Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat

Transkript

1 ISSN X Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om upplevt inomhusklimat på stadens förskolor Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson Mål 6 Sund inomhusmiljö

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Enkätundersökningarna 3 3 Diskussion om metod Metodproblem vid litet antal svar Beräkning av överfrekvens av besvär/problem 4 4 Vad är dålig inomhusmiljö Val av kriterier Val av nivåer för klassificering Definition av sjuka hus/sjuka förskolor Tänkbara referenser 10 5 Arbetsgång SBS Komfortvariabler Gräns för dålig inomhusmiljö Gränser för signifikant överfrekvens vid olika stora förskolor 13 6 Resultat 14 Bilaga 1 18 Dokumentation av arbetsgången Enkätblankett Checklista 2

3 Indikatorer på förskolor med inneklimatproblem 1 Inledning I Miljöprogrammet för åren som tas fram av Miljöförvaltningen är ett av målen Sund inomhusmiljö. Till detta finns delmål med program för arbete med riskfaktorer i inomhusmiljön. Programmen ska innebära att riskfaktorer identifieras, förebyggs och åtgärdas så långt som möjligt. Vad gäller inomhusmiljön på förskolor och skolor finns föreslaget ett nyckeltal (6.1.7) antal förskolor och skolor med inomhusproblem/antalet undersökta förskolor och skolor. Utgångsdata är enkätmaterial på förskolorna och skolorna i Stockholm. Utrednings- och statistikkontoret har sedan ett antal år på uppdrag av miljöförvaltningen genomfört omfattande enkätundersökningar bland personalen på förskolorna i staden. I enkäterna har personalen besvarat frågor om hur de uppfattar olika inomhusparametrar och hälsoaspekter samt om de förknippar sina ev. hälsobesvär med lokalerna där de arbetar. Resultaten har använts som underlag för att prioritera de inspektioner som genomförts med cirka en tredjedel av förskolorna. Tyngdpunkten har varit på de förskolor som angivit sämst helhetsbild i svaren. I arbetet med nyckeltal har miljöförvaltningen vänt sig till USK för ett samarbete om framtagandet av indata till nyckeltal och analyser om vad som kan vara lämpliga indikatorer för att identifiera förskolor med inomhusproblem. Samarbetet är tänkt att belysa följande moment: Ta fram kriterier på vad som enligt enkätsvaren bör räknas som en förskola med inomhusproblem. Databearbetning och dokumentation av antalet förskolor med inomhusproblem/antalet undersökta förskolor. Dokumentation av enkätfrågor, kriterier och databearbetning, arbetsmetoder och likande. Det som behövs för att, i slutet av programperioden, kunna göra en så likvärdig jämförelse som möjligt. Undersökningen inriktas på att försöka slå fast i vilken mån det finns en överfrekvens av hälsobesvär i beståndet som helhet eller i några typer av förskolor. Alltså med en beprövad metod dokumentera i vilken mån personalen har en överfrekvens hälsosymptom som kan misstänkas ha ett samband med inneklimatet. Syftet är också att undersöka hur personalen bedömer olika miljöfaktorer, i första hand luftkvalitet. 2 Enkätundersökningarna Mellan december 1997 och våren 2000 genomfördes fyra enkätundersökningar i vilka cirka 5000 anställda på drygt 600 förskolor har besvarat enkäter om inomhusklimatet på sin förskola. Enkäterna belyser uppfattningarna om en mängd inneklimatparametrar. Det är helhetsbedömning av luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå och städning. Vidare finns frågor om upplevda besvär av ett antal parametrar inom dessa områ- 3

4 den. Enkäten innehåller också en hälsofråga och kartlägger allergiförekomst hos personalen. Till enkäterna som personalen besvarat fanns en s.k. checklista för varje förskola. Den innehåller uppgifter om belastning; antal avdelningar, antal barn och antal vuxna på förskolan, om lokalens yta, typ av förskola, om ventilationssystem och värmesystem. Vidare finns frågor om solavskärmning, vädringsvanor och städningen på förskolan. De fyra undersökningarna omfattar såväl kommunala förskolor som förskolor i enskild eller annan drift. Både förskolor i fastigheter som kommunen äger och i fastigheter med privata fastighetsägare har ingått i undersökningarna. Antalet förskolor i de olika undersökningarna samt antalet svar framgår nedan. Tabell 1. Antal svar och antal medverkande förskolor. Svar från: Summa Personal Förskolor Datafilerna från de fyra undersökningarna har sammanförts till en gemensam datafil. Denna har kompletterats med vissa uppgifter från checklistan som används i samband med enkäterna. Det är uppgifter om antal avdelningar, antal vuxna på förskolan, antal barn, typ av förskola, lokalyta samt uppgift om hur ofta golven torkas och antal timmar städning per vecka. Dessa uppgifter kan användas för att undersöka eventuella samband och för ytterligare analyser. 3 Diskussion om metod Redan innan enkätundersökningarna startade bland förskolorna arbetade USK fram ett utkast till undersökningsprogram (1992). Utgångspunkter och diskussioner från detta är fortfarande aktuella och framgår av följande avsnitt. 3.1 Metodproblem vid litet antal svar Förskolorna kan grovt klassificeras efter i vilken mån det förekommer ovanligt många anställda med besvär/problem eller ej. En ansats där förskolorna är bearbetningsenhet i analysen men där uppgifter om ev. besvär samlas in på individnivå ställer särskilda krav vid bearbetningen av resultaten. För varje förskola ska mått som beskriver besvärs- och problemnivå tas fram. Kriterier måste utarbetas för när förskolorna ska anses mer eller mindre hälsosamma och det ska ske på basis av enkätsvar från 4-5 personer upp till kanske 25 personer. Självfallet är bedömningarna mycket osäkra beroende på en liten personalstyrka vid varje förskola. I synnerhet är bedömningarna av de mindre förskolorna osäkra, men även i de större förskolorna är personalstyrkan väl liten för att man ska kunna skapa några mer exakta mått på inneklimatets kvalitet. 3.2 Beräkning av överfrekvens av besvär/problem Några exakta mått på problemupplevelsen kan alltså inte skapas i enskilda förskolor beroende på att det finns så få anställda där. Det betyder dock inte att vi inte kan säga 4

