Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat"

Transkript

1 ISSN X Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om upplevt inomhusklimat på stadens skolor Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson Mål 6 Sund inomhusmiljö

2 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Enkätundersökningarna Diskussion om metod Beräkning av överfrekvens av besvär/problem Vad är dålig inomhusmiljö Val av nivåer för klassificering Definition av sjuka hus/skolor Arbetsgång SBS Komfortvariabler Gräns för dålig inomhusmiljö Resultat Nyckeltal Bilaga 1: Andel besvärade per skola 3

4 4

5 1 Inledning I Miljöprogrammet för åren som tagits fram av Miljöförvaltningen är ett av målen Sund inomhusmiljö. Till detta finns delmål med program för arbete med riskfaktorer i inomhusmiljön. Programmen ska innebära att riskfaktorer identifieras, förebyggs och åtgärdas så långt som möjligt. Vad gäller inomhusmiljön på förskolor och skolor finns föreslaget ett nyckeltal (6.4.1) antal förskolor och skolor med inomhusproblem/antalet undersökta förskolor och skolor. Utgångsdata är enkätmaterial på förskolorna och skolorna i Stockholm. Utrednings- och statistikkontoret har sedan ett antal år på uppdrag av miljöförvaltningen genomfört omfattande enkätundersökningar bland personalen på förskolorna i staden. I enkäterna har personalen besvarat frågor om hur de uppfattar olika inomhusparametrar och hälsoaspekter samt om de förknippar sina ev. hälsobesvär med lokalerna där de arbetar. Med utgångspunkt i dessa enkäter har kriterier för att identifiera dålig inomhusmiljö på förskolor tagits fram (2002). I arbetet med motsvarande nyckeltal för skolorna har miljöförvaltningen vänt sig till USK för ett samarbete om framtagandet av indata till nyckeltal och analyser om vad som kan vara lämpliga indikatorer för att identifiera skolor med inomhusproblem. Uppläggningen av arbetet är samma som för förskolorna, dvs. belyser följande moment: Ta fram kriterier på vad som enligt enkätsvaren bör räknas som en skola med inomhusproblem. Databearbetning och dokumentation av antalet skolor med inomhusproblem/antalet undersökta skolor. Dokumentation av enkätfrågor, kriterier och databearbetning, arbetsmetoder och liknande, det som behövs för att, i slutet av programperioden, kunna göra en så likvärdig jämförelse som möjligt. Undersökningen inriktas på att försöka slå fast i vilken mån det finns en överfrekvens i beståndet av skolor av hälsobesvär som kan misstänkas ha ett samband med inneklimatet. Syftet är också att undersöka hur personal och elever bedömer olika miljöfaktorer, i första hand luftkvalitet och städning. 2 Enkätundersökningarna Mellan december 1997 och våren 2000 lät Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) genomföra enkätundersökningar på de flesta skolor i Stockholm där man frågade hur personal, elever och de yngsta barnen (LM) upplevde inomhusklimatet i skolorna. Totalt omfattades 156 skolor. Högstadie- och gymnasieelever samt personalen besvarade själva enkäten medan den för låg- och mellanstadiebarn besvarades av föräldrarna. 5

6 Vid enkätundersökningarna användes den sk Örebroenkäten som tagits fram av Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Totalt besvarades enkäterna av personer varav bland skolpersonalen. Undersökningarna har presenterats i rapporter för de (dåvarande) sex skoldistrikten samt i separata sammanställningar för respektive skola. Särskilda analyser har gjorts i samarbete med yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro när det gäller samband mellan SBS symptom och upplevelse av fysisk och psykosocial arbetsmiljö, förekomsten av allergier bland invandrarbarn samt skolelevers matvanor och synpunkter på skolmaten i ett distrikt. Enkätundersökningarna har även varit föremål för fördjupade analyser. Syftet med dessa var dels att ge en helhetsbild av upplevelsen av inomhusklimatet men också att ta fram kriterier på vad som bör räknas som en skola med dålig inomhusmiljö samt att hitta gemensamma nämnare och att dra lärdomar av det omfattande materialet. Arbetet bedrevs med den analysmodell som USK i samarbete med miljöförvaltningen tillämpat i framtagandet av motsvarande kriterier för stadens förskolor. En hel del av analysarbetet är alltså genomfört och används som underlag i föreliggande rapport. Syftet är att hitta kriterier som motsvarar de som använts för förskolorna. Enkäterna som använts på förskolorna och skolorna är emellertid inte desamma. På förskolorna har Stockholmsenkäten använts som innehåller mer detaljerade frågor om ett antal inneklimatparametrar. Det är helhetsbedömning av luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå och städning. Vidare finns frågor om upplevda besvär av ett antal parametrar inom dessa områden. Enkäten innehåller också en hälsofråga och kartlägger allergiförekomst hos personalen. Stockholmsenkäten kartlägger uppfattningar om klassrum eller arbetsrum medan Örebroenkätens generella frågor rör skolan på det hela taget. Det finns dock frågor med god överensstämmelse i enkäterna. Exempelvis ställs hälsofrågan på samma sätt. Uppföljningen av besvär skiljer sig dock något. I stockholmsenkäten frågas om man tror att besvären har samband med förskolans lokaler. I Örebroenkäterna får eleverna frågan om de tror att besvären har med skolmiljön att göra, personalen om de har med arbetsmiljön att göra. Skillnaden i uppföljningsfrågan kan ev. påverka besvärsandelen. Bedömningar av luftkvaliteten på det hela taget görs på samma sätt i de båda enkäterna med en femgradig skala från mycket bra till mycket dålig. Indikatorer på luktproblem och dålig städning finns i båda enkäterna även om frågorna inte är likalydande. För att öka jämförbarheten med förskoleundersökningen undantas LM-elevernas svar. Dessa enkäter har besvarats av barnens föräldrar. Det innebär att underlaget för att ta fram kriterier för att identifiera skolor med dålig inomhusmiljö liksom för förskolorna bygger på personalens bedömningar, för skolorna kompletterade med högstadie- och gymnasieelevers bedömningar. Antalet skolor i de olika undersökningarna samt antalet svar framgår nedan. 6

