andnöd vid ansträngning 3,4 7,1 1,7 6,3 9,2 "Pip i bröstet" 2,3 5,1 1,7 3,6 6,9 Rethosta/torrhosta 3,4 11 6,0 7,2 11 Inga symtom rapporterades oftare i det exponerade området än i kontrollområdet. Tendensen är snarare den motsatta gällande luftvägssymtom (irritation näsa/hals/andnöd, pip i bröstet, hosta). Tabell 10 visar andel som uppgav symtom för astma, hösnuva och olika allergier, samt vilka som uppger de har läkardiagnosticerad astma eller hösnuva. Tabell 10. Andelen respondenter (% av alla) som uppgivit besvär av astma och hösnuva, om de har läkardiagnos på detta och andelen som uppger sig vara allergisk mot olika ämnen. Område Ödsmål Kungälv norr mitt syd Svar, Antal Besvär Hösnuva Astma 4,6 7,1 8,6 4,5 6,2 Läkardiagnos Hösnuva ,2 Astma 3,4 7,1 6,9 5,4 4,6 Allergi Födoämnen 11 9,2 6,0 5,4 4,6 Läkemedel ,6 11 6,2 Pollen Djur ,

18 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Tendensen till lägre andel med subjektiva symtom på hösnuva i kontrollgruppen Kungälv än i de övriga områdena var inte statistiskt signifikant för hela gruppen. Vi såg dock att en sådan skillnad fanns bland kvinnor, men inte hos män. Astmafrekvensen skiljde sig inte anmärkningsvärt mellan områdena, och inte heller förekomsten av allergier. Egna kommentarer Ett knappt hundratal av respondenterna valde att bidra med egna kommentarer, vissa kortfattade och andra om många olika ämnen. Ungefär hälften av kommentarerna handlade om personens egen hälsa och egna sjukdomar, framför allt egna allergier. En femtedel handlade om trafik och då mestadels om var vägar var dåliga, farliga och/eller störande och kanske borde ha byggts annorlunda. En knapp femtedel kommenterade industrin. Flera skrev där att de stördes av fackling, eller att det var vid fackling man upplevde de störningar man angivit. Några kommenterade frågorna eller förklarade sina svar ytterligare. Ungefär en tredjedel av kommentarerna rörde vitt spridda områden som att tacka för enkäten, berätta om sitt liv eller att klaga på kommunens service. 18

19 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Diskussion Enkätstudien, som utförts av Arbets- och miljömedicin efter önskemål från kommunen och industrierna, ger en indikation på hur människor i s kommun upplever sin närmiljö och hur mycket de besväras och oroas av olika exponeringskällor. De olika områden vi undersökt har olika stor befolkning vilket gör att rapporterade störningar i olika områden berör olika många människor. En viss andel i norra eller Ödsmål representerar betydligt färre människor än samma andel i framförallt södra. Huvudresultaten Undersökningen visar att de flesta boende i och Ödsmål trivs bra i sin bostad, ungefär lika stor andel som i Kungälv. Det är dock cirka 30 % som ibland är störda av industribuller, varav i Norr och Ödsmål 8 % är mycket störda. Cirka 20 % är ibland störda av lukt från industrin (dock endast några enstaka mycket störda). Detta visar tydligt att industrin påverkar människors närmiljö. Luktstörningarna har minskat betydligt sedan början av 1990-talet, medan bullerstörningarna snarast har ökat. Cirka en tredjedel av de svarande är periodvis oroliga för utsläpp av luftföroreningar från industrin och lika många för risken för industriolyckor. Cirka 5 % är oroliga nästan dagligen. Förekomsten av oro har varit ungefär densamma sedan. Både störningar och oro är mindre uttalade i syd, som ligger längst från industrin. Enkätsvaren när det gäller symptom och sjukdomar skiljer sig inte påtagligt mellan /Ödsmål och Kungälv. Störningar Det har skett en betydande ökning i andelen störda av buller från industrin i Ödsmål jämfört med, utan att störning av andra faktorer har ökat där. En förklaring till detta kan vara att fackeltoppen i Perstorps närliggande fabrik år 2000 byttes till en modernare som låter mera vid förbränning av propan/propen och detta skedde även ovanligt mycket under den period då den senaste undersökningen utfördes. Andra orsaker är dock också möjliga, t.ex. blåste vinden ovanligt mycket i riktning från det närmaste industriområdet mot Ödsmål under perioden. I övriga områden är andelarna störda jämförbara med dem som rapporterades, och störningar av lukt är fortsatt lägre än vad de var på 80-talet och det tidiga 90-talet då åtgärder vidtogs för att minska utsläppen. Det kan diskuteras vilken grad av störning som skall anses acceptabel. Ett visst stöd för att störningen från industri är acceptabel kan kanske fås i att den stora majoriteten anger sig trivas bra eller mycket bra i sin bostad, trots störningen från industrin. Trivseln verkar inte påverkas mest av närhet till industrin utan främst av bostadstyp, med sämre trivsel i flerfamiljshus än i enfamiljshus. Visserligen fanns det i hela gruppen 19