5 något om olika resultat. Vad vi kan uttala oss om är om olika resultat är mer eller mindre sannolika utifrån kunskap eller antaganden om vad som är normalt. Vi kan som ett rent exempel anta att det normala är att högst 15% av de anställda har klåda, sveda, irritation i ögonen som de sätter i samband med arbetsmiljön. Skulle man fördela alla anställda slumpmässigt över stadens förskolor vore det detta genomsnittsvärde som skulle gälla. Av ren slump skulle vi naturligtvis få större eller mindre andelar i den enskilda förskolan. Detta gäller om alla förskolor är lika. Har någon förskola problem ökar det självfallet andelen besvärade. Med utgångspunkt från normalvärdet /referenstalet kan då för varje förskola räknas ut sannolikheten för att ett visst antal anställda på förskolan ska uppge sig ha besvär (enl. den sk binominalfördelningen). Ett utfall med osannolikt många besvärade tyder på problem med förskolan. Osannolikt många antas här vara att sannolikheten att få minst ett visst antal besvärade är högst 5%. Har vi t.ex. 5 svarande på en förskola, och om vi gör ett antagande om en normalfrekvens på 15 % enligt ovan, skulle sannolikhetsfördelningen på olika utfall när det gäller antalet besvärade se ut på följande sätt: Med besvär (x) P (x av N) Kum. Fördelning 5 0,00 0,00 4 0,00 0,00 3 0,02 0,03 2 0,14 0,16 1 0,39 0,56 0 0,44 1,00 Om hypotesen att 15 % har besvär skulle vara sann skulle resultat med 3 eller fler besvärade vara mycket osannolika av en ren slump. Vid upprepade mätningar skulle detta inträffa i högst 5% av fallen. Att mätningen är grov framgår av att utfall med 1 och 2 besvärade, som faktiskt utgör besvärsandelar om 20 % resp. 40 % inte kan betraktas som statistiskt signifikant skilda från normalvärdet 15 %. Först med 3 besvärade dvs. 60 % kan vi tala om en överfrekvens på den enskilda förskolan. Liknande beräkningar kan göras för förskolor med olika antal anställda. Ju fler anställda desto mindre avvikelser från det normala kan betraktas som statistiskt signifikanta. 5

6 N sign. avvikelse andel dålig % %- etc Förskolor med 4 till 6 anställda har alltså med ovanstående antaganden en överfrekvens besvär om minst 3 personer uppger sig ha besvär. Om 7 till 9 anställda finns på motsvarande sätt en överfrekvens om minst 4 personer på förskolan uppger besvär. Ytterligare en faktor finns att ta med i beräkningen. Det är inte säkert att alla anställda på förskolan har besvarat enkäten. För flertalet förskolor är svarsfrekvenserna höga och antalet svar kan antas vara en bra bas för sannolikhetsberäkningarna. Om svarsfrekvensen är liten behöver antagligen hänsyn tas till denna vid tolkningen av överfrekvenser. Vi ser i tabellen ovan att gränsen för signifikans med N mellan 4 och 9 varierar med 1 person. Antagligen påverkas ev. signifikans ganska lite om stora N (antalet anställda) eller lilla n (antalet svar) används. 4 Vad är dålig inomhusmiljö 4.1 Valda kriterier Miljöförvaltningen har valt fyra kriterier för att klassificera förskolor med dålig inomhusmiljö. Om förskolan uppfyller något av dem skall den klassas som en förskola med dålig inomhusmiljö. Kriterierna är: 1. överfrekvens av SBS3 symptom 2. mögel/stickande lukt varje vecka 3. städningen mycket dålig 4. luftkvalitet mycket dålig Gränserna för indikation på dålig inomhusmiljö är för SBS3 kriteriet att frekvensen överstiger 5%. För luktvariabeln väljs genomsnittsnivån som gränsvärde (innebär 3,8% ofta besvärad) och för mycket dålig städning och mycket dålig luftkvalitet sätts gränsvärdet till 20%. Om förskolans svarsandel signifikant överstiger dessa gränsvärden klassas inomhusmiljön som dålig. Genom enkäterna finns ett stort underlag för att beskriva upplevelsen av inneklimatet. De olika delarna i undersökningen ger möjligheter till flera analyser. Samband mellan upplevelsen av inneklimatet och bedömningen av luftkvalitet och städning kan studeras liksom med förekomsten av hälsobesvär. Antalet svarande är stort vilket innebär att sannolikheten att få signifikanta samband är stor. I följande två tabeller redovisas sambanden mellan personalens upplevelse av inneklimatet med de kriterievariabler som valts, dvs. mögel/stickande lukt, städning och luftkvalitet. Eftersom enkätfrågornas skalor är ordinalskalor (rangskalor) har sambandsmåttet Kendalls Tau använts. När inget samband finns (P-värdet >0,05) redovisas E.S. 6

7 (ej signifikant). Om korrelationskoefficienten har ett plustecken föreligger positivt samband, vid minustecken ett negativt. Hur sambandet ska tolkas framgår av kommentarer i tabellerna. Tabell 2. Sambandet mellan kriterievariablerna luftkvalitet samt städning och helhetsbedömning av inneklimatet. Dålig luftkvalitet ökar Signifikans P-värde Kendals τ Dålig städning ökar Signifikans P-värde Korrelationskoefficient korrelationskoefficient Kendals τ Luftkvalitén i stort sett - Sämre 0,000 0,223 Värmekomforten i stort sett Sämre 0,000 0,411 Sämre 0,000 0,189 Belysningen i stort sett Sämre 0,000 0,297 Sämre 0,000 0,172 Ljudnivån i stort sett Sämre 0,000 0,277 Sämre 0,000 0,165 Städningen Sämre 0,000 0,223 - Stress Ökar 0,000-0,141 Ökar 0,000-0,068 Trivsel Minskar 0,000 0,164 Minskar 0,000 0,124 Det finns ett signifikant samband mellan bedömningen av luftkvalitet och städning och inneklimatet som helhet på förskolan. Om luftkvalitet och städning bedöms sämre ökar klagomålen på värmekomfort, belysning, ljudnivå, upplevelse av stress ökar och trivseln minskar. Motsvarande samband för SBS-kriteriet och luktkriteriet framgår av nästa tabell. Tabell 3. Sambandet mellan kriterievariablerna SBS3-symptom samt lukter och helhetsbedömning av inneklimatet. korrelationskoefficient SBS3- symptom ökar Signifikans P-värde Kendals τ Lukter ökar Signifikans P-värde Korrelationskoefficient Kendals τ Luftkvalitén i stort sett Sämre 0,000 0,258 Sämre 0,000 0,152 Värmekomforten i stort sett Sämre 0,000 0,190 Sämre 0,000 0,049 Belysningen i stort sett Sämre 0,000 0,142 Sämre 0,000 0,050 Ljudnivån i stort sett Sämre 0,000 0,150 Sämre 0,000 0,053 Städningen Sämre 0,000 0,132 - E.S. 0,021 Stress Ökar 0,000-0,270 Ökar 0,022-0,033 Trivsel Minskar 0,000 0,160 E.S. 0,008 SBS variabeln i korrelationen har värdet 1 om man har besvärats av något allmänoch/eller slemhinne- och/eller hudsymptom ofta. Korrelationen mellan helhetsbedöm- 7

8 ningen av inneklimatet är starkare med SBS-symptom än med lukter. Det finns inget samband mellan ökade besvär av lukter och bedömning av städning eller med trivseln. De valda kriterierna för att klassificera förskolor med dålig inomhusmiljö visar signifikanta samband med personalens helhetsbedömning av inneklimatet på förskolan. Även bedömningarna av de olika komponenterna i inneklimatet visar signifikanta samband med de valda kriterierna. Möjligen kan en komplettering av luktkriteriet göras då sambandet med avloppslukt är väl så stort som med mögel och stickande lukt. Lukter kan vara svåra att identifiera. 4.2 Val av nivåer för klassificering Avgörande för hur många förskolor som bedöms ha dålig inomhusmiljö är vilka gränser för besvärsnivå som väljs. Vad man kan göra är att t.ex. utgå från antaganden om vad som borde vara en normal andel besvärade. Antaganden kan göras utifrån empiriska data från friska förskolor, utifrån andra arbetsmiljöer eller helt enkelt utifrån en målsättning. Därefter kan konstateras i vilken mån antalet med besvär/problem i den enskilda förskolan är osannolikt hög med hänsyn till detta antagande. 4.3 Definition av sjuka hus/förskolor Arbetslivsinstitutet har i rapporten Samhällsvetenskaplig forskning om sjuka och sunda hus gjort en litteratursammanställning av forskningen kring sjuka/sunda hus, (Rapport 1999:16, Sandstedt, Tielman). Från denna hämtas följande beskrivningar: Det har sedan länge varit känt att dålig luft kunde leda till både sjukdom och död. I slutet av 1700-talet var man klar över fukt som riskfaktor. På 1800-talet gjordes en omfattande studie av skolor med olika ventilationssystem i Stockholm av professorns i hygien vid Karolinska Institutet, Heyman. Heyman noterade problem med torr luft som liknar dagens sjuka hus-symptom. På den tiden och de närmaste decennierna var ventilationen mer en fråga om komfort än hälsa. Det klassiska måttet för luftkvalitet var i vilken utsträckning värmen och lukten var acceptabla för de människor som vistades i lokalen (Sundell 1994). Under 1970-talet myntades begreppet sjuka hus. Definitioner av sjuka hus och miljörelaterade hälsobesvär Man kan inte tala om någon enhetlig definition av begreppet sjuka/sunda hus. En definition av sjuka hus görs i en av statens offentliga utredningar (SOU 1989:76 s.151). Den förutsätter både orsaks- och verkansfaktor av begreppet: Med sjuka hus avses hus med sådana brister som har samband med byggnadens utförande, drift, brukande och/eller underhåll, vilket leder till besvär och hälsorisker hos människor som vistas i byggnaden Sjuka-hus benämningen kan tillskrivas varje hus där innemiljön framstår som grunden till ohälsan. 8

9 Ett mera specifikt sätt att klargöra begreppet är att differentiera det utifrån vad man anser vara orsaken till besvären. Fyra sjukdomskategorier utkristalliseras: Byggnadsrelaterade sjukdomar (BRI) som har ett klarlagt samband med byggnaden. Neuro-toxiska störningar (NTD) som har att göra med giftiga emissioner i byggnaden. Sjuka hus sjukan /SBS) som innefattar ospecifika symptom vilka inte klart kan diagnostiseras. Dessutom är orsaksrelationen svår att klarlägga. Definitionen av SBS skiljer sig mellan olika forskare. Masspsykogen sjukdom (MPI) är ospecifika symptom liknande SBS, men vars samband med inomhusmiljön endast är skenbart. Underkategoriseringen som förekommer inom SBS-kategorin utgörs av olika symptomtyper, som kan framträda i mycket varierande kombinationer hos olika individer och i olika byggnader. De tre symptomgrupper som oftast nämns i samband med SBS är allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom. Det är besvär inom dessa kategorier som kartläggs i enkäterna. Eftersom SBS inte är en accepterad klinisk diagnos har olika undersökningar skiljt sig åt markant både i fråga om vilka symptombeskrivningar och symptomfrekvenser som gör att en individ ska kunna sägas lida av SBS. Fokus ligger på den sjuka individen och inte på det sjuka huset. I litteraturgenomgången har författarna inte funnit några definitioner på SBS som i första hand baserar sig på byggnadskarakteristika. I mitten av 1980-talet definierades det sk sjuka hus syndromet av en arbetsgrupp vid Världshälsoorganisationen (WHO). Syndromet omfattar irritation från ögon, hud och luftvägar, huvudvärk och trötthet. Man brukar tala om att SBS förekommer när fler människor än förväntat (mer än 20%) har dessa överkänslighetssymptom och när dessa symptom kan kopplas till en viss byggnad. Typiskt är att symptomen uppträder efter en kort tids vistelse i byggnaden och ofta tilltar i styrka under vistelsen. Besvären tenderar att försvinna när man lämnar byggnaden under ett par dagar men återvänder då man kommer tillbaka till huset. Den vedertagna gränsen för att börja tala om sjuka hus går vid att 20% av de som dagligen vistas i bygganden upplever besvär. (Eriksson & Höög 1991). När det gäller bostäder hade den miljömedicinska enheten vid Örebro använt sig av SBS3-index. Detta bildas av svarsalternativet ja, ofta på något allmänsymptom, något slemhinnebesvär och något hudsymptom samtidigt som den svarande tror att besvären hänger samman med lokalerna. Dvs. samma kriterier som ingår i WHO:s definition. I enkäter om innemiljö och hälsa i flerbostadshus användes SBS3>5-index för att klassa sjuka hus. Det innebär att ett hus är sjukt om minst 5% av de boende har minst ett allmänsymptom, ett slemhinnesymptom och ett hudsymptom och relaterar dessa till bostaden. Med den definitionen klassades 13% av Stockholms flerbostadshus som sjuka hus och 9% av rikets flerbostadshus. Samma utgångspunkter kan användas även idag för att bilda SBS3-index. Denna indelning är den som är mest accepterad. 9

