Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö

Transkript

1 Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Sammanfattning I rapporten redovisas utfallet för två stora kontorsdatabaser på vardera cirka individer, varav den ena baseras på basenkäten MM 040 NA, den andra på den vidareutvecklade enkäten MM 040 NA Kontor. Små skillnader ses mellan de två baserna och kompletterande databasanalyser sker med den senare enkäten. Jämfört med referensdata för friska arbetsplatser ses framför allt en övervikt av klagomål på instängd, dålig och torr luft samt allmän- och ögonsymtom. Jämfört med utfallet från en svensk urvalsundersökning som omfattade cirka 200 kontorsmiljöer ses något högre frekvens av framför allt allmänsymtom. En rimlig förklaring till detta är att de aktuella databaserna baseras på miljökartläggningar som genomförts och därefter skickats till kliniken för analys. Orsaken till varför undersökningarna gjorts är inte alltid känd av oss men man kan misstänka att många undersökningar gjorts i problemmiljöer. Belägg för detta fås om man delar in databasmaterialet i tre delar, baserat på medelantalet besvärande miljöfaktorer i de olika kontorsmiljöerna. Den bättre tredjedelen redovisar lägre symtomfrekvenser och nivåerna ligger i nivå med de som ses vid ovan nämnda urvalsundersökning. Förslagsvis utgör utfallet från denna tredjedel lämpliga referensvärden för svenska kontorsarbetsmiljöer utan större klimatproblem. Analyser visar entydigt att kön och allergisk konstitution och i mindre omfattning också befattningsnivå och ålder påverkar utfallet i enkätundersökningarna. Genomförda multivariata analyser ger också exempel på hur såväl allmänsymtom, slemhinnesymtom som hudsymtom korrelerar till olika innemiljöfaktorer och visar hur såväl fysiska som psykosociala faktorer påverkar upplevelsen av innemiljön. De stora databaserna ger möjligheter att genomföra analyser som annars är svåra att genomföra i mindre material. Man kan därigenom testa olika hypoteser och studera hur olika frågor samvarierar. Detta gör också att man efterhand kan ta fram tumregler som underlättar tolkningen av resultat från enskilda enkätundersökningar. I denna rapport visas några exempel. 1

2 Bakgrund Klagomål på innemiljön och upplevda symtom, däribland såväl allmänsymtom som symtom från slemhinnor och hud, förekommer allmänt i många kontorsmiljöer. Man har också påvisat att dålig innemiljö i dessa byggnader påverkar såväl sjukfrånvaro som produktionskapacitet [1,2,3]. Orsaken till problemen i dessa miljöer varierar men kan hänföras till såväl fysiska faktorer (bristande ventilation, temperaturproblem, fukt/mögelskador) som i vissa fall psykosociala förhållanden [4,5]. En viktig del vid utredningar av innemiljöer med problem är att kartlägga förekomsten av såväl klagomål som förekommande symtom. Med hjälp av standardiserade och validerade frågeformulär kan man på ett kostnadseffektivt sätt beskriva omfattningen och typen av problem. Genom att enkäterna är standardiserade och använda i många undersökningar kan man göra jämförelser mellan såväl miljöer utan kända miljöproblem som vanliga miljöer och stora databaser kan skapas. De standardiserade MM-enkäterna (också kallade Örebroformulären ) har använts sedan 1989, då testningarna slutförts för basversionen [6,7,8,9]. På basen av de erfarenheter som insamlats från hundratals enkätundersökningar har en kontorsenkät vidareutvecklats genom att lämnade synpunkter systematiserats i mer detaljerade frågor om exempelvis temperaturförhållandena, luftkvaliteten, bullerförhållandena samt städningen. De basala frågorna är de samma i såväl basenkäten som den utvecklade kontorsenkäten. Den basala enkäten är tvåsidig medan den mer utvecklade enkäten är fyrsidig. I denna rapport redovisas utfallet för två stora kontorsdatabaser. Den ena gäller genomförda undersökningar med hjälp av den basala enkäten MM040NA under tidsperioden , den andra motsvarande för specialenkäten MM040NA Kontor under perioden Ett antal analyser genomförs i specialenkätens databas. Beskrivning av datamaterialet Databaserna omfattar samtliga enkätundersökningar som genomförts i kontorsmiljöer de aktuella tidsperioderna och som analyserats vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, genom den service kliniken lämnat till främst företag, myndigheter, företagshälsovård och miljökonsulter och som beskrivs närmare på klinikens hemsida Enkätundersökningarna har initierats av olika skäl men det finns anledning misstänka att i många fall (de flesta (?)) har undersökningarna genomförts på grund av misstankar om miljöproblem. I denna rapport redovisas därför också utfallet från en kontorsstudie som genomförts på ett slumpmässigt urval av kontorsarbetsplatser i norra Sverige samt det basala referensmaterialet som omfattar 7 friska kontorsarbetsplatser och två skolor som togs fram 1990 [8,10]. I Tabell 1 redovisas bakgrundsuppgifter för de två stora databaserna. Företagsstorleken, definierat som antalet svarande, skiljer sig inte påtagligt mellan databaserna. Frånsett att det är något större andel kvinnor och färre andel rökare i databasen för MM 040 NA Kontor skiljer sig inte databaserna i aktuella parametrar. Storleksfördelningen av ingående företag visas i Figur 1. 2