20 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 ett samband mellan trivsel och störningar, men det är svårt att veta vad som är orsak och verkan och i vilken mån detta påverkas av andra faktorer, t ex bostadstyp. Industribuller är den största orsaken till störning i de exponerade områdena i och Ödsmål, men den minsta i kontrollområdet Kungälv, vilket visar att det är en betydande störning. Det är dock inte särskilt förvånande att man besväras mer av industri i dess närhet än annars. När det gäller industribuller kan en jämförelse göras med vad man ansett vara acceptabelt för bullerstörningar från vägtrafik. Vid det riktvärde som riksdagen fastställt för vägtrafikbuller utomhus vid fasad 55dBA 1 som 24 tim ekvivalentnivå brukar cirka 26 % ange att de är störda och 10 % mycket störda. vi I norra och Ödsmål, de två områden med mest störning i denna undersökning, var färre än detta (cirka 8 %) mycket störda av industribuller. Fler var dock störda (cirka 32 % respektive 37 %), vilket visar på hög grad av störning av industribuller. Utbyggnaden av industrin med ökad produktion leder också till ökade tunga transporter. Det var dock bara i syd och Kungälv vi såg en signifikant ökad andel störda av buller från vägtrafik, och inte i områdena närmast industrin. Vi efterfrågade inte i enkäten vilka vägar som var den dominerande orsaken till störningen. De mest trafikerade vägarna i området är dock E6, Göteborgsvägen och Industrivägen. Oro Att cirka en tredjedel är periodvis oroliga för utsläpp av luftföroreningar från industrin och lika många för risken för industriolyckor är en hög siffra. För de cirka 5 % som uppger att de är oroliga nästan dagligen innebär det rimligen en försämrad livskvalitet. Förekomsten av oro är klart högre än i kontrollområdet, men har varit ungefär densamma sedan. Oron beror sannolikt både på objektiva och subjektiva faktorer. Med objektiva faktorer menas här att utsläpp av potentiellt hälsofarliga ämnen faktiskt sker och att det finns en risk för olyckor. Med subjektiva faktorer menas här att diskussioner i massmedia kring både denna industri och miljöproblem i allmänhet kan påverka tendensen till oro. Vi kan inte här säga vad som är orsaken till att oron för hälsoeffekter till följd av utsläpp från industrin minskat i norra, och vidare undersökning av orsaken vore intressant. Att de anställda i industrin skulle vara mindre oroliga var väntat. Dels har de mera kunskap och är vana vid större risker i sitt arbete och dels bör de vara mera positivt inställda till industrin än andra eftersom de är beroende av den för sin försörjning. 1 Omräknat till svensk standard från den europeiska standarden Lden. 20

21 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 Självrapporterad sjuklighet Vi såg inga säkerhetsställda skillnader i självupplevd hälsa och rapporterade symtom mellan +Ödsmål och Kungälv. Det fanns en tendens till högre andel som uppgav hösnuva i det undersökta området jämfört med Kungälv, men för övriga luftvägssymptom snarare en tendens till att de rapporterades i mindre utsträckning i och Ödsmål. Vi ser därför inga tecken på att industriexponeringen skulle ha negativ effekt på människors självrapporterade sjuklighet. Hur säkra är resultaten? Starka sidor i denna studie är att enkäterna gått ut till slumpmässigt valda personer, att enkätfrågorna är identiska med dem som använts ända sedan 1980-talet samt att svarsfrekvensen är hög över 70 %. Bortfall och svarsfrekvenser är ungefär likvärdiga med vad som var fallet vid undersökningen, och på grund av urvalsmetoden något bättre än. En svaghet är att för delområden blir den slumpmässiga osäkerheten ganska hög, särskilt för sällsynta besvär. När andelen besvär ligger kring 30 % (som vid lukt- och bullerstörningar eller oro ibland) bland 400 svarande (+Ödsmål) motsvarar den slumpmässiga osäkerheten (95 % konfidensintervall) 30 % ± 5 %. Bland 100 svarande är motsvarande osäkerhet cirka 30 % ± 10 %. För kraftiga bullerstörningar i Ödsmål (8 % mycket störda) innebär den slumpmässiga osäkerheten att den sanna förekomsten skulle kunna ligga mellan 3 och 13 % (95 % konfidensintervall), alltså en stor osäkerhet. Vi har i huvudsak presenterat och jämfört resultat mellan områden utan att ta hänsyn till andra faktorer (bostadstyp, sociala faktorer etc.). Endast i några fall har vi tagit hänsyn till mer än en faktor (kön + område, arbete i petrokemisk industri + område). Mer sofistikerade multivariata analyser är möjliga, men resultaten kan bli osäkra beroende på litet antal individer per område. Det har utförts undersökningar om störningar i ungefär vart femte år och det går inte att utesluta att medvetenheten om undersökningarna påverkar respondenterna att bli mer uppmärksamma på störningar och olägenheter. Vi ser dock ingen generell ökning av oro som skulle tyda på något sådant. Resultaten i en sådan här undersökning påverkas mycket av svarandens attityd, förutom att olika människor kan besväras i olika hög grad av samma exponering. Vad kan göras? När det gäller luktstörningar är situationen ungefär oförändrad sedan. För att kunna knyta luktstörningarna till specifika utsläpp och använda dem som grund för åtgärder behövs bättre data om när störningarna uppträder och deras karaktär. En möjlighet vore att göra en ny undersökning av vilka som störs av lukt i ett visst 21

22 Olägenheter till följd av petrokemisk industri i 19 september 2007 område och därefter intervjua ett antal av dem för att ta reda på om de kan knyta lukten till någon viss industri. Samma metod kan användas för att undersöka orsakerna bakom ökningen av bullerstörningar i Ödsmål. Om orsaken till det sistnämnda är den nya fackeltoppen går detta troligen att åtgärda på teknisk väg. Mer kunskap om vad som gör skillnad är särskilt lämpligt med tanke på de framtida utbyggnader som planeras i området. Den kvarstående oro som finns för utsläpp och olycksrisker kan å ena sidan ses som ett sundhetstecken, att man bryr sig om sin närmiljö och vill att den skall vara så trygg så möjligt. Å andra sidan är halterna av främmande ämnen i närområdet låga och olycksfall som drabbar närboende kring industrier är mycket ovanliga. Oro för industriell verksamhet minskar i allmänhet vid öppenhet, ökad information och kontakt med befolkningen. Exempel på insatser som kan tänkas ha betydelse är information om processerna och om driftstörningar samt öppet-hus och liknade verksamheter. Referenser i Miljö i. Slutrapport från Miljöutredningen för (MUST). Naturvårdverkets rapport : ii Åhrlin U, Björkman M, Rylander R. Olägenheter till följd av petrokemisk industri i. Statens naturvårdsverk rapport 3205, : pp iii Axelsson G, Rylander R. Olägenheter till följd av petrokemisk industri i. Rapport 4/93. Institutionen för Miljömedicin, Göteborgs Universitet, 1993: pp iv Skånberg A, Rylander R, Axelsson G. Olägenheter till följd av petrokemisk industri en undersökning i. Rapport 2/2000. Avdelningen för Miljömedicin, Göteborgs Universitet, v Kartläggning av besvär och cancerinsjuknande Enkätundersökning. Teknisk rapport, Enkätenheten Statistiska centralbyrån. vi Position paper on dose response relationships between transportation noise and annoyance EU s future noise policy, Working group 2 dose/effect. Office for official publications of the European Communities, Luxembourg,

