Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16"

Transkript

1 Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet Gun-Britt Berglund 1(10)

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som enskilt projektarbete, motsvarande cirka fem veckors heltidsarbete, inom Arbetslivsinstitutets utbildning för arbetsmiljöingenjörer Arbetet har utförts av arbetsmiljöingenjör Gun-Britt Berglund vid AB Previa i Kista, under handledning av docent Ing-Marie Andersson vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm. Handledarens uppgift har varit att lämna råd och anvisningar beträffande arbetets uppläggning samt att i samråd med kursledningen bedöma den framlagda rapporten. Kista (10)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 5 Byggnadsrelaterade hälsobesvär på arbetsplatser 5 Begrepp och förekomst av besvär 5 Möjliga orsaker till besvären 6 Prognos 6 Arbetsmiljölagstiftning 7 Mätningar 7 Hur utreder vi besvären? 7 Den utredda arbetsplatsen 8 Verksamheten 8 Arbetsmiljöproblemet 8 Företagshälsovård 8 Uppdraget till FHV 9 Vad har hänt efter avrapporteringen? 9 Diskussion 9 Referenser 10 Bilaga 1: Undersökning av inneklimat (10)

4 Sammanfattning En stor del av arbetsmiljöingenjörens arbete inom företagshälsovården rör problem relaterade till byggnader och inomhusmiljö. Besvären har tidigare benämnts sjuka-hus-sjuka, men numera används oftare begreppet byggnadsrelaterade hälsobesvär. Individer med besvär kan vara markörer på att det är något fel med byggnaden. Kvinnor apporterar oftare symtom än män och besvären är vanligast i offentliga lokaler. Orsaken till besvären antas vara flera, och i de flesta fall förekommer besvär i samband med fuktskador. Arbetsplatsers förhållanden inklusive luftförhållanden regleras av arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljöverket har gett utt en handlingsplan som beskriver hur utredningar bör göras. Kartläggning av symtomförekomst kan göras mha Örebroformuläret från Yrkes- och Miljömedicin i Örebro. Mätning av MVOC är vanlig vid utredning liksom mätningar av ventilationens effektivitet. För företagshälsovården är det viktigt med en tydlig överenskommelse med uppdragsgivaren, om hur hanteringen ska ske. I rapporten har en arbetsplats med besvärsförekomst utretts. Enkätundersökning mha av Örebroformuläret visar en överfrekvens av klagomål på instängd dålig luft, torr luft och obehaglig lukt jämfört med referensmaterialet. I utredningen föreslås att kontakt tas med fastighetsägaren för undersökning av ventilationen och att en handlingsplan för fortsatt arbete upprättas. Några åtgärder har ännu inte genomförts. Det konstateras att problemen är svåra att hantera och komma tillrätta med, men att det är viktigt att problemet tas på allvar och att någon form av åtgärd görs. 4(10)

5 Inledning Besvär av inomhusmiljön står för en stor andel av de problem som arbetsmiljöingenjören ställs inför. På den företagshälsovårdscentral där jag arbetar är det den dominerande anledningen till att en enskild anställd tar kontakt med en arbetsmiljöingenjör. Den stadsdelsförvaltning som följande projektarbete beskriver, är sedan fyra år tillbaka kunder hos vår företagshälsovårdscentral. Av de kontakter som jag som deras arbetsmiljöingenjör haft med dem, har alla handlat om olika besvär relaterade till inomhusmiljön. Olika arbetssätt för att utreda och komma tillrätta med besvären har använts genom åren. Jag och mina kolleger använder i första hand, den utredningsmetodik (1) som finns beskriven på Arbetsmiljöverkets ämnessidor över sjuka hus. Två kolleger på centralen har gått utbildning till auktoriserad provtagare vid Pegasus Lab AB, för att kunna utföra en korrekt provtagning samt ge en korrekt helhetsbedömning av innemiljön i en fastighet. Trots detta är det ofta inte lätt att arbeta med utredning och åtgärder inom området. Problemet kan t ex inte hanteras utan att låta alla de berörda parterna vara delaktiga i arbetet. Förutom att involvera arbetstagare och arbetsgivare både i form av närmaste chef och högre chefer krävs ett gott samarbete med fastighetsägare, förvaltare och fastighetsdrift. I stadsdelsförvaltningen finns även den tekniska förvaltningen på stadsdelsnivå, liksom den del av förvaltningen som ansvarar för den enskilda verksamheten. Arbetsmiljöingenjören är i allmänhet endast med i den inledande delen av utredningen. När beslut ska tas om genomförande av åtgärder, anser kunden att det är för kostsamt att fortsätta att anlita företagshälsovården. Detta innebär tyvärr att vi inte kan delta i det fortsatta arbetet och inte heller vet om de föreslagna åtgärderna resulterade i några hälsoförbättringar. Byggnadsrelaterade hälsobesvär på arbetsplatser Begrepp och förekomst av besvär Det finns ingen bra svensk benämning för den typ av besvär som många drabbas av i inomhusmiljön. Begreppet Sick building syndrome eller på svenska sjuka-hus-sjuka, myntades 1983 och antas vara ett symtomkomplex orsakat av olika faktorer i inomhusmiljön. WHO har föreslagit att en byggnad ska definieras som ett sjukt hus, när % av människorna i byggnaden har sjuka-hus-symtom. Bland dessa symtom finns bl a slemhinneirritation i ögon och luftvägar, hudirritation och allmänna symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Men även komfortproblem, som obehaglig lukt, torr, instängd eller dålig luft samt för hög eller för låg temperatur förekommer. Många av symtomen är vanliga och kan vara orsakade av andra faktorer än inomhusmiljön. Besvären minskar eller försvinner helt, när den drabbade är borta från den aktuella miljön en längre tid.(2). Eftersom sjuka-hus-syndromet inte är en medicinsk individdiagnos har man under senare år alltmer övergått till att benämna problematiken som byggnadsrelaterad ohälsa eller byggnadsrelaterade hälsobesvär. Besvären kan ju finnas hos enskilda användare av byggnaden även om byggnaden inte är sjuk. Individer med besvär kan vara markörer på att det är något fel med byggnaden. 5(10)

