Kjell Andersson, BR MM14101

Transkript

1 Kjell Andersson, BR MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är hög, drygt 85 %. Jag redovisar utfallet totalt och därefter husvis (hus A - hus F). För varje hus sker redovisningen våningsplansvis och på den senare nivån framgår också de specifika kommentarerna. Det är relativt vanligt att man rör sig mellan olika hus, våningsplan och framför allt mellan olika konferensrum och detta gör att man påpekar problem också i andra lokaler än där man har sin huvudsakliga hemvist. Totalmaterialet Personalen besväras framför allt av instängd, dålig och torr luft samt varierande er men för övrigt besväras man inte i större utsträckning av andra miljöfaktorer än vad som gäller kontorsmiljöer utan problem (Figur 1). Man hänför dock i något större utsträckning såväl allmänsymtom (trötthet och tunghetskänsla i huvudet) som vissa slemhinnesymtom till miljön (irritation i ögon, näsa och hals). Kvinnorna besväras i högre utsträckning främst av temperaturproblem, mest uttalat för låg, jämfört med männen och rapporterar också något fler symtom (Figur 2). Detta ses normalt vid sådana studier och kan sammanhänga med olika arbetsförhållanden eller olika placering. Allergikerna besväras mer än icke-allergikerna av innemiljön och rapporterar framför allt fler slemhinne - och hudsymtom (Figur 3). Av Tabell 1 framgår personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön mer detaljerat och jämförelser görs mot andra kontorsmiljöer, däribland bra kontor. Det senare materialet beskrivs närmare på under fliken Analyser. Av tabellen framgår att det är kallt hela året men också varmt under sommarhalvåret. Man upplever allmänstädningen som otillräcklig vilket torde ligga bakom dammansamling på skåpen. Bullersituationen upplevs positivt även om det förekommer klagomål på bullerstörningar från ventilationen och från andra personer. Hälften av personalen upplever att luftkvaliteten är dålig. Den varierar mellan olika lokaler och luften är framför allt sämre på tidigare morgnar. Det förkommer lukter, även om dessa inte är anmärkningsvärt frekventa. Av Tabell 2 framgår att det psykosociala klimatet är positivt, man känner sig inte påtagligt stressad (Tabell 4) och förekomsten av allergier är väsentligen ordinär (Tabell 3). 1

2 Redovisning hus- och våningsplansvis HUS A Av Figur 4 framgår att man framför allt besväras av ojämna temperaturer, främst låg, men också instängd dålig och torr luft. Framför allt vissa allmänsymtom relateras till innemiljön. Av Tabell 5 framgår att det är kallt under hela året, man upplever allmänstädningen som otillräcklig, man störs av andra personer och man upplever luftkvaliteten som dålig. Luftkvaliteten varierar mellan olika lokaler, luften upplevs vara sämre på tidiga morgnar och sämre på eftermiddagarna. Det senare brukar användas som indikator på otillräckliga ventilationsflöden. Av Tabell 6 framgår utfallet för de olika våningsplanen. För Plan 3 blir antalet svarande litet och man får undvika att övertolka resultatet. Man kan här lämpligen räkna antalet personer som bejakat frågan. Exempelvis säger då uppgiften att 75 % upplever temperaturförhållandena som dåliga att det är 3 av de 4 svarande som bejakat denna fråga. För samtliga våningsplan gäller att man upplever att det är kallt under hela året men att det också kan vara varmt sommartid. Städningen upplevs vara sämre på plan 3 (3 av 4 personer). Personalen på plan 1 störs i högre utsträckning av andra. Personalen på plan 1 upplever att luften är sämre på eftermiddagarna vilket brukar vara indikation på otillräckliga flöden medan man på plan 2 i större utsträckning upplever luften som sämre på morgnarna och uppger att lukter förekommer. Ett relativt stort anta specifika kommentarer lämnas. Dessa nämner lukter från A1- toaletterna och torr luft på plan 1. Luften känns unken. Luften är dålig i vissa konferensrum, speciellt näringslivskontrollens sammanträdesrum. Luften är dålig i fikarum och olika sammanträdesrum, speciellt i de mindre rummen. Temperaturerna varierar kraftigt och det är framför allt kallt. Man pekar ut cafeteria, domsalen, rådhussalen och receptionen men också kontorslandskap och olika kundcentrumlokaler som kallare än andra. På våningsplan 2 luktar det avlopp och i Häggenäsrummet stall. Luften känns dålig i kontor på våning 2 och det är ojämna er, men mest kallt, i många utrymmen. Det är omväxlande varmt och kallt i alla rum på plan 3. Luften är dålig i Lillsjön och Storsjön. HUS B Av Figur 5 framgår att personalen besväras av instängd dålig och torr luft, temperaturproblem, damm och smuts, buller samt i viss utsträckning obehaglig lukt. En överfrekvens av symtom generellt ses och såväl allmänsymtom som slemhinnesymtom relateras i relativt hög grad till arbetsmiljön. Av Tabell 5 framgår att man besväras av att det är varmt under sommarhalvåret men också kallt större delen av året. Man upplever städningen negativt. Akustiken anses vara dålig vilket torde ligga bakom bullerstörningar från såväl ventilation som andra personer. Luftkvaliteten upplevs negativt, varierar mellan olika lokaler och det förekommer lukter. Av Tabell 7 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Generellt verkar innemiljön på plan 2 vara något bättre än miljön på plan 1 och plan 3. Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas. För våningsplan 1 anges dålig luft i vissa utrymmen och stor temperaturvariation. Personalen på våningsplan 2 beskriver unken lukt i korridor och vissa rum samt en tydlig soplukt när ventilationen stängs. Luften upplevs som instängd under helger och på tidiga morgnar. Temperaturerna varierar mellan olika rum och vid olika tider. Personalen på våningsplan 3 besväras av unken, instängd lukt och även matlukter från kafeterian. Luften uppges ta slut i rum med fler än 2 personer och vissa rum kräver att man fönstervädrar. Luften i glasburen, dvs kopieringsrummet, upplevs negativt av flera personer som också uppger att det luktar mögel där. Det blir varmt i detta utrymme 2