3 Tabell 1. Beskrivning av de två aktuella databaserna. MM 040 NA MM040 NA Kontor Studieperiond Ojektnivå Antal företag Antal svarande Företagsstorlek företag personal företag personal små (-29 personer) medel (30-99 personer) stora (- 100 personer) Personalnivå Kön (andel kvinnor %) Ålder (år) medel median Andel rökare (%) Astma (%) Har eller har haft Hösnuva (%) Har eller har haft Eksem (%) Har eller har haft Figur 1. Antal företag i databasen för MM 040 NA (till vänster) och MM 040 NA Kontor (till höger). Resultat I Figur 2 redovisas utfallet för ofta besvärande miljöfaktorer och ofta förekommande symtom den senaste tremånadersperioden. I graferna framgår också utfallet för det basala referensmaterialet för friska byggnader, dvs. innemiljöer utan kända klimatproblem, i form av skuggade områden. I Tabell 2 redovisas utfallet för de mer psykosocialt inriktade frågorna i form av arbetsinnehåll, arbetsbelastning, påverkansmöjligheter som socialt stöd. Små skillnader ses mellan utfallen för de två databaserna. 3

4 INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Totalmaterial kontor MM 040 NA Kontor MM 040 NA Referensdata enligt Rapport M5/90, Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Kontorsenkäten (n = 9 247) Grundenkäten (n = ) Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Fax Figur 2. Upplevelsen av ofta besvärande miljöfaktorer och ofta förekommande symtom för de två aktuella databaserna. Skuggat område anger utfallet för det basala referensmaterialet för friska byggnader, dvs. innemiljöer utan kända klimatproblem [8]. 4

5 Tabell 2. Upplevelsen av det psykosociala klimatet (uttryckt i procent). MM 040 NA MM040 NA Kontor Antal Ofta stimulerande och intressant Ofta alltför mycket att göra Ofta möjligheter att påverka arbetet Ofta hjälp av arbetskamrater Ofta orolig för organisationsförändringar - 5 Jämförelser med andra studiematerial De aktuella databaserna utgör aggregerade data från ett stort antal kartläggande undersökningar. Orsaken till att undersökningarna gjorts varierar men kan ha berott på att man misstänkt inneklimatproblem, man velat följa upp utfallet efter genomförda åtgärder eller att man önskat göra en allmän kartläggning av sina lokaler. Man kan misstänka att utfallet är något värre än vad man skulle finna vid en totalkartläggning eller ett slumpmässigt urval. För att få en uppfattning om betydelsen av detta görs jämförelser med en större epidemiologisk studie med ett slumpmässigt urval av kontorsarbetsplatser i Norrland [10]. Jämförelser görs också mot en grunddatabas som byggdes upp för att ta fram referensdata för friska arbetsplatser i Sverige och som visat sig fungera bra också i andra länder [8,11,12]. I Tabell 3 och Tabell 4 redovisas utfallet för dessa databaser, där de två första baserna också redovisats i grafisk form tidigare (Figur 2). Tabell 3. Andel (%) personer som ofta varit besvärade av miljöfaktorer de senaste tre månaderna för ett antal databaser. MM040 MM040 Kontor Norrlandsstudien Basdata antal Drag För hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur * 5 För låg rumstemperatur Instängd ( dålig ) luft Torr luft Obehaglig lukt Statisk elektricitet med stötar Andras tobaksrök Buller Belysning Damm och smuts * 10 * markerar att frågan saknas eller att frågeformuleringen skiljer sig något då enkäten vid Norrlandsundersökningen utgjorde en testversion till den slutliga enkäten. 5

6 Tabell 4. Andel (%) personer som ofta haft hälsobesvär de senaste tre månaderna för ett antal databaser. MM040 MM040 Kontor Norrlandsstudien Basdata antal Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Heshet, halstorrhet Hosta Torr eller rodnad hud i ansiktet * 5 Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnad hud på händerna * markerar att frågan saknas eller att frågeformuleringen skiljer sig något då enkäten vid Norrlandsundersökningen utgjorde en testversion till den slutliga enkäten. Det är små skillnader i utfall mellan de två kontorsdatabaserna. Prevalensen av såväl klagomål som symtom är generellt något högre än vad som gäller för Norrlandsstudien, som utgör ett slumpmässigt urval av kontorsarbetsplatser i Norrland. Basdatastudien visar som väntat ytterligare lägre prevalens. Åtskilliga studier har påvisat att såväl upplevelsen av innemiljön som rapporterade symtom i hög grad skiljer sig mellan män och kvinnor och mellan allergiker och icke-allergiker. Detta redovisas närmare i Tabell 5 till Tabell 8. Det är frapperande hur stabila förhållandena är för de olika databaserna. 6

7 Tabell 5. Andel (%) personer som ofta varit besvärade av miljöfaktorer de senaste tre månaderna fördelat efter kön för ett antal databaser. MM040 MM040 Kontor Norrlandsstudien män kvinnor män kvinnor män kvinnor antal Drag För hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur För låg rumstemperatur Instängd ( dålig ) luft Torr luft Obehaglig lukt Statisk elektricitet med stötar Andras tobaksrök Buller Belysning Damm och smuts Tabell 6. Andel (%) personer som ofta haft hälsobesvär de senaste tre månaderna fördelat könsvis för ett antal databaser. MM040 MM040 Kontor Norrlandsstudien män kvinnor män kvinnor män kvinnor antal Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt el rinnande näsa Heshet, halstorrhet Hosta Torr eller rodnad hud i ansiktet Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnade händer

8 Tabell 7. Andel (%) personer som ofta varit besvärade av miljöfaktorer de senaste tre månaderna fördelat efter allergi/icke-allergi för de två kontorsdatabaserna. MM040 MM040 Kontor Icke-allergi allergi Icke-allergi allergi antal Drag För hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur För låg rumstemperatur Instängd ( dålig ) luft Torr luft Obehaglig lukt Statisk elektricitet med stötar Andras tobaksrök Buller Belysning Damm och smuts Tabell 8. Andel (%) personer som ofta haft hälsobesvär de senaste tre månaderna fördelat efter allergi/icke-allergi för de två kontorsdatabaserna. MM040 Icke-allergi allergi Ickeallergi MM040 Kontor allergi antal Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Heshet, halstorrhet Hosta Torr eller rodnad hud i ansiktet Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnade händer

9 Samband mellan besvärande miljöfaktorer och upplevda symtom Trots många års forskning är kunskapen om samband mellan olika miljöfaktorer i innemiljön och ohälsa bristfällig [13]. En orsak till detta är sannolikt den komplexa miljön med många olika miljöfaktorer, mycket låga halter av förekommande föroreningar, en diffus symtombild som inte lätt låter sig fångas med objektiv teknik och okunskap om bakomliggande mekanismer. Genom användning av standardiserade enkäter kan man strukturera informationen från de som vistas i aktuella byggnader eller lokaler och göra jämförelser. Med hjälp av den grafiska redovisningstekniken som visas i Figur 3 kan man på ett överskådligt sätt få en uppfattning om aktuella besvärs- och symtombilder för ett specifikt objekt samtidigt som jämförelser görs med andra referensmaterial, bland annat mot miljöer utan kända inneklimatproblem. I Figur 3 redovisas grundprinciperna för tolkningen av mönstren, ofta kallade rosorna. Tolkning av MM-enkäterna MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Belysning Damm och smuts Drag MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation Heshet, halstorrhet i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Figur A. Utfallet med höga klagomålsfrekvenser på dålig luft och allmänsymtom talar för ventilationsproblem. Figur B. Utfallet med klagomål på obehaglig lukt och förhöjd frekvens av slemhinnesymtom talar för föroreningar i luften. Det är inte möjligt att från enkätutfallet avgöra om gaser eller partiklar är mest avgörande. Sannolikt finns här en bakomliggande fuktskada. Figur 3. Tolkningsprinciper för MM-enkäterna. Skuggat område anger referensmaterial för friska byggnader [8]. 9

10 Vid framför allt sambandsanalyser önskar man beskriva innemiljön eller symtomutfallet med några enkla summeringsmått. Trots många försök har man aldrig kunnat enas om lämpliga sådana mått. Man har försökt med antalet fysiska faktorer, antalet symtom eller antalet innemiljörelaterade symtom och också skapat symtomgrupper som allmänsymtom, slemhinnesymtom eller hudsymtom. På individnivå har man försökt sätta kriterier för SBS (sick building syndrome) utan att nå större framgång. Nedan redovisas några av dessa mått för de två databaserna som komplement till de specifika miljöfaktorerna och symtomen. Figur 4. Sambandet mellan ofta förekommande symtom ( ) respektive innemiljörelaterade symtom ( ) och antalet ofta besvärande miljöfaktorer för MM 040 NA (vänster) och MM 040 NA Kontor (höger). Figur 5. Sambandet mellan prevalensen av allmänsymtom ( ), slemhinnesymtom ( ) respektive hudsymtom ( ) och antalet ofta besvärande miljöfaktorer för MM 040 NA (vänster) och MM 040 NA Kontor (höger). Man finner en relativt stark association mellan de valda effektmåtten och antalet ofta besvärande miljöfaktorer som dock tycks vara något mindre uttalad för hudsymtomen. Allmänsymtom innefattar åtminstone ett av symtomen trötthet, tunghetskänsla i huvudet, huvudvärk, yrsel/illamående eller koncentrationssvårigheter, slemhinnesymtom åtminstone ett symtom från ögon, näsa, hals eller hosta medan hudsymtom innefattar något hudsymtom. Små skillnader ses mellan de två databaserna. 10

11 Val av referensdata Från ovanstående framgår att specifikt utvalda friska innemiljöer upplevs mer positivt än miljöer från ett slumpmässigt urval. Det finns anledning misstänka att de undersökningar som görs på enskilda objekt (vilket gäller för de datamaterial som utgör grunden för de aktuella databaserna) i första hand görs på grund av misstankar om inneklimatproblem och därför rimligen bör redovisa högre klagomåls- och symtomfrekvenser. Detta framgår också av såväl Tabell 3 som Tabell 4. Samtidigt ses en positiv korrelation mellan upplevt antal besvärande miljöfaktorer och olika hälsoeffekter. På basen av detta har databasen MM040NA Kontor delats in i tre kategorier, där de 42 kontor som har i medeltal högst 1,40 besvärande miljöfaktorer utgör de kontor som anses ha bäst innemiljö, de 41 kontor som har motsvarande medeltal mellan 1,41 och 2,15 utgör en mellankategori medan de mindre bra kontoren (medeltal > 2,15) har medeltalet besvärande miljöfaktorer över 2,15. I Tabell 9 och Tabell 10 nedan visas utfallet för de tre kategorierna av kontor. I Figur 7 redovisas utfallet grafiskt. Företagen i den tredje (sämre) gruppen av kontor är i större utsträckning små företag (28/44) men andelen större företag utgör ungefär samma andel i alla grupperna. Vid tolkning av enkätresultatet i enskilda fall kan det vara lämpligt att redovisa de tre indelningarna vid sidan av utfallet för basreferensdata. Vid primära kartläggningar utgör referensmaterialet för bra kontorsmiljö lämplig grundreferens (fetstil i tabellerna). Tabell 9. Andel personer (%) som ofta varit besvärade av olika miljöfaktorer de senaste tre månaderna för kontorsdatabasen MM040NA Kontor enligt ovanstående indelning, Norrlandsstudien samt Basdata. Kontorsstudien Bra Medel Dålig Norrlandsstudien Basdata antal Drag För hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur * 5 För låg rumstemperatur Instängd ( dålig ) luft Torr luft Obehaglig lukt Statisk elektricitet med stötar Andras tobaksrök Buller Belysning Damm och smuts * 10 * markerar att frågan saknas eller att frågeformuleringen skiljer sig något då enkäten vid Norrlandsundersökningen utgjorde en testversion till den slutliga enkäten. 11

12 Tabell 10. Andel personer (%) som ofta upplevt symtom de senaste tre månaderna för kontorsdatabasen MM040NA Kontor enligt ovanstående indelning, Norrlandsstudien samt Basdata. Kontorsstudien Bra Medel Dålig Norrlandsstudien Basdata antal Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Heshet, halstorrhet Hosta Torr eller rodnad hud i ansiktet * 5 Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnad hud på händerna * markerar att frågan saknas eller att frågeformuleringen skiljer sig något då enkäten vid Norrlandsundersökningen utgjorde en testversion till den slutliga enkäten. Den mer utvecklade kontorsenkäten innehåller ett antal detaljerade frågor om temperaturförhållandena, städningen, bullerförhållandena samt luftkvaliteten. I Tabell 11 nedan visas utfallet för kontorsdatabasen med tidigare redovisad indelning. Även här förefaller det rimligt att använda uppgifter från kolumnen bra kontor som referensdata i första hand. 12

13 Tabell 11. Prevalensen av mer detaljerade miljöfrågor för de tre indelningarna av kontorsdatabasen uttryckt i procent. Bra kontor Medel kontor Dåliga kontor Antal Temperaturförhållandena Bra Acceptabla Dåliga alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på sommarhalvåret alltför varmt på andra tider Städningen Bra Acceptabel Dålig allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd damm på skåp o dyl otillräcklig toalettstädning Bullersituationen Bra Acceptabel Dålig ventilationen stör buller utifrån dålig akustik störningar från andra kontorslandskap cellkontor Luftkvaliteten Bra Acceptabel Dålig sämre tidiga morgnar sämre på eftermiddagar olika i olika lokaler vädringsmöjligheter saknas lukter förekommer

14 Figur 7. Prevalensen av besvärande miljöfaktorer och symtom för bra, medel respektive dålig kontorsmiljö enligt Tabell 9 och Tabell 10. ARBETSBLAD INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö MM 040 NA MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Bra (n=3 097) Medel (n=3 899) Dålig (n=2 251) Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa 14

15 Databasanalyser Genom att använda standardiserade enkäter och ett standardiserat förfarande vid genomförandet av enkätundersökningar ökar möjligheterna att rutinmässigt bygga upp databaser med acceptabel kvalitet. Därigenom kan man successivt utvidga jämförelsepopulationer och genom storleken på baserna genomföra analyser som är svåra att genomföra i de normalt ofta små studiegrupperna. Det är speciellt viktigt att skapa jämförelsematerial när man försöker kartlägga komplexa och mångfaktoriella miljöer, som exempelvis innemiljöer, och de ospecifika, ofta diffusa symtombilderna som brukar rapporteras därifrån. Fortsättningsvis analyseras i första hand databasen för enkäten MM 040 NA Kontor. Denna utgör en vidareutveckling av basenkäten MM 040 NA med kompletterade frågor riktade mot kontorsförhållanden. Dessa frågor har i stor utsträckning skapats utifrån lämnade specifika kommentarer i tidigare kontorsundersökningar och mot erfarenheter från frågor som under lång tid används i de specifika skolenkäterna. Databasen omfattar svar från miljökartläggningar i 127 kontorsmiljöer av skiftande karaktär. Bortfallet är inte känt för alla undersökningarna men en rimlig skattning av svarsfrekvensen ligger kring %. Bortfallet kan i vissa fall snedvrida utfallet från en enkätundersökning, speciellt om man studerar vissa livsstilfrågor eller mer känsliga frågor. Tidigare analyser av bortfallets betydelse i inneklimatundersökningar talar inte för att frågorna upplevs vara känsliga och påverka utfallet i större grad. Den aktuella databasen omfattar svarande, vilket skulle innebära att den beskriver en kontorspopulation på cirka personer med skattad svarsfrekvens. Av tidigare redovisat resultat är det uppenbart att såväl kön som allergiförekomst påverkar hur man rapporterar besvär från innemiljön och symtom. Andra tänkbara faktorer som kan påverka utfallet är ålder, utbildning eller ställning (fast anställd, heltidsarbetande, arbetsledare). I Tabell 12 redovisas hur några av dessa faktorer fördelas. Männen är i större utsträckning arbetsledare/chefer men annars är könsskillnaderna inte särskilt stora i de aktuella miljöerna. En anledning till att det inte är större könsskillnad vad gäller heltidsarbete torde vara att heltid definieras som arbete minst 30 timmar i veckan. 20 % förkortning av arbetstiden, som är relativt vanligt förekommande bland småbarnsföräldrar, klassificeras således fortfarande som heltid. Samtidigt är hälften av såväl män som kvinnor i studiepopulationen över 45 år. De yngre arbetstagarna är i mindre utsträckning fast anställda, arbetsledare och arbetar i större utsträckning i kontorslandskap än de äldre. Samtidigt är en större andel av de yngre högt utbildade. Tabell 12. Karakteristika för studiepopulationen uttryckt i procent. Kön Ålder män kvinnor -39 år år 50- år Heltidsarbetande Fast anställda Arbetsledare/chefer Akademisk utbildning Arbete i kontorslandskap

16 Tabell 13. Hälsoutfallet för personer med vissa egenskaper, uttryckt i procent. Allmänsymtom % Slemhinnesymtom % Hudsymtom % Antal symtom % Antal miljörel symt (%) Heltidsarbetande ,29 0,74 Annat ,48 0,71 Fast anställda ,31 0,75 Annat ,16 0,64 Arbetsledare/chefer 25* 20* 11* 0,90* 0,53* Annat ,37 0,77 Akademisk utbildning ,30 0,73 Annat ,29 0,74 Arbete i kontorslandskap ,28 0,75 Annat ,30 0,71 Små kontor ,43 0,85 Mellanstora kontor ,33 0,75 Stora kontor ,26 0,71 Age < 40 years Age years Age 50 + years 29* * 0.67 * Chi-2 analys vid jämförelser mellan proportioner respektive t-analys och anovatest för skillnader mellan medeltal (p<0.001). Den univariata analysen ovan visar att anställda i arbetsledande ställning samt personal äldre än 50 år tenderar att rapportera färre symtom vilket framgår närmare av Tabell 13. Motsvarande multivariata analys där förutom ovanstående faktorer kön och atopi ingår redovisas i Tabell 14, Tabell 15 samt Tabell 16 för allmänsymtom, slemhinnesymtom samt hudsymtom. Utfallet från den univariata analysen bekräftas, dvs. förutom kön och atopi som de viktigaste påverkande faktorerna är också tjänsteställning och i vissa fall ålder av betydelse för frekvensen av rapporterade symtom. Utfallet för de olika delsymtomen inom symtomgrupperna visar liknande resultat men redovisas inte här. 16

17 Tabell 14. Resultatet av den multivariata analysen för rapporterade allmänsymtom. Rödmarkering/fetstil anger att dessa faktorer faller ut signifikant (p<0.001). Allmänsymtom Sig. Oddskvot 99,9% C.I. för oddskvoten Nedre intervall Övre intervall Ej chef,000 1,661 1,290 2,139 Allergiker,000 1,554 1,302 1,855 Kvinna,000 2,063 1,730 2,460 Åldersklass (ref. 50- år),000 Åldersklass (-39 år),000 1,569 1,285 1,917 Åldersklass (40-49 år),000 1,355 1,102 1,666 Akademiker,196 1,070,901 1,272 Fast anställd,002 1,293,982 1,704 Företagsstorlek (ref. 100-),329 Företagsstorlek (-39),394 1,074,816 1,413 Företagsstorlek (40-99),157 1,083,900 1,303 Kontorslandskap (ref.kontor),159,925,770 1,111 Deltid (ref. heltid),089 1,162,869 1,555 Tabell 15. Resultatet av den multivariata analysen för rapporterade slemhinnesymtom. Rödmarkering/fetstil anger att dessa faktorer faller ut signifikant (p<0.001). Slemhinnesymtom Sig. Oddskvot 99,9% C.I. för oddskvoten Nedre intervall Övre intervall Ej chef,000 1,382 1,054 1,813 Allergiker,000 2,239 1,859 2,696 Kvinna,000 2,068 1,700 2,516 Åldersklass (ref. 50- år),003 Åldersklass (-39 år),002,819,659 1,017 Åldersklass (40-49 år),008,835,668 1,044 Akademiker,972 1,002,831 1,208 Fast anställd,236 1,116,823 1,513 Företagsstorlek (ref. 100-),148 Företagsstorlek (-39),051 1,189,888 1,592 Företagsstorlek (40-99),507 1,042,851 1,275 Kontorslandskap (ref.kontor),133 1,096,896 1,341 Deltid (ref. heltid),547,943,686 1,297 17

18 Tabell 16. Resultatet av den multivariata analysen för rapporterade hudsymtom. Rödmarkering/fetstil anger att dessa faktorer faller ut signifikant (p<0.001). Hudsymtom Sig. Oddskvot 99,9% C.I. för oddskvoten Nedre intervall Övre intervall Ej chef,000 1,468 1,051 2,050 Allergiker,000 1,558 1,255 1,935 Kvinna,000 1,968 1,558 2,485 Åldersklass (ref. 50- år),001 Åldersklass (-39 år),000 1,318 1,027 1,692 Åldersklass (40-49 år),619 1,041,799 1,356 Akademiker,015,852,686 1,057 Fast anställd,018 1,297,904 1,861 Företagsstorlek (ref. 100-),516 Företagsstorlek (-39),523,934,659 1,326 Företagsstorlek (40-99),462 1,053,835 1,329 Kontorslandskap (ref.kontor),001 1,275 1,008 1,614 Deltid (ref. heltid),836 1,023,713 1,467 Sambandsanalyser Genom tillgången till stora databaser av känd kvalitet kan man genomföra sambandsanalyser och testa vissa hypoteser. Man har i många år diskuterat i vad mån de rapporterade symtomen kan hänföras till fysiska miljöfaktorer och vad psykosociala faktorer betyder [14]. Genom att vi känner till faktorer som påverkar sådana analyser kan olika multifaktoriella analyser genomföras. Nedan redovisas hur allmänsymtom, slemhinnesymtom eller hudsymtom tycks sammanhänga med såväl fysiska som psykosociala miljöfaktorer där man försöker kontrollera för kön, allergistatus, befattning och ålder. Man ser att såväl fysiska som psykosociala faktorer har betydelse för utfallet. Speciellt allmänsymtom tycks öka med såväl antalet fysiska faktorer som sämre psykosocial miljö medan slemhinnesymtomen korrelerar mer med antalet fysiska miljöfaktorer och inte beror så mycket på den psykosociala miljön. När man gör sådana analyser måste man vara medveten om att man inte skall hårddra slutsatser från sådana databasanalyser men de kan användas för att exempelvis testa olika hypoteser som sedan får studeras närmare med mer noggranna och sofistikerade metoder. 18

19 Tabell 17. Resultatet av den multivariata analysen för rapporterade allmänsymtom. Rödmarkering/fetstil anger att dessa faktorer faller ut signifikant (p<0.001). Allmänsymtom 99,9% C.I. för oddskvoten Sig. Oddskvot Nedre intervall Övre intervall Kön män 1,00 kvinnor < 0,000 1,77 1,47 2,12 Allergiker nej 1,00 ja < 0,000 1,40 1,17 1,68 Befattning chef 1,00 ej chef < 0,000 1,44 1,12 1,86 Åldersklass 50 + år 1, år < 0,000 1,51 1,24 1,84 < 40 år < 0,000 1,34 1,09 1,66 Fysiska faktorer 0-1 faktorer 1, faktorer < 0,000 2,45 2,05 2,93 > 4 faktorer < 0,000 4,69 3,53 6,23 Psykosoc index 4-8 poäng 1, poäng < 0,000 1,87 1,54 2,27 > 10 poäng < 0,000 3,77 2,47 5,75 Tabell 18. Resultatet av den multivariata analysen för rapporterade slemhinnesymtom. Rödmarkering/fetstil anger att dessa faktorer faller ut signifikant (p<0.001). Slemhinnesymtom 99,9% C.I. för oddskvoten Sig. Oddskvot Nedre intervall Övre intervall Kön män 1,00 kvinnor < 0,000 1,64 1,34 2,00 Allergiker nej 1,00 ja < 0,000 2,07 1,71 2,51 Befattning chef 1,00 ej chef 0,039 1,19 0,90 1,56 Åldersklass 50 + år 1, år < 0,000 0,71 0,57 0,88 < 40 år < 0,000 0,76 0,61 0,96 Fysiska faktorer 0-1 faktorer 1, faktorer < 0,000 3,02 2,47 3,68 > 4 faktorer < 0,000 5,62 4,22 7,48 Psykosoc index 4-8 poäng < 0,000 1, poäng 0,003 1,21 0,98 1,50 > 10 poäng 0,002 1,49 0,97 2,30 19

20 Tabell 19. Resultatet av den multivariata analysen för rapporterade hudymtom. Rödmarkering/fetstil anger att dessa faktorer faller ut signifikant (p<0.001). Hudsymtom 99,9% C.I. för oddskvoten Sig. Oddskvot Nedre intervall Övre intervall Kön män 1,00 kvinnor < 0,000 1,62 1,28 2,05 Allergiker nej 1,00 ja < 0,000 1,46 1,18 1,82 Befattning chef 1,00 ej chef 0,004 1,33 0,96 1,85 Åldersklass 50 + år 1, år 0,14 1,11 0,88 1,41 < 40 år 0,73 0,97 0,75 1,27 Fysiska faktorer 0-1 faktorer 1, faktorer < 0,000 2,48 1,97 3,12 > 4 faktorer < 0,000 3,79 2,77 5,18 Psykosoc index 4-8 poäng 1, poäng 0,042 1,16 0,91 1,48 > 10 poäng 0,000 1,68 1,06 2,66 Faktoranalys Redan vid utvecklingen av MM-enkäterna användes faktoranalyser som grund för indelning i olika symtomgrupper men också för att konstruera den grafiska presentationen av utfallet på ett överskådligt sätt [6,9]. Faktoranalysverktyget kan också användas för att försöka skapa lämpliga exponeringsgrupper och närmare studera hur olika miljöfaktorer korrelerar med varandra och med olika symtom. Tidigt skapades symtomgrupperna allmänsymtom, slemhinnesymtom respektive hudsymtom och i närmast alla analyser korrelerar ingående delsymtom starkt med varandra. I den slutliga utformningen har de faktorer som korrelerar mest placerats nära varandra och på detta sätt skapas i den grafiska symtomgrafen tre klöverblad. Genom att placera faktorer som brukar korrelera starkt intill varandra undviker man ett hackigt utseende. Genom att placera de lågprevalenta symtomen illamående, yrsel respektive hosta mellan de olika symtomgrupperna förstärks bilden ytterligare av att föreligger tre grupper av symtom, vilket bland annat framgår av Figur 3 ovan. Under utvecklingens gång har antalet symtom och miljöfaktorer förändrats men också utformningen av använda frågor. Detta behandlas på annan plats. Nedan kommer i stället vissa analyser att göras som beskriver hur man med hjälp av faktoranalyser kan skapa tolkningsunderlag för MM-enkäterna. 20

21 Gruppering av miljöfaktorer Principalkomponentsanalys med varimexrotation där samtliga basala miljöfaktorer ingår visar att materialet väsentligen kan indelas i tre huvudgrupper: temperaturförhållandena, luftkvaliteten samt övriga fysikaliska faktorer (Tabell 17). Faktorn hög rumstemperatur faller därvid inom gruppen luftkvalitet, något som visats också tidigare [6]. En rimlig förklaring är att alltför varm luft i kontorsmiljöer medför att den lätt känns instängd och dålig. Tabell 20. Roterad komponentmatris för ofta besvärande miljöfaktorer. Miljöfaktorer Komponent luft,788,087,171 torr,682,118,218 hög,627,065 -,093 lukt,491,003,231 låg,007,806,016 drag,010,738,145 varierande,328,583,008 belysning -,028,072,690 buller -,025,110,621 damm,286,115,531 tobak,121 -,057,356 statel,099,018,318 Extraction Method: Principal Component Analysis. Rotation Method: Varimax with Kaiser Normalization. Om faktorn allmänsymtom adderas lägger sig denna faktor först och främst i gruppen luftkvalitet men korrelerar också starkt med övriga fysikaliska faktorer, däribland belysningen, buller samt damm (Tabell 18). Även faktorn slemhinnesymtom korrelerar främst mot luftkvaliteten och i viss mån också mot övriga fysikaliska faktorer (Tabell 19). Faktorn hudsymtom bildar egen grupp med statisk elektricitet och korrelerar också starkt mot torr luft (Tabell 20). Symtomen trötthet, tunghetskänsla i huvudet och huvudvärk visar samma mönster som gäller för faktorn allmänsymtom. Näsbesvär, torr hals och hosta korrelerar på samma sätt som gäller för slemhinnesymtom. Ögonsymtomen korrelerar däremot med statisk elektricitet och torr luft och mönstret liknar närmare vad som gäller för hudsymtom (Tabell 21). 21

22 Tabell 21. Roterad komponentmatris för ofta besvärande miljöfaktorer samt allmänsymtom. Miljöfaktorer + Komponent luft,786,079,163 torr,679,110,210 hög,620,060 -,108 lukt,487 -,002,218 ALLMÄNSYMTOM,352,151,322 låg,013,806,020 drag,013,736,143 varierande,329,580,002 belysning -,027,067,685 buller -,022,105,620 damm,282,110,516 tobak,116 -,056,333 statel,100,013,322 Extraction Method: Principal Component Analysis. Rotation Method: Varimax with Kaiser Normalization. Tabell 22. Roterad komponentmatris för ofta besvärande miljöfaktorer samt slemhinnesymtom. Miljöfaktorer + Komponent luft,772,091,133 torr,716,105,189 hög,572,087 -,118 SLEMHINNESYMTOM,497,056,202 lukt,487,005,208 låg,017,802,021 drag,023,733,147 varierande,300,595 -,002 belysning -,007,070,690 buller -,020,116,623 damm,297,114,517 tobak,112 -,048,352 statel,122,009,309 Extraction Method: Principal Component Analysis. Rotation Method: Varimax with Kaiser Normalization. 22

23 Tabell 23. Roterad komponentmatris för ofta besvärande miljöfaktorer samt hudsymtom. Miljöfaktorer + Komponent luft,768,085,110,191 hög,649,067 -,062 -,097 torr,633,111,098,379 lukt,512,001,251 -,015 låg,005,805,015,036 drag,001,734,124,111 varierande,352,583,047 -,084 buller,010,105,661,001 belysning -,031,067,654,205 damm,275,110,483,225 tobak,185 -,066,465 -,194 HUDSYMTOM,152,025,017,690 statel -,017,024,073,645 Extraction Method: Principal Component Analysis. Rotation Method: Varimax with Kaiser Normalization. Tabell 24. Roterad komponentmatris för ofta besvärande miljöfaktorer samt ögonsymtom. Miljöfaktor + ögon Komponent luft,734,082,080,278 hög,684,073 -,047 -,166 torr,580,102,065,510 lukt,489 -,006,196,140 låg,003,804,022,048 drag -,013,731,122,152 varierande,385,586,066 -,137 buller,024,099,647,023 belysning -,042,057,644,243 tobak,278 -,068,496 -,349 damm,264,104,475,245 ögon,206,043,023,694 statel -,007,018,194,391 Extraction Method: Principal Component Analysis. Rotation Method: Varimax with Kaiser Normalization. 23

24 Summering, kommentarer samt tumregler vid tolkning MM-enkäterna ingår som en del i den s.k. Örebromodellen [7]. De utvecklades under perioden och genomgick då en intenstiv testnings- och valideringsprocess [6,9]. Genom att enkäterna användes i hundratals olika miljökartläggningar insamlades omfattande erfarenheter och dessa kunde struktureras i kompletterande frågor. I slutet av 1990-talet utvecklades olika skolenkäter och från 2003 också en kontorsenkät (MM 040 NA Kontor). Denna har efterhand ersatt basenkäten MM 040 NA även om den senare fortfarande används vid kartläggning av kontorsmiljöer. I denna rapport jämförs två stora databaser där de två enkäterna använts. Ingående delstudier har inte valts utifrån några specifika kriterier utan omfattar material som har bearbetats inom den datorbearbetningsservice som erbjudits från Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro. Detta gör att orsaken till varför undersökningarna genomförts inte alltid varit känd och inte heller alltid (men oftast) bortfallet uppgivits. Mot den bakgrunden är det rimligt att tänka sig att det finns en ansamling av undersökningar som genomförts för att klarlägga omfattningen av misstänkta inomhusklimatproblem och att databaserna därför ger en bild av något fler problem än som gäller för kontorsmiljöer generellt. Stöd för detta fås genom jämförelser mot ett slumpmässigt urval av kontorsmiljöer (Norrland i slutet av 1980-talet), där man generellt ser något lägre prevalens av såväl besvärande miljöfaktorer som symtom. I rapporten redovisas också grunddatabasen vars resultat presenterades Genom att aktivt söka efter friska innemiljöer och lägga krav på låga klagomålsfrekvenser erhölls sannolikt optimala förhållanden som sällan uppnås. Resultatet för de två databaserna skiljer sig knappast alls, vilket talar för att tillägget av ytterligare frågor inte påverkat utfallet från de två enkäterna. Fortsättningsvis har därför analyserna utförts enbart i databasen tillhörande den utvecklade kontorsdatabasen MM 040 NA Kontor. Genom att dela in materialet i tre delar efter medelantalet miljöfaktorer i de 127 ingående kontoren skapas referensmaterial, här benämnda bra kontor, medelbra kontor och dåliga kontor. Resultatet är mycket stabilt och det känns rimligt att tänka sig att de dåliga kontoren omfattar miljöer med påtagliga inneklimatproblem medan bra kontor bör kunna användas som lämplig referens för svenska kontorsmiljöer utan påtagliga problem. För att få bättre belägg för denna bedömning krävs mer ingående studier. Jämfört med utfallet för grunddatabasen ses för den föreslagna referensen ( Bra kontor ) en överfrekvens av klagomål på instängd, dålig och torr luft, rumstemperaturer, damm och smuts samt i mindre utsträckning obehaglig lukt. För övriga referenser ( medelbra respektive dåliga kontor) ses likformiga miljöfaktormönster men mer utvidgade. En överfrekvens av allmänsymtom, slemhinnesymtom (främst ögonsymtom) samt torr och rodnad ansiktshud rapporteras jämfört med grunddatabasen och också här ses likformiga symtommönster för övriga referenser. Av rapporten framgår att kön och allergisk konstitution utgör viktiga parametrar vid analys av enkätdata. Även befattning och i viss mån ålder har betydelse. Fördelningen av dessa faktorer brukar inte skilja sig särskilt mycket och i praktiken krävs sällan att hänsyn tas till dessa faktorer. I rapporten användes signifikansnivån < 0,001. Anledningen är att de stora talen gör att annars även obetydliga frekvensskillnader blir signifikanta om man skulle använda exempelvis den vanliga nivån < 0,05. 24

25 En databas som den aktuella, baserad på den utvecklade kontorsenkäten och omfattande närmare individer, ger många analysmöjligheter som antytts i denna rapport. Om olika frågeställningar uppstår finns möjligheter att testa dessa. Efterhand har det omfattande arbetet med de standardiserade MM-enkäterna medfört att ett antal tumregler tagits fram för användning vid tolkning av enkätresultatet från en inneklimatundersökning. Några exempel anges nedan: En hög frekvens av klagomål på instängd, dålig och torr luft och omfattande allmänsymtom talar för ventilationsproblem (bastolkning A enligt Figur 3). En hög frekvens av klagomål på lukter, instängd, dålig och torr luft samt förhöjd frekvens av slemhinnesymtom talar för irriterande ämnen i luften. Här kan fukt/mögelproblem förekomma men också andra kemiska emissioner (bastolkning B enligt Figur 3). En hög frekvens av klagomål på instängd, dålig och torr luft samt sämre luftkvalitet på eftermiddagarna talar för otillräckliga ventilationsflöden relativt behovet. Förhöjd frekvens av allmänsymtom stöder denna bedömning. En hög frekvens av klagomål på instängd, dålig luft, obehaglig lukt samt sämre luftkvalitet på måndagsmorgnar talar för risk för emissioner och det finns anledning misstänka fukt/mögelskador. Förhöjd frekvens av slemhinnesymtom stöder denna bedömning. Om det föreligger omfattande klagomål på buller och störningar från andra bör man kontrollera hur man upplever rumsakustiken. Vid framför allt kontorslandskap förekommer ofta omfattande klagomål på såväl buller, störningar från andra som koncentrationssvårigheter. 25

26 Referensartiklar 1. Wyon DP. The effects of indoor air quality on performance and productivity. Indoor Air 2004;14 (suppl 7): Seppänen O, Fisk WJ, Lei QH. Ventilation and performance in office work. Indoor Air 2006;16: Fisk WJ, Seppänen O, Faulkner D, Huang J. Economizer system cost effectiveness; accounting for the influence of ventilation rate on sick leave. Proceedings of Healthy Buildings 2003, 2003;vol.3: Reijula K, Sundman-Digert. Assessment of indoor air problems at work with a questionnaire. Occup Environ Med 2004;61: Lahtinen M, Sundman-Digert C, Reijula K. Psychosocial work environment and indoor air problems: a questionnaire as a means of problem diagnosis. Occup Environ Med 2004;61: Andersson K, Fagerlund I, Bodin L, and Ydreborg B. Questionnaire as an instrument when evaluating indoor climate. Healthy Buildings 88 Stockholm 1988;vol 1: Andersson K, Stridh G. Byggnader med störningar i inomhusklimatet en utredningsmodell. AMA-nytt Mark Hus 2/ Andersson K, Fagerlund I, Larsson B. Referensdata till frågeformulär MM 040 NAinomhusklimat (arbetsmiljö). Rapport 5/90. Yrkes-och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 9. Andersson K. Epidemiological Approach to Indoor Air Problems. Indoor Air 1998;Suppl.4: Stenberg B, Hansson Mild K, Sandström M, Sundell J, Wall S. A prevalence study of the sick building syndrome (SBS) and facial skin symptoms in office workers. Indoor Air 1993;3: Schulz U, Andersson K, Stridh G. Indoor climate of a Swiss building evaluated with adapted Swedish questionnaires. Indoor Air 1990, Toronto 1990;Vol 1: Hill B, Craft B, Burkart J. Carbon dioxide, Particulates, and Subjective Human Responses in Office Buildings without Histories of Indoor Air Quality Problems. Appl Occup Environ Hyg 1992;7(2): Andersson K. Indoor climate and health: what do we really know? Indoor air 2008, august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:We9K1 (Key note lecture, 9 pp). 14. Mendell MJ, Fisk WJ. Is health in office buildings related only to psychosocial factors? Occup Environ Med 2007;64: