Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Transkript

1 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset, Örebro

2 Bakgrund Klagomål på inomhusklimatet har förekommit i stor utsträckning under det sista decenniet. Begreppet sjuka hus har introducerats och avser byggnader där arbetstagarna eller de boende uppger symtom som i stor utsträckning hänförs till brister i inomhusklimatet i högre utsträckning än normalt. Detta begrepp är dock vagt eftersom man inte riktigt vet vad som är normalt. Det finns därför ett starkt behov av att finna prevalensen av klagomål och symtom i normala friska byggnader. Avsikten med denna rapport är att redovisa referensdata för friska hus för frågeformulär MM 040 NA inomhusklimat (arbetsmiljö) i form av prevalensdata för såväl besvärande miljöfaktorer som symtom (Bilaga 1). Metod och material Formulär skickades till samtliga arbetstagare på 15 arbetsplatser spridda över hela landet. Dessa arbetsplatser hade utvalts i samråd med representanter för främst företagshälsovården som varande sannolikt friska eftersom inga klagomål på inomhusklimatet noterats. Under resultatanalysen framgick dock att 6 av dessa 15 arbetsplatser hade mer eller mindre uttalade klagomål på inomhusklimatet. Vi bedömde det inte som rimligt att klagomålsfrekvenser överstigande 40 % för någon av de väsentligaste miljöfaktorerna var förenligt med begreppet friskt hus. I den fortsatta analysen redovisas resultatet från de nio övriga byggnaderna. Referensmaterialet baseras på 319 arbetstagare vid två skolor samt sju kontorsbyggnader med varierande verksamhet. Arbetstagare från såväl privat, kommunal som statlig verksamhet ingår. 136 arbetstagare är män, resterande 183 kvinnor. Referensdata 2

3 I Tabell 1 redovisas bakgrundsdata för den aktuella populationen. Tabell 1. Bakgrundsdata. Faktorer Män Kvinnor Totalt Antal Ålder (år) - medelvärde median Rökvanor (%) - rökare Astma (%) Hösnuva (%) Eksem (%) Allergisk disp. * (%) Allergi i familjen (5) * Aktuella eller tidigare besvär i form av astma eller hösnuva Resultat I Figur 1 redovisas referensdata för miljöfaktorerna. Enbart alternativet Ja, ofta beaktas. Ur Tabell 2 framgår också standarddeviation och variationsvidd för de nio byggnaderna. Ett enstaka avvikande värde (markerat i Tabell 2) ingår ej i underlaget för beräkningarna. MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Belysning (11) Damm och smuts (12) Drag (1) Buller (10) För hög rumstemperatur (2) Andras tobaksrök (9) 40% 80% Varierande rumstemperatur (3) Statisk elektricitet (8) För låg rumstemperatur (4) Obehaglig lukt (7) Torr luft (6) Instängd "dålig" luft (5) Figur 1. Prevalensen av ofta besvärande miljöfaktorer uttryckt i %. Referensdata 3

4 Tabell 2. Prevalensen klagomål på inomhusklimatet (referensdata) samt standarddeviation och variationsvidd för de nio referensbyggnaderna (uttryckt i %). Referensdata Standarddeviation Variationsvidd 1 Drag 4 4, För hög rumstemperatur 5 3, Varierande rumstemperatur 5 5, För låg rumstemperatur 5 7, Instängd dålig luft 10 8, Torr luft 20 10, Obehaglig lukt 5 5, Statisk elektricitet 4 4, Andras tobaksrök 7 4, Buller 9 9, Belysning 8 8, ) 12 Damm och smuts 10 10, ) Ett avvikande värde (54 %) I Figur 2 redovisas symtomprevalenserna såväl totalt som av arbetstagarna bedömda som arbetsmiljörelaterade. Enbart alternativet Ja, ofta beaktas. Ur Tabell 3 framgår standarddeviation och variationsvidd för de olika symtomprevalenserna i de nio aktuella byggnaderna. BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna (12) Annat (13) Trötthet (1) Tung i huvudet (2) Huvudvärk (3) Fjällning/klåda i hårbotten/öron (11) 20% 40% Illamående/yrsel (4) Torr eller rodnad hud i ansiktet (10) Hosta (9) Heshet, halstorrhet (8) Irriterad, täppt eller rinnande näsa (7) Koncentrationssvårigheter (5) Klåda, sveda, irritation i ögonen (6) Figur 2. Symtomprevalenser (referensdata) uttryckt i % (yttre gräns av skuggad area). Referensdata 4

5 Antal symtom (medeltal) 0,61 0,38 Symtomprevalenser för kvinnor och män redovisas i Figur 3. BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Annat Heshet, halstorrhet Trötthet Tung i huvudet 40% Illamående/yrsel Figur 3. Symtomprevalenser för kvinnor (- -) och män (-) uttryckt i %. 20% Huvudvärk Tabell 3. Symtomprevalenserna (även arbetsmiljörelaterade), standarddeviation och variationsvidd för de olika symtomen (uttryckt i %). Symtom Arbetsrel symtom Ref Standarddeviatiovidd Variations- Ref Standard- Variations- data data deviation vidd 1 Trötthet 10 7,0 (4-21) 6 6,2 (0-17) 2 Tung i huvudet 5 5,4 (0-17) 4 5,3 (0-17) 3 Huvudvärk 5 4,4 (0-11) 4 3,4 (0-10) 4 Illamående/yrsel 1 1,4 (0-3) 1 1,1 (0-3) 5 Koncentrationssvårigheter 2 3,4 (0-10) 2 3,4 (0-10) 6 Klåda, sveda, irritation i ögonen 6 5,4 (0-14) 5 5,2 (0-14) 7 Irriterad, täppt eller rinnande näsa 9 3,3 (0-14) 5 4,4 (0-14) 8 Heshet, halstorrhet 5 3,3 (0-8) 4 2,6 (0-7) 9 Hosta 3 3,2 (0-10) 2 2,6 (0-7) 10 Torr eller rodnad hud i ansiktet 5 4,1 (0-14) 2 3,6 (0-10) 11 Fjällning/klåda i hårbotten/öron 6 4,0 (0-14) 2 2,0 (0-4) 12 Torr, kliande, rodnad hud på händerna 4 2,8 (0-10) 2 2,0 (0-5) 13 Annat 3 3,3 (0-10) 2 2,6 (0-7) Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Prevalens (%) Kvinnor Män Trötthet Tung i huvudet 5 4 Huvudvärk 7 4 Illamående/yrsel 2 1 Konc svårigheter 1 4 Klåda ögonen 7 4 Irriterad näsa 8 10 Heshet 7 2 Hosta 4 2 Torr ansiktet 6 3 Fjällning öron 7 5 Torr händerna 6 2 Annat 4 2 Antal symtom 0,69 0,51 Referensdata 5

6 Symtomprevalenser för allergiker respektive icke-allergiker redovisas i Figur 4. BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Annat Trötthet Tung i huvudet 40% Illamående/yrsel Figur 4. Symtomprevalenser för allergiker (-) resp icke-allergiker (--) uttryckt i %. 20% Huvudvärk Ickeallergiker Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Prevalens (%) Allergiker Trötthet Tung i huvudet 8 4 Huvudvärk 6 5 Illamående/yrsel 0 2 Konc svårigheter 2 2 Klåda ögonen 12 4 Irriterad näsa 16 6 Heshet 9 4 Hosta 5 3 Torr ansiktet 8 4 Fjällning öron 10 5 Torr händerna 8 4 Annat 0 4 Antal symtom 0,94 0,52 Diskussion Urvalet av referensarbetsplatser har styrts av tillgången till arbetsplatser och expertuppfatt- eller på företaget bedömt byggnaden ifråga som sannolikt frisk. Denna bedömning har ningar av vilka byggnader som ansetts vara friska och utgör således inte något slumpmässigt urval. Utgångskriterierna har varit att man inom den lokala företagshälsovårdsenheten baserats på att man inte registrerat några klagomål på inomhusklimatet och inte heller obser- verat något anmärkningsvärt vid besök i de aktuella miljöerna. Trots detta påvisas vid analysen i vissa fall relativt omfattande klagomål på inomhusklimatet i flera av objekten. Variationen för enskilda symtom och klagomål blir, med det begränsade antalet miljöer, avsevärd. Det har dock varit svårt att utöka antalet objekt av praktiska skäl då fastighetsförvaltarna eller företagen ogärna vill genomföra undersökningar i problemfria miljöer. Det aktuella begränsade studiematerialet får därför ses som det i dagsläget bästa möjliga underlaget för framställning av referensdata. Det är dock önskvärt att man i framtiden kan utöka underlaget avsevärt. Det är viktigt att man ser enkätinstrumentet som en del i en större arsenal av informationskällor. Enkätresultatet måste kompletteras med tekniska bedömningar och mätningar och det Referensdata 6

7 kan också vara aktuellt att skaffa närmare information om arbetsförhållandena för övrigt. Vid tolkningen kan det också vara värdefullt att utnyttja symtommönstret och inte enbart svarsutfallet för enskilda klagomål eller symtom. Såväl upplevelsen av inomhusklimatet som symtom hos brukarna påverkas av verksamheten som sådan. Vi vet exempelvis att sjukvårdsanställda alltid uppger höga besvärsfrekvenser av torra händer och på samma sätt störs daghemspersonal av buller i större utsträckning än andra icke-industriella arbetstagargrupper. Många studier har också påvisat att kvinnorna nästan undantagsvis uppger högre besvärsfrekvenser för de aktuella symtomen. Allergiker som grupp betraktat brukar uppge högre frekvens av slemhinnebesvär. I de flesta fall där man önskar utreda inomhusklimatet berörs små arbetstagargrupper. Det finns då inga möjligheter att göra väsentliga undergrupperingar av materialet. Det vore därför värdefullt om man kunde använda en enda uppsättning referensdata. Som framgår av Figur 3 finns vid friska inomhusklimat relativt små skillnader i symtom- mellan könen. Normalt finns därför ingen anledning att arbeta med könsspecifika frekvens referensdata. I friska miljöer utgör de inomhusklimatrelaterade besvären, baserade på individens egen bedömning, drygt 50 % av totalfrekvenserna. Hudbesvären brukar i något mindre utsträckning hänföras till problem med inomhusklimatet. Den allergiska dispositionen, här uttryckt som att nu ha eller tidigare ha haft astma eller hö- har betydelse för utfallet. Slemhinne- och hudbesvären förekommer i dubbelt så hög snuva, frekvens som hos icke-allergikerna i referensbyggnaderna. Erfarenhetsmässigt blir dock skill- naden oftast mindre i sjuka miljöer eftersom där också icke-allergikerna drabbas. Eftersom allergifrekvensen hos brukarna i referensbyggnaderna ligger kring 20 % krävs en stor andel allergiker i de studerade byggnaderna för att påverka symtomprevalenserna i någon avgörande grad. Även om det primära bortfallet är litet sker alltid ett visst bortfall i enskilda frågor. Erfaren- från användning av det aktuella frågeformuläret talar för att de som ej besvarat vissa heter frågor åtminstone ej skulle ha svarat Ja, ofta. Mot denna bakgrund bestäms prevalens- Referensdata 7

8 siffrorna som kvoten mellan den andel som besvarat frågan med Ja, ofta och totala gruppstorleken. Konklusion Referensdata för friska inomhusklimat till formulär MM 040 NA inomhusklimat (arbetsmiljö), redovisas i den aktuella rapportens Figur 1 och 2. Variabiliteten i prevalensdata är relativt stor beroende på skillnader i såväl miljöer som individkaraktäristika. Här redo- utan större problem i inomhusklimatet. Det vore dock värdefullt om underlaget kunde utökas visade referensdata bedöms, trots dessa inskränkningar, ge en acceptabel bild av en byggnad och referensdata baseras på ett större slumpmässigt urval av friska byggnader. Referensdata 8