Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Transkript

1 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson

2 2(7) Sammanfattning Denna rapport belyser resultatet av den inomhusmiljöutredning som utförts vid ett kontorslandskap i en av företag X:s lokaler tillföljd av att det framkommit klagomål från personal angående arbetsmiljön, och då främst gällande inomhustemperatur och buller. Innehållsförteckning 1 Bakgrund Uppdrag Problem Beskrivning av problemområden Utförda mätningar Mätinstrument Resultat Temperatur- och luftfuktighet Ljudnivåmätning Förslag på åtgärder Slutsats... 7

3 3(7) 1 Bakgrund Företag X, här kallad XX, är en xxx vars xxx och kontorslokal finns beläget på xxx i Umeå. För att upprätthålla en god arbetsmiljö på företaget, där arbetet övervägande utförs i kontorsmiljö och således i stor utsträckning innehåller stillasittande arbete, förutsätts att hänsyn tas till olika arbetsmiljöförhållanden så som bland annat luft, temperatur och ljudförhållanden. Denna utredning om inomhusmiljön omfattar lokaler med totalt tretton arbetsplatser i ett kontorslandskap. 2 Uppdrag På uppdrag av xxxx xxxxx på XX har Tyréns utfört mätningar av ljudnivån den 20 januari 2011 samt mätningar av temperatur- och luftfuktighet under perioden januari 2011 vid ett av kontorslandskapen i kontorslokalen på vägen x i Umeå. Mätningarna har utförts med avseende på normala arbetsmiljöförhållanden sedan värmefläktar placerats i lokalen. 3 Problem Klagomål angående buller har framkommit från personalen med anledning av att värmefläktar införskaffats till följd av tidigare klagomål gällande för låg inomhustemperatur i det nämnda kontorslandskapet. 3.1 Beskrivning av problemområden Vid besök i den berörda kontorslokalen på XX, observerades tre värmefläktar vilka införskaffats med syfte att komma till rätta med klagomålen beträffande låg inomhustemperatur i lokalen. Man kunde notera vid besöket att värmefläktarna medförde ett påtagligt buller vilket i sin tur orsakade att klagomål angående ljudnivån i lokalen uppkommit. 4 Utförda mätningar Ljudnivåmätningar utfördes vid två arbetsplatser (arbetsplats 1 och 2) av totalt tretton, där samtliga påverkades av bullret från värmefläktarna. Vid de utvalda arbetsplatserna fanns ingen värmefläkt placerad, vilket således innebar att det fanns andra arbetsplatser som troligen utsattes för högre ljudnivåer än vad resultatet från mätningen visar. Ljudmätningen gjordes för den ekvivalenta, genomsnittliga, ljudnivån på arbetsplatserna. Samtliga intilliggande bullerkällor, så som datorer, telefoner och liknande utrustning var avstängda under ljudnivåmätningen och personalen hade ombetts lämna lokalen. Detta för att eliminera störningar under mätningen samt för att minska antalet felkällor i mätningsresultatet. Två mätningar utfördes på respektive arbetsplats, där värmefläktarna under första mätningen var avstängda och därefter

4 4(7) påslagna under den andra mätningen. Detta medförde att ökningen av ljudnivån som de tre fläktarna tillförde kunnat tydliggöras i resultatet. Temperatur- och luftfuktighetsmätningen genomfördes under en veckas tid, perioden januari 2011, där instrumentet var inställt att mäta temperatur och luftfuktighet var trettionde minut. Mätinstrumentet placerades centralt i kontorslandskapet för att således motsvara en större andel av personalens upplevelse av temperatur och luftfuktighet. Mätinstrumentet tog även hänsyn till temperaturen från strålande ytor, den operativa temperaturen, vilket således gav förutsättningar för ett rimligt resultat då stora delar av kontorslandskapets väggar utgjordes av fönster och således stora strålande ytor. 4.1 Mätinstrument Som mätinstrument användes ljudnivåmätare Norsonic 140 med serienummer Som temperatur- och luftfuktighetsmätare användes Rotronic Hydrolog NT2-D-CL med serienummer Resultat Resultatet för inomhusmiljöutredningen visar att den operativa temperaturen är lägre än gällande riktvärden för en god inomhusmiljö och att åtgärder således bör utredas. Vad gäller ljudnivåmätningen tangerades riktvärdet vilket tyder på att vidare utredning samt åtgärder bör genomföras. Luftfuktigheten låg på en för temperaturen och årstiden acceptabel nivå. Se tabell 1, 2 och 3 samt bilaga 1. Tabell 1. Inomhus- och utomhustemperatur under perioden 20-27/ Tors 20/1 Fre 21/1 Lör 22/1 Sön 23/1 Mån 24/1 Tis 25/1 Ca utomhustemp. C kl Ons 26/ * * Tors 27/1 Inomhustemp. 21,1 20,9 19,8 19,5 21,1 21,0 21,0 20,2 (max) C Inomhustemp. 19,6 19,3 19,2 18,7 19,3 19,1 18,9 19,0 (min) C *Mätvärden saknas

5 5(7) Tabell 2. Analysresultat, luftfuktighet- och operativ temperaturmätning Antal mätpunkter Minimum Maximum Medelvärde Standardavv. Riktvärde Luftfuktighet RH % Operativ temperatur C ,4 39,9 29,5 3, ,7 21,1 19,8 0, Tabell 3. Analysresultat, ekvivalent ljudnivåmätning Ljudnivå (db A) - Ljudnivå (db A) - fläktar avstängda fläktar påslagna Arbetsplats Arbetsplats Riktvärde (db A) 5.1 Temperatur- och luftfuktighet Resultatet för den operativa temperaturen i kontorslandskapet visar att lokalen har för låg temperatur för att arbetsmiljön skall kunna betraktas som god. Enligt arbetsmiljölagen skall arbetslokalen anpassa det termiska klimatet efter arbetets art, vilket i detta fall utgörs av övervägande stillasittande arbete. Temperaturen bör därför, i enlighet med riktvärdena, ligga inom spannet C, vilket således fordrar att åtgärder utreds och vidtas. Tittar man på tabell 1, för både utomhus- och inomhus, visar denna att inomhustemperaturen påverkas i ringa grad av temperaturvariationen utomhus. Istället visar denna att temperaturen i stor utsträckning påverkas av närvaro av människor samt påslagna apparater, så som datorer, skrivare och liknande. Samtliga avger nämligen värmestrålning, vilken gett utslag i mätningsresultatet. Jämför man arbetsdagarna med helgerna och kvällar, i bilaga 1, syns samband mellan lägre inomhustemperatur och frånvaro av värmestrålning från människor och apparater tydligt. Enligt uppgifter från xxxxx xxx, fastighetsskötare på XX, styrs värmen i lokalen via utomhustemperatur till radiatorer. I vissa lokaler finns även rumsgivare med temperatur och koldioxidmätning. I informationen framgår dock inte om sådan mätutrustning finns i den berörda kontorslokalen. Luftfuktigheten är i förhållande till säsong och temperatur bra. Optimalt är att luftfuktigheten ligger kring 40 RH%, dock sjunker luftfuktigheten under vintertid, vilket förklarar varför resultatet från mätningen visar på något lägre men fortfarande acceptabla värden.

6 6(7) 5.2 Ljudnivåmätning Ljudnivåmätningen utfördes på två arbetsplatser vilka saknade värmefläktar och således torde ljudnivån mycket troligt överskrida riktvärdet på de arbetsplatser där värmefläktar stod placerade. I och med att buller kan störa koncentrationen under arbetet, bör därför XX ur arbetsmiljösynpunkt se över samt utreda möjligheter till åtgärder vad gäller ljudnivån i kontorslandskapet. Att buller dessutom kan försvåra samtal, lär försvåra arbetet ytterligare, då informationsutbyte är en naturlig och viktig del i arbetsutförandet på XX. Därav finns ytterligare skäl till att utreda möjligheter att minska ljudnivån. 6 Förslag på åtgärder Då klagomålen angående buller från värmefläktarna uppstått till följd av klagomål om för låg inomhustemperatur, bör man fokusera på att utreda åtgärder angående inomhustemperaturen. I enlighet med mätningen visar dessutom resultatet att temperaturen understiger de värden som anses utgöra ett bra termiskt klimat. Enligt information från xxxxx xxx, sker inblåsningen av ny luft med en temperatur på C via radiatorer till lokalerna. Temperaturen på intagningsluften beror då på utomhustemperatur och årstid. För att höja inomhustemperaturen inom rekommenderade värden, skulle en åtgärd kunna vara att man höjer temperaturen på den intagna luften. Det finns värmeelement på marknaden som inte har bullrande fläktar. Ett alternativ är att köpa in sådana eller att montera fasta radiatorer under fönstren i kontorslokalen. Genom att placera sådana under fönstren, kan värmen från dessa blandas med den kallare luften vid fönstren. Radiatorerna torde således kompensera strålningen från fönstren, och således ge en behagligare inomhustemperatur. En ökad energiförbrukning förutsätts dock. Då lokalens väggar till stor del består av fönster, skulle ytterligare ett åtgärdsförslag vara en om ombyggnad- eller ett utbyte av fönstren till energieffektiva fönster eller treglasfönster, vilka har lägre U-värde än vanliga tvåglasfönster. Genom att byta fönster kan man också få en större täthet kring hela fönsterkonstruktionen vilket gör att man kan spara lika mycket energi och värme från springor som genom strålningen från fönsterrutorna. Energieffektiva fönster medför dessutom genom sin täthet att kallras, det vill säga att avkyld luft strömmar från fönster ner på golv, kan undvikas. Ett bra inomhusklimat kan således uppnås samtidigt som energi sparas i samband med att risken för kallras eliminerats. Dessutom behövs inte radiatorer under fönstren som kompensation för den avkylda luften om energieffektiva fönster installeras. Positivt ur ljudnivåsynpunkt är också att vissa energieffektiva fönster har bullerdämpande egenskaper vad gäller bakgrundsbuller, som exempelvis buller från trafik. Vad gäller ventilationen i lokalerna går den, enligt xxxxx xxx, på full effekt under kvällar fram till kl.00.00, samt under vissa tider under helgdagarna. Då ingen personal arbetar i lokalerna under dessa tider, skulle effekten på ventilationen i lokalen kunna minskas. Detta skulle spara

7 7(7) energi samt även kunna leda till att inomhustemperaturen i lokalerna inte når samma låga värden under kvällar/nätter och helger. 7 Slutsats Företag X bör utreda temperaturhöjande åtgärder i det berörda kontorslandskapet för att uppnå gällande riktvärden vad gäller temperatur inomhus. Detta i sin tur kan medföra att man kan ta bort värmefläktarna och således undgå problematiken vad gäller klagomål angående buller. Bilaga 1. Operativ temperatur- och luftfuktighetsmätning