23 APPENDIX 1. Tabeller 2. Informationsbrev 3. Enkät

24

25 Appendix 1 Tabeller Tabell 11. Andelen respondenter (% av alla) som angett olika grad av störning av olika källor. Område Ödsmål Kungälv norr mitt syd Svar, Antal Buller från vägtrafik Störs/besväras ej Störs/besväras Störs/besväras mycket 4,6 6,1 3,4 0,9 6,9 Ej svarat/felaktigt ifyllt 3,4 3,1 0,9 4,5 3,1 Avgaser från motorfordon Störs/besväras ej Störs/besväras 8,0 12 4,3 3,6 10 Störs/besväras mycket 1,1 0 1,7 0 2,3 Ej svarat/felaktigt ifyllt 4,6 3,1 2,1 8,1 7,7 Industribuller Störs/besväras ej Störs/besväras ,8 Störs/besväras mycket 8,0 2,0 0,9 8,1 0 Ej svarat/felaktigt ifyllt 1,1 4,1 0,9 0,9 7,7 Lukt från industri/verkstad Störs/besväras ej Störs/besväras ,8 25 3,1 Störs/besväras mycket 1, ,8 0 Ej svarat/felaktigt ifyllt 4,6 4,1 3,4 4,5 7,7 Damm/sot i luften Störs/besväras ej Störs/besväras Störs/besväras mycket 3,4 0 0,9 2,7 0,8 Ej svarat/felaktigt ifyllt 5,7 5,1 2,6 9,0 6,9 Föroreningar från vedeldning Störs/besväras ej Störs/besväras 3,4 3,1 6,0 13 4,6 Störs/besväras mycket 2,3 1,0 0,9 0,9 0,8 Ej svarat/felaktigt ifyllt 4,6 6,1 3,4 7,2 6,9 Buller från grannar Störs/besväras ej Störs/besväras 2,3 10 4, Störs/besväras mycket 1,1 2,5 2,6 0 0 Ej svarat/felaktigt ifyllt 6,9 5,1 3,4 7,2 4,6

26 Tabell 12. Andelen respondenter (% av alla) som angett olika grad av oro för olika källor. Område Ödsmål Kungälv norr mitt syd Svar, antal Olycksrisker i samband med vägtrafik Aldrig eller nästan aldrig Ibland eller periodvis Dagligen eller nästan dagligen 1,1 5,1 2,6 5,4 6,9 Ej svarat/felaktigt ifyllt 3,4 1,0 2,6 4,5 2,3 Olycksrisker i samband med tågtrafik Aldrig eller nästan aldrig Ibland eller periodvis ,9 5,4 6,9 Dagligen eller nästan dagligen 1,1 1,0 0 0,9 0 Ej svarat/felaktigt ifyllt 3,4 1,0 1,7 5,4 4,6 Hälsopåverkan i samband med luftföroreningar från trafik Aldrig eller nästan aldrig Ibland eller periodvis Dagligen eller nästan dagligen 0 5,1 0 1,8 0,8 Ej svarat/felaktigt ifyllt 3,4 2,0 1,7 5,4 3,1 Hälsopåverkan i samband med luftföroreningar från industrin Aldrig eller nästan aldrig Ibland eller periodvis Dagligen eller nästan dagligen 1,1 7,1 0,9 7,2 2,3 Ej svarat/felaktigt ifyllt 3,4 1,0 1,7 2,7 3,8 Olyckshändelser i samband med industriell verksamhet Aldrig eller nästan aldrig Ibland eller periodvis Dagligen eller nästan dagligen 4,6 5,1 1,7 2,7 0,8 Ej svarat/felaktigt ifyllt 3,4 1,0 0,9 4,5 4,6

27 Appendix 2 Informationsbrev Oktober Miljö och olägenheter Undersökning i och Kungälv Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum och Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet undersöker i projekt sambandet mellan miljö och hälsa. Under hösten utför vi en undersökning av miljöfaktorer i s och Kungälvs kommuner. Åtta hundra personer, av vilka du är en, har av Statistiska centralbyrån slumpmässigt utvalts att delta i undersökningen. Syftet med undersökningen är att kartlägga olägenheter till följd av olika miljöfaktorer. Den är en uppföljning av de undersökningar som gjordes i MUSTundersökningen (miljöutredningen i ) och senare. Resultaten används som ett underlag för myndigheter och redovisas i en rapport. Vi är tacksamma för din hjälp i undersökningen. Besvara det bifogade frågeformuläret och returnera det till oss i det portofria svarskuvertet från Statistiska centralbyrån. Deltagandet är helt frivilligt men ju fler som svarar, ju bättre underlag får vi för våra bedömningar. Inkomna svar kommer att bearbetas statistiskt och i den slutliga rapporten går det inte att spåra en enskild deltagares svar. Formulären är numrerade för att vi ska kunna bocka av inkomna svar personuppgifter såsom namn, adress och födelsenummer registreras inte. Om du har frågor om undersökningen, ring oss gärna. Lars Barregård Gösta Axelsson Leo Stockfelt Professor Professor Med.kand Tfn Tfn POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX HEMSIDA POSTGIRO Västra Götalandsregionens Medicinaregatan Miljömedicinska Centrum Göteborg Box 414, Göteborg

28

29 Appendix 3 - Enkät Nr FRÅGEFORMULÄR OM MILJÖ OCH OLÄGENHETER Fyll först i dessa uppgifter om dig själv! Jag bor ej på angiven adress: Kön: man kvinna Civilstånd: ogift gift/sammanboende Ålder:... år skild änka/änkling Har hemmavarande barn i åldern 0-18 år ja nej Vilken är Din nuvarande förvärvssituation? yrkesarbetande överhuvudtaget, eller i arbetsmarknadsåtgärder. yrkesarbetande i den petrokemiska industrin (vilken?....) studerande ålderspensionär, sjukpensionär eller annan typ av pensionär. hemarbetande arbetslös DIN BOENDEMILJÖ 1. Vilken typ av bostad har du? hyreslägenhet insatslägenhet radhus/kedjehus villa 2. Hur länge har du bott i din nuvarande bostad?... år 3. Hur trivs du med din bostad? mycket bra bra inte särskilt bra dåligt

30 5. I ett bostadsområde kan det förekomma olägenheter av olika slag. Ange om du störs/besväras av något av följande, när du vistas i eller strax utanför din bostad. Störs/besväras Störs/besväras ej Störs/besväras mycket - buller från vägtrafik - avgaser från motorfordon - industribuller - lukt från industri/verkstad - damm/sot i luften - föroreningar från vedeldning - buller från grannar 6. Olägenhetskällor i miljön kan, förutom att orsaka störning, också ge upphov till oro. Hur ofta upplever du oro, gällande dig själv eller dina anhöriga, för: - olycksfallsrisker i samband med vägtrafik - olycksfallsrisker i samband med tågtrafik - hälsopåverkan i samband med luftföroreningar från trafik - hälsopåverkan i samband med luftföroreningar från industri - olyckshändelser i samband med Industriell verksamhet aldrig eller ibland eller dagligen eller nästan aldrig periodvis nästan dagligen

31 1. Hur ofta har du: Huvudvärk Trötthet Sömnsvårigheter Irritation i ögon Irritation i näsa Irritation i hals Andnöd vid ansträngning Pip i bröstet Rethosta/torrhosta DIN HÄLSA ett par ggr/år en/ett par en/ett par nästan eller mer sällan ggr/månad ggr/vecka varje dag 2. Har du något av följande besvär: Läkardiagnostiserat: hösnuva, allergisk snuva astma Nej Ja Nej Ja 3. Är du allergisk mot: födoämnen läkemedel pollen djur Nej Ja Ytterligare kommentarer kan lämnas nedan! Tack för din värdefulla hjälp!!! Sänd enkäten till oss i det portofria svarskuvertet