3 sommartid. Många klagomål gäller ojämna temperaturer i olika utrymmen. Frösörummet uppges vara mycket kallt och detta gäller också korridorerna och övriga sammanträdesrum. HUS C Av Figur 6 framgår att personalen framför vissa klagomål på låg, instängd dålig och torr luft samt statisk elektricitet. Irritation från ögon och näsa relateras till arbetsmiljön. Av Tabell 5 framgår att man besväras i mindre grad av temperaturproblem jämfört med övriga hus även om sådana förekommer också här. Man uppger att det förekommer damm på skåpen i hög utsträckning. Man upplever att akustiken har brister. Luften upplevs vara sämre på morgnarna och det förekommer lukter. Av Tabell 8 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Personalen på våningsplan 1 upplever att det är kallt under sommarhalvåret men för övrigt upplevs miljön positivt. Personalen på våningsplan 2 ger också en positiv bild av miljön. Personalen på våningsplan 3 upplever däremot att det är varmt under sommaren, har synpunkter på städningen, upplever akustiken som dålig och tycker framför allt att luftkvaliteten är dålig. Den uppges vara sämre på tidiga morgnar och många rapporterar förekomst av lukter. Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas. Personalen på våningsplan 1 upplever luften i arkivet som dålig och det kan också lukta avlopp där. De flesta klagomålen gäller att det är kallt i kafeteria och matsal hela året då det blåser från donen. Det är kallt på kontoren sommartid. Personalen på våningsplan 2 upplever att luften kan ta slut i egna rummet och man måste vädra. Det kan förekomma vissa lukter, bla matos eller lite surt. Det är kallt i vissa utrymmen och restaurangen är iskall. Personalen på våningsplan 3 rapporterar förekomst av lukter som beskrivs som unken lukt, sura lukter, avloppslukter, källarlukter, hö, mögel eller som omklädningsrum. Luften upplevs negativt i flera lokaler och man uppger att luften blir dålig när dörren är stängd. Temperaturerna varierar mellan olika lokaler men framför allt är det kallt större delen av året. HUS D Av Figur 7 framgår att personalen besväras av instängd dålig och torr luft. Det förekommer också klagomål på temperaturförhållandena, främst på att det är kallt och dragigt. Halstorrhet relateras i viss mån till miljön. Av Tabell 5 framgår att det är kallt, speciellt under vinterhalvåret men att det också kan vara varmt under sommaren. Man upplever städningen negativt. Akustiken anses vara dålig och man störs av ventilationen och framför allt av andra personer. Luftkvaliteten varierar mellan olika lokaler och den upplevs vara dålig på morgnarna utan att man i större utsträckning besväras av lukter. Av Tabell 9 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Personalen på våningsplan 1 rapporterar färre klagomål än personalen på övriga plan frånsett att man upplever luften vara sämre på morgnarna. Personalen på plan 3 besväras mer av ojämna lufttemperaturer, städningen samt bullerstörningar från ventilationen. Luften upplevs vara dålig på morgnarna samt varierar mellan olika lokaler på plan 2. Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas. För våningsplan 1 gäller att luften känns dålig och att det är kallt på vintern. Personalen på våningsplan 2 uppger att det luktar avlopp och gammalt när ventilationen varit avstängd. Ventilationen upplevs vara dålig och det känns kvavt och torrt. Det är kallt större delen av året och det gäller flertalet lokaler men det kan också vara varmt. Fönsterpartier är dåligt isolerade. En kommentar gäller slitna lokaler. Personalen på våningsplan 3 känner en sur, unken lukt. Luften känns dålig i hela korridoren. Temperaturförhållandena varierar mellan olika utrymmen och det är kallt hela året i vissa utrymmen medan det också kan vara varmt sommartid i samma utrymmen. Det är ofta kallt efter helger. Röster från korridoren är störande. 3

4 HUS E Av Figur 8 framgår att personalen framför allt besväras av instängd dålig luft samt temperaturproblem. Tunghetskänsla i huvudet samt vissa slemhinnesymtom relateras till miljön. Av Tabell 5 framgår att man upplever temperaturförhållandena som dåliga och att det framför allt är kallt på vintern och varmt på sommaren. Man är nöjd med städningen och bullersituationen men mer än hälften av personalen upplever luften som dålig. Man upplever att luften är sämre på morgnarna, på eftermiddagarna och att luftkvaliteten varierar mellan olika lokaler, vilket framför allt tycks tala för otillräckliga flöden då man inte besväras av lukter. Av Tabell 10 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Personalen på samtliga våningsplan besväras av att det är kallt och för plan 4 också att det är kallt under sommarhalvåret. Det är alltför varmt på de tre övre planen under sommaren. Luftkvaliteten upplevs vara dålig på de två övre planen där man framför allt upplever att luften är sämre på tidiga morgnar och där det också förekommer lukter. Ett antal specifika kommentarer lämnas. Dessa gäller för våningsplan 1 framför allt att temperaturerna varierar och påverkas av utomhustemperaturerna. Personalen på våningsplan 2 besväras framför allt av otillräckliga luftmängder. Man uppger att luften tar slut, framför allt med stängd dörr eller när flera vistas i rummet. Luften är sämre i gemensamhetsutrymmen men framför allt i korridorerna. Det är varmt från radiatorerna men samtidigt kallt via kallras från fönstren under vintern. Vid solsken kan det bli riktigt varmt. Personalen på våningsplan 3 upplever att det luktar instängt, speciellt när man öppnar dörren på morgonen. Det finns ingen cirkulation. Under helger är det alltid instängt och luften känns extra instängd efter helger. Luften upplevs extra dålig i Lillrummet. Det är ofta kallt i kontors- och möteslokaler, speciellt på måndagar. Personalen på våningsplan 4 upplever att det luktar unket och instängt, särskilt efter helger. Luften upplevs negativt i Näsrummet, Locknerummet men också i grupprum och samtalsrum på hela planet. Temperaturerna är ojämna och exempelvis fikarummet är kallt. Temperaturerna varierar och elementen lever sitt eget liv. HUS F Av Figur 9 framgår att personalen besväras av låg, instängd dålig luft somt i mindre utsträckning obehaglig lukt. Rapporterade symtom relateras i begränsad utsträckning till miljön. Av Tabell 5 framgår att det är kallt under större delen av året och man har synpunkter på städningen. Det förekommer klagomål på luftkvaliteten även om de snarast är färre än vad som gäller för övriga byggnader. Av Tabell 11 framgår utfallet för de olika våningsplanen. Materialstorlekarna är små men man klagar på de övre planen mer på att det är kallt på sommaren. Man är missnöjd med städningen på plan 2, där man också upplever den dåligt utförd. Luftkvaliteten upplevs mer negativt på de övre planen där det också förekommer lukter. Det förekommer ett antal specifika kommentarer. På våningsplan 2 upplever man att det efter helger och på morgnarna förekommer en unken källardoft och det känns instängt. Luften är dålig i Helpdesk och i trapphuset. Vissa rum är kalla, exempelvis fikarummet. Från våningsplan 3 sägs att det luktar instängt, gammalt hus men också färg, särskilt när fläktarna står stilla. Det är kallt i korridor och fikarum men temperaturerna kan växla. Från våningsplan 4 sägs att det luktar unket i flera rum. Luften sägs vara dålig i konferensrum samt vissa samtalsrum på plan 5. Där är det dock bättre temperaturmässigt eftersom det är varmare än på plan 4 där det stundtals är alltför kallt. 4