10 Ett annat sätt att ringa in problemförskolor är att utgå från att det som är normala besvärsfrekvenser är de genomsnittliga besvärsfrekvenserna Vilken av dessa definitioner som bär lämpligast kan man naturligtvis diskutera. I princip skulle vi kunna förvänta oss att människor överhuvudtaget inte skulle ha några hälsobesvär som de relaterar till bostadsmiljön. Hur valet av kriterier påverkar omfattningen av sjuka hus belyses när vi tittar på hur personalen besvarat hälsofrågorna. 4.4 Tänkbara referenser Ett ytterligare sätt att hitta kritiska gränser för kriterierna är att se till referenser från andra undersökningar. En stockholmsreferens som var aktuell 1992 var försöksbarnstugan i Skarpnäck och ytterligare fem barnstugor byggda i samma entreprenad. Ytterligare referenser för hälsofrågan kan hämtas från andra sammanhang där Örebroenkäten använts eller i detta fall i den heltäckande kartläggning som gjorts för Stockholms alla förskolor under perioden Arbetsgång 5.1 SBS3 Förekomsten av sjuka hus symptom I enkäterna ställs frågor om 11 besvär som brukar förknippas med inneklimatet. Det är fyra besvär som hänför sig till allmänsymptom respektive slemhinnesymptom och tre besvär som har att göra med hudproblem. Tabell 4. Andel besvärade varje vecka respektive ej besvärad av olika hälsosymptom. Hälsosymptom Besväras ofta (varje vecka) Besväras ofta (varje vecka) samband med lokalerna Besväras ej Trötthet 30,8 % 13,1 % 12,2 % Tung i huvudet 15,7 % 9,6 % 31,2 % Huvudvärk 12,7 % 6,4 % 29,9 % Koncentrationssvårigheter 4,5 % 1,6 % 57,8 % Klåda, sveda, irritation i ögonen 9,1 % 6,2 % 64,4 % Irriterad, täppt, rinnande näsa 10,9 % 5,9 % 54,6 % Heshet, halstorrhet 10,1 % 7,0 % 54,1 % Hosta 4,3 % 1,8 % 63,7 % Torr, rodnad hud i ansikte 9,4 % 6,0 % 69,5 % Fjällning, klåda i hårbotten/öron 7,0 % 2,8 % 79,6 % Torr, kliande hud på händer 19,7 % 10,7 % 51,0 % Trötthet och torra händer är de besvär som oftast förknippas med lokalerna. Många besväras dessutom av dessa symptom utan att förknippa dem med förskolans lokaler. 10

11 Bilda SBS3-index Antal och andel personer med något symptom av typ allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom varje vecka som man hänför till lokalen tas fram för varje förskola. Allmänsymptom: Bilda en ny variabel där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av trötthet, tung i huvudet, huvudvärk eller koncentrationssvårigheter som också förknippas med lokalerna. Slemhinnesymptom: Bilda en ny variabel där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av klåda, sveda, irritation i ögonen eller irriterad, täppt rinnande näsa eller heshet, halstorrhet eller hosta som också förknippas med lokalerna. Hudsymptom: Bilda en ny variabel där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av torr, rodnad hus i ansiktet eller fjällning, klåda i hårbotten/öron eller torr kliande hud på händerna som också förknippas med lokalerna. I följande tabell redovisas andelen med allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom. Tabell 5. Andel besvärade varje vecka inom respektive symptomgrupp. Symptomgrupp Ofta (varje vecka) Ofta (varje vecka) samband med lokalerna Allmänsymptom 36,2 % 17,4 % Slemhinnesymptom 21,7 % 13,3 % Hudsymptom 26,2 % 14,6 % Allmän- o/e slemhinne- o/e hudsymptom 52,4 % 29,8 % Allmän- o slemhinne- o hudsymptom 7,7 % 3,5 % Mer än varannan (52,4%) uppger besvär varje vecka av något av de beskrivna symptomen. 29,8% förknippar sina besvär med lokalerna. Besvärsandelen är alltså väldigt hög när vi lägger ribban för definitionen på denna nivå. Det är inte så stor skillnad i andel besvärade av allmän-, slemhinne- respektive hudsymptom (13,3 17,4%). Vanligen har man angett besvär inom en av symptomgrupperna, främst allmänsymptom. I nedanstående tabell redovisas de som förknippar besvären med lokalerna. 11

12 Tabell 6. Andel och antal besvärade varje vecka inom respektive symptomgrupp och som förknippar besvären med lokalerna. Symptomgrupp Andel Antal personer Enbart allmänsymptom 8,0 % 389 Enbart slemhinnesymptom 4,3 % 212 Enbart hudsymptom 5,4 % 266 Allmän + slemhinnesymptom 2,9 % 141 Allmän + hudsymptom 3,0 % 147 Slemhinne + hudsymptom 2,6 % 127 Allmän + slemhinne- + hudsymptom 3,5 % 171 Något symptom 29,8 % 1453 Som framgår är det många som upplever symptom som förknippas med dåligt inneklimat. Om vi applicerar definitionen att man ska besväras ofta inom de tre symptomgrupperna finner vi att 7,7 % av personalen har gjort det de senaste tre månaderna. Knappt hälften av dem hänför sina multipla besvär till lokalerna. För att uppfylla kriteriet för SBS3-index skall en person ha besvärats ofta av alla tre symptomgrupperna och anse att det har med lokalen att göra. 171 personer uppfyller detta villkor vilket motsvarar 3,5 % av personalen. 5.2 Komfortvariabler De tre övriga variablerna som används för att spåra förskolor med dålig inomhusmiljö beskriver upplevelsen av inomhusklimatet ur en komfortaspekt. De valda variablerna är personalens uppfattning om luftkvaliteten, städningen och om man har besvärats av mögel eller stickande lukt. Svarsmönstret på dessa frågor framgår av följande tabell. Tabell 7. Upplevelsen av dålig luftkvalitet, dålig städning och besvär av mögel/stickande lukter. Ganska dålig Mycket dålig Ganska/mycket bra Luftkvaliteten 22,1 % 6,3 % 41,3 % Städningen 23,2 % 13,5 % 41,6 % Besvärats ofta Besvärats ibland Ej besvär (varje vecka) Mögellukt 2,1 % 9,5 % 88,5 % Stickande lukt 2,4 % 9,0 % 88,5 % Mer än var fjärde anser att luftkvaliteten är ganska eller mycket dålig och mer än var tredje att städningen är dålig. Drygt var tionde har åtminstone ibland besvärats av mögellukt eller stickande lukt. 12

13 5.3 Gräns för dålig inomhusmiljö Valet av gränsvärde påverkar naturligtvis hur många förskolor som bedöms ha dålig inomhusmiljö. För SBS3 index är ett alternativ att redovisa signifikant överfrekvens av symptom i förhållande till ett normalvärde som kan vara den genomsnittliga besvärsandelen. Ett annat alternativ är att välja gränsvärde från andra undersökningar. En lämplig undersökning är kartläggningen av inomhusmiljön i bostadsbeståndet. Där användes SBS3>5 som gräns för definition av sjuka hus. För komfortvariablerna ligger det nära till hand att välja gränsen 20% som upplever besvär enligt den vedertagna gränsen för att börja tala om sjuka hus. Frågan är dock om det är tillämpligt på både luktbesvär och uppfattning om luftkvalitet och städning. Luktindikationerna är så pass allvarliga att en snävare gräns kanske borde sättas för dem. Att 20% skulle besväras av mögellukt är en mycket kraftig indikation på dålig inomhusmiljö då åtgärder borde ha satts in långt tidigare. Däremot tycks det mera rimligt att använda gränsen 20% för upplevd luftkvalitet och städning. Kriterierna kan också snävas in genom att välja ytterligheten på bedömningsskalan av komfortvariablerna, dvs. de som anser av luftkvalitet och städning varit mycket dålig och de som ofta besvärats av lukter. Som framgår av tabellen ovan är det en klart högre andel som ligger steget under dessa nivåer i sin upplevelse. Även i detta fall är det möjligen indikation på mögelproblem som kan ha en lägre ribba. Efter dessa avvägningar väljs följande gränser för indikation på dålig inomhusmiljö. Antal personer med SBS3 besvär signifikant överstigande 5%. Antal personer som bedömer luftkvaliteten mycket dålig signifikant överstigande 20% Antal personer som bedömer städningen mycket dålig signifikant överstigande 20% Antal personer ofta besvärade av mögellukt och/eller stickande lukt signifikant överstigande genomsnittsnivån (3,8%) En förskolas inomhusmiljö bedöms som bristfällig om något av dessa kriterier uppfylls. 5.4 Gränser för signifikant överfrekvens vid olika stora förskolor Beräkningar kan göras för förskolor med olika antal anställda. Ju fler anställda desto mindre avvikelser från det normala kan betraktas som statistiskt signifikanta. När antalet besvärade skiljer sig signifikant från genomsnittet framgår av följande tabell. Där anges gränserna för de som har SBS3-symptom men också när avvikelsen i antal besvärade av mycket dålig luftkvalitet, mycket dålig städning och varje vecka av mögel/stickande lukt är signifikant. 13

14 Tabell 8. Gränser för signifikant överfrekvens på indikatorerna vid olika antal svar N (antal svar) SBS3>5% Luftkvalitet mkt dålig >20% Städning mkt dålig >20% Mögel/stickande lukt varje vecka >gm.snitt (3,8%) Resultat Antal och andel av personalen som uppfyller dessa kriterier framgår nedan. I tabellen framgår också hur många bland de som arbetar på förskolor med signifikant överfrekvens på kriterierna som bedömer kriterierna som dåliga. Totalt arbetar 943 personer på dessa förskolor. Tabell 9. Antal och andel av de svarande som rapporterar SBS3-symptom, bedömer luftkvalitet och städning som mycket dålig samt ofta besvärats av mögel/stickande lukt. Antal Andel av samtliga (4884) Totalt På fsk med dålig inomhusmiljö Totalt På fsk med dålig inomhusmiljö SBS ,5% 1,9% Luftkvalitet mkt dålig ,3% 2,8% Städning mkt dålig ,5% 7,0% Varje vecka mögel/stickande lukt ,8% 2,1% Antalet förskolor som har signifikant överfrekvens på besvär enligt dessa indikatorer är 99 st vilket motsvarar 15,9% av de undersökta förskolorna. Andelen förskolor med dålig inomhusmiljö varierar ganska lite mellan undersökningsåren var det 14,7%, 14

