Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet"

Transkript

1 Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 1

2 Sammanfattning Den aktuella enkätundersökningen ingår som en del i STIL-2 projektets skol- och förskolekartläggning. I denna rapport redovisas utfallet för 68 skolor och 37 förskolor. Totalt besvarade skolpersonal och 408 förskolepersonal de standardiserade MM-enkäterna. Olika jämförelsematerial användes för att underlätta möjligheterna till tolkning av resultatet. Bortfallet är relativt stort för skolmaterialet (26 %) men litet för förskolorna (7 %). En viktig orsak till skolbortfallet är framför allt pågående aktiviteter eller nyligen genomförda arbetsmiljökartläggningar, exempelvis i Göteborgs kommun. Jämförelser med utfallet från tidigare kommunvisa kartläggningar med samma instrument visar påtagliga likheter, varför det är rimligt att anta att här redovisat resultat ger en acceptabel bild av hur inomhusklimatet i svenska skolor och förskolor upplevs. Uppviktning till riksnivå medför små skillnader vilket ytterligare stöder denna slutsats. De använda MM-enkäterna för skolpersonal och förskolepersonal är identiska vad avser flertalet frågor varför jämförelser kan göras. Såväl personal i skolor som förskolor besväras framför allt av instängd, dålig luft, temperaturförhållandena, buller och bristande städning. Högljudda elever utgör en väsentlig bullerkälla, men klagomål förekommer också på bullerstörningar från ventilation och biltrafik. Personalen rapporterar förekomst av ofta förekommande allmänsymtom, främst trötthet och tunghetskänsla i huvudet men endast i liten utsträckning besvärande slemhinne- eller hudsymtom. De senare relateras i liten utsträckning till de aktuella miljöerna. Personal inom förskoleverksamheten rapporterar i högre utsträckning besvär av torr och rodnad hud på händerna, som rimligen väsentligen kan hänföras till verksamheten som sådan. Vid sambandsanalyser mellan upplevd innemiljö och besiktningsdata för innemiljö och energi gäller det att hitta ett övergripande mått på det upplevda inneklimatet. Antalet ofta besvärande miljöfaktorer tycks vara ett rimligt mått, eftersom det korrelerar relativt starkt till antalet upplevda symtom i olika konstellationer. Även om det upplevda inneklimatet och förekomsten av rapporterade symtom skiljer sig avsevärt mellan olika skolenheter, vilket i sig skulle vara fördelaktigt vid studier av samband mellan upplevelsefaktorer och besiktningsdata, fås relativt stabila medelvärden, oavsett om viktning sker eller ej. Den övergripande slutsatsen blir därför att den aktuella undersökningen ger en acceptabel och rimlig bild av hur personal inom skol- och förskoleverksamheten upplever miljön. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 2

3 Bakgrund STIL-2 projektet har under år 2006 berört ett urval av skolor och förskolor i Sverige. Urvalet baseras på Arbetsställeregistret. Under senvåren beslöt Boverket att komplettera energibesiktningarna med innemiljöbesiktningar och enkäter till personalen. För den senare aktiviteten bestämdes att MM-enkäterna, som utvecklats vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro, skulle användas. Dessa enkäter har använts i ett stort antal undersökningar de senaste 15 åren, varför omfattande referensmaterial finns tillgängliga. Dokumentation om hur enkäterna testats och använts i många olika studier finns upplagd på klinikens hemsida Såväl innemiljöbesiktningar som enkätundersökningar genomfördes under senvåren 2006 på ett testurval av skolor och förskolor i Stockholm, men bland annat på grund av alltför sent igångsättande (maj/juni) önskade endast ett fåtal skolor och förskolor genomföra en enkätundersökning då. Efter sommaren genomfördes det slutliga urvalet och såväl energi- som innemiljöbesiktningar påbörjades. Enkätundersökningarna kunde inte komma igång förrän i slutet av oktober eftersom man efterfrågar upplevelser under närmast föregående tremånadersperiod och man önskade ha med uppvärmningssäsongen. Dessutom skedde under hösten åtskilliga ändringar i urvalet på grund av att objekten inte uppfyllde de krav man ställde ur energisynpunkt. Det visade sig också vara svårt att hitta lämpliga kontaktpersoner lokalt. De kontaktpersoner som användes för övriga aktiviteter var inte personer med arbetsgivareansvar för skolpersonalen. Erfarenheter från urvalet har sammanställts av Anders Göransson (Profu) och den visade att man för att uppnå önskade 129 besiktningar behövde använda 268 objekt (innefattande 102 övertäckningar och 37 bortfall) från en urvalsram på totalt 433 objekt. Detta innebär således att 30 % av den primära urvalsramen besiktigades. Av dessa har 105 objekt deltagit i enkätundersökningen och data föreligger därför från 68 skolor och 37 förskolor. I denna rapport redovisas utfallet från enkätundersökningarna för skolor och förskolor separat. Resultatet för de enskilda skolorna och förskolorna finns upplagda på databasen I rapporten görs jämförelser med andra populationsundersökningar där samma enkäter använts. Skolmaterialet jämförs med en stor databas med data insamlade genom totalundersökningar i såväl storstad (Stockholm) som mindre kommuner under perioden För förskolematerialet görs jämförelser med utfallet från liknande undersökningar i ett antal kommuner. Syfte Avsikten med rapporten är att ge en bild av hur inomhusklimatet upplevs av skolornas respektive förskolornas personal i det aktuella urvalet. Jämförelser görs mot valda referensmaterial. Resultatet redovisas för såväl hela individpopulationerna som på skolnivå för skolurvalet. Det senare krävs för sambandskörningar mellan enkätdata och energi- respektive inneklimatdata (som anges på skolnivå) inhämtade via besiktningar och för uppräkning till riksnivå. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 3

4 Skoldatabasen Urvalet Av de utvalda 92 skolorna genomfördes enkätundersökningar i 68 skolor (74 %). Anledningen till att inte delta var framför allt att det inte var lämpligt att genomföra en enkätstudie på grund av pågående omorganisation, ombyggnader eller tidsbrist. Göteborgs kommun svarade för ett stort bortfall vilket torde kunna hänföras till att man där nyligen genomfört en liknande kartläggning. En skola hade en mycket låg svarsfrekvens och behandlas därför som bortfall. Metodik De använda enkäterna är benämnda MM040 A Sp1. Enkäterna efterfrågar upplevelsen av skolmiljön, förekomst av symtom och deras eventuella relation till skolmiljön, hur den psykosocial arbetsmiljön upplevs samt vissa bakgrundsuppgifter. Basfrågorna är i hög utsträckning identiska mellan denna enkät och den enkät som användes för förskolepersonalen, varför jämförelser kan göras mellan hur skol- och förskolepersonalen upplever miljön på arbetsplatserna. I bilaga till denna rapport visas använda enkäter. Enkäter, följebrev samt kuvert sändes till kontaktpersonen på skolan, som lämnade ut materialet till all personal. Sedan personalen besvarat enkäten stoppades den i kuvert som därefter förslöts. Via kontaktpersonen skickades kuverten därefter oöppnade till kliniken för bearbetning och analys. Inga namnuppgifter efterfrågades och undersökningen genomfördes därför anonymt. Sedan arbetet avslutats kommer enkäterna att destrueras på ett säkert sätt. Beskrivning av skoldatabasen och tillhörande referensdatabas Skoldatabasen innehåller enkätuppgifter för skolpersonal, därav drygt 1300 förskollärare /lärare (68 %) från 68 skolor. Referensdatabasen innehåller enkätuppgifter insamlade i kommunvisa kartläggningar perioden för personal, varav ca förskollärare/lärare (64 %) från skolor där mer än 5 personer besvarat enkäterna (totalt 256 skolor). A. Individdatabaserna I tabell 1 redovisas några personkaraktäristika för såväl urvalspopulationen som referensmaterialet. Frekvensen av ofta besvärande miljöfaktorer respektive ofta uppträdande symtom redovisas i grafisk form i figur 1, där också referensmaterialet för arbetsmiljöer utan kända klimatproblem redovisas (skuggat område i graferna). I figur 2 redovisas också prevalensen av skolmiljörelaterade symtom. Överensstämmelsen mellan urvalspopulationen och referenspopulationen är mycket god vilket talar för att urvalet inte är särskilt snett. Symtomen relateras i begränsad utsträckning till skolmiljön. Tabell 1. Personkaraktäristika för urvalspopulationen och referenspopulationen. Urvalspopulationen Referenspopulationen n= =9 226 kön (andel män %) ålder (år, medel) rökare (%) andel allergiker (%) har eller har haft astma eller hösnuva Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 4

5 MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Buller Belysning Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Andras tobaksrök Statisk elektricitet Obehaglig lukt Torr luft 40% 80% Varierande rumstemperatur För låg rumstemperatur Instängd "dålig" luft Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet 20% 40% Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt (n = 1 965) Ref skolor (n = 9 226) Totalt (n = 1 965) Ref skolor (n = 9 226) Figur 1. Prevalensen av ofta besvärande miljöfaktorer eller ofta uppträdande symtom för urvalspopulationen (heldragen linje) respektive referenspopulationen (streckad linje). Det skuggade området markerar utfallet för arbetsmiljöer (kontor och skolor/förskolor) utan klimatproblem. BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt (n = 1 965) Beror på skolmiljön Figur 2. Prevalensen av ofta uppträdande symtom för urvalspopulationen (heldragen linje) och dess uppgivna relation till skolmiljön (streckad linje). Det skuggade området markerar utfallet för arbetsmiljöer (kontor och skolor/förskolor) utan klimatproblem. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 5

6 edan redovisas utfallet för ett antal enkätfrågor. Tillgängliga frågor framgår av den bifogade enkäten sist i rapporten. I vissa fall förekommer ja/nej- alternativ och då anges andelen ja-svar, i andra fall alternativen ja, ofta, ja, ibland respektive nej, aldrig och då anges andelen ja, ofta - svar. är 5-gradig skala användes (från mycket bra till mycket dålig ) anges andelen som bejakat alternativen mycket dåligt eller dåligt (D). Med hjälp av framtagna urvalsvikter kan utfallet omräknas till riksnivå. Resultatet därav visas i nedanstående tabell. Tabell 2. Upplevelsen av faktorer i såväl den fysiska som den psykosociala skolmiljön samt uppräkning till riksnivå (se tabell 5-tabell 11). Samtliga uppgifter är angivna i procent. Urvals populationen n= Referenspopulationen =9 226 Uppräknat till riksnivå Inre miljön allmänintryck (D) tillgång till grupprum (D) akustiken (D) möjlighet till avskildhet (D) arbetsutrymmena (D) Temperaturförhållandena temperaturförhållandena (D) kallt vintertid (%) varmt sommartid (%) Städningen otillräcklig städning (%) dåligt utförd städning (%) Bullerförhållandena buller från ventilationen (%) trafikbuller (%) skrapljud från stolar (%) högljudda elever (%) Luftkvaliteten luftkvaliteten (D) sämre luft på eftermiddagar (%) sämre luft dubbellektioner (%) lukter förekommer (%) Det psykosociala klimatet psykosociala miljön (D) arbetsmiljön ger trygghet (D) oftast intressant och stimulerande (%) oftast arbetsstress (%) oftast påverka arbetet (%) oftast socialt stöd i arbetet (%) Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 6

7 Hur beskriver man inomhusmiljön med ett enkelt mått? Upplevelsen av innemiljön påverkas av många faktorer, däribland såväl fysiska och psykosociala faktorer som varierande attityder och känslighet. Det är därför inte helt lätt att ange totalupplevelsen av en miljö på ett invändningsfritt sätt. Samtidigt vore detta av värde när man önskar analysera utfallet från besiktningar och energistatus mot den upplevda skolmiljön. En möjlighet att validera ett sådant totalmått skulle vara att jämföra mot ohälsoutfallet. edan redovisas ett sådant försök där antalet ofta besvärande faktorer jämförs mot antalet ofta uppträdande symtom respektive antalet ofta uppträdande miljörelaterade symtom för såväl urvalspopulationen (figur 3) som referenspopulationen (figur 4). Korrelationen mellan de olika ohälsomåtten är betydande, vilket framgår av tabell 3 nedan. 95% CI 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 ATAL SYMTOM (v33, v35,... v55) Korrelationskoefficienter ATAL ARBETSPLATSRELATERADE SYMTOM ATAL SYMTOM ATAL ARBETSPLATSRELATERADE SYMTOM ATAL MILJÖFAKTORER **. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). ATAL ATAL ARBETSPLATS RELATERADE ATAL MILJÖFAK SYMTOM SYMTOM TORER 1,743**,414**,000, ,743** 1,372**,000, ,414**,372** 1,000, ,5 0, ATAL MILJÖFAKTORER 5 Figur 2. Relationen mellan rapporterade symtom, skolmiljörelaterade symtom och antalet upplevda miljöfaktorer för studiepopulationen. 95% CI 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 ATAL SYMTOM (V30, V32,... Korrelationskoefficienter V52) ATAL ARBETSPLATSRELATERADE SYMTOM ATAL SYMTOM ATAL ARBETSPLATSRE LATERADE SYMTOM ATAL MILJÖFAKTORER ATAL SYMTOM **. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). ATAL ARBETSPLATSRE LATERADE SYMTOM 1,774**,422**,000, ,774** 1,403**,000, ,422**,403** 1,000,000 ATAL MILJÖFAKTORER ATAL MILJÖFAKTORER 5 Figur 3. Relationen mellan rapporterade symtom, skolmiljörelaterade symtom och antalet upplevda miljöfaktorer för referenspopulationen. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 7

8 Tabell 3. Korrelationskoefficienterna mellan antalet rapporterade miljöfaktorer och olika ohälsovariabler. ATAL SYMTOM ATAL ARBETSPLATSRELATERA DE SYMTOM ALLMÄA SYMTOM SLEMHIESYMTOM HUDBESVÄR ATAL MILJÖFAKTORER **. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). Korrelationskoefficienter ATAL SYMTOM ALLMÄA SLEMHIE ATAL MILJÖFAKTO SYMTOM BESVÄR HUDBESVÄR RER 1,769**,705**,733**,561**,000,000,000, ,839**,690**,619**,594**,484**,000,000,000,000, ,769** 1,378**,423**,457**,000,001,000, ,705**,378** 1,460**,368**,000,001,000, ,733**,423**,460** 1,430**,000,000,000, ,561**,457**,368**,430** 1,000,000,002, Detta utfall talar för att antalet ofta besvärande miljöfaktorer skulle kunna användas som ett grovt totalmått vid ovan nämnda sambandsanalyser med data från besiktningarna. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 8

9 B. Databasen på skolnivå Den här redovisade skoldatabasen omfattar 68 skolar av urvalet på 92 skolor, vilket innebär ett bortfall på 26 %. Man kan tänka sig att innemiljön varierar mellan små och stora skolor liksom mellan äldre och modernare skolor. Korrelationen mellan skolans totalarea (m2), antalet anställda och antalet elever är hög (pearson s koefficient 0,79-0,89) varför antalet anställda användes för att definiera storleken (högst 25, respektive fler än 60 anställda). På motsvarande sätt indelas skolorna efter uppgiven ålder på huvudskolbyggnaden i tre åldersklasser, vilket redovisas närmare i tabell 4 nedan. Tabell 4. Storleks- och ålderfördelning av urvalsskolorna Totalt 1-25 anställda anställda anställda Totalt I tabell 5 redovisas statistiska data för olika individkaraktäristika för skolpersonalen. Spridningen mellan de enskilda skolorna är stor vilket framgår av nedanstående grafiska och tabellariska presentationer för såväl individkaraktäristika som övriga variabler (Figurerna 4 och 5 samt tabellerna 5-10). I figur 5 redovisas fördelningarna enbart för ett urval av faktorerna. Man ser dock den stora spridningen mellan olika skolenheter med i vissa fall betydande skevheter, exempelvis för de psykosociala variablerna. Inom parantes anges det uppviktade medelvärdet. Tabell 5. Statistiska data för olika individkarakteristika för studiepopulationen. Värdena inom parantes anger medelvärden efter uppviktning. Variabel medelvärde median stand.dev. minvärde maxvärde kön (andel män %) 17(16) ålder (år) 46(46) rökare (%) 10(10) andel allergiker (%) 24(26) Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 9

10 12,5 12,5 10,0 10,0 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5 0,0 0,10 0,20 0,30 Kö 0,40 0,50 0,60 Mean =0,1699 Std. Dev. =0,1166 =68 0,0 36,00 39,00 42,00 45,00 48,00 medelålder 51,00 54,00 Mean =46,2539 Std. Dev. =3,65881 =68 12,5 12,5 10,0 10,0 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5 0,0 0,20 RÖKARE 0,40 Mean =0,1007 Std. Dev. =0,07667 =68 0,0 0,10 0,20 0,30 0,40 ALLERGIKER 0,50 0,60 Mean =0,246 Std. Dev. =0,10971 =68 Figur 4. Fördelning av faktorerna kön, ålder, allergistatus samt rökvanor för de olika skolorna. Tabell 6. Andelen som ofta (varje vecka) besväras av olika innemiljöfaktorer uttryckt i %. =68. Värdena inom parantes anger medelvärden efter uppviktning. Variabel medelvärde median stand.dev. minvärde maxvärde drag 15(15) hög rumstemperatur 9(11) varierande rumstemperatur 16(16) låg rumstemperatur 19(20) dålig luft 30(33) torr luft 27(28) obehaglig lukt 11(13) statisk elektricitet 2(2) andras tobaksrök 2(1) buller 41(42) belysning 13(12) damm och smuts 32(36) antal fysiska faktorer 2,2(2,3) 2,2 0,9 0,1 5,3 Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 10

11 Tabell 7. Andelen personal som upplevt innemiljöfaktorer som dåliga eller mycket dåliga (D) respektive rapporterat negativa faktorer uttryckt i %. =68. Värdena inom parantes anger medelvärden efter uppviktning. Variabel medelvärde median stand.dev. minvärde maxvärde Inre miljön allmänintryck (D) 16(16) tillgång till grupprum (D) 44(42) akustiken (D) 27(27) möjlighet till avskildhet (D) 40(38) arbetsutrymmena (D) 34(33) Temperaturförhållandena temperaturförhållandena (D) 30(31) kallt vintertid (%) 42(43) varmt sommartid (%) 40(41) Städningen otillräcklig städning (%) 32(35) dåligt utförd städning (%) 17(21) Bullerförhållandena buller från ventilationen (%) 18(17) trafikbuller (%) 7(7) skrapljud från stolar (%) 29(30) högljudda elever (%) 58(61) Luftkvaliteten luftkvaliteten (D) 27(28) sämre luft på eftermiddagar (%) 25(26) sämre luft dubbellektioner (%) 20(21) lukter (%) 20(22) Tabell 8. Andelen personal som upplevt vissa miljöförhållanden som dåliga eller mycket dåliga (D) respektive besvarat alternativet ofta uttryckt i %. =68. Värdena inom parantes anger medelvärden efter uppviktning. Variabel medelvärde median stand.dev. minvärde maxvärde psykosociala miljön (D) 13(14) arbetsmiljön ger trygghet (D) 11(10) oftast intressant och stimulerande (%) 84(85) oftast arbetsstress (%) 33(34) oftast påverka arbetet (%) 24(23) oftast socialt stöd i arbetet (%) 60(59) Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 11

12 Tabell 9. Andelen som ofta (varje vecka) upplever symtom enligt nedan uttryckt i %. =68. Värdena inom parantes anger medelvärden efter uppviktning. Variabel medelvärde median stand.dev. minvärde maxvärde trötthet 34(35) tunghetskänsla i huvudet 15(16) huvudvärk 11(11) illamående, yrsel 2(2) koncentrationssvårigheter 4(5) ögonsymtom 8(8) nässymtom 11(11) halssymtom 8(8) hosta 4(4) torr hud i ansiktet 6(7) fjällning 6(6) torr hud på händerna 7(6) Tabell 10. Andelen som ofta (varje vecka) upplever symtom enligt nedan och som hänför dessa till skolmiljön (uttryckt i %). =68. Värdena inom parantes anger medelvärden efter uppviktning. Variabel medelvärde median stand.dev. minvärde maxvärde trötthet 19(20) tunghetskänsla i huvudet 9(10) huvudvärk 6(7) illamående, yrsel 0(1) koncentrationssvårigheter 2(3) ögonsymtom 5(5) nässymtom 5(6) halssymtom 5(5) hosta 2(2) torr hud i ansiktet 2(2) fjällning 1(1) torr hud på händerna 3(3) Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 12

13 Tabell 11. Andelen personal som ofta (varje vecka) upplever symtom (uttryckt i %). =68. Värdena inom parantes anger medelvärden efter uppviktning. Variabel medelvärde median stand.dev. minvärde maxvärde antal symtom 1,2(1,2) 1,1 0,5 0,3 2,5 antal arbetsrelaterade symtom 0,6(0,6) 0,6 0,4 0 1,7 allmänsymtom* 37(38) slemhinnesymtom** 20(20) hudsymtom*** 14(13) * Minst