6 Utöver olika yttre faktorer som kan utlösa besvären, har även olika individfaktorer betydelse för hur besvären uttrycker sig. I epidemiologiska studier har man inte funnit ökad förekomst av allergiker i problembyggnader (3). Betydligt fler kvinnor än män anger besvär av inomhusmiljön inkom t ex totalt 447 anmälningar till försäkringskassorna inom området, varav kvinnornas andel var ca 9/10. I 7 % av fallen har den drabbade varit frånvarande från arbetet mer än tre månader.(4). Kostnaderna för frånvaron belastar både individen, arbetsgivarna och samhället. Besvären är vanligast i offentliga lokaler som sjukhus och serviceinrättningar, skolor och daghem, där de flesta som arbetar är kvinnor (4). Möjliga orsaker till besvären Irritanter av olika slag antas utlösa besvären. Många menar att besvären orsakas av de metaboliter (flyktiga organiska föreningar VOC) som avges av mikroorganismer när de växer på olika material. Men även sporer och glukaner från mikroorganismernas cellväggar antas vara inblandade (5). Förutsättningarna för tillväxt är störst om materialet är fuktigt och besvär rapporteras oftare i fuktskadade byggnader. Men halterna av metaboliterna är inte ens i hus med mögelproblem så höga att de var för sig kan framkalla irritationsproblem. Man har heller inte kunnat visa någon god korrelation mellan individuella föreningar och symtom. En annan orsak som ofta anges är fuktskadade golv. Fukt från betongen kan bidra till att golvlim och mjukgörare i plastmattor bryts ned. Vid nedbrytningen bildas bl a 2-etyl-1- hexanol och 1-butanol. Ämnena kan transporteras genom golvmattan och avges till rumsluften, men de kan också diffundera djupt ner i underliggande betong och lagras där (6). Även emissioner från t ex nya möbler, byggnadsmaterial och installationer kan bidra till besvär. Det finns också beskrivet att de som upplever brister i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön oftare rapporterar besvär av inomhusmiljön (7). En förklaringsmodell är att vårt luktsystem och det system som reagerar på irriterande substanser samspelar och aktiverar det sensoriska nervsystemet (8). Brister i drift och tillsyn av ventilations- och uppvärmningssystem är också en orsak till problem liksom felaktig användning av lokaler. Ventilationen är kanske dimensionerad för ett visst antal personer och en verksamhet som inte genererar särskilt mycket luftföroreningar och problemen visar sig när man placerar fler personer och annan verksamhet i lokalerna. Besvärsförekomsten har rapporterats vara hög i lokaler med låg tillförsel av uteluft. Det troligaste är att det är en samverkan av flera faktorer vid besvär. Prognos för tillfrisknande Det finns inget som tyder på att den som drabbats av symtom får några bestående men. De flesta blir symtomfria när exponeringen upphört (9). När någon drabbats av besvär, kan det ibland räcka med att byta rum för att symtomen ska minska eller upphöra. Även om åtgärder vidtas och de flesta blir besvärsfria, är det inte ovanligt att någon eller några personer inte blir symtomfria. Arbetsmiljölagstiftning I Arbetsmiljölagens kapitel 2, angående arbetsmiljöns beskaffenhet anges i 4 att luftförhållanden ska vara tillfredsställande. Arbetsgivaren har ansvaret för detta, men det finns också ett ansvar för den som t ex hyr ut lokalerna (10). I Arbetsplatsens utformning (11) 6(10)

7 föreskrivs hur arbetsplatser ska vara utformade avseende t ex luftkvalitet och ventilation. Föreskrifterna är allmänna, men i kommentarerna anges riktvärden för vissa parametrar. Mätningar För att kunna beskriva hur väl ventilationen fungerar kan t ex mätning av koldioxidhalt och temperatur i rumsluften göras liksom mätning av tilluftstemperaturen. Arbetsplatsens utformning, (11) anger ett riktvärde på 1000 ppm koldioxid, för att indikera om luftkvalitén är tillfredsställande eller inte. Mätning av luftflöden kan göras för att se om tillförseln av uteluft och frånluftsflöden är tillräcklig (11). Mätning av mikrobiellt producerade kolväten (MVOC) ett möjligt verktyg för att hitta växt av mikroorganismer. MVOC-mätning kan göras om man misstänker en skada orsakad av mögel och/eller fukt, men inte vet var skadan finns och därför inte kan analysera ett materialprov. Mätningen kan ge en indikation på om byggnaden behöver undersökas för att kunna förebygga spridning av eventuella skador. Analysen kan utföras av flera laboratorier. Pegasus Lab AB har valt ut ett antal indikatorämnen för mikrobiell tillväxt och kombinerar analysen av dem med analys av ämnen som avges vid nedbrytning av mjukgörare i plastmaterial. För att undersöka om symtomförekomsten är onormalt hög kan den enkät (örebroformuläret) som utvecklats vid Yrkes- och Miljömedicin i Örebro användas. Enkäten är väl utprovad och det finns formulär för kontorsenkät, skolenkät och föräldraenkät m m. Formulären liksom utvärdering beställs från Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Enkätundersökningen kan strukturera förekomsten av problem, fastlägga utbredningen och ger inriktning på kompletterande mätningar till en kostnad som är en bråkdel av kostnaden för andra mätningar och åtgärder. Undersökningen ska genomföras under eldningssäsong (september maj). Hur utreder vi besvären? Besvär av den här typen är varken lätta att utreda eller att åtgärda. Inom vår fhv föreslår vi utredning enligt den modell som finns beskriven i Arbetsmiljöverkets Handlingsplan för att hantera sjuka-hus-problem (1). Oftast får vi frågan om vi kan mäta mögel, men får då försöka förklara varför vi vill arbeta enligt följande modell. - Överenskommelse om hur ärendet ska hanteras, vilka roller var och en har, informationsöverföring m m. - Fastighetsägaren och förvaltaren ska alltid bli inkopplad. - Det måste finnas en person, utsedd av arbetsgivaren, med uppgift att hantera problemet. - Vid medicinska besvär, som kräver läkarvård, rekommenderar vi att besöken görs hos fhv. Behandlande läkaren och arbetsmiljöingenjören kan ha kontakt i enskilda fall (efter patientens medgivande) och diskutera åtgärder. - Okulär besiktning av byggnaden beträffande uppenbara brister i konstruktionen, fuktoch mögelskador. - Enkätundersökning mha av Örebroenkäten, bl a för att undersöka om symtomfrekvensen är onormalt hög och för att kunna lokalisera var problemen är störst. - Mätning av koldioxidhalt och temperatur under en vecka för att kunna utesluta att besvären beror på för hög temperatur och dåligt fungerande ventilation. - Kontroll av resultat från obligatorisk ventilationskontroll (OVK). - Avrapportering och diskussion om åtgärder 7(10)

8 - Handlingsplan för fortsatta åtgärder som kan vara kemiska luftmätningar, MVOC eller mikrobiologisk analys av materialprover. Den undersökta arbetsplatsen Verksamheten Den arbetsplats som utretts, är en av de dagliga verksamheter som stadsdelsnämnden driver inom ramen för LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Länsstyrelsen har tillsyn över verksamheten och har rätt att inspektera den. Den dagliga verksamheten (i fortsättningen benämnd DV) har verksamhet för ca 30 arbetstagare i en lokal som stadsdelen hyr av HSB.16 personer arbetar i lokalen vars yta är 1500 m 2 i ett våningsplan. I lokalen finns bl a flera våtrum, snickeriverkstad, tillagningskök, samlingsrum och gymnastiksal. Fastigheten byggdes i början av 1980-talet och stadsdelen bekostade en renovering av lokalerna år Felanmälan görs till HSB och föreningens vaktmästare åtgärdar enklare fel. Arbetsmiljöproblemet Sedan renoveringen 2000 har det varit känt att personalen besvärats av dåligt inomhusklimat. Temperaturvariationer t ex mellan 15 C och 25 C förekommer. Brev angående brister i lokalen inklusive ventilationen har sänts till HSB-föreningen i samband med arbetsmiljöronder, där problemen uppmärksammats. Mögelhundar har genomsökt lokalen, utan att hitta något (Muntliga uppgifter från verksamhetschef.). Problemet har varit känt i stadsdelsförvaltningen en längre tid. Vid en fysisk arbetsmiljörond 2005 uppmärksammades problemet igen och det togs upp i enhetens samverkansgrupp. Därefter kontaktades FHV på uppdrag av chefen, för att fåhjälp med problemet. Företagshälsovård Sedan ca fyra år tillbaka är stadsdelen kunder till vår företagshälsovårdscentral (FHV). I avtalet om företagshälsovård anges målsättningen att minska antalet rehabiliteringsärenden, att höja chefernas kompetens inom psykosocial arbetsmiljö och att höja samverkansgruppernas kunskap om arbetsmiljöfrågor. Tekniska arbetsmiljöinsatser finns med som ett av de åtta områden som företagshälsovården ska arbeta med. Någon rutin för hur stadsdelen arbetar med byggnadsrelaterad ohälsa finns inte. Varje chef svarar för beslut avseende åtgärder upp till kr och beställning görs genom direkt överenskommelse mellan chefen och FHV. Det finns ett kundteam för stadsdelen bestående av företagsläkare, -sköterska,-sjukgymnast, psykolog och arbetsmiljöingenjör. Teamet träffas några gånger per år och träffar även stadsdelens kontaktperson för företagshälsovården.under åren har arbetsmiljöingenjören haft tolv uppdrag från stadsdelen och alla har rört problem som antagits vara orsakade av inomhusklimatet. Uppdraget till FHV I början av februari 2005 kontaktades jag av skyddsombudet på DV, på uppdrag av enhetschefen. Skyddsombudet beskrev att personalen besväras av dålig luft på arbetsplatsen 8(10)

9 och att flera har besvär av bl a huvudvärk och eksem. Enligt skyddsombudet orsakades besvären av bristande ventilation. Jag skickade en orderbekräftelse till verksamhetschefen och kom överens om en tid när jag skulle träffa chefen och skyddsombudet. Vid den träffen gjordes en överenskommelse om att jag skulle göra en okulär besiktning av lokalen, mäta koldioxidhalt, temperatur och tilluftstemperatur i några rum samt genomföra en enkätundersökning (Örebroformuläret). I en skriftlig rapport av undersökningen skulle ingå åtgärdsförslag med syfte att uppnå en tillfredsställande luftkvalitet för personalen. Kostnaden för undersökningen presenterades och uppgick inte till kr. Undersökningen beskrivs i bilaga 1 och rapporten överlämnades till chefen via skyddsombudet 17 mars Rapporten skulle sedan lämnas vidare till stadsdelsförvaltningen och därefter skulle chefen återkomma när de behövde mer hjälp i ärendet. Dessutom gjordes en överenskommelse med chefen och stadsdelsförvaltningens personalchef om att jag skulle få använda uppdraget i mitt avslutande projektarbete i arbetsmiljöingenjörsutbildningen. Vad har hänt efter avrapporteringen? Verksamhetschefen har lämnat rapporten vidare till stadsdelsförvaltningens tekniska enhet som fått i uppdrag att handlägga ärendet. Efter det har en ny verksamhetschef tillträtt. Handläggaren på tekniska avdelningen har varit på besök i verksamheten. Därefter skulle en handlingsplan arbetas fram. Diskussion Att försöka kartlägga och utreda denna typ av besvär för att kunna komma tillrätta med dem är inte lätt och särskilt inte om resurserna är små. Det skulle vara till stor nytta om man kunde ha ett generellt förhållningssätt för att hantera frågorna. Det är inte troligt att man kan komma fram till ett sätt som passar alla organisationer, eftersom de skiljer sig så mycket åt när det t ex gäller egen kompetens, ansvarsfördelning, resurser och lokalförhållanden. En rutin som kan fungera för de lokala förhållandena skulle förmodligen kunna snabba upp processen och leda till att besvären minskar. Inom stadsdelen har det tidigare funnits en rutin för hur problemen ska hanteras inom förskolorna, men den rutinen används inte längre. Personalavdelningen har uttryckt önskemål om att ta fram en sådan rutin. Det som oftast är det svåraste att hantera, är att det är så många olika parter som berörs. Arbetsgivaren representeras i det här fallet i första hand av verksamhetschefen och stadsdelsförvaltningen, men ytterst ligger arbetsgivaransvaret på kommunfullmäktiges politiker. Fastighetsskötare, förvaltare och fastighetsägare är mycket viktiga, men oftast mycket svåra att engagera i problematiken. Oftast beror det nog på att de inte vet hur de ska hantera problemet men också på att de inte känner till vilket ansvar de har. Enligt Kjell Andersson vid Yrkes- och miljömedicin i Örebro, vet man att åtgärder lönar sig, men man vet inte varför åtgärderna lyckas. Kanske är det så, att det viktigaste är att man visar att man tar problemet på allvar och försöker göra de enkla åtgärderna först. När organisationen väljer att hantera den här typen av problem enbart som ett tekniskt problem, ser jag en uppenbar risk att arbetsmiljöaspekterna tappas bort. Personalens möjlighet 9(10)

10 till delaktighet i arbetet minskar när ärendet lämnas över till att skötas av enbart experter. Arbetsmiljöingenjören har genom sin kompetens goda möjligheter att vara ett stöd för organisationen, arbetsgruppen och de enskilda medarbetarna i hanteringen av arbetsmiljöfrågor. Anledningen till att den kompetensen inte utnyttjas är enligt min erfarenhet i första hand ekonomisk kortsiktigt kostar det naturligtvis att anlita företagshälsovården. En annan trolig anledning är att man kanske inte förstår att företagshälsovården har kompetens att bidra med. Kanske anser en del renodlade tekniker att vi är för flummiga och tror att vi enbart är ute efter att hitta problem. När besvären är stora hos arbetstagarna och kräver medicinsk behandling, förordar vi att åtminstone ett utredande läkarbesök görs hos fhv. Många har ju redan en väl fungerande kontakt med sin husläkare, men möjligheten för ingenjören att ta del av husläkarens kunskap om patienten finns ju inte. Eftersom läkarbesök hos fhv är avsevärt mycket dyrare än i primärvården, ges inte alltid möjlighet för patienten att utredas av företagsläkaren. Det skulle naturligtvis vara önskvärt att det fanns resurser att låta fhv utreda både drabbade individer och arbetsplatser. I kommunala förvaltningar finns ofta inte dessa resurser, trots att en stor andel av dem som är drabbade av byggnadsrelaterad ohälsa finns i offentlig förvaltning. De pengar som inte investeras i utredningar, används kanske att betala för den höga sjukfrånvaron i stället. Referenser 1. Vad innebär sjuka-hus?. Handlingsplan för att hantera sjuka-husproblem , Hälsobesvär av inomhusmiljön. Faktablad. Arbets- och miljömedicin Stockholm, april Byggnadsrelaterade överkänslighetsbesvär, Sjuka hus syndromet! Rapport 2/2002, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala län. 4. Sjuka Hus ,Korta arbetsskadefakta, Arbetarskyddsstyrelsen 2000, Föreläsning. Anna-Lena Sunesson. Kemiska hälsorisker i arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet. 6. Karl-Olof Schoeps, Joakim Honkanen och Torbjörn Hall. Artikel i Bygg&Teknik 7/ N Eriksson, J Höög, K Hansson Mild, M Sandström och B Stenberg. Förekomst av symtom liknande "sjuka hus-sjuka", bildskärmsrelaterade hudbesvär och "elöverkänslighet" i den vuxna svenska befolkningen. Arbetslivsrapport 2000:05, Arbetslivsinstitutet, Solna. 8. Lars Belin, Allergi, annan överkänslighet och stress hur kopplas dessa till innemiljön. Föredrag vid Inomhusklimat Örebro Uppgift från Lennart Fries, företagsläkare Previa 10. Arbetsmiljölagen 11. AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning. Bilaga 1 undersökning av inneklimat, (10)

11 Bilaga 1 Vår kontaktperson Gun-Britt Berglund Telefon Datum Verksamhetschefen Dagliga verksamheten Undersökning av inneklimat och besvär Inledning På uppdrag av er har inneklimatet undersökts i dagliga verksamhetens lokaler Bland personalen har besvär som huvudvärk och eksem satts i samband med brister i ventilationen. Undersökningen gjordes för att ge en bild av besvär och symptom hos personalen och för att beskriva luftkvalitén i lokalerna för att ge förslag till fortsatt arbete för att uppnå en tillfredsställande luftkvalitet. Intervju och okulär besiktning av lokalerna Vid ett möte 4 februari med verksamhetschefen och skyddsombudet, ställdes frågor om lokalen och besvär hos personalen. Vid en rundvandring i lokalerna noterades ventilationens beskaffenhet och undersökning av luftrörelser gjordes med rök. Anteckningar från genomgången av lokalerna redovisas i tabell i bilaga 1. övrigt Skyddsombudet berättade att det låter som om det inte är ventilation ibland. Lokalytan är ca 1500 m 2. Hyresvärd är HSB. Något anslag om utförd OVK-besiktning finns inte i fastigheten. Fönstren är otäta och det har påtalats för HSB. Det finns ett flertal dörrar ut (två entrédörrar och terrassdörrar). Dörrarna ställs upp ibland för att vädra ur lokalerna. Eftersom lokalen är så stor och inte lätt överblickbar, innebär det en säkerhetsrisk för personal och brukare. Enkätundersökning För att kartlägga personalens besvär av inomhusklimatet gjordes en enkätundersökning mha. Örebroformuläret (Modell med frågeformulär (MM 040 NA) utarbetad av Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro). För utvärdering finns ett referensmaterial från vanliga kontorsbyggnader utan klagomål på

12 12(1 inomhusklimatet. I redovisningen jämförs den undersökta gruppen med detta referensmaterial. Enkäten delades ut till all personal via skyddsombudet och totalt har 18 personer svarat. Resultaten redovisas i figurerna 1 och 2 i bilaga 1. Kommentarer Av figur 1 framgår att instängd dålig luft, torr luft och obehaglig lukt besvärar i betydligt större utsträckning än hos referensmaterialet. Även för drag finns en överfrekvens av besvär. Av nuvarande besvär/symptom (figur 2) rapporteras främst besvär av trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, heshet och halstorrhet. Det finns även en överfrekvens av klåda, sveda och irritation i ögonen. Svaren på frågorna om arbetsförhållandena visar inte på några problem i övrigt på arbetsplatsen. Mätning av koldioxid och temperatur För att få en uppfattning om ventilationens effektivitet mättes koldioxid, rumstemperatur och tilluftstemperatur under tre arbetsdagar på tre platser i lokalen. Mätning gjordes i receptionen, i dagrummet och i ett kontorsrum med Tiny Loggers från Intab. Resultatet av mätningen visas i figur 3 5 i bilaga 1. Kommentarer Koldioxidhalten används som en indikator på ventilationens effektivitet. Halter över 1000 ppm (riktvärde) visar att ventilationen inte är tillräckligt bra för att föra bort luftföroreningar som kommer från oss människor. I receptionen är koldioxidhalterna under riktvärdet (högsta värdet 750 ppm), temperaturen stiger till ca 23 C under dagen vilket är helt rimligt. Tilluftstemperaturen är ca17 C utom på fredag eftermiddag, när den stiger till ca 20 C vid mätningens slut. I dagrummet är koldioxidhalten som högst 800 ppm. Temperaturen går upp till 23 C. Tilluftstemperaturen är ca 20 C på måndag morgon och sjunker successivt till 18 C på tisdag men ökar sedan till 24 C från onsdag morgon. En så hög tilluftstemperatur gör att omblandningen av luften inte sker och ventilationen fungerar inte som avsett. (Utetemperaturen sjönk från 0 C till -10 C från måndag morgon till tisdag eftermiddag.) Eftersom personalen har ett rörligt arbete borde temperaturen ligga någon grad lägre. Vid temperaturer över ca 22 C rapporteras erfarenhetsmässigt ofta mera klagomål på dålig luft. I kontorsrummet ligger koldioxidhalten under onsdagen nära 1000 ppm, förmodligen beroende på att det vistats flera personer i rummet. Rumstemperaturen varierar mellan 22 C och 23,5 C. Även här syns samma mönster beträffande tilluftstemperaturen.

13 13(1 Sammanfattning Resultaten av undersökningen kan sammanfattas enligt följande. 1. enkätundersökningen visar överfrekvens av klagomål på instängd dålig luft, torr luft och obehaglig lukt, jämfört med ett referensmaterial; personalen besväras av trötthet, huvudvärk och tyngdkänsla i huvudet, heshet och halstorrhet. 2. toaletterna är dåligt ventilerade och ventilationen är tokigt utformad i vissa fall. 3. köksventilationen är inte bra, t ex med tanke på att överluft förs till angränsande rum och frånluft saknas. 4. vissa rum saknar frånluft efter ombyggnad 5. rumstemperaturen är något för hög 6. tilluftstemperaturen är alltför hög vid några tillfällen Rekommendationer Med tanke på undersökningsresultatet bör fastighetsägaren kontaktas för att planera fortsatt utredning av ventilationen och mätning av luftflöden i lokalen. Det är lämpligt att stadsdelsförvaltningen upprättar en handlingsplan för fortsatt arbete tillsammans med enhetschef, skyddsombud och fastighetsägare. I samband med detta kan jag som arbetsmiljöingenjör vid er företagshälsovård konsulteras. Krav på luftkvalitet ställs av Arbetsmiljöverket AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning, med tillhörande allmänna råd. Gun-Britt Berglund, arbetsmiljöingenjör bilaga 1: tabell 1, figur 1 5.

14 Bilaga 1, 1(4) Noteringar från genomgång av lokalerna, 4 februari 2005 Rum Noteringar kommentar Kök, allmänt Kök, stekbord Kök, disk Tilluft i vägg och tak Kåpa, filteraggr., cirk. luft Överluft till förvaringsutrymme Frånluft saknas Snickeri Separat vent med spånsug Toaletter Handikapp 1 Handikapp 2 Handikapp 3 Avloppslukt, låga frånluftsflöden? Lågt frånluftsflöde Frånluft saknas, överluft till angränsande rum. Frånluft fungerar ej Luftrörelse testat med rök, frånluftsventilationen verkar bristfällig i de flesta toaletterna. Vid ombyggnad har överluftsventil lämnats mitt på väggen. Stort dagrum Tilluft och frånluft finns Gympasal Tilluft och frånluft sitter nära varandra. Små luftrörelser. Tvättstuga Värmeväxlare, frånluft, Det blir mycket varmt när maskinerna körs. Spelhåla Väggar och tak klädda med svart Tilluft? Frånluft? tyg, svårt att se var ventilationsdon finns. Ombyggda rum Frånluft saknas Nya väggar har satts upp, utan att se till behovet av ventilation

15 Bilaga 1,2(4) Miljöfaktorer (ofta besvär) % Drag Damm och smuts För hög rumstemperatur Belysning Varierande rumstemperatur Buller 40% 80% För låg rumstemperatur Totalt n=18 Referens n=319 Andras tobaksrök, parfym etc Instängd "dålig" luft Statisk elektricitet Torr luft Obehaglig lukt Figur 1. Miljöfaktorer, svarsalternativ ofta besvärad, gruppen jmf med referens. Trötthet Besvär (ja ofta) % Annat Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händer Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron Illamående/yrsel 20% 40% Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Klåda, sveda, irritation i ögonen Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Figur 2. Nuvarande besvär/symptom svarsalternativ ofta besvär, gruppen jmf med referens.

16 Bilaga 1,2(4) 068 Kista Daglig... AB Previa C 25,0 24,0 23,0 22,0 21,0 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15, : C :01:52 2,99 d : Ons Tor Fre rumsluft koldioxid tilluft ppm Figur 3. koldioxidhalt, rumstemperatur och tilluftstemperatur, receptionen. 048 CO2 Kista DV+ AB Previa PPM : C :01:00 6,04 d : Lör Sön Mån Tis Ons Tor rumstemperatur C 25,0 24,0 23,0 22,0 21, koldioxid tilluft 20,0 19,0 18,0 17,0 16, , Figur 4. koldioxidhalt, rumstemperatur och tilluftstemperatur, dagrum

17 060 CO2, Kista DV+ AB Previa PPM : C : 6,04 d : Lör Sön Mån Tis Ons Tor rumsluft tilluft koldioxid C Figur 5. koldioxidhalt, rumstemperatur och tilluftstemperatur, Kerstin Hildemar. 17(10)

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011

Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-05-11 Berit Ekman Hälsoskyddstillsyn av grundskolor och gymnasier 2010-2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem. SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.se Förvaltningschef, Miljö- & Samhällsbyggnad: John Söderberg,

Läs mer

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...

Läs mer

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

ROSEN - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) 11 9 12 8 1 7 2 6 3 5 4 MILJÖFAKTORER MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % "ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) Damm & Smuts Referens (N=319) (N=150) Referens databas (N=6824) Buller Belysning 80 70 60 50 40 30

Läs mer

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 4 Diskussion och Slutsatser... 7 Förbättringsområden...

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Söderman- land och Västmanland

Läs mer

Trelleborgs kommun: Allergiförebyggande arbete i förskolor och skolor. Folkhälsostrateg Susanne Larsson Miljöinspektör Lilian Flygare Ivarsson

Trelleborgs kommun: Allergiförebyggande arbete i förskolor och skolor. Folkhälsostrateg Susanne Larsson Miljöinspektör Lilian Flygare Ivarsson Trelleborgs kommun: Allergiförebyggande arbete i förskolor och skolor Folkhälsostrateg Susanne Larsson Miljöinspektör Lilian Flygare Ivarsson Hur det hela började Allergisjuksköterska Elisabeth Holmners

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av gymnastikhallar

Hälsoskyddstillsyn av gymnastikhallar Hälsoskyddstillsyn av gymnastikhallar Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport oktober 2012 Sida 1 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 3

Läs mer

Individuell uppgift 2

Individuell uppgift 2 Individuell uppgift 2 Som grund för uppgiften är caset som behandlades på första träffen, och resultaten från mätningen av den fysikaliska/tekniska miljön, se bilaga 1, 2 och 3. Nu ska du analysera följande

Läs mer

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner Ventilation i byggnader Från och med den 1 januari 2014 Hälsoskydd Inomhusmiljö, buller, ventilation, luftkvalitet, fuktskador, bassängbad, objektsburen smitta mm Den livsviktiga inomhusmiljön Barn, ungdomar

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

ALLERGISTANDARD FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

ALLERGISTANDARD FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN ALLERGISTANDARD FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN 2008-05-28 Framtagen av Allergikommittén, Östra Göinge kommun Granskad av Hedvig von Schantz, Överläkare/Barnallergolog, Barnmottagningen,

Läs mer

PM Information efter branden 2011-06-13 Peter Göltl. Bakgrund. Branden

PM Information efter branden 2011-06-13 Peter Göltl. Bakgrund. Branden PM Information efter branden 2011-06-13 Peter Göltl Bakgrund Branden På morgonen den 4 maj eldhärjas delar av byggnader i vilka KTH bedriver utbildningsverksamhet för blivande Arkitekter. Trots flera oberoende

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum. LUFTFLÖDE Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum. Med en inblåsningstemperatur på 15 C behövs 14-15 l/s och elev för att hålla den temperatur som var vid lektions

Läs mer

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Kalmar kommun tog med ett PM till mötet som delades ut till deltagarna, se bifogade pdffil.

Kalmar kommun tog med ett PM till mötet som delades ut till deltagarna, se bifogade pdffil. Sida 1 av 5 Arbetsrapport från insatsen den 4 oktober Thomas G Alsmo Skickat: den 6 oktober 2010 12:38 Till: inger.borjesson@kalmar.se; christer.dahlstrom@vectura.se; anders.holm@edu.kalmar.se; maria.isaksson@folkuniversitetet.se;

Läs mer

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 0 av 12 Radon i bostäder Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 1 av 12 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Radon i bostäder och lokaler... 4 3.1 Mätmetoder och

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen 2012-08-10 ISG 2012/25846 1 (8) Distriktet i Göteborg Håkan Asterhall, 010-730 9417 Marianne Alfons, 010-730 9704 Orust kommun 473 32 HENÅN Delgivning Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen Ert

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

Vägledning om inomhusmiljön i asylboenden. www.folkhalsomyndigheten.se

Vägledning om inomhusmiljön i asylboenden. www.folkhalsomyndigheten.se Vägledning om inomhusmiljön i asylboenden www.folkhalsomyndigheten.se 1 Vad är ett asylboende? Vad är ett asylboende? Migrationsverket har ansvar att ordna boenden åt de asylsökande som inte kan ordna

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder BELOK web augusti 2011 Fastighet: Smultronvägens förskola Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Projektarbete vid företagsläkarkursen Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet 2006-2007 2007-01-12 Karin Hedenlöf Sensia Hälsa AB

Läs mer

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet och allmänheten med information, råd

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2016-01-26 Fastighetsbeteckning: Hötofta 18:22 Adress/ort: Norra Hötoftavägen 174, Vellinge Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Fastställd av kanslichefen efter behandling i skyddskommittén den 2005-06-03 Allmänt Arbetsmiljöverksamheten på Fackförbundet

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Energieffektiva företag

Energieffektiva företag Energieffektiva företag Miljösamverkan Energi 4-5 maj 2010 Energi- och klimatrådgivare Ragnar Uppström Verkliga exempel på bristande koll på läget Elvärmeslinga i garagenedfart till en stor nybyggd kontorsfastighet

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning

Läs mer

Allergi, irritation, kontakteksem

Allergi, irritation, kontakteksem Allergi, irritation, kontakteksem Alla som kommer i kontakt med irriterande ämnen riskerar att få eksem. Därför måste man undvika hudkontakt med sådana ämnen. Den som får kontakteksem av ett ämne i sin

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om upplevt

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

ALLERGIROND PÅ KONTOR

ALLERGIROND PÅ KONTOR ALLERGIROND PÅ KONTOR Checklista för allergirond på kontor har utarbetats av Astma- och Allergiförbundet Reviderad och antagen av förbundsstyrelsen 2010, uppdaterad 2015 1/21 INSTRUKTIONER Deltagare Vid

Läs mer

Välkomna till ett seminarium om asylboenden. Sid

Välkomna till ett seminarium om asylboenden. Sid Välkomna till ett seminarium om asylboenden Sid. Dagens agenda 09.30 09.40 Välkommen Miljösamverkan Skåne och Folkhälsomyndigheten 09.40 11.30 Folkhälsomyndighetens vägledning om inomhusmiljön i asylboenden

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:57 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Produktionsutskottet

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5

Läs mer

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars PAGE 1 Byggnadsteknik den 20 mars Vad visste vi då? (1985 Örebrokonferensen) Klagomål på inomhusmiljön/upplevd ohälsa Det finns ett väl känt samband mellan vad som i dagligt tal kallas en fuktig byggnad

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor Överkalix kommun Miljökontoret 956 81 ÖVERKALIX Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor December 2013 Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att förskolan tydligt

Läs mer

Klagomål på inomhusmiljö. Handläggarstöd med förslag till policy

Klagomål på inomhusmiljö. Handläggarstöd med förslag till policy Klagomål på inomhusmiljö Handläggarstöd med förslag till policy December 2015 Klagomål på inomhusmiljö Handläggarstöd med förslag till policy december 2015 Detta handläggarstöd är en bearbetning och uppdatering

Läs mer

Luftbehandling Funktion och underhåll

Luftbehandling Funktion och underhåll Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas.

Läs mer

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Sammanfattning I rapporten redovisas utfallet för två stora kontorsdatabaser på vardera cirka 10 000 individer, varav den ena baseras på basenkäten MM 040 NA, den

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Kjell Andersson, f.d. överläkare Arbets-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06 ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI 1 Version09/06 2 Walk the Talk Användare av MDI Innehåll Viktiga data Bra rutiner När något går fel... Dialog 3 Klassificering av MDI

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. ORANGE KLEEN triggerflaska. Annan information Vid tveksamhet eller vid kvarstående symptom, uppsök läkare. Se på punkt 11.

SÄKERHETSDATABLAD. ORANGE KLEEN triggerflaska. Annan information Vid tveksamhet eller vid kvarstående symptom, uppsök läkare. Se på punkt 11. Revisionsdatum: 2005-12-19 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktnamn Revisionsdatum 2005-12-19 Producent, importör ORAPI NORDIC OY AB, MOLYTEAM BOLANDSGATAN 10 75323 UPPSALA Telefon:

Läs mer

ARBETARSKYDDET GÄLLANDE FUKT / MÖGEL. Arbetsgivarens och arbetstagarnas samarbete i hanteringen av problem med inomhus luften och fuktskador

ARBETARSKYDDET GÄLLANDE FUKT / MÖGEL. Arbetsgivarens och arbetstagarnas samarbete i hanteringen av problem med inomhus luften och fuktskador ARBETARSKYDDET GÄLLANDE FUKT / MÖGEL Arbetsgivarens och arbetstagarnas samarbete i hanteringen av problem med inomhus luften och fuktskador 1 Arbetsgivarens skyldigheter Arbetarskyddslagen (738/2002) Arbetsgivaren

Läs mer

15 januari. Kommunal handläggning av OVK

15 januari. Kommunal handläggning av OVK 15 januari Kommunal handläggning av OVK Eftermiddagens program 13:30 13:50 Inledning, samverkansgruppen och OVK-rapport 13:50 15:00 OVK-historik, regelverk "OVK 2012" (PBL, PBF, BBR, AML) 15:00-15:30 Kaffe

Läs mer

Granskning av rehabiliteringsverksamheten

Granskning av rehabiliteringsverksamheten Granskning av rehabiliteringsverksamheten Revisionsrapport KPMG AB 1 juni 2011 Antal sidor: 9 Granskningsrapport_Granskning av rehabiliteringsverksamheten_ronneby.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1

Läs mer

Här kommer energideklaration och åtgärdsrapport från den energibesiktning som vi utfört på er byggnad/era byggnader.

Här kommer energideklaration och åtgärdsrapport från den energibesiktning som vi utfört på er byggnad/era byggnader. Varsågod Här kommer energideklaration och åtgärdsrapport från den energibesiktning som vi utfört på er byggnad/era byggnader. Vi har till Boverket rapporterat in energideklarationen för er byggnad. En

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-25 Fastighetsbeteckning: Bogseraren 5 Adress/ort: Varvsg 16, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:

Läs mer

Friska fläktar. Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer

Friska fläktar. Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer Friska fläktar Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer Luftföroreningar påverkar människans andningsvägar, ögon, hud och inre organ. Ventilation är ett sätt att hålla luftföroreningskoncentrationen

Läs mer

Bättre hemmamiljö med klimatsmarta trick

Bättre hemmamiljö med klimatsmarta trick Bättre hemmamiljö med klimatsmarta trick Mår du som bäst när din lägenhet är rätt tempererad och frisk luft hela tiden cirkulerar i dina rum? I den här foldern har vi samlat tips och information som skapar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-10-07 ON 2013/0086 0702 375706 Omsorgsnämnden Systematiskt arbetsmiljöarbete Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner redovisningen.

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Handspackel: FF 830.

SÄKERHETSDATABLAD Handspackel: FF 830. Handspackel: FF 830. Sida 1 av 5 SÄKERHETSDATABLAD Handspackel: FF 830. AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Utgivningsdatum 29.11.2012 1.1. Produktbeteckning Produktnamn Handspackel:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-02 Fastighetsbeteckning: Lillsidan 26:3 Adress/ort: Strömgatan 21, Enköping Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025 En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare och är ett stort folkhälsoproblem

Läs mer