15 ,3%, ,0% och år ,3%. Flertalet förskolor som faller ut med dålig innemiljö gör det på ett kriterium, vanligen städningen. Bara 13 av de 99 förskolorna har signifikant överfrekvens på två eller tre kriterier. Tabell 10. Antal förskolor med signifikant överfrekvens på kriterierna totalt SBS3>5% komb komb 26 lukt komb komb komb 27 luftkvalitet komb komb 12 städning komb komb komb 49 totalt (5 komb) 29 (1 komb) 30 (7 komb) 99 (13 komb) Om gränsen 20% ofta besvärad också tillämpas på luktvariabeln minskar antalet förskolor med signifikant överfrekvens till två. Totala antalet förskolor med dålig inomhusmiljö minskar till 82 st vilket motsvarar 13,2% av samtliga. Som indikator väljs medelvärdet 3,8%. Med hjälp av bakgrundsdata från checklistorna kan förskolorna beskrivas. Det framgår då att förskolor med dålig inomhusmiljö enligt kriterierna som använts har fler avdelningar och fler barn än de utan miljöproblem. Tabell 11. Skillnad mellan förskolor med dålig inomhusmiljö och övriga (genomsnittsvärden) förskolor med dålig övriga förskolor inomhusmiljö antal avdelningar 3,5 3,0 antal barn 58,1 51,0 antal vuxna 13,8 11,8 lokalyta 649,9 566,9 torkning av golv 1,5 1,5 städtimmar per vecka 17,1 15,6 Det är ingen skillnad i hur ofta man torkar golven. I genomsnitt görs det mellan var och varannan dag på såväl förskolor med som på de utan miljöproblem. Korrelationen mellan dålig inomhusmiljö och storlek (antal barn, vuxna, avdelningar och lokalyta) är signifikant. Det kan tänkas att gränserna för signifikanta överfrekvenser på indikatorer medför en underrepresentation av små förskolor bland de dåliga. På dessa fordras att en större andel av personalen uppfyller kriterierna. Följande tabell visar dock att en större andel av personalen på större förskolor upplever att inomhusklimatet är dåligt än på de små förskolorna. Tabell 12. Andel av personalen på olika stora förskolor som upplever att inomhusmiljön är dålig 15

16 Antal avdelningar Dålig inomhusmiljö SBS3 lokalerna Ofta mögel/stickande lukt Mycket dålig luftkvalitet Mycket dålig städning 1 4,6 % 2,2 % 4,2 % 5,0 % 6,1 % 2 18,0 % 4,0 % 4,2 % 5,0 % 6,1 % 3 21,9 % 3,9 % 3,0 % 5,3 % 17,9 % 4-22,5 % 3,2 % 4,7 % 7,6 % 14,4 % Samtliga 19,4 % 3,5 % 3,8 % 6,3 % 13,5 % Den största skillnaden mellan små och stora förskolor finns i uppfattning om städningen. I enkäterna frågar vi om man har eller har haft allergiska besvär. 42% svarar att de har/har haft åtminstone något av astma, hösnuva eller eksem. När vi tar fram förskolor med dålig inomhusmiljö kan vi se att personalen på dessa har allergiska besvär i högre utsträckning, 47%. Störst är skillnaden när vi ser på dem som besvärats av hälsosymptom. Tabell 13. Andel allergiker bland personalen på förskolor med dålig inomhusmiljö efter kriterier Uppfyller kriterie: på förskolor med dålig inomhusmiljö SBS3 71,9 % luftkvalitet mycket dålig 57,5 % städning mycket dålig 46,4 % varje vecka mögel/stickande lukt 51,6 % genomsnittlig andel 47,2 % Nära tre av fyra som uppvisar SBS3 symptom är allergiker. Flertalet av dessa (cirka 80%) uppger att deras besvär minskar under ledigheter vilket förstärker bilden av att det är fråga om sjuka hus symptom. De allergiska besvären hos de som ej uppvisar SBS3 symptom påverkas i betydligt mindre grad vid ledigheter. Det brukar finnas ett samband mellan hur man uppfattar den psykosociala arbetsmiljön och bedömning av inomhusmiljön. I enkäten ställs frågor om man upplever stress i sitt arbete och om hur man trivs på det hela taget. Det finns ett svagt signifikant samband mellan upplevelse av det psykosociala klimatet och upplevelse av dålig inomhusmiljö, men sambandet är betydligt starkare med helhetsbedömningen av inneklimatet. Skillnaderna åskådliggörs i nedanstående diagram. Medelvärdet jämförs mellan de som bedömt inomhusklimatet som dåligt och övriga. Diagram 1. Medelvärdesjämförelse av bedömning av psykosocialt arbetsklimat och helhetsbedömning av inomhusklimatet. 16

17 övriga dålig inomhusmiljö bra 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 dåligt 4,5 5 stressigt arbete trivsel luftkvalitet värmekomfort belysning ljudnivå städning Vi ser att den största skillnaden finns i uppfattning om städningen. Medelvärdet för de som tycker inomhusmiljön är dålig är 3,62 jämfört med 2,76 bland övriga. Det innebär att nästan samtliga i den gruppen bedömer stäningen ett steg sämre på den femgradiga skalan från 1 mycket bra till 5 mycket dålig. 17

18 Bilaga 1 Arbetsgången. Datafilerna från de fyra undersökningarna har sammanförts till en gemensam datafil. Filen har kompletterats med variabeln undersökningsår så att enskilda förskolor ska kunna identifieras. I resp. datafil används samma nummerserie för id-variabeln. Ev. behöver varje förskola få ett nytt unikt id-nummer. I filen finns variabeln område = SDN, men den behöver justeras till aktuell SDN-indelning (minskningen från 24 till 18 SDN ). Den nya datafilen på enkätsvaren bildar en SPSS-fil för analyser. Uppgifter som bedömts relevanta från checklistorna har likaledes sammanförts till en datafil. Det gäller variablerna avdelning, totbarn, totvux, typ, yta, golvtork och städtim. Medelvärden för komfortvariablerna, helhet luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå och städning har tagits fram för respektive förskola. Dessutom har medelvärdet tagits fram för instängd luft, kallt vid golvet, torra händer och irriterade ögon. Uppgifterna från checklistan med ovanstående kompletteringar bildar en SPSS-fil för analyser. I analysen bildas ett antal nya variabler. Värdet 1 ges de individer som uppfyller respektive kriterier för hälso- respektive komfortvariablerna. För hälsofrågan bildas fyra nya variabler. De är allmänsymptom, slemhinnesymptom, hud symptom samt SBS3-symptom. De tre första får värdet 1 om personen under den senaste tremånadersperioden ofta har besvärats av minst ett av symptomen i gruppen och förknippar detta med förskolans lokaler. För att uppfylla kriteriet SBS3-symptom skall personen ha ett symptom i alla tre symptomgrupperna. Dessutom tas SBS3 fram för symptom man kopplar till förskolans lokaler. För komfortvariablerna bildas på motsvarande sätt ett antal nya variabler. För helhetsfrågorna ges värdet 1 om personen bedömt luftkvalitet respektive värmekomfort som ganska eller mycket dåligt. Om man besvärats av torr luft eller instängd luft ges värdet 1 om detta skett varje vecka den senaste tremånadersperioden. För luktvariabeln görs två indelningar. Den första om personen besvärats ofta eller ibland av mögellukt och/eller stickande lukt. Att dessa lukter sammanförs beror på att det kan vara svårt att beskriva lukt precis. Den andra luktvariabeln får värdet 1 om personen besvärats varje vecka av mögellukt och eller stickande lukt. Kriterier för vad som är indikationer på dåligt inomhusklimat bestäms. För hälsobesvär används SBS3>5, för luktbesvär är gränsvärdet en besvärsfrekvens över den genomsnittliga och för luftkvalitet och städning andelen som anser det varit mycket dålig luftkvalitet respektive städning. Om en förskola ligger signifikant över gränsvärdet på minst något av dessa kriterier klassas inomhusmiljön som dålig. 18

19 I analysen tas fram antalet personer som uppfyller kriterierna för variablerna hälsobesvär och komfortbesvär för alla enskilda förskolor. Dessutom tas uppgift om antalet svar samt antalet vuxna fram för respektive förskola. Vid signifikansbedömningen används binomialformeln som ger sannolikheten för att en händelse ska inträffa ett visst antal gånger på n försök. Signifikansgränser räknas fram för att respektive förskolas antal besvärade skall skilja sig signifikant från kriteriegränserna. Förskolor där antalet besvärade signifikant skiljer sig från gränsvärdena för kriterierna markeras. Data kompletteras med data från checklistan. För att bedöma signifikanser tas även hänsyn till svarsfrekvenser, dvs inte bara antalet svarande utan även antalet vuxna enligt checklistan utgör bedömningsgrund för signifikanstestet. En tabell körs fram där det för varje förskola framgår antal personer som uppfyller kriterier för dålig inomhusmiljö. Förskolor med signifikanta överfrekvenser för kriterierna markeras. Förskolor som uppfyller minst något av kriterierna bryts ur tabellen och redovisas på en separat lista. I datafilen markeras dessa förskolor. En lista med förskolor med dålig inomhusmiljö tas fram. Data från SPSS filerna överförs till excelformat. Det blir ett ark för individdata och ett ark för data på förskolenivå. 19

20 Förteckning av förskolor som visar överfrekvens på de kriterier som använts för att identifiera förskolor med dålig inomhusmiljö >5% genomsnitt 3,8% 20% 20% ofta mögelår förskola SBS3 stickande lukt mkt dålig luft mkt dålig städ Antal svar Avdelningar

21 ofta mögelår förskola SBS3 stickande lukt mkt dålig luft mkt dålig städ Antal svar Avdelningar ? ? summa: