Kalmar kommun tog med ett PM till mötet som delades ut till deltagarna, se bifogade pdffil.

Transkript

1 Sida 1 av 5 Arbetsrapport från insatsen den 4 oktober Thomas G Alsmo Skickat: den 6 oktober :38 Till: inger.borjesson@kalmar.se; christer.dahlstrom@vectura.se; anders.holm@edu.kalmar.se; maria.isaksson@folkuniversitetet.se; jorgen.jumme@folkuniversitetet.se; anette.lindstrand@atrio.se; peter.norlin@kalmar.se ; bo.oscarsson@kalmar.se; ann-sofie.stensdotter@folkuniversitetet.se; gunilla.svensson3@kalmar.se [gunilla.svensson_3@kalmar.se] ; leif.svensson@kalmar.se; therese.rajalajohansson@edu.kalmar.se; jan.akesson@kalmar.se Bifogade filer: diskussionspunkter_ pdf (65 kb ) Arbetsrapport från insatsen För Kalmar kommun, inkl arbetsgruppen, interna hantering. Mötesdeltagare Från Conservator: Eva Gustavsson och Lennart Gustavsson Från Kalmar kommun: Gunilla Svensson, Leif Svensson samt Bo Oscarsson Från Myc-Tech: Thomas Alsmo Objekt: Djurängsskolan - byggnad Rapsen Mötet gäller 1. Conservators undersökning, rapport datum samt 2. bilaga Chemic lab Kalmar kommun tog med ett PM till mötet som delades ut till deltagarna, se bifogade pdffil. Syfte med mötet är att erhålla förtydliganden från Conservator i sakfrågan, som gäller källan till och spridning av luftföroreningar och dålig hygien i skolor. Bakgrund Föräldrar till barn på skolan är oroade över de påtalanden som görs i Conservators rapport. Kalmar kommun, föräldrar och personal förstår inte innebörden i de utlåtanden som görs i Conservators rapport, mer än att vistelse i skolbyggnaden ger risk för kraftiga negativa hälsoeffekter och orsaken är att brister finns i byggnadens tekniska status. Det är viktigt för Kalmar kommun att kunna redovisa fakta i sakfrågan. 1. Diskussionspunkter Generellt kan Conservators rapport upplevas vara väldigt fokuserad på byggnadsteknik. A. Hur bred är undersökningen? - Är det fokusering enbart på byggnadens konstruktion eller - beaktas samtliga faktorer som påverkar emissioner i innemiljön? B. BYGGNADSFOKUSERING: INNEMILJÖN - EMISSIONSKÄLLOR 1. Menar Conservator att det enbart är fråga om byggnadsteknik när hälso-besvär uppstår inomhus i skolor? 2. Med Conservators metodik; hur sker kalibrering och avgränsning mot alla andra emissioner som uppstår i innemiljön,

2 Sida 2 av 5 C. - ingår detta i arbetsmetodiken - var redovisas detta i rapporten BYGGNADSFOKUSERING: MÄNNISKORS HÄLSA 3. Med Conservators tankesätt; hur sker kalibrering och avgränsning mot alla andra faktorer som påverkar människors hälsa, såväl i som utanför skolan, - ingår detta i arbetsmetodiken - var redovisas detta i rapporten Utredningen bör innehålla en tydlig redovisning i dessa sakfrågor. Det finns alltid kemikalier i luften, i konstruktioner och under limmade mattor. Bland den mängd av ämnen som kan uppmätas återfinns signalsubstanserna 1-butanol och 2-etylhexanol som emissionsprodukter bl.a från betongbjälklag oavsett om konstruktionen varit utsatt för fuktpåverkan eller inte. Uppmätta värden varierar påtagligt inom vida gränser, dock är intervallen synnerligen låga, se ex Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärde, AFS 2005:17. D. E. F. MÄTMETODIKEN Generellt kring VOC - lämpligt med tydlig redovisning: 1. Var är metodiken för sammanhanget fastställd, dvs erforderligt validerad? 2. Referensnivån på de nivåer som uppmätts ex i förhållande till Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärde, redovisas i AFS 2005:17 Dos respons samband - VOC är väl tillämpad i processammanhang där sambandsnivåer finns, när risk för hälsobesvär uppstår ex Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärde, AFS 2005:17. - Hur beaktas och hanteras detta i de utlåtanden som görs i utredningen? Förtydligande: - VOC, många problem framför allt p.g.a. den låga nivå som råder i skolmiljöer. - Metodiken har inte lämnat FoU-stadiet, hur kan man över huvud taget med dessa mätningar avgöra emissionsnivåer i normala skolbyggnader typ Rapsen? - Många hypoteser stannar av olika anledningar i FoU-stadiet. Varför har denna hypotes lämnat FoU? De åtgärder som föreslås, hur skall dessa kunna lösa de emissionsproblem som råder i svenska skolor och som även finns på Rapsen? 2. Vid mötet utlåtande från Coservator Conservator med Eva och Lennart Gustavsson meddelar att man ingår i en sammanslutning som kallar sig Byggdoktorer. Denna sammanslutning skall ledas av professor Lars-Olof Nilsson, Lunds Tekniska Högskola samt Tekn. Doktor Ingemar Samuelsson, Sveriges Forsknings- och Provningsanstalt (SP). I att vara byggdoktor ingår utbildningsinsatser som leds av dessa herrar. Arbetsmetodiken är att man inte bara söker fel utan även utesluter brister i form av fukt, mögel, emissioner etc framför allt i byggnader från en viss tidsålder och med vissa konstruktionstyper. I sakfrågan är man svävande. I fallet med Rapsen, har man först fokuserat på själva byggnaden, kan konstruktionsbrister identifieras och som med Byggdoktorernas koncept förknippas skall

3 Sida 3 av 5 ge hälsobesvär alternativt konstruktionsbrister uteslutas. Tecken på konstruktionsbrister är lukter och en viktig parameter är mikrobiologin. Andra viktiga parametrar är hur folk mår och här är enkäter med hjälp av Örebromodellen ett bra verktyg. Kalmar kommun erhöll inget tydligt svar från Conservator om de beaktar helhetsperspektiv kring faktorer som påverkar emissioner inomhus, balans mellan att brister skall finnas i byggnadens konstruktion och andra faktorer exempelvis från verksamheten. Utlåtanden i rapporten som gäller kemiska föreningar i luft benämns med engelska förkortningen VOC (respektive ämne) och TVOC (totalhalten kemiska ämnen). Enligt Conservator sticker två ämnen ut, 2-etylhexanol och n-butanol. Conservator meddelar att det inte finns några egentliga värden utan man använder Byggdoktorernas och laboratoriers erfarenheter och i detta har Chemik lab stor erfarenhet. Coservator kunde inte delge validerade resultat i sakfrågan. I sammanhanget jämför Conservator situationen med fuktnivå, RF den nivå som fordras för mikrobiell påväxt, där förhållandet är mycket tydligare. Dock meddelas följande från Conservator gällande VOC. - Enskilda VOC-ämnen tillsammans ger information. - Enskilda VOC-ämnet 2-etylhexanol skall icke finnas i inomhusluften. - Högre 2-etylhexanol och läge n-butanol tyder enligt Conservator på en gammal fuktskada. - Lika nivå, 2-etylhexanol och n-butanol tyder på en pågående fuktskada. - Med hänvisning till den s.k. Selmastudien som pågår i Värmland skall resultat finnas som indikerar dos-respondsamband, dvs brister i byggnaders tekniska status ger hälsobesvär hos människor. - Mycket forskning finns och exempelvis metoden med ventilerade golv har visat resultat. - Nya produkter har idag en tydlig innehållsdeklaration och som efter miljöprövning redovisar ämnen som ingår. - Gamla golv viktigt med en emissionsspärr även där nytt bruk lagts på, annars risk för problem. - Conservator förlitar sig helt på Chemik lab och Jan Kristensson som anses väl renommerad. Som referenser delges tre tidningsartiklar från skriften Bygg & Teknik, dock finns inget i dessa artiklar som tydliggör Conservators hypotes. Även Kristensson i utredningsrapporten hänvisning till WHO och EU kan Conservator inte förtydliga. Eva Gustavsson understryker att den studie man genomfört där har man funnit ämnen som inte skall finnas i inomhusluften och vågar därför inte säga att miljön är ofarlig. Eva meddelar att det tidigare fanns kasinhaltigt flytspackel, inte bara ammoniak och uppfattningen är att dessa ämnen sprids ner i betongkonstruktionen och återkommer i ohälsosam form. Det är helt klart, menar Coservator att det finns byggfukt i skolor som ger hälsoproblem. Ett aktuellt exempel man hänvisar till är Ljungbyholmsskolan i Kalmar där det t.o.m. under en lång period förekommit mikrobiella lukter från betongkonstruktionen. Lösningen är många gånger att intallera den s.k. Platonmattan. Ytterligare förtydligande i sammanhanget än denna muntliga redovisning delgavs inte. Bo återkommer till nivåer som hänvisas till såsom TVOC och 2-etylhexanol där Conservator meddelar praktiskt vedertagna gränsvärden är - TVOC 300 µg/m 3 samt - 2-etylhexanol 10 µg/m 3

4 Sida 4 av 5 med hänvisning till analyserande laboratorium. Dessutom har man låtit skicka utredningen till Ingermar Samuelsson på SP som skall styrka de utlåtanden som görs i rapporten, dock utan några ytterligare förtydliganden. Beträffande exempelvis de utlåtanden från Göran Stridh, Örebros yrkesmedicinska klinik, som påtagligt redovisar andra uppgifter, i detta har Conservator ingen kunskap. Detta gäller även själva mätteknik kring VOC, som enligt WHO 1989 definierade flyktiga organiska ämnen (VOC) som ämnen med kokpunkter mellan 50 och 260 C. Detta intervall är valt på mättekniska och inte hälsomässiga grunder. Arbetsmetodiken som används vid analysen, instrument beroende av antal ämnen det är laddat med. TVOC-värde skiljer givetvis stort om en analys omfattar ex. 100 eller ämnen. I detta hade Conservator ingen kommentar. Lennart meddelar att man bara kan rekommendera Kalmar kommun att göra insatser sedan måste kommunen själva ta ansvar. Vid förfrågan från Leif om substansen i de rekommendationer som görs, man har ju gjort många åtgärder till stora kostnader i detta men ändock kvarstår problem. I detta kan Conservator inte förtydliga utan hänvisar till de erfarenheter man själv besitter. 1. Allmän diskussion kring arbetshypotesen, enbart fokusering på byggnad, dvs brister i byggnadens tekniska status medför hälsobesvär för människor. Denna hypotes undersökts under flera decennier utan att den kunnat fastställas. Hypoteser som inte fastställts skall inte lämna FOU-stadiet. 2. Viktigt hålla isär tekniska brister som givetvis åtgärdas och rättas till med underhållinsatser. Därutöver viktigt att erbjuda de som vistas i skollokaler bästa möjliga miljö. Blir fokusering fel risk att man ofta missar de verkliga källorna till dålig hygien i skolor och förskolor vilket defakto skapar hälsobesvär, således en alvarlig situation. Gällande dessa två punkter har Conservator inga kommentarer men menar att det är skillnad idag mot för 20 år sedan då det idag finns erfarenheter. Vedertaget enligt Conserrvator är att mikrobiella lukter medför hälsobesvär och finner man mikrobiell skada, med hänvisning till BBR och som innebär läckage, mögel och lukter är detta en brist och måste åtgärdas. Det skall finnas s.k. riskkonstruktioner men även i detta kan man inte i sakfrågan ge tydliga förklaringar. Thomas meddelar att givetvis finns olika konstruktioner, exempelvis för grund och utlåtanden från forskare har gjorts. Dock har konstruktioner som påtalats varierat både från år till år som från forskare till forskare; platta på mark, krypgrund utan att validerade faktaförklaringar redovisas. Gällande diskussionspunkterna se ovan punkter A F och bifogade pdf-fil erhölls inga förtydliganden. Detta gäller även bredden på undersökningen, metodikens kalibrering och avgränsning mot andra faktorer som påverkar både människors hälsa som emissioner i byggnaden. Bo bad Conservator om möjligt återkomma med förtydligande kring de frågeställningar som påtalas i diskussionspunkterna. I Conservators rapport saknas erforderliga riktvärden, Kalmar kommun önskar ökad tydlighet inför redovisning till berörda föräldrar och önskvärt med en djupare sammanställning. Detta lovade Conservator att återkomma med.

5 Sida 5 av 5 Lennart återkommer till byggnadens tekniska kondition där han meddelar att det kan läcka när som helst och skador kan uppstå som skapar mögellukt med följdproblem för de som vistas i skolan. Man har upptäckt flertal håll och de som vistas i lokalen undrar över situationen och vikten att göra åtgärder. Även tryckförhållandet mellan undertak och vistelsezon är ett problem och utlåtande görs att detta kan ge hälsoeffekter. I detta skede fann mötet bättre att besöka byggnaden för spontan besiktning. BESIKTNING BYGGNAD RAPSEN Vid besiktning deltog även skolans skyddsombud. Conservator ombads påvisa ställen där man funnit problem och där det är nödvändigt med åtgärder. a. Invändigt, skiva undertak i korridor frilades och takkonstruktionen besiktigades där det inte kunde konstateras några onormala förhållanden. b. Utvändigt, takpanna flyttades och papp besiktigades där Lennart meddelade att missfärgad rand innebär att vatten runnit på takpapp. Vad som är märkligt med detta delgavs inte, trots allt finns denna takpapp där för att transportera det vatten som hamnar under takpannorna och rinner ner från taket. Detta är en gammal beprövad konstruktionstyp. Besiktningen påvisade inte på några onormala förhållanden i konstruktionen på byggnaden Rapsen med tanke på att byggnaden funnits upp mot 30 år. Lennart meddelar att han som erfaren besiktningsman anser att takkonstruktionen helt bör bytas ut för, som Lennart anser går taket inte att laga eller lappa på ett vettigt sätt. Men detta berör egentligen en annan sakfråga, det rent teknisk ekonomisk underhållet och har inget med hygienen i byggnaden att beskaffa. Jag återkommer under veckan med program inför insatserna den oktober Bästa Hälsningar Thomas