7 Tabell 1. Antal svar och antal medverkande skolor. Svar från: Summa Personal Antal skolor H/Gy elever Antal skolor I redovisningarna särskiljs personalens och elevernas svar. Om svaren läggs samman för skolan kommer elevernas svar att väga tyngst på skolor med både personal och elevsvar eftersom elevernas svar oftast är betydligt fler till antalet. 3 Diskussion om metod 3.1 Beräkning av överfrekvens av besvär/problem Kriterierna för när förskolornas inomhusmiljö skall anses bristfällig utarbetades på basis av enkätsvar från 4-5 personer upp till kanske 25 personer. Ett enskilt svar påverkar procentfördelningarna ganska mycket. Det betyder dock inte att vi inte kan säga något om olika resultat. Vad vi kan uttala oss om är om olika resultat är mer eller mindre sannolika utifrån kunskap eller antaganden om vad som är normalt. Med utgångspunkt från normalvärdet/referenstalet räknades för varje förskola ut sannolikheten för att ett visst antal anställda på förskolan skulle uppge sig ha besvär (enl. den sk binominalfördelningen). Ett utfall med osannolikt många besvärade tyder på problem med förskolan. Osannolikt många antogs vara att sannolikheten att få minst ett visst antal besvärade inte översteg 5%. Liknande beräkningar kan göras för skolor med olika antal anställda. Ju fler anställda desto mindre avvikelser från det normala kan betraktas som statistiskt signifikanta. För skolorna finns dock ofta ett större underlag av svar. Om samma sätt att beräkna sannolikhet används för dem kommer de större skolorna att falla ut vid besvärsandelar nära det valda gränsvärdet medan det på mindre skolor krävs större andel besvärade. Om antalet svar exempelvis är 20 fordras besvärsandelar överstigande 35% för signifikans medan det för skolor med 90 svar räcker med 25%. Vi väljer därför att betrakta enkätundersökningarna som totalundersökningar och svarsandelen som ett faktiskt mått på besvär. De skolor med mycket få svar bör dock uppmärksammas särskilt. Om personalens och elevernas svar läggs samman är avvikelser från det normala mycket små. Ytterligare en faktor finns att ta med i beräkningen. Det är inte säkert att alla verksamma på skolan har besvarat enkäten. För flertalet skolor är svarsfrekvenserna goda och antalet svar kan antas vara en bra bas för sannolikhetsberäkningarna. Om svarsfrekvensen är liten behöver hänsyn tas till denna vid tolkningen av överfrekvenser. 7

8 4 Vad är dålig inomhusmiljö 4.1 Valda kriterier Miljöförvaltningen har valt fyra kriterier för att klassificera förskolor med dålig inomhusmiljö. Om förskolan uppfyller något av dessa anses det vara en förskola med dålig inomhusmiljö. Kriterierna är: 1. överfrekvens av SBS3 symptom 2. mögel/stickande lukt varje vecka 3. städningen mycket dålig 4. luftkvalitet mycket dålig Som gräns för indikation på dålig inomhusmiljö valdes för SBS3 kriteriet att frekvensen skulle överstiga 5%. För mögel/stickande lukt valdes genomsnittsnivån som gränsvärde (innebar 3,8% ofta besvärad) och för mycket dålig städning och mycket dålig luftkvalitet sattes gränsvärdet till 20%. Om förskolans besvärsandel signifikant översteg dessa gränsvärden klassades inomhusmiljön som dålig. Kriterierna som väljs för att klassificera skolor med dåligt inomhusmiljö bör i så stor utsträckning som möjligt ansluta till kriterierna på förskolorna. Som inledningsvis påpekades överensstämmer hälsofrågorna och den övergripande frågan om luftkvalitet ganska väl i de enkäter som används på förskolor respektive skolor. För kriterierna lukt och städning skiljer sig enkätfrågorna även om det i båda finns frågor som belyser lukt och städning. Örebroenkäten Har du de senaste tre månaderna känt dig besvärad av någon eller några av följande faktorer i din skola? Obehaglig lukt Damm och smuts ja, ofta (varje vecka), ja, ibland, nej, aldrig ja, ofta (varje vecka), ja, ibland, nej, aldrig Vad anser du om luftkvalitén i skolsalarna i allmänhet? mycket bra, ganska bra, acceptabel, ganska dålig, mycket dålig Stockholmsenkäten Har du under de tre senaste månaderna besvärats av att luften på förskolan..haft mögellukt ja, ofta (varje vecka), ja, ibland, nej, aldrig Hur tycker du att städningen på förskolan varit under de tre senaste månaderna? Mycket bra, ganska bra, varken/eller, ganska dålig, mycket dålig 8

9 Hur tycker du att luftkvalitén i stort sett har varit på förskolan under de senaste tre månaderna? Mycket bra, ganska bra, varken/eller, ganska dålig, mycket dålig I den sista undersökningsomgången på skolorna år 2000 fanns i elevenkäten en fråga om städningen i skolan i allmänhet. Svaren på denna fråga samvarierade starkt med frågan om damm och smuts vilket innebär att damm och smuts kan användas som indikator på dålig städning. Variabeln har dock tre skalsteg jämfört med variabeln städning i förskolekriterierna som är femgradig. Det innebär att den inte diskriminerar lika väl. Att tycka att städningen är mycket dålig är starkare än att ofta besväras av damm och smuts. Som indikator på dålig inomhusmiljö på skolorna använde SISAB också besvär av hög temperatur. Denna valdes för att det finns samband mellan skolprestationer och temperatur. Vid högre rumstemperaturer minskar inlärningsförmågan. 4.2 Val av nivåer för klassificering Avgörande för hur många skolor som bedöms ha dålig inomhusmiljö är vilka gränser för besvärsnivå som väljs. Vad man kan göra är att t.ex. utgå från antaganden om vad som borde vara en normal andel besvärade. Antaganden kan göras utifrån empiriska data från friska skolor, utifrån andra arbetsmiljöer eller helt enkelt utifrån en målsättning. Därefter kan konstateras i vilken mån antalet med besvär/problem i den enskilda skolan är osannolikt hög med hänsyn till detta antagande. För skolorna väljs samma princip för indelning av kriterierna som användes för förskolorna. 4.3 Definition av sjuka hus/skolor När det gäller bostäder har miljömedicinska enheten vid Örebro använt sig av SBS3- index. Detta bildas av svarsalternativet ja, ofta på något allmänsymptom, något slemhinnebesvär och något hudsymptom samtidigt som den svarande tror att besvären hänger samman med lokalerna. Dvs. samma kriterier som ingår i WHO:s definition. I enkäter om innemiljö och hälsa i flerbostadshus i början av 1990-talet användes SBS3>5-index för att klassa sjuka hus. Det innebär att ett hus är sjukt om minst 5% av de boende har minst ett allmänsymptom, ett slemhinnesymptom och ett hudsymptom och relaterar dessa till bostaden. Med den definitionen klassades 13% av Stockholms flerbostadshus som sjuka hus och 9% av rikets flerbostadshus. Samma utgångspunkter kan användas även idag för att bilda SBS3-index. Denna indelning är den som är mest accepterad. 9

10 5 Arbetsgång 5.1 SBS3 Förekomsten av sjuka hus symptom I Örebroenkäterna ställs frågor om 12 besvär som brukar förknippas med inneklimatet. Det är fem besvär som hänför sig till allmänsymptom, fyra om olika slemhinnesymptom och tre besvär som har att göra med hudproblem. Tabell 2. Andel besvärade varje vecka respektive ej besvärad av olika hälsosymptom, H/Gy elever (n=21873). Hälsosymptom Besväras ofta (varje vecka) Besväras ofta (varje vecka) beror på skolmiljön Besväras ej Allmänsymptom: Trötthet 50,7 22,4 4,9 Tung i huvudet 20,7 12,4 29,3 Huvudvärk 19,4 11,8 26,9 Illamående/yrsel* 6,1 2,6 61,4 Koncentrationssvårigheter 20,8 12,9 21,1 Slemhinnesymptom: Klåda, sveda, irritation i ögonen 5,9 2,4 71,0 Irriterad, täppt, rinnande näsa 10,8 3,1 42,6 Heshet, halstorrhet 5,9 2,3 59,2 Hosta 5,4 1,7 54,5 Hudsymptom: Torr, rodnad hud i ansikte 8,4 2,0 68,3 Fjällning, klåda i hårbotten/öron 4,1 1,1 82,1 Torr, kliande hud på händer 6,6 1,8 76,3 * ställs inte i Stockholms inneklimatenkät Det är främst allmänsymptom som besvärat eleverna och som de förknippar med lokalerna. Vanligast är trötthet som varannan upplever besvär av varje vecka. I allmänhet förknippas flertalet besvär med förhållanden utanför skolans lokaler. Var femte förknippar dock sin trötthet med skolmiljön. Motsvarande bild av besvär bland personalen framgår av nästa tabell. 10

11 Tabell 3. Andel besvärade varje vecka respektive ej besvärad av olika hälsosymptom, skolpersonal (n=6793). Hälsosymptom Besväras ofta (varje vecka) Besväras ofta (varje vecka) beror på arbetsmiljön Besväras ej Allmänsymptom: Trötthet 38,0 25,5 8,1 Tung i huvudet 17,1 12,4 28,1 Huvudvärk 13,0 8,6 30,5 Illamående/yrsel* 2,4 0,8 75,0 Koncentrationssvårigheter 4,5 3,3 50,6 Slemhinnesymptom: Klåda, sveda, irritation i ögonen 9,2 6,2 60,0 Irriterad, täppt, rinnande näsa 11,4 6,2 51,5 Heshet, halstorrhet 11,5 8,3 47,4 Hosta 5,0 2,7 60,0 Hudsymptom: Torr, rodnad hud i ansikte 8,7 4,3 65,7 Fjällning, klåda i hårbotten/öron 7,3 2,1 73,2 Torr, kliande hud på händer 10,5 5,4 64,1 * ställs inte i Stockholms inneklimatenkät Även personalen uppger allmänsymptom i högre utsträckning än andra symptom. Trötthet är vanligast och var fjärde tror att det beror på arbetsmiljön. Slemhinnebesvär som heshet, ögonirritation och näsirritationer förknippas relativt ofta med arbetsmiljön av dem som uppger sådana besvär. Bilda SBS3-index Antal och andel personer med något symptom av typ allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom varje vecka som man hänför till skolmiljö respektive arbetsmiljö tas fram för varje skola. Allmänsymptom: En ny variabel bildas där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, illamående/yrsel eller koncentrationssvårigheter som också förknippas med skolmiljön/arbetsmiljön. Slemhinnesymptom: En ny variabel bildas där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av klåda, sveda, irritation i ögonen eller irriterad, täppt rinnande näsa eller heshet, halstorrhet eller hosta som också förknippas med skolmiljön/arbetsmiljön. Hudsymptom: En ny variabel bildas där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av torr, rodnad hus i ansiktet eller fjällning, klåda i hårbotten/öron eller torr kliande hud på händerna som också förknippas med skolmiljön/arbetsmiljön. 11

12 I följande tabell redovisas andelen med allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom. Tabell 4. Andel av elever och personal som uppger besvär inom respektive symptomgruppbesvärade varje vecka inom respektive symptomgrupp. Symptomgrupp H/Gy elever Personal Allmänsymptom 58,4 42,3 Slemhinnesymptom 18,2 23,7 Hudsymptom 14,1 18,8 Allmän- o/e slemhinne- o/e hudsymptom 63,3 55,2 Allmän- o slemhinne- o hudsymptom 5,5 5,3 En majoritet av både elever och personal uppger att de besvärats av åtminstone något av de besvär/symptom enkäten kartlägger. Vanligast är något allmänsymptom men omkring var femte har besvärats av slemhinnesymptom och nästan lika många av något hudbesvär. I följande tabell redovisas hur stor andel av elever och personal som tror att deras besvär har att göra med skolmiljön respektive arbetsmiljön. Tabell 5. Andel av elever och personal med allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom som man förknippar med skolmiljön Symptomgrupp H/Gy elever Personal Ett eller flera allmänsymptom 32,7 29,4 Ett eller flera slemhinnesymptom 6,5 15,1 Ett eller flera hudsymptom 3,6 8,6 Allmänsymptom o/e slemhinnesymptom o/e hudsymptom 35,1 38,0 Allmänsymptom och slemhinnesymptom och hudsymptom (=SBS3-1,4 2,6 symptom) Antal personer med SBS Även när besvären kopplas till skolmiljön kvarstår höga besvärsandelar både bland elever och bland personal. Mer än var tredje har besvärats av något symptom som man själv förknippar med skolmiljön eller arbetsmiljön. Vanligast är något allmänsymptom men bland personalen är också slemhinnebesvär som förknippas med arbetsmiljön relativt vanliga. Som framgår av tabell 4 är det många som upplever symptom som förknippas med dåligt inneklimat. Om vi applicerar definitionen att man ska besväras ofta inom de tre symptomgrupperna finner vi att drygt 5% eller 1210 elever och 424 personer i personalgruppen har gjort det de senaste tre månaderna. Bland personalen hänför varannan sina besvär till arbetsmiljön, bland elever gör var fjärde det. Totalt uppger närmare 500 personer, motsvarande 1,7% av samtliga, att de ofta besvärats av multipla symptom som de tror har med skolans miljö att göra. Andelen besvärade är lägre än på stadens förskolor. Där uppgav 3,5% av personalen SBS3 symptom. 12

13 5.2 Komfortvariabler I Örebroenkäten ställs frågor om man har besvärats ofta, ibland eller aldrig av ett dussin förhållanden som vi kallar komfortvariabler. Följande figur visar andel besvärade ofta (varje vecka) av olika faktorer. Där framgår att elever och vuxna för flera förhållanden gör olika bedömningar men för några är de samstämmiga. Figur 1. Andel ofta besvärade av ett antal faktorer i skolans inomhusmiljö, högstadie- och gymnasieelever samt personal. % Drag För hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur För låg rumstemperatur Instängd luft personal elever H Gy Torr luft Obehaglig lukt Statisk elektricitet Andras tobaksrök Buller Belysning svag/bländar/reflexer Damm och smuts Den största överensstämmelsen mellan elevernas och personalens bedömningar finns för instängd luft, besvärande drag och hög temperatur. De senare har dock betydligt lägre besvärsandelar. Fler elever har däremot besvärats av för låg temperatur i klassrummet. Den största skillnaden mellan elever och personal i besvärsandelar är förutom damm och smuts att betydligt fler i personalgruppen besvärats av buller och torr luft. När de gäller buller och torr luft är besvärsandelarna dubbelt så höga som bland eleverna. Besvär av obehaglig lukt eller tobaksrök upplevs i större utsträckning av eleverna. De variabler som användes för att spåra förskolor med dålig inomhusmiljö ur en komfortaspekt var personalens uppfattning om luftkvaliteten, städningen och om man har besvärats av mögel eller stickande lukt. Motsvarande variabler för skolorna (Örebroenkäten) är uppfattningen om luftkvaliteten, besvär av damm och smuts samt besvär av obehaglig lukt. Indikationer på dålig luftkvalitet ges också av upplevelse av instängd och torr luft. För skolor är besvär av hög rumstemperatur också en intressant variabel. 13

14 Av tabellen nedan framgår hur stora andelar av elever och personal som upplevt besvär. Tabell 6. Upplevelsen av luftkvalitet, damm och smuts, obehaglig lukt samt instängd luft (%). Variabel: H/Gy elever Personal Luftkvaliteten i skolsalarna Mycket/ganska dålig 6,6/21,4 8,5/27,8 Mycket/ganska bra 2,2/23,8 1,6/16,9 Damm och smuts Ofta (varje vecka) 31,5 46,8 Ibland 41,7 34,7 Aldrig 25,5 16,1 Torr luft Ofta (varje vecka) 17,1 33,7 Ibland 40,8 32,0 Aldrig 39,3 27,8 Obehaglig lukt Ofta (varje vecka) 22,4 14,5 Ibland 47,7 38,3 Aldrig 28,5 43,0 Instängd luft Ofta (varje vecka) 35,7 35,6 Ibland 46,7 40,7 Aldrig 16,4 19,1 Hög rumstemperatur Ofta (varje vecka) 9,2 10,0 Ibland 37,0 36,5 Aldrig 52,1 44,4 Mer än var fjärde elev och nästan var tredje bland skolpersonalen anser att luftkvaliteten är ganska eller mycket dålig. Instängd luft besvärar något fler än vad torr luft gör, särskilt bland eleverna. Nästan hälften av personalen har ofta (varje vecka) besvärats av damm och smuts vilket också var tredje elev uppger. Besvär av obehaglig lukt är vanligare bland eleverna. Mer än två av fem har ofta besvärats av detta (22,4%) jämfört med var sjunde bland personalen (14,5%). 5.3 Gräns för dålig inomhusmiljö Valet av gränsvärde påverkar naturligtvis hur många skolor som bedöms ha dålig inomhusmiljö. För att uppnå största möjliga jämförbarhet med kriterierna för förskolorna är det en fördel om man kan välja samma gränsvärden. För SBS3 är 5%- nivån och för komfortvariablerna 20 procentnivån för andel besvärade, den vedertagna gränsen för att börja tala om sjuka hus. För förskolorna sattes en snävare gräns för luktvariabeln. Detta kunde göras eftersom det fanns en särskild fråga om mögelförekomst, vilket är en stark indikation på dålig inomhusmiljö. I Örebroenkäten görs ingen skillnad på obehagliga lukter varför 20 procentnivån inledningsvis tillämpas även för besvär av lukter. Följande gränser väljs för indikation på dålig inomhusmiljö. Komfortvariablerna testas på 20 procentnivån. Antal personer med SBS3 besvär signifikant överstigande 5%. Antal personer som bedömer luftkvaliteten mycket dålig överstiger 20% Antal personer som ofta har besvärats av damm och smuts överstiger 20% Antal personer som ofta har besvärats av obehaglig lukt överstiger 20% Antal personer som ofta har besvärats av instängd luft överstiger 20% 14

15 Andel personer som ofta har besvärats av torr luft överstiger 20% Andel personer som ofta har besvärats av för hög rumstemperatur överstiger 20%. 5.4 Resultat Som redan svarsfördelningarna antyder ger gränsvärdena på komfortvariablerna stort utslag och många skolor överskrider 20 procentnivån. I följande tabell redovisas några statistiska spridningsmått för andel besvärade på olika skolor. Tabell 7. Max, min samt medianvärde för komfortvariablerna, procentnivåer för skolor. Ofta besvärad av: Min Median max Dålig luftkvalitet Hgy Pers Damm och smuts Hgy Pers Obehaglig lukt Hgy Pers Instängd luft Hgy Pers Torr luft Hgy Pers Hög rumstemperatur Hgy Pers Medianvärdet överstiger 20% för damm och smuts och instängd luft för såväl elever som personal. Det innebär att mer än hälften av skolorna ligger över gränsvärdet. Även för kriterierna obehaglig lukt och torr luft kommer flertalet skolor att falla ut. Medianvärdet för besvärsandelen ligger långt över 20 procentnivån på personalenkäterna. Att använda variablerna med dessa besvärsnivåer diskriminerar alltså inte mellan skolorna. Flertalet skolor kommer att ligga över gränsvärdena på ett eller flera komfortkriterier. Kraven för dålig inomhusmiljö behöver skärpas för komfortvariablerna. Ett sätt att göra detta är att kombinera variabler. Damm och smuts indikerar tillsammans med torr luft förekomst av partiklar. Obehaglig lukt ligger på samma sätt nära instängd luft. I nästa steg skärps kriterierna genom att man ofta skall ha besvärats av såväl damm och smuts som torr luft respektive obehaglig lukt och instängd luft. Hur de statistiska spridningsmåtten påverkas av skärpta kriterier framgår av följande tabell. Tabell 8. Max, min samt medianvärde för skärpta krav på komfortvariablerna damm och smuts samt obehaglig lukt, procentnivåer för skolor. Ofta besvärad av: Min Median max Damm och smuts + torr luft Hgy Pers Obehaglig lukt + instängd luft Hgy

16 Pers Skärpningen av kriterierna medför att medianvärdena sänks. Fortfarande ligger det på gränsvärdet 20% för städkriteriet (damm och smuts + torr luft) bland personalen. Den första enkätomgången 1997 saknade ytterligare frågor om städning/damm och smuts. Mellan 1998 och 2000 ställdes emellertid ytterligare frågor om vad som besvärade när det gäller damm och smuts. Var det otillräcklig eller dåligt utförd allmänstädning, dålig storstädning eller damm och smuts på skåp odyl som besvärade. Svarsalternativen varierar något olika år. Svaren visar att det både elever och personal främst besvärades av var damm och smuts på skåp o dyl. I enkäterna följs frågan om luftkvalitet upp med följdfrågor varav en är förekomst av lukter. Det finns möjlighet att bilda en luktvariabel med villkoren ofta besvärad av obehaglig lukt + förekomst av lukter. Med denna indelning kommer fler skolor att hamna över gränsvärdet. Därför väljs kriteriet obehaglig lukt + instängd luft som indikation på luktproblem. Antalet skolor som har besvärsandelar över gränsvärdena för respektive kriterier enligt ovan framgår av följande tabell. 16

17 Tabell 9. Antalet skolor som har besvärsandelen överstigande gränsvärdet. personal elever Antal % Antal % SBS Luftkvalitet mkt dålig Ofta damm och smuts + torr luft Ofta obehaglig lukt + instängd luft Ofta för hög rumstemperatur Det är främst städkriteriet som ger utfall. Nästan varannan skola ligger över gränsvärdet 20% besvärade. Med undantag av lukter är det främst personalenkäterna som ger utslag. Eleverna besväras i mindre utsträckning än vad personalen gör. Att städningen upplevs otillräcklig visar även SISABs kartläggning. Det fanns också tendenser att missnöje med städningen hade ökat. Även i förskoleenkäterna är det städningen som ger störst utslag av kriterievariablerna, dock med betydligt mindre omfattning. Oftast är det på ett kriterium skolan ligger över gränsvärdet. På var femte skola ligger den över gränsvärdet på minst två kriterier i personalenkäten. Mera ovanligt är detta på elevenkäten. Tabell 10. Andel skolor där inget, 1, 2, 3 eller 4 kriterier överskrids. Personal Elever Om dessa kriterier tillämpas kommer fortfarande hälften av skolorna bedömas ha dålig inomhusmiljö. Kriterierna diskriminerar inte tillräckligt för att identifiera skolor med dålig inomhusmiljö. För nyckeltalet görs därför ytterligare en skärpning av kriterier. För att indikera dålig inomhusmiljö skall man ofta ha besvärats av såväl damm smuts + torr luft som obehaglig lukt + instängd luft, dvs. indikatorn bildas av svar på fyra frågor. För bildandet av nyckeltalet läggs elevernas och personalens svar samman för respektive indikator. I följande tabell framgår de statistiska spridningsmåtten vid de skärpta kriterierna med elevernas och personalens svar sammanslagna. 17

18 Tabell 11. Medelvärden samt min-, max- och medianvärde för valda kriterier. Procentnivå för skolor. Kriterier: Medelvärde Min Median max SBS3 1,8 0 1,7 12,5 Mycket dålig luftkvalitet 7,0 0 7,0 34,4 Ofta (damm och smuts + torr luft +obehaglig lukt + 5,5 0 4,5 16,9 instängd luft) Ofta för hög rumstemperatur 9,7 0 8,8 50,0 6 Nyckeltal Frågorna som används för att bilda nyckeltalet är följande: SBS3: Har du under de senaste 3 månaderna haft något/några av nedanstående besvär/ symptom? (Besvara varje fråga även om du inte haft något/några besvär/symptom!) Om ja, tror du att detta beror på din skolmiljö/arbetsmiljö? Andel ofta (varje vecka) besvärade av såväl allmänsymptom som slemhinnesymptom och torrhudsymptom som förknippas med skolmiljön (elever) respektive arbetsmiljön (personal). Mycket dålig luftkvalitet: Vad anser du om luftkvaliteten i skolsalarna i allmänhet? Andel som bedömer luftkvaliteten som mycket dålig Ofta damm och smuts + torr luft + obehaglig lukt + instängd luft: Har du de senaste 3 månaderna känt dig besvärad av någon eller några av följande faktorer i din skola/på din arbetsplats? (Besvara varje fråga även om du inte känt dig besvärad!).. Damm och smuts Torr luft Obehaglig lukt Instängd ( dålig ) luft.. Andel ofta (varje vecka) besvärad av alla fyra faktorerna. 18

19 Ofta för hög rumstemperatur: Har du de senaste 3 månaderna känt dig besvärad av någon eller några av följande faktorer i din skola/på din arbetsplats? (Besvara varje fråga även om du inte känt dig besvärad!).. För hög rumstemperatur.. Andel ofta (varje vecka) besvärad av för hög rumstemperatur. Cirka hälften av skolorna saknar högstadium. På dessa finns endast svar från personalen. Det innebär att underlaget av svar varierar ganska mycket mellan skolorna. På skolor med högstadie- och gymnasieelever dominerar elevernas svar. Eftersom eleverna besväras mindre än personalen av alla kriterievariabler utom obehaglig lukt, är sannolikheten att skolan klassas bland dem med dålig inomhusmiljö mindre än där enbart personalens svar utgör underlag. Vid ett litet antal svar innebär ett enskilt svar flera procentenheter, vid 20 svar är det exempelvis värt 5%. Därför bör hänsyn tas till antalet svar så att ett utfall bygger på mer än enstaka svar. För att göra detta redovisas inte skolor där antalet svar understiger 20 om inte svarsfrekvensen är hög eller skolan är liten och svaren speglar hela personalens uppfattning. På 8 skolor understiger antalet svar 20 samtidigt som svarsfrekvensen är låg eller i något fall okänd. Om någon av dessa 8 skolor skulle falla ut på något kriterium kommer den inte att inräknas. Antalet skolor som har besvärsandelar som överstiger gränsvärdena för de fyra kriterierna framgår av följande tabell. Tabell 12. Antal och andel skolor där besvärsandelen överstiger gränsnivån. (Andel av samtliga 156). Kriterier: Antal Andel (%) SBS ,8 Mycket dålig luftkvalitet 6 3,8 Ofta (damm och smuts + torr luft +obehaglig lukt instängd luft) Ofta för hög rumstemperatur 14 9,0 Det är främst kriterierna SBS3 och hög rumstemperatur som ger utslag. När kriteriet för städning och lukt skärptes är det inte någon skola som har besvärsandelar över 20%. Endast städkriteriet skulle ge närmare en tredjedel av skolorna (30,8%) och luktkriteriet 14,1%. Andelen besvärade av de fyra faktorerna skiljer sig mycket lite mellan elever och personal, 5,5% respektive 5,3% uppger sig ofta besvärade. 30 skolor ligger över gränsvärdet för något kriterium vilket motsvarar 19% av samtliga 156 skolor. Av dessa är det 8 (5%) som ligger över gränsvärdet för två kriterier. Besvärsandelarna för de valda kriterierna på skolorna framgår av bilaga 1. 19

20 20

21 Bilaga 1. Andel besvärade per skola Värden över gränsvärdet markerade med understrykning gränsvärde: >5% >20% >20% >20% SBS3 mycket dålig luftkvalitet ofta damm/smuts o torr luft o obehaglig lukt o instängd luft ofta hög temperatur svarsfrekvens antal svar Abrahamsbergsskolan 2,2 8,9 8,7 10, Alviksskolan 1,4 11,4 6,7 9,9 76 u.s. Askebyskolan 7,4 10,7 3,3 7, Aspuddensskolan 4,4 13,7 10,6 14, Backluraskolan 3,8 7,7 0,0 3, Bagarmossens skola 2,2 6,9 6,1 6, Bandhagens komv 4,9 9,2 0,0 8, Bergholmsskolan 1,1 6,7 9,6 11, Björngårdsskolan 2,3 0,0 0,0 7, Blackebergs gymnasium 0,7 2,4 2,7 6, Blackebergskolan 9,5 15,8 7,5 8, Blomstermåla * * * * 3 u.s. Bredbyskolan 4,4 8,8 4,2 8, Bredängsskolan 3,0 9,8 11,0 16, Bromma gymnasium 0,9 14,4 9,1 19, Brommaskolan * * * * 8 u.s. Bromma skoldaghem * * * * 14 u.s. Brotorpsskolan 2,7 13,5 5,0 20, Brännkyrka gymnasium 0,8 5,6 4,5 7, Bussenhusskolan 2,3 13,6 4,0 2, Bäckahagens skola 2,0 4,4 1,9 4, Dalhagsskolan 0,0 0,0 0,0 3, Dalskolan * * * * 8 53 Djurgårdsskolan 0,0 0,0 0,0 0, Eiraskolan 5,3 28,9 15,0 10, Ekenbergsskolan 12,5 20,0 5,9 50, Ekholmsskolan 0,0 0,0 0,0 0, Elinsborgsskolan 5,4 7,9 0,0 11,4 40 u.s. Enbacksskolan 0,0 2,8 0,0 2, Engelbrektsskolan 1,2 7,1 2,3 4, Engelska skolan 7,9 15,6 16,9 17, Enskede gymnasium 0,0 2,6 0,9 7, Enskedefältets skola 11,4 20,0 4,3 22, Essinge skola 10,0 27,3 16,7 8, Estniska skolan 0,0 0,0 1,6 9,7 63 u.s. Fagersjöskolan 5,6 15,8 10,5 0, Farsta gymnasium 2,4 8,2 4,9 15, Frans Schartaus gymnasium 0,0 0,0 0,0 8, Fridhemsskolan 2,0 0,0 5,7 6, Fruängenskolan 1,4 8,8 8,0 24,2 307 u.s. Gerleborgsskolan * * * * 11 u.s. Grimstaskolan 1,7 10,9 7,2 8, Gröndalsskolan 2,9 11,8 2,7 13, Gubbängsskolan 1,4 6,4 5,8 9, Gullingeskolan 5,0 13,6 2,3 9, Gustav Vasa skola 5,7 8,8 0,0 5, Gärdesskolan 1,0 3,9 3,8 10, Hagsätraskolan 1,4 4,5 3,5 4, Hammarby skola 0,0 0,0 0,0 11, Hedvig Eleonora skola 0,0 0,0 3,3 0, Herrängens skola 2,0 0,0 0,0 7, Hjorthagens skola 0,0 0,0 0,0 0, Hjulstaskolan 1,6 2,8 3,3 3,

22 mycket dålig luftkvalitet ofta damm/smuts o torr luft o obehaglig lukt o instängd luft ofta hög temperatur svarsfrekvens SBS3 antal svar Husby gårdsskolan 9,1 12,2 2,4 2, Husbyskolan 1,3 8,4 5,1 4, Hyllingeskolan 2,2 8,7 0,0 6, Hägerstenshamnenskolan * * * * Hägerstensåsens skola 2,9 6,3 2,9 9, Hässelby gårds skola 2,9 8,4 6,0 6, Hässelby villastads skola 1,5 10,8 6,7 9, Hästhagsskolan 0,0 0,0 0,0 2, Högalidsskolan 1,6 17,5 15,3 10,2 407 u.s. Höglandsskolan 0,4 2,1 6,8 4, Hökarängens skola 1,0 4,5 4,8 8, Johan Skytteskolan 1,5 10,2 10,1 22, Johannes skola 4,5 11,6 8,0 8, Järinge skoldaghem 0,0 0,0 0,0 0,0 22 u.s. Katarina Norra skola 0,7 4,5 1,9 17, Katarina Södra skola 0,0 12,9 3,0 21, Klastorpsskolan 0,0 0,0 0,0 0, Knutbyskolan 4,8 17,6 0,0 0, Kungsholmsskolan 0,9 1,0 0,5 3, Kvarnbyskolan 2,9 0,0 2,9 3, Kvickenstorpsskolan 1,4 5,2 3,0 8, Kämpetorpsskolan 0,0 0,0 3,3 13, Kämpingeskolan 2,6 3,5 5,1 5, Lillholmsskolan 2,6 6,5 5,7 6, Loviselundsskolan 5,0 7,9 2,4 10,0 44 u.s. Långbrodals G:la skola 0,0 0,0 0,0 21, Magelungsskolan 0,0 4,5 0,0 12, Maltesholmsskolan 4,5 6,3 11,8 12,5 69 u.s. Maria skola 4,4 7,0 10,0 8, Matteus skola 0,0 5,4 2,4 2, Mälarhöjdens skola 1,8 5,5 5,5 11, Nockebyhovskolan 0,0 0,0 0,0 8, Nora Reals gymnasium 1,2 5,4 2,6 5, Norra Ängby skola 1,6 0,0 2,9 11, Nya Elementar 0,0 0,0 2,3 9, Nybohovsskolan 0,0 8,7 13,6 21, Nytorpsskolan 3,1 8,6 10,2 26, Nälstaskolan 1,6 4,9 3,0 9, Olovslundskolan 0,0 2,2 10,2 4,4 49 u.s. Ormkärrsskolan * * * * 6 23 Oxhagsskolan 5,8 11,8 5,6 10, Pilgrimsskolan * * * * 15 u.s. Rinkebyskolan 0,8 7,4 5,3 3, Rågsveds skola 4,0 6,8 6,1 14, Rålambshovsskolan 3,9 8,7 11,5 11, Rödabergsskolan 2,0 6,0 4,5 1, S:t Eriks gymnasium 2,0 6,4 5,5 7,4 587 u.s. S:t Eriks gymnasium hantv. 3,4 14,3 16,1 19, S:t Görans gymnasium 1,6 7,1 7,3 5, Sandåkraskolan 0,0 5,3 0,0 5, SFI Riksby 0,0 0,0 0,0 6,3 20 u.s. Sjöängsskolan 1,5 6,5 8,5 7, Skarpaby skola 5,1 14,3 13,2 29,

23 mycket dålig luftkvalitet ofta damm/smuts o torr luft o obehaglig lukt o instängd luft ofta hög temperatur svarsfrekvens SBS3 antal svar Skarpnäcks skola 1,4 19,1 11,8 2, Skärholmens gymnasium 1,3 7,6 4,6 13, Sköndalsskolan 5,1 2,9 5,0 11, Skönstaholmsskolan 6,3 0,0 6,3 27, Slättgårdskolan 0,0 12,5 6,1 0, Smedshagsskolan 8,8 22,5 12,2 20,0 42 u.s. Smedslättsskolan 2,9 27,3 5,7 17, Snösätraskolan 7,7 8,6 14,3 31, Sofia skola 2,2 5,7 5,9 12, Solbergaskolan 1,0 8,2 2,8 26, Solhemsskolan 2,2 5,1 0,0 11, Spånga gymnasium 1,7 8,2 5,9 10, St Jacobi Gymnasium 0,7 9,4 8,6 7,3 330 u.s. Stefansskolan 1,3 8,9 3,3 12, Stenhagsskolan 2,7 9,4 2,6 5,7 38 u.s. Stureby skola 0,0 2,3 1,3 17, Sundbyskolan 1,7 7,7 6,0 12, Sätraskolan 2,0 14,6 9,4 19, Söderbergaskolan 0,0 11,8 0,0 0, Söderholmskolan 3,4 13,3 0,0 9, Södermalmskyrkans skola 4,3 8,2 2,0 8,2 51 u.s. Södermalmsskolan 3,8 11,1 3,6 28, Södra Latin 0,8 1,1 0,9 6, Södra Ängbyskolan 1,9 8,4 10,4 12,4 455 u.s. Tallkrogens skola 5,7 0,0 0,0 2, Tensta gymnasium 1,5 10,3 5,1 6, Thorildsplans gymnasium 1,3 8,5 6,0 9, Trollbodaskolan 2,1 20,4 7,5 8,0 54 u.s. Tätorpsskolan 0,0 13,8 0,0 12, Ulvsundaskolan 0,0 0,0 0,0 0, Vasa Real 1,9 3,6 1,2 5, Vinstaskolan 3,6 9,3 1,8 16, Vårbergsskolan 4,5 11,1 7,1 11, Vällingbyskolan 1,5 6,6 9,4 6, Värmdö gymnasium 0,9 3,1 2,0 13, Västbergaskolan 2,8 7,1 10,6 8, Västbodaskolan 5,4 0,0 0,0 2, Västertorpskolan 6,3 34,4 15,2 15, Zinkensdamms vux 0,0 0,0 0,0 0,0 20 u.s. Ålstensskolan 0,0 2,0 0,0 4, Årsta skola 0,5 6,8 5,4 10, Åsö grundskola 1,8 6,6 10,9 15,1 295 u.s. Åsö gymnasium 1,0 5,7 4,4 5, Äppelviksskolan 1,4 3,0 3,9 10, Ärvingeskolan 3,4 17,1 9,1 5,5 278 u.s. Örby skola 2,3 0,0 5,1 12, Östbergaskolan 0,0 3,0 5,7 0, Österholmsskolan 2,7 7,7 2,8 12, Östermalmsskolan 0,0 0,0 0,0 0, Östra Reals gymnasium 1,6 6,0 5,3 6, samtliga, antal samtliga, andel 1,7 6,6 5,4 9,4 100 *= mindre än 20 svar och låg eller okänd svarsfrekvens u.s. = uppgift saknas 23

24 24

25 25

26 Stockholms utrednings- och statistikkontor Box Stockholm Internet Telefon Fax

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

ROSEN - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) 11 9 12 8 1 7 2 6 3 5 4 MILJÖFAKTORER MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % "ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) Damm & Smuts Referens (N=319) (N=150) Referens databas (N=6824) Buller Belysning 80 70 60 50 40 30

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Särskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor

Särskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor Förteckning över Särskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor Läsåret 06/07 Elisabet Sjöberg BROMMA Grund Alviksskolan 1-5 15 Skolan Blandad problematik. Del av dagen

Läs mer

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Grundskolor och grundskoleområden 2014

Grundskolor och grundskoleområden 2014 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2014 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan

Läs mer

Grundskolor och grundskoleområden 2016

Grundskolor och grundskoleområden 2016 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2016 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan

Läs mer

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola sid 1 (5) Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan F-9 Beckombergaskolan F-5 1-5 Blackebergsskolan F-5 Höglandsskolan F-9 Norra Ängby skolor

Läs mer

Grundskolor och grundskoleområden 2015

Grundskolor och grundskoleområden 2015 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2015 Grundskolor Område 1 Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan F-9 Beckombergaskolan F-6 1-6 Blackebergsskolan F-6 Höglandsskolan F-9 Mariehällsskolan

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2011

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2011 Statistik om Stockholm Bostäder Bostadsbyggandet 011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Förord Sammanfattning Nyproduktion 4.1 Färdigställd nyproduktion 4. Påbörjad nyproduktion 8. Pågående nyproduktion 10 4 Om-

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Antal låntagare 2013. Stockholms län. Folkbibliotek Låntagare vuxna

Antal låntagare 2013. Stockholms län. Folkbibliotek Låntagare vuxna Antal låntagare 2013 Stockholms län Folkbibliotek Låntagare vuxna Låntagare under 18 år Totalt Akalla bibliotek 0 0 0 Alviks bibliotek 5 31 36 Aspuddens bibliotek 2 4 6 Bagarmossens bibliotek 1 0 1 Bergshamra

Läs mer

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem. SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.se Förvaltningschef, Miljö- & Samhällsbyggnad: John Söderberg,

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Skolkvalitetsmätning 2004

Skolkvalitetsmätning 2004 Skolkvalitetsmätning 2004 Vara kommun Februari 2004 ARS P0504 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Sammanfattning I rapporten redovisas utfallet för två stora kontorsdatabaser på vardera cirka 10 000 individer, varav den ena baseras på basenkäten MM 040 NA, den

Läs mer

Den omvända Robin Hoodpolitiken. En rapport om riktade nedskärningar i Stockholms skolväsende

Den omvända Robin Hoodpolitiken. En rapport om riktade nedskärningar i Stockholms skolväsende Den omvända Robin Hoodpolitiken En rapport om riktade nedskärningar i Stockholms skolväsende Fyra förlorade år för skolan i Stockholm För lite pengar till skolan under fyra år Rektorerna vittnar om nedskärningar

Läs mer

Hur mår Stockholms skolor?

Hur mår Stockholms skolor? Rapport nr 3 2008 Hur mår Stockholms skolor? En granskning av det ekonomiska läget i Stockholms skolor 1 1. Förutsättningar i budget för 2007 Skolan är nog den största vinnaren, säger finansborgarrådet

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Projektarbete vid företagsläkarkursen Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet 2006-2007 2007-01-12 Karin Hedenlöf Sensia Hälsa AB

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2010

Utbildningsförvaltningen 2010 Andreas Peterson Karin Fägerlind Silke Burestam Utbildningsförvaltningen 2010 Sambandet mellan grundskolebetyg och Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Box 8320, 104 20 Stockholm. Besöksadress:

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

POPULATION OCH BORTFALL

POPULATION OCH BORTFALL RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Resultat från intervjuer med boende i Stockholms

Läs mer

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs särskola

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs särskola Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs särskola Enskede-Årsta-Vantör Bandhagens skola F-6 F-6 Bäckahagens skola F-9 7-10 Enskede skola F-9 Enskedefältets skola F-6 Hagsätraskolan/Ormkärrskolan

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

ABCDE. Trafikveckan 2006. 24-28 april. Rinkeby och Spånga-Tensta. och Medborgarkontor. Sid 1 (19) 2006-06-05. Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning

ABCDE. Trafikveckan 2006. 24-28 april. Rinkeby och Spånga-Tensta. och Medborgarkontor. Sid 1 (19) 2006-06-05. Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Kansli och Medborgarkontor Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Sid 1 (19) 2006-06-05 Trafikveckan 2006 24-28 april Rinkeby och Spånga-Tensta Säker cykel 2006 1 1 Alla fotografier, om inget annat anges,

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

Konsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010

Konsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010 1 Konsumentvägledning Nöjd kund-undersökning 2010 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se www.radron.se 2 3 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 driver KonsumentCentrum

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Kjell Andersson, f.d. överläkare Arbets-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 2008 och preliminära uppgifter för maj 2008 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning April 28 och preliminära uppgifter för maj 28 Något ökat behov av ekonomiskt bistånd 1 3

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 1 Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand Här följer två sammanställda redovisningar:

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1

SOCIALA FÖRHÅLLANDEN. Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 2008 och preliminära uppgifter för februari 2008. Ekonomiskt bistånd 1 STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-67X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ekonomiskt bistånd samt introduktionsersättning Januari 28 och preliminära uppgifter för februari 28 Svagt minskat behov av ekonomiskt bistånd

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06 ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI 1 Version09/06 2 Walk the Talk Användare av MDI Innehåll Viktiga data Bra rutiner När något går fel... Dialog 3 Klassificering av MDI

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )

DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 ) DELRAPPORT2 ElevströmmariStockholmsgrundskolor JiaZhou SilkeTindrebäck 1(74) Sida2av74 År26genomfördeSwecoEurofutures 1 enstudie 2 avgrundskoleeleverspendlingsmönsteristockholmsstad. Ikohortstudienföljdeselevergenomsinskolgång.Vidareinnehöllstudienenöversiktöversamtligaeleversom

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Söderman- land och Västmanland

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET SILKE BURESTAM. Elevströmmar i Stockholms stad 1998-2005

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET SILKE BURESTAM. Elevströmmar i Stockholms stad 1998-2005 S USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET SILKE BURESTAM Elevströmmar i Stockholms stad 1998-2005 2 Sammanfattning I Stockholm finns en mängd grundskolor spridda över hela staden. Utvecklingen har gått mot

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet)

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN SLUTRAPPORT PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) SLUTRAPPORT Projekt Författare Version

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum. LUFTFLÖDE Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum. Med en inblåsningstemperatur på 15 C behövs 14-15 l/s och elev för att hålla den temperatur som var vid lektions

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam...

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam... Detta dokument har tagits fram till kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med omsorg- och äldreförvaltningen, vilka tillsammans ansvarar för framtagandet

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Gun-Britt Berglund 1(10) Förord Föreliggande arbete har utförts

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD

ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD 2010 2011 Foto: Liselotte van der Meijs Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Silke Burestam 08-508 35 044 silke.burestam@uskab.se Johan Regnér 08-508 35 065

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Övergångar från gymnasium till högskola 2014 FS 15:5 15-11- FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 14 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

NOSQ-2002/LONG in Swedish Nordiskt frågeformulär avseende arbetsrelaterade hudsjukdomar

NOSQ-2002/LONG in Swedish Nordiskt frågeformulär avseende arbetsrelaterade hudsjukdomar NOSQ-2002/LONG in Swedish Nordiskt frågeformulär avseende arbetsrelaterade hudsjukdomar Instruktioner till frågeformuläret Inramade frågor ska besvaras av ALLA. Om du svarar nej på en inramad fråga, kan

Läs mer

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-05-11 Berit Ekman Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Policy för golv med ftalater, svar på skrivelse från Katarina Luhr m fl (MP)

Policy för golv med ftalater, svar på skrivelse från Katarina Luhr m fl (MP) Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2013-11-20 Handläggare Annkristin Axén Telefon: 08-508 27 994 Till Miljö-och hälsoskyddsnämnden 2013-12-18 p.8 Policy för golv med ftalater, svar

Läs mer