5 Bedömning Personalen besväras framför allt av dålig luftkvalitet och temperaturförhållanden som varierar med årstid, tid på dagen och lokaltyp. Det förekommer vissa klagomål på städningen och bullerstörningar från såväl ventilation som från andra personer. Undersökningen täcker samtliga sex huskroppar, benämnda Hus A till Hus F, och det är som väntat skillnader mellan de olika miljöerna. Genom att resultatet presenteras husvis och våningsvis och de specifika kommentarerna redovisas vid den senare indelningen finns möjligheter att fånga upp var de olika miljöproblemen finns och därmed kan undersökas närmare och vid behov åtgärdas. De flesta klagomålen gäller brister i luftkvaliteten och temperaturojämnheter. Man upplever framför allt att luftkvaliteten är otillräcklig i konferensrum, lunchrum och mötesrum där flera personer vistas och att luften fort tar slut. Man upplever också ofta att luftkvaliteten är sämre på morgnarna. Eftersom man i många fall samtidigt inte besväras av obehagliga lukter kan man misstänka att luften skulle förbättras om ventilationen startades något tidigare. Det som talar för detta är också lämnade synpunkter på att luften är sämre på helger och kvällar. I några fall rapporterar man också om förekomst av lukter och detta bör kontrolleras närmare, speciellt om det finns misstankar om fuktemissioner. I de fall det förekommer klagomål på bullerstörningar från ventilationen bör dessa naturligtvis också kontrolleras. Det rapporteras förekomma olika symtom som i begränsad utsträckning relateras till innemiljön och det är framför allt allergikerna som besväras. Detta är ett förväntat utfall som ses i flertalet av liknande undersökningar. Det psykosociala klimatet upplevs positivt. Vid indelning efter våningsplan i de olika husen blir materialstorlekarna små och man bör undvika att övertolka redovisade resultat. Jag gör dock bedömningen att redovisning ner på denna nivå, inkluderande de specifika kommentarerna, ger goda möjligheter att påvisa och åtgärda förekommande miljöproblem. Om frågor tas lämpligen kontakt med mig. Fakturering enligt rutin sker inom kort. Med vänlig hälsning. Kjell Andersson Leg. Läk, specialist i Yrkes- och miljömedicin Miljömedicin MM Konsult AB

6 Figur 1 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Kommunhuset i Östersund Personal totalt N = 299 erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 299 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 6

7 Figur 2 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Kommunhuset i Östersund Personal Män / kvinnor erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 105 ) Kvinnor ( n = 189 ) Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 7

8 Figur 3 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Kommunhuset i Östersund Personal Allergi / ej allergi erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Allergi ( n = 128 ) Ej allergi ( n = 168 ) Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 8

9 Tabell 1. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Östersund Kommunhus Totalt Bra kontor Medel kontor Problem- kontor Antal Temperaturförhållandena Bra Acceptabla Dåliga alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider Städningen Bra Acceptabel Dålig allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd - damm på skåp o dyl otillräcklig toalettstädning Bullersituationen Bra Acceptabel Dålig ventilationen stör buller utifrån dålig akustik störningar från andra Luftkvaliteten Bra Acceptabel Dålig sämre tidiga morgnar sämre på eftermiddagar olika i olika lokaler vädringsmöjligheter saknas lukter förekommer

10 Tabell 2. Upplevd psykosocial miljö (uttryckt i procent). Östersund Kommunhus Totalt Bra kontor Medel kontor Problem- kontor Antal Ofta engagerande och stimulerande arbete Ofta för mycket att göra Ofta påverkansmöjligheter Ofta stöd från kamrater Ofta oro för ändrade arbetsförhållanden Tabell 3. Andelen individer som rapporteras ha eller ha haft allergisk sjukdom (uttryckt i procent). Östersund Kommunhus Totalt Bra kontor Medel kontor Problem- kontor Antal Astma Hösnuva Eksem Ofta förkylningar/ infektioner Tabell 4. Förekomst av ofta förekommande stress och stressrelaterade symtom (uttryckt i procent). Östersund Kommunhus Totalt Bra kontor Medel kontor Problem- kontor Antal Känt dig stressad Varit lättirriterad för småsaker Haft sömnsvårigheter

11 Figur 4 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus A Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 57 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 11

12 Tabell 5. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus A Hus B Hus C Hus D Hus E Hus F Antal Temperaturförhållandena Bra Acceptabla Dåliga alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider Städningen Bra Acceptabel Dålig allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd - damm på skåp o dyl otillräcklig toalettstädning Bullersituationen Bra Acceptabel Dålig ventilationen stör buller utifrån dålig akustik störningar från andra Luftkvaliteten Bra Acceptabel Dålig sämre tidiga morgnar sämre på eftermiddagar olika i olika lokaler vädringsmöjligheter saknas lukter förekommer

13 Tabell 6. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus A Plan 1 Plan 2 Plan3 Totalt Antal Temperaturförhållandena Bra Acceptabla Dåliga alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider Städningen Bra Acceptabel Dålig allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd - damm på skåp o dyl otillräcklig toalettstädning Bullersituationen Bra Acceptabel Dålig ventilationen stör buller utifrån dålig akustik störningar från andra Luftkvaliteten Bra Acceptabel Dålig sämre tidiga morgnar sämre på eftermiddagar olika i olika lokaler vädringsmöjligheter saknas lukter förekommer

14 Figur 5 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus B Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 53 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 14

15 Tabell 7. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus B Plan 1 Plan 2 Plan3 Totalt Antal Temperaturförhållandena Bra Acceptabla Dåliga alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider Städningen Bra Acceptabel Dålig allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd - damm på skåp o dyl otillräcklig toalettstädning Bullersituationen Bra Acceptabel Dålig ventilationen stör buller utifrån dålig akustik störningar från andra Luftkvaliteten Bra Acceptabel Dålig sämre tidiga morgnar sämre på eftermiddagar olika i olika lokaler vädringsmöjligheter saknas lukter förekommer

16 Figur 6 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus C Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 39 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 16

17 Tabell 8. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus C Plan 1 Plan 2 Plan3 Totalt Antal Temperaturförhållandena Bra Acceptabla Dåliga alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider Städningen Bra Acceptabel Dålig allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd - damm på skåp o dyl otillräcklig toalettstädning Bullersituationen Bra Acceptabel Dålig ventilationen stör buller utifrån dålig akustik störningar från andra Luftkvaliteten Bra Acceptabel Dålig sämre tidiga morgnar sämre på eftermiddagar olika i olika lokaler vädringsmöjligheter saknas lukter förekommer

18 Figur 7 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus D Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 32 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 18

19 Tabell 9. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus D Plan 1 Plan 2 Plan3 Totalt Antal Temperaturförhållandena Bra Acceptabla Dåliga alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider Städningen Bra Acceptabel Dålig allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd - damm på skåp o dyl otillräcklig toalettstädning Bullersituationen Bra Acceptabel Dålig ventilationen stör buller utifrån dålig akustik störningar från andra Luftkvaliteten Bra Acceptabel Dålig sämre tidiga morgnar sämre på eftermiddagar olika i olika lokaler vädringsmöjligheter saknas lukter förekommer

20 Figur 8 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus E Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 84 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 20

21 Tabell 10. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus E Plan 1 Plan 2 Plan3 Plan 4 Totalt Antal Temperaturförhållandena Bra Acceptabla Dåliga alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider Städningen Bra Acceptabel Dålig allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd - damm på skåp o dyl otillräcklig toalettstädning Bullersituationen Bra Acceptabel Dålig ventilationen stör buller utifrån dålig akustik störningar från andra Luftkvaliteten Bra Acceptabel Dålig sämre tidiga morgnar sämre på eftermiddagar olika i olika lokaler vädringsmöjligheter saknas lukter förekommer

22 Figur 9 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Hus F Kommunhuset i Östersund Personal totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Andras tobaksrök 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 34 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. 22

23 Tabell 11. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen Bra och Mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen Dålig och Mycket dålig. Andelen anges i procent. Totalt Hus F Plan 1 Plan 2 Plan3 Plan 4 Totalt Antal Temperaturförhållandena Bra Acceptabla Dåliga alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på sommarhalvåret - alltför varmt på andra tider Städningen Bra Acceptabel Dålig allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd - damm på skåp o dyl otillräcklig toalettstädning Bullersituationen Bra Acceptabel Dålig ventilationen stör buller utifrån dålig akustik störningar från andra Luftkvaliteten Bra Acceptabel Dålig sämre tidiga morgnar sämre på eftermiddagar olika i olika lokaler vädringsmöjligheter saknas lukter förekommer