Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat"

Transkript

1 ISSN X Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om upplevt inomhusklimat på stadens förskolor Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson Mål 6 Sund inomhusmiljö

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Enkätundersökningarna 3 3 Diskussion om metod Metodproblem vid litet antal svar Beräkning av överfrekvens av besvär/problem 4 4 Vad är dålig inomhusmiljö Val av kriterier Val av nivåer för klassificering Definition av sjuka hus/sjuka förskolor Tänkbara referenser 10 5 Arbetsgång SBS Komfortvariabler Gräns för dålig inomhusmiljö Gränser för signifikant överfrekvens vid olika stora förskolor 13 6 Resultat 14 Bilaga 1 18 Dokumentation av arbetsgången Enkätblankett Checklista 2

3 Indikatorer på förskolor med inneklimatproblem 1 Inledning I Miljöprogrammet för åren som tas fram av Miljöförvaltningen är ett av målen Sund inomhusmiljö. Till detta finns delmål med program för arbete med riskfaktorer i inomhusmiljön. Programmen ska innebära att riskfaktorer identifieras, förebyggs och åtgärdas så långt som möjligt. Vad gäller inomhusmiljön på förskolor och skolor finns föreslaget ett nyckeltal (6.1.7) antal förskolor och skolor med inomhusproblem/antalet undersökta förskolor och skolor. Utgångsdata är enkätmaterial på förskolorna och skolorna i Stockholm. Utrednings- och statistikkontoret har sedan ett antal år på uppdrag av miljöförvaltningen genomfört omfattande enkätundersökningar bland personalen på förskolorna i staden. I enkäterna har personalen besvarat frågor om hur de uppfattar olika inomhusparametrar och hälsoaspekter samt om de förknippar sina ev. hälsobesvär med lokalerna där de arbetar. Resultaten har använts som underlag för att prioritera de inspektioner som genomförts med cirka en tredjedel av förskolorna. Tyngdpunkten har varit på de förskolor som angivit sämst helhetsbild i svaren. I arbetet med nyckeltal har miljöförvaltningen vänt sig till USK för ett samarbete om framtagandet av indata till nyckeltal och analyser om vad som kan vara lämpliga indikatorer för att identifiera förskolor med inomhusproblem. Samarbetet är tänkt att belysa följande moment: Ta fram kriterier på vad som enligt enkätsvaren bör räknas som en förskola med inomhusproblem. Databearbetning och dokumentation av antalet förskolor med inomhusproblem/antalet undersökta förskolor. Dokumentation av enkätfrågor, kriterier och databearbetning, arbetsmetoder och likande. Det som behövs för att, i slutet av programperioden, kunna göra en så likvärdig jämförelse som möjligt. Undersökningen inriktas på att försöka slå fast i vilken mån det finns en överfrekvens av hälsobesvär i beståndet som helhet eller i några typer av förskolor. Alltså med en beprövad metod dokumentera i vilken mån personalen har en överfrekvens hälsosymptom som kan misstänkas ha ett samband med inneklimatet. Syftet är också att undersöka hur personalen bedömer olika miljöfaktorer, i första hand luftkvalitet. 2 Enkätundersökningarna Mellan december 1997 och våren 2000 genomfördes fyra enkätundersökningar i vilka cirka 5000 anställda på drygt 600 förskolor har besvarat enkäter om inomhusklimatet på sin förskola. Enkäterna belyser uppfattningarna om en mängd inneklimatparametrar. Det är helhetsbedömning av luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå och städning. Vidare finns frågor om upplevda besvär av ett antal parametrar inom dessa områ- 3

4 den. Enkäten innehåller också en hälsofråga och kartlägger allergiförekomst hos personalen. Till enkäterna som personalen besvarat fanns en s.k. checklista för varje förskola. Den innehåller uppgifter om belastning; antal avdelningar, antal barn och antal vuxna på förskolan, om lokalens yta, typ av förskola, om ventilationssystem och värmesystem. Vidare finns frågor om solavskärmning, vädringsvanor och städningen på förskolan. De fyra undersökningarna omfattar såväl kommunala förskolor som förskolor i enskild eller annan drift. Både förskolor i fastigheter som kommunen äger och i fastigheter med privata fastighetsägare har ingått i undersökningarna. Antalet förskolor i de olika undersökningarna samt antalet svar framgår nedan. Tabell 1. Antal svar och antal medverkande förskolor. Svar från: Summa Personal Förskolor Datafilerna från de fyra undersökningarna har sammanförts till en gemensam datafil. Denna har kompletterats med vissa uppgifter från checklistan som används i samband med enkäterna. Det är uppgifter om antal avdelningar, antal vuxna på förskolan, antal barn, typ av förskola, lokalyta samt uppgift om hur ofta golven torkas och antal timmar städning per vecka. Dessa uppgifter kan användas för att undersöka eventuella samband och för ytterligare analyser. 3 Diskussion om metod Redan innan enkätundersökningarna startade bland förskolorna arbetade USK fram ett utkast till undersökningsprogram (1992). Utgångspunkter och diskussioner från detta är fortfarande aktuella och framgår av följande avsnitt. 3.1 Metodproblem vid litet antal svar Förskolorna kan grovt klassificeras efter i vilken mån det förekommer ovanligt många anställda med besvär/problem eller ej. En ansats där förskolorna är bearbetningsenhet i analysen men där uppgifter om ev. besvär samlas in på individnivå ställer särskilda krav vid bearbetningen av resultaten. För varje förskola ska mått som beskriver besvärs- och problemnivå tas fram. Kriterier måste utarbetas för när förskolorna ska anses mer eller mindre hälsosamma och det ska ske på basis av enkätsvar från 4-5 personer upp till kanske 25 personer. Självfallet är bedömningarna mycket osäkra beroende på en liten personalstyrka vid varje förskola. I synnerhet är bedömningarna av de mindre förskolorna osäkra, men även i de större förskolorna är personalstyrkan väl liten för att man ska kunna skapa några mer exakta mått på inneklimatets kvalitet. 3.2 Beräkning av överfrekvens av besvär/problem Några exakta mått på problemupplevelsen kan alltså inte skapas i enskilda förskolor beroende på att det finns så få anställda där. Det betyder dock inte att vi inte kan säga 4

5 något om olika resultat. Vad vi kan uttala oss om är om olika resultat är mer eller mindre sannolika utifrån kunskap eller antaganden om vad som är normalt. Vi kan som ett rent exempel anta att det normala är att högst 15% av de anställda har klåda, sveda, irritation i ögonen som de sätter i samband med arbetsmiljön. Skulle man fördela alla anställda slumpmässigt över stadens förskolor vore det detta genomsnittsvärde som skulle gälla. Av ren slump skulle vi naturligtvis få större eller mindre andelar i den enskilda förskolan. Detta gäller om alla förskolor är lika. Har någon förskola problem ökar det självfallet andelen besvärade. Med utgångspunkt från normalvärdet /referenstalet kan då för varje förskola räknas ut sannolikheten för att ett visst antal anställda på förskolan ska uppge sig ha besvär (enl. den sk binominalfördelningen). Ett utfall med osannolikt många besvärade tyder på problem med förskolan. Osannolikt många antas här vara att sannolikheten att få minst ett visst antal besvärade är högst 5%. Har vi t.ex. 5 svarande på en förskola, och om vi gör ett antagande om en normalfrekvens på 15 % enligt ovan, skulle sannolikhetsfördelningen på olika utfall när det gäller antalet besvärade se ut på följande sätt: Med besvär (x) P (x av N) Kum. Fördelning 5 0,00 0,00 4 0,00 0,00 3 0,02 0,03 2 0,14 0,16 1 0,39 0,56 0 0,44 1,00 Om hypotesen att 15 % har besvär skulle vara sann skulle resultat med 3 eller fler besvärade vara mycket osannolika av en ren slump. Vid upprepade mätningar skulle detta inträffa i högst 5% av fallen. Att mätningen är grov framgår av att utfall med 1 och 2 besvärade, som faktiskt utgör besvärsandelar om 20 % resp. 40 % inte kan betraktas som statistiskt signifikant skilda från normalvärdet 15 %. Först med 3 besvärade dvs. 60 % kan vi tala om en överfrekvens på den enskilda förskolan. Liknande beräkningar kan göras för förskolor med olika antal anställda. Ju fler anställda desto mindre avvikelser från det normala kan betraktas som statistiskt signifikanta. 5

6 N sign. avvikelse andel dålig % %- etc Förskolor med 4 till 6 anställda har alltså med ovanstående antaganden en överfrekvens besvär om minst 3 personer uppger sig ha besvär. Om 7 till 9 anställda finns på motsvarande sätt en överfrekvens om minst 4 personer på förskolan uppger besvär. Ytterligare en faktor finns att ta med i beräkningen. Det är inte säkert att alla anställda på förskolan har besvarat enkäten. För flertalet förskolor är svarsfrekvenserna höga och antalet svar kan antas vara en bra bas för sannolikhetsberäkningarna. Om svarsfrekvensen är liten behöver antagligen hänsyn tas till denna vid tolkningen av överfrekvenser. Vi ser i tabellen ovan att gränsen för signifikans med N mellan 4 och 9 varierar med 1 person. Antagligen påverkas ev. signifikans ganska lite om stora N (antalet anställda) eller lilla n (antalet svar) används. 4 Vad är dålig inomhusmiljö 4.1 Valda kriterier Miljöförvaltningen har valt fyra kriterier för att klassificera förskolor med dålig inomhusmiljö. Om förskolan uppfyller något av dem skall den klassas som en förskola med dålig inomhusmiljö. Kriterierna är: 1. överfrekvens av SBS3 symptom 2. mögel/stickande lukt varje vecka 3. städningen mycket dålig 4. luftkvalitet mycket dålig Gränserna för indikation på dålig inomhusmiljö är för SBS3 kriteriet att frekvensen överstiger 5%. För luktvariabeln väljs genomsnittsnivån som gränsvärde (innebär 3,8% ofta besvärad) och för mycket dålig städning och mycket dålig luftkvalitet sätts gränsvärdet till 20%. Om förskolans svarsandel signifikant överstiger dessa gränsvärden klassas inomhusmiljön som dålig. Genom enkäterna finns ett stort underlag för att beskriva upplevelsen av inneklimatet. De olika delarna i undersökningen ger möjligheter till flera analyser. Samband mellan upplevelsen av inneklimatet och bedömningen av luftkvalitet och städning kan studeras liksom med förekomsten av hälsobesvär. Antalet svarande är stort vilket innebär att sannolikheten att få signifikanta samband är stor. I följande två tabeller redovisas sambanden mellan personalens upplevelse av inneklimatet med de kriterievariabler som valts, dvs. mögel/stickande lukt, städning och luftkvalitet. Eftersom enkätfrågornas skalor är ordinalskalor (rangskalor) har sambandsmåttet Kendalls Tau använts. När inget samband finns (P-värdet >0,05) redovisas E.S. 6

7 (ej signifikant). Om korrelationskoefficienten har ett plustecken föreligger positivt samband, vid minustecken ett negativt. Hur sambandet ska tolkas framgår av kommentarer i tabellerna. Tabell 2. Sambandet mellan kriterievariablerna luftkvalitet samt städning och helhetsbedömning av inneklimatet. Dålig luftkvalitet ökar Signifikans P-värde Kendals τ Dålig städning ökar Signifikans P-värde Korrelationskoefficient korrelationskoefficient Kendals τ Luftkvalitén i stort sett - Sämre 0,000 0,223 Värmekomforten i stort sett Sämre 0,000 0,411 Sämre 0,000 0,189 Belysningen i stort sett Sämre 0,000 0,297 Sämre 0,000 0,172 Ljudnivån i stort sett Sämre 0,000 0,277 Sämre 0,000 0,165 Städningen Sämre 0,000 0,223 - Stress Ökar 0,000-0,141 Ökar 0,000-0,068 Trivsel Minskar 0,000 0,164 Minskar 0,000 0,124 Det finns ett signifikant samband mellan bedömningen av luftkvalitet och städning och inneklimatet som helhet på förskolan. Om luftkvalitet och städning bedöms sämre ökar klagomålen på värmekomfort, belysning, ljudnivå, upplevelse av stress ökar och trivseln minskar. Motsvarande samband för SBS-kriteriet och luktkriteriet framgår av nästa tabell. Tabell 3. Sambandet mellan kriterievariablerna SBS3-symptom samt lukter och helhetsbedömning av inneklimatet. korrelationskoefficient SBS3- symptom ökar Signifikans P-värde Kendals τ Lukter ökar Signifikans P-värde Korrelationskoefficient Kendals τ Luftkvalitén i stort sett Sämre 0,000 0,258 Sämre 0,000 0,152 Värmekomforten i stort sett Sämre 0,000 0,190 Sämre 0,000 0,049 Belysningen i stort sett Sämre 0,000 0,142 Sämre 0,000 0,050 Ljudnivån i stort sett Sämre 0,000 0,150 Sämre 0,000 0,053 Städningen Sämre 0,000 0,132 - E.S. 0,021 Stress Ökar 0,000-0,270 Ökar 0,022-0,033 Trivsel Minskar 0,000 0,160 E.S. 0,008 SBS variabeln i korrelationen har värdet 1 om man har besvärats av något allmänoch/eller slemhinne- och/eller hudsymptom ofta. Korrelationen mellan helhetsbedöm- 7

8 ningen av inneklimatet är starkare med SBS-symptom än med lukter. Det finns inget samband mellan ökade besvär av lukter och bedömning av städning eller med trivseln. De valda kriterierna för att klassificera förskolor med dålig inomhusmiljö visar signifikanta samband med personalens helhetsbedömning av inneklimatet på förskolan. Även bedömningarna av de olika komponenterna i inneklimatet visar signifikanta samband med de valda kriterierna. Möjligen kan en komplettering av luktkriteriet göras då sambandet med avloppslukt är väl så stort som med mögel och stickande lukt. Lukter kan vara svåra att identifiera. 4.2 Val av nivåer för klassificering Avgörande för hur många förskolor som bedöms ha dålig inomhusmiljö är vilka gränser för besvärsnivå som väljs. Vad man kan göra är att t.ex. utgå från antaganden om vad som borde vara en normal andel besvärade. Antaganden kan göras utifrån empiriska data från friska förskolor, utifrån andra arbetsmiljöer eller helt enkelt utifrån en målsättning. Därefter kan konstateras i vilken mån antalet med besvär/problem i den enskilda förskolan är osannolikt hög med hänsyn till detta antagande. 4.3 Definition av sjuka hus/förskolor Arbetslivsinstitutet har i rapporten Samhällsvetenskaplig forskning om sjuka och sunda hus gjort en litteratursammanställning av forskningen kring sjuka/sunda hus, (Rapport 1999:16, Sandstedt, Tielman). Från denna hämtas följande beskrivningar: Det har sedan länge varit känt att dålig luft kunde leda till både sjukdom och död. I slutet av 1700-talet var man klar över fukt som riskfaktor. På 1800-talet gjordes en omfattande studie av skolor med olika ventilationssystem i Stockholm av professorns i hygien vid Karolinska Institutet, Heyman. Heyman noterade problem med torr luft som liknar dagens sjuka hus-symptom. På den tiden och de närmaste decennierna var ventilationen mer en fråga om komfort än hälsa. Det klassiska måttet för luftkvalitet var i vilken utsträckning värmen och lukten var acceptabla för de människor som vistades i lokalen (Sundell 1994). Under 1970-talet myntades begreppet sjuka hus. Definitioner av sjuka hus och miljörelaterade hälsobesvär Man kan inte tala om någon enhetlig definition av begreppet sjuka/sunda hus. En definition av sjuka hus görs i en av statens offentliga utredningar (SOU 1989:76 s.151). Den förutsätter både orsaks- och verkansfaktor av begreppet: Med sjuka hus avses hus med sådana brister som har samband med byggnadens utförande, drift, brukande och/eller underhåll, vilket leder till besvär och hälsorisker hos människor som vistas i byggnaden Sjuka-hus benämningen kan tillskrivas varje hus där innemiljön framstår som grunden till ohälsan. 8

9 Ett mera specifikt sätt att klargöra begreppet är att differentiera det utifrån vad man anser vara orsaken till besvären. Fyra sjukdomskategorier utkristalliseras: Byggnadsrelaterade sjukdomar (BRI) som har ett klarlagt samband med byggnaden. Neuro-toxiska störningar (NTD) som har att göra med giftiga emissioner i byggnaden. Sjuka hus sjukan /SBS) som innefattar ospecifika symptom vilka inte klart kan diagnostiseras. Dessutom är orsaksrelationen svår att klarlägga. Definitionen av SBS skiljer sig mellan olika forskare. Masspsykogen sjukdom (MPI) är ospecifika symptom liknande SBS, men vars samband med inomhusmiljön endast är skenbart. Underkategoriseringen som förekommer inom SBS-kategorin utgörs av olika symptomtyper, som kan framträda i mycket varierande kombinationer hos olika individer och i olika byggnader. De tre symptomgrupper som oftast nämns i samband med SBS är allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom. Det är besvär inom dessa kategorier som kartläggs i enkäterna. Eftersom SBS inte är en accepterad klinisk diagnos har olika undersökningar skiljt sig åt markant både i fråga om vilka symptombeskrivningar och symptomfrekvenser som gör att en individ ska kunna sägas lida av SBS. Fokus ligger på den sjuka individen och inte på det sjuka huset. I litteraturgenomgången har författarna inte funnit några definitioner på SBS som i första hand baserar sig på byggnadskarakteristika. I mitten av 1980-talet definierades det sk sjuka hus syndromet av en arbetsgrupp vid Världshälsoorganisationen (WHO). Syndromet omfattar irritation från ögon, hud och luftvägar, huvudvärk och trötthet. Man brukar tala om att SBS förekommer när fler människor än förväntat (mer än 20%) har dessa överkänslighetssymptom och när dessa symptom kan kopplas till en viss byggnad. Typiskt är att symptomen uppträder efter en kort tids vistelse i byggnaden och ofta tilltar i styrka under vistelsen. Besvären tenderar att försvinna när man lämnar byggnaden under ett par dagar men återvänder då man kommer tillbaka till huset. Den vedertagna gränsen för att börja tala om sjuka hus går vid att 20% av de som dagligen vistas i bygganden upplever besvär. (Eriksson & Höög 1991). När det gäller bostäder hade den miljömedicinska enheten vid Örebro använt sig av SBS3-index. Detta bildas av svarsalternativet ja, ofta på något allmänsymptom, något slemhinnebesvär och något hudsymptom samtidigt som den svarande tror att besvären hänger samman med lokalerna. Dvs. samma kriterier som ingår i WHO:s definition. I enkäter om innemiljö och hälsa i flerbostadshus användes SBS3>5-index för att klassa sjuka hus. Det innebär att ett hus är sjukt om minst 5% av de boende har minst ett allmänsymptom, ett slemhinnesymptom och ett hudsymptom och relaterar dessa till bostaden. Med den definitionen klassades 13% av Stockholms flerbostadshus som sjuka hus och 9% av rikets flerbostadshus. Samma utgångspunkter kan användas även idag för att bilda SBS3-index. Denna indelning är den som är mest accepterad. 9

10 Ett annat sätt att ringa in problemförskolor är att utgå från att det som är normala besvärsfrekvenser är de genomsnittliga besvärsfrekvenserna Vilken av dessa definitioner som bär lämpligast kan man naturligtvis diskutera. I princip skulle vi kunna förvänta oss att människor överhuvudtaget inte skulle ha några hälsobesvär som de relaterar till bostadsmiljön. Hur valet av kriterier påverkar omfattningen av sjuka hus belyses när vi tittar på hur personalen besvarat hälsofrågorna. 4.4 Tänkbara referenser Ett ytterligare sätt att hitta kritiska gränser för kriterierna är att se till referenser från andra undersökningar. En stockholmsreferens som var aktuell 1992 var försöksbarnstugan i Skarpnäck och ytterligare fem barnstugor byggda i samma entreprenad. Ytterligare referenser för hälsofrågan kan hämtas från andra sammanhang där Örebroenkäten använts eller i detta fall i den heltäckande kartläggning som gjorts för Stockholms alla förskolor under perioden Arbetsgång 5.1 SBS3 Förekomsten av sjuka hus symptom I enkäterna ställs frågor om 11 besvär som brukar förknippas med inneklimatet. Det är fyra besvär som hänför sig till allmänsymptom respektive slemhinnesymptom och tre besvär som har att göra med hudproblem. Tabell 4. Andel besvärade varje vecka respektive ej besvärad av olika hälsosymptom. Hälsosymptom Besväras ofta (varje vecka) Besväras ofta (varje vecka) samband med lokalerna Besväras ej Trötthet 30,8 % 13,1 % 12,2 % Tung i huvudet 15,7 % 9,6 % 31,2 % Huvudvärk 12,7 % 6,4 % 29,9 % Koncentrationssvårigheter 4,5 % 1,6 % 57,8 % Klåda, sveda, irritation i ögonen 9,1 % 6,2 % 64,4 % Irriterad, täppt, rinnande näsa 10,9 % 5,9 % 54,6 % Heshet, halstorrhet 10,1 % 7,0 % 54,1 % Hosta 4,3 % 1,8 % 63,7 % Torr, rodnad hud i ansikte 9,4 % 6,0 % 69,5 % Fjällning, klåda i hårbotten/öron 7,0 % 2,8 % 79,6 % Torr, kliande hud på händer 19,7 % 10,7 % 51,0 % Trötthet och torra händer är de besvär som oftast förknippas med lokalerna. Många besväras dessutom av dessa symptom utan att förknippa dem med förskolans lokaler. 10

11 Bilda SBS3-index Antal och andel personer med något symptom av typ allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom varje vecka som man hänför till lokalen tas fram för varje förskola. Allmänsymptom: Bilda en ny variabel där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av trötthet, tung i huvudet, huvudvärk eller koncentrationssvårigheter som också förknippas med lokalerna. Slemhinnesymptom: Bilda en ny variabel där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av klåda, sveda, irritation i ögonen eller irriterad, täppt rinnande näsa eller heshet, halstorrhet eller hosta som också förknippas med lokalerna. Hudsymptom: Bilda en ny variabel där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av torr, rodnad hus i ansiktet eller fjällning, klåda i hårbotten/öron eller torr kliande hud på händerna som också förknippas med lokalerna. I följande tabell redovisas andelen med allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom. Tabell 5. Andel besvärade varje vecka inom respektive symptomgrupp. Symptomgrupp Ofta (varje vecka) Ofta (varje vecka) samband med lokalerna Allmänsymptom 36,2 % 17,4 % Slemhinnesymptom 21,7 % 13,3 % Hudsymptom 26,2 % 14,6 % Allmän- o/e slemhinne- o/e hudsymptom 52,4 % 29,8 % Allmän- o slemhinne- o hudsymptom 7,7 % 3,5 % Mer än varannan (52,4%) uppger besvär varje vecka av något av de beskrivna symptomen. 29,8% förknippar sina besvär med lokalerna. Besvärsandelen är alltså väldigt hög när vi lägger ribban för definitionen på denna nivå. Det är inte så stor skillnad i andel besvärade av allmän-, slemhinne- respektive hudsymptom (13,3 17,4%). Vanligen har man angett besvär inom en av symptomgrupperna, främst allmänsymptom. I nedanstående tabell redovisas de som förknippar besvären med lokalerna. 11

12 Tabell 6. Andel och antal besvärade varje vecka inom respektive symptomgrupp och som förknippar besvären med lokalerna. Symptomgrupp Andel Antal personer Enbart allmänsymptom 8,0 % 389 Enbart slemhinnesymptom 4,3 % 212 Enbart hudsymptom 5,4 % 266 Allmän + slemhinnesymptom 2,9 % 141 Allmän + hudsymptom 3,0 % 147 Slemhinne + hudsymptom 2,6 % 127 Allmän + slemhinne- + hudsymptom 3,5 % 171 Något symptom 29,8 % 1453 Som framgår är det många som upplever symptom som förknippas med dåligt inneklimat. Om vi applicerar definitionen att man ska besväras ofta inom de tre symptomgrupperna finner vi att 7,7 % av personalen har gjort det de senaste tre månaderna. Knappt hälften av dem hänför sina multipla besvär till lokalerna. För att uppfylla kriteriet för SBS3-index skall en person ha besvärats ofta av alla tre symptomgrupperna och anse att det har med lokalen att göra. 171 personer uppfyller detta villkor vilket motsvarar 3,5 % av personalen. 5.2 Komfortvariabler De tre övriga variablerna som används för att spåra förskolor med dålig inomhusmiljö beskriver upplevelsen av inomhusklimatet ur en komfortaspekt. De valda variablerna är personalens uppfattning om luftkvaliteten, städningen och om man har besvärats av mögel eller stickande lukt. Svarsmönstret på dessa frågor framgår av följande tabell. Tabell 7. Upplevelsen av dålig luftkvalitet, dålig städning och besvär av mögel/stickande lukter. Ganska dålig Mycket dålig Ganska/mycket bra Luftkvaliteten 22,1 % 6,3 % 41,3 % Städningen 23,2 % 13,5 % 41,6 % Besvärats ofta Besvärats ibland Ej besvär (varje vecka) Mögellukt 2,1 % 9,5 % 88,5 % Stickande lukt 2,4 % 9,0 % 88,5 % Mer än var fjärde anser att luftkvaliteten är ganska eller mycket dålig och mer än var tredje att städningen är dålig. Drygt var tionde har åtminstone ibland besvärats av mögellukt eller stickande lukt. 12

13 5.3 Gräns för dålig inomhusmiljö Valet av gränsvärde påverkar naturligtvis hur många förskolor som bedöms ha dålig inomhusmiljö. För SBS3 index är ett alternativ att redovisa signifikant överfrekvens av symptom i förhållande till ett normalvärde som kan vara den genomsnittliga besvärsandelen. Ett annat alternativ är att välja gränsvärde från andra undersökningar. En lämplig undersökning är kartläggningen av inomhusmiljön i bostadsbeståndet. Där användes SBS3>5 som gräns för definition av sjuka hus. För komfortvariablerna ligger det nära till hand att välja gränsen 20% som upplever besvär enligt den vedertagna gränsen för att börja tala om sjuka hus. Frågan är dock om det är tillämpligt på både luktbesvär och uppfattning om luftkvalitet och städning. Luktindikationerna är så pass allvarliga att en snävare gräns kanske borde sättas för dem. Att 20% skulle besväras av mögellukt är en mycket kraftig indikation på dålig inomhusmiljö då åtgärder borde ha satts in långt tidigare. Däremot tycks det mera rimligt att använda gränsen 20% för upplevd luftkvalitet och städning. Kriterierna kan också snävas in genom att välja ytterligheten på bedömningsskalan av komfortvariablerna, dvs. de som anser av luftkvalitet och städning varit mycket dålig och de som ofta besvärats av lukter. Som framgår av tabellen ovan är det en klart högre andel som ligger steget under dessa nivåer i sin upplevelse. Även i detta fall är det möjligen indikation på mögelproblem som kan ha en lägre ribba. Efter dessa avvägningar väljs följande gränser för indikation på dålig inomhusmiljö. Antal personer med SBS3 besvär signifikant överstigande 5%. Antal personer som bedömer luftkvaliteten mycket dålig signifikant överstigande 20% Antal personer som bedömer städningen mycket dålig signifikant överstigande 20% Antal personer ofta besvärade av mögellukt och/eller stickande lukt signifikant överstigande genomsnittsnivån (3,8%) En förskolas inomhusmiljö bedöms som bristfällig om något av dessa kriterier uppfylls. 5.4 Gränser för signifikant överfrekvens vid olika stora förskolor Beräkningar kan göras för förskolor med olika antal anställda. Ju fler anställda desto mindre avvikelser från det normala kan betraktas som statistiskt signifikanta. När antalet besvärade skiljer sig signifikant från genomsnittet framgår av följande tabell. Där anges gränserna för de som har SBS3-symptom men också när avvikelsen i antal besvärade av mycket dålig luftkvalitet, mycket dålig städning och varje vecka av mögel/stickande lukt är signifikant. 13

14 Tabell 8. Gränser för signifikant överfrekvens på indikatorerna vid olika antal svar N (antal svar) SBS3>5% Luftkvalitet mkt dålig >20% Städning mkt dålig >20% Mögel/stickande lukt varje vecka >gm.snitt (3,8%) Resultat Antal och andel av personalen som uppfyller dessa kriterier framgår nedan. I tabellen framgår också hur många bland de som arbetar på förskolor med signifikant överfrekvens på kriterierna som bedömer kriterierna som dåliga. Totalt arbetar 943 personer på dessa förskolor. Tabell 9. Antal och andel av de svarande som rapporterar SBS3-symptom, bedömer luftkvalitet och städning som mycket dålig samt ofta besvärats av mögel/stickande lukt. Antal Andel av samtliga (4884) Totalt På fsk med dålig inomhusmiljö Totalt På fsk med dålig inomhusmiljö SBS ,5% 1,9% Luftkvalitet mkt dålig ,3% 2,8% Städning mkt dålig ,5% 7,0% Varje vecka mögel/stickande lukt ,8% 2,1% Antalet förskolor som har signifikant överfrekvens på besvär enligt dessa indikatorer är 99 st vilket motsvarar 15,9% av de undersökta förskolorna. Andelen förskolor med dålig inomhusmiljö varierar ganska lite mellan undersökningsåren var det 14,7%, 14

15 ,3%, ,0% och år ,3%. Flertalet förskolor som faller ut med dålig innemiljö gör det på ett kriterium, vanligen städningen. Bara 13 av de 99 förskolorna har signifikant överfrekvens på två eller tre kriterier. Tabell 10. Antal förskolor med signifikant överfrekvens på kriterierna totalt SBS3>5% komb komb 26 lukt komb komb komb 27 luftkvalitet komb komb 12 städning komb komb komb 49 totalt (5 komb) 29 (1 komb) 30 (7 komb) 99 (13 komb) Om gränsen 20% ofta besvärad också tillämpas på luktvariabeln minskar antalet förskolor med signifikant överfrekvens till två. Totala antalet förskolor med dålig inomhusmiljö minskar till 82 st vilket motsvarar 13,2% av samtliga. Som indikator väljs medelvärdet 3,8%. Med hjälp av bakgrundsdata från checklistorna kan förskolorna beskrivas. Det framgår då att förskolor med dålig inomhusmiljö enligt kriterierna som använts har fler avdelningar och fler barn än de utan miljöproblem. Tabell 11. Skillnad mellan förskolor med dålig inomhusmiljö och övriga (genomsnittsvärden) förskolor med dålig övriga förskolor inomhusmiljö antal avdelningar 3,5 3,0 antal barn 58,1 51,0 antal vuxna 13,8 11,8 lokalyta 649,9 566,9 torkning av golv 1,5 1,5 städtimmar per vecka 17,1 15,6 Det är ingen skillnad i hur ofta man torkar golven. I genomsnitt görs det mellan var och varannan dag på såväl förskolor med som på de utan miljöproblem. Korrelationen mellan dålig inomhusmiljö och storlek (antal barn, vuxna, avdelningar och lokalyta) är signifikant. Det kan tänkas att gränserna för signifikanta överfrekvenser på indikatorer medför en underrepresentation av små förskolor bland de dåliga. På dessa fordras att en större andel av personalen uppfyller kriterierna. Följande tabell visar dock att en större andel av personalen på större förskolor upplever att inomhusklimatet är dåligt än på de små förskolorna. Tabell 12. Andel av personalen på olika stora förskolor som upplever att inomhusmiljön är dålig 15

16 Antal avdelningar Dålig inomhusmiljö SBS3 lokalerna Ofta mögel/stickande lukt Mycket dålig luftkvalitet Mycket dålig städning 1 4,6 % 2,2 % 4,2 % 5,0 % 6,1 % 2 18,0 % 4,0 % 4,2 % 5,0 % 6,1 % 3 21,9 % 3,9 % 3,0 % 5,3 % 17,9 % 4-22,5 % 3,2 % 4,7 % 7,6 % 14,4 % Samtliga 19,4 % 3,5 % 3,8 % 6,3 % 13,5 % Den största skillnaden mellan små och stora förskolor finns i uppfattning om städningen. I enkäterna frågar vi om man har eller har haft allergiska besvär. 42% svarar att de har/har haft åtminstone något av astma, hösnuva eller eksem. När vi tar fram förskolor med dålig inomhusmiljö kan vi se att personalen på dessa har allergiska besvär i högre utsträckning, 47%. Störst är skillnaden när vi ser på dem som besvärats av hälsosymptom. Tabell 13. Andel allergiker bland personalen på förskolor med dålig inomhusmiljö efter kriterier Uppfyller kriterie: på förskolor med dålig inomhusmiljö SBS3 71,9 % luftkvalitet mycket dålig 57,5 % städning mycket dålig 46,4 % varje vecka mögel/stickande lukt 51,6 % genomsnittlig andel 47,2 % Nära tre av fyra som uppvisar SBS3 symptom är allergiker. Flertalet av dessa (cirka 80%) uppger att deras besvär minskar under ledigheter vilket förstärker bilden av att det är fråga om sjuka hus symptom. De allergiska besvären hos de som ej uppvisar SBS3 symptom påverkas i betydligt mindre grad vid ledigheter. Det brukar finnas ett samband mellan hur man uppfattar den psykosociala arbetsmiljön och bedömning av inomhusmiljön. I enkäten ställs frågor om man upplever stress i sitt arbete och om hur man trivs på det hela taget. Det finns ett svagt signifikant samband mellan upplevelse av det psykosociala klimatet och upplevelse av dålig inomhusmiljö, men sambandet är betydligt starkare med helhetsbedömningen av inneklimatet. Skillnaderna åskådliggörs i nedanstående diagram. Medelvärdet jämförs mellan de som bedömt inomhusklimatet som dåligt och övriga. Diagram 1. Medelvärdesjämförelse av bedömning av psykosocialt arbetsklimat och helhetsbedömning av inomhusklimatet. 16

17 övriga dålig inomhusmiljö bra 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 dåligt 4,5 5 stressigt arbete trivsel luftkvalitet värmekomfort belysning ljudnivå städning Vi ser att den största skillnaden finns i uppfattning om städningen. Medelvärdet för de som tycker inomhusmiljön är dålig är 3,62 jämfört med 2,76 bland övriga. Det innebär att nästan samtliga i den gruppen bedömer stäningen ett steg sämre på den femgradiga skalan från 1 mycket bra till 5 mycket dålig. 17

18 Bilaga 1 Arbetsgången. Datafilerna från de fyra undersökningarna har sammanförts till en gemensam datafil. Filen har kompletterats med variabeln undersökningsår så att enskilda förskolor ska kunna identifieras. I resp. datafil används samma nummerserie för id-variabeln. Ev. behöver varje förskola få ett nytt unikt id-nummer. I filen finns variabeln område = SDN, men den behöver justeras till aktuell SDN-indelning (minskningen från 24 till 18 SDN ). Den nya datafilen på enkätsvaren bildar en SPSS-fil för analyser. Uppgifter som bedömts relevanta från checklistorna har likaledes sammanförts till en datafil. Det gäller variablerna avdelning, totbarn, totvux, typ, yta, golvtork och städtim. Medelvärden för komfortvariablerna, helhet luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå och städning har tagits fram för respektive förskola. Dessutom har medelvärdet tagits fram för instängd luft, kallt vid golvet, torra händer och irriterade ögon. Uppgifterna från checklistan med ovanstående kompletteringar bildar en SPSS-fil för analyser. I analysen bildas ett antal nya variabler. Värdet 1 ges de individer som uppfyller respektive kriterier för hälso- respektive komfortvariablerna. För hälsofrågan bildas fyra nya variabler. De är allmänsymptom, slemhinnesymptom, hud symptom samt SBS3-symptom. De tre första får värdet 1 om personen under den senaste tremånadersperioden ofta har besvärats av minst ett av symptomen i gruppen och förknippar detta med förskolans lokaler. För att uppfylla kriteriet SBS3-symptom skall personen ha ett symptom i alla tre symptomgrupperna. Dessutom tas SBS3 fram för symptom man kopplar till förskolans lokaler. För komfortvariablerna bildas på motsvarande sätt ett antal nya variabler. För helhetsfrågorna ges värdet 1 om personen bedömt luftkvalitet respektive värmekomfort som ganska eller mycket dåligt. Om man besvärats av torr luft eller instängd luft ges värdet 1 om detta skett varje vecka den senaste tremånadersperioden. För luktvariabeln görs två indelningar. Den första om personen besvärats ofta eller ibland av mögellukt och/eller stickande lukt. Att dessa lukter sammanförs beror på att det kan vara svårt att beskriva lukt precis. Den andra luktvariabeln får värdet 1 om personen besvärats varje vecka av mögellukt och eller stickande lukt. Kriterier för vad som är indikationer på dåligt inomhusklimat bestäms. För hälsobesvär används SBS3>5, för luktbesvär är gränsvärdet en besvärsfrekvens över den genomsnittliga och för luftkvalitet och städning andelen som anser det varit mycket dålig luftkvalitet respektive städning. Om en förskola ligger signifikant över gränsvärdet på minst något av dessa kriterier klassas inomhusmiljön som dålig. 18

19 I analysen tas fram antalet personer som uppfyller kriterierna för variablerna hälsobesvär och komfortbesvär för alla enskilda förskolor. Dessutom tas uppgift om antalet svar samt antalet vuxna fram för respektive förskola. Vid signifikansbedömningen används binomialformeln som ger sannolikheten för att en händelse ska inträffa ett visst antal gånger på n försök. Signifikansgränser räknas fram för att respektive förskolas antal besvärade skall skilja sig signifikant från kriteriegränserna. Förskolor där antalet besvärade signifikant skiljer sig från gränsvärdena för kriterierna markeras. Data kompletteras med data från checklistan. För att bedöma signifikanser tas även hänsyn till svarsfrekvenser, dvs inte bara antalet svarande utan även antalet vuxna enligt checklistan utgör bedömningsgrund för signifikanstestet. En tabell körs fram där det för varje förskola framgår antal personer som uppfyller kriterier för dålig inomhusmiljö. Förskolor med signifikanta överfrekvenser för kriterierna markeras. Förskolor som uppfyller minst något av kriterierna bryts ur tabellen och redovisas på en separat lista. I datafilen markeras dessa förskolor. En lista med förskolor med dålig inomhusmiljö tas fram. Data från SPSS filerna överförs till excelformat. Det blir ett ark för individdata och ett ark för data på förskolenivå. 19

20 Förteckning av förskolor som visar överfrekvens på de kriterier som använts för att identifiera förskolor med dålig inomhusmiljö >5% genomsnitt 3,8% 20% 20% ofta mögelår förskola SBS3 stickande lukt mkt dålig luft mkt dålig städ Antal svar Avdelningar

21 ofta mögelår förskola SBS3 stickande lukt mkt dålig luft mkt dålig städ Antal svar Avdelningar ? ? summa:

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om upplevt

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

ROSEN - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) 11 9 12 8 1 7 2 6 3 5 4 MILJÖFAKTORER MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % "ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) Damm & Smuts Referens (N=319) (N=150) Referens databas (N=6824) Buller Belysning 80 70 60 50 40 30

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING

Läs mer

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...

Läs mer

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem. SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.se Förvaltningschef, Miljö- & Samhällsbyggnad: John Söderberg,

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret

Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret Bostadsenkät lgh nr Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret Enkäten levererades till bostadsinnehavare (en per lägenhet) i mitten av maj 2011, och svaren lämnades av svarare i föreningsbrevlådan

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06 ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI 1 Version09/06 2 Walk the Talk Användare av MDI Innehåll Viktiga data Bra rutiner När något går fel... Dialog 3 Klassificering av MDI

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning

Läs mer

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-03 DNR BUN 2013.086 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

Läs mer

Montering luftspaltsbildande golv.

Montering luftspaltsbildande golv. Montering luftspaltsbildande golv. Det finns en lösning på gårdagens och morgondagens fuktproblem... Fuktskador kan bl.a. ge upphov till mögelbildning, rötsvampsangrepp, frostsprängningar. Fukt är en av

Läs mer

Kundundersökning 2011. Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB

Kundundersökning 2011. Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården Kundundersökning 2011 Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB Östgötagården kundundersökning 2011, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Rekommendationer 4 Fakta om undersökningen 5 Fakta

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Solarietillsyn i. Landskrona 2008

Solarietillsyn i. Landskrona 2008 Miljöförvaltningen Solarietillsyn i Landskrona 2008 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöinspektörer Rapport 2008:16 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Det finns ett klart samband

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013 Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 4 Diskussion och Slutsatser... 7 Förbättringsområden...

Läs mer

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium, ett radioaktivt grundämne, sönderfaller. Ädelgasen varken syns, luktar eller känns. Radon i bostäder kan

Läs mer

Individuell uppgift 2

Individuell uppgift 2 Individuell uppgift 2 Som grund för uppgiften är caset som behandlades på första träffen, och resultaten från mätningen av den fysikaliska/tekniska miljön, se bilaga 1, 2 och 3. Nu ska du analysera följande

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04 Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm Rapport RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus Kund Svensk Planglasförening

Läs mer

Luftspaltbildande fuktspärr golv

Luftspaltbildande fuktspärr golv Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA Luftspaltbildande fuktspärr golv Black Line Monteringsanvisning Det finns en lösning på gårdagens och morgondagens fuktproblem... Fuktskador kan bl.a. ge upphov till

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

Skolkvalitetsmätning 2004

Skolkvalitetsmätning 2004 Skolkvalitetsmätning 2004 Vara kommun Februari 2004 ARS P0504 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Projektarbete vid företagsläkarkursen Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet 2006-2007 2007-01-12 Karin Hedenlöf Sensia Hälsa AB

Läs mer

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Gun-Britt Berglund 1(10) Förord Föreliggande arbete har utförts

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

TORRA ÖGON. Vad är torra ögon?

TORRA ÖGON. Vad är torra ögon? TORRA ÖGON Vad är torra ögon? Normalt har ögat en fuktig yta. Det är täckt av ett tunt skikt av geléaktig tårvätska. På ögats yta utsöndras ständigt mer av detta "smörjmedel", som är olika den vattenliknande

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Söderman- land och Västmanland

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

POLISENS TRYGGHETSUNDERSÖKNING

POLISENS TRYGGHETSUNDERSÖKNING POLISENS TRYGGHETSUNDERSÖKNING Polisområde Luleå, 2009 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Innehållsförteckning 1 Om Trygghetsundersökningen...

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Företagens risk- och försäkringssituation

Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt

Läs mer

Fö 6 20080207 Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24]

Fö 6 20080207 Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24] ETE319 VT08 Fö 6 20080207 Inspelningsrummet [Everest kapitel 20 och 22-24] Det krävs en rad olika övervägande för att bygga ett lyckat inspelningsrum. Hur rummet skall konstrueras och se ut beror till

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden vänder sig till dig som vistas och arbetar i lokalerna på KTH Campus. Guiden har tagits fram i samverkan mellan Akademiska

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Andas lätt och räkna rätt skolan! Hur påverkas elevernas prestationer och hälsa av skolans inomhusluft?

Andas lätt och räkna rätt skolan! Hur påverkas elevernas prestationer och hälsa av skolans inomhusluft? Andas lätt och räkna rätt skolan! Hur påverkas elevernas prestationer och hälsa av skolans inomhusluft? Marie-Louise Luther, ombudsman marie-louise.luther@astmaoallergiforbundet.se Astma- och Allergiförbundet

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Spamarknaden. i Sverige. En ekonomisk genomgång

Spamarknaden. i Sverige. En ekonomisk genomgång Spamarknaden 2010 i Sverige Under 2010 besökte cirka 1,1 miljoner gäster Sveriges 68 spahotell. Ungefär 16 procent av dem besökte spahotellet utan att övernatta. Man betalade nästan 500 miljoner kr för

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Östgötagården i Uppsala

Östgötagården i Uppsala Östgötagården i Uppsala Kundundersökning Genomförd av CMA Research AB April 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Företagets starka sidor 39 Rekommendationer 4 Företagets svaga sidor 40 Övriga frågor

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik 1, 7.5 hp Antal uppgifter: 5 Krav för G: 11 Lärare: Robert Lundqvist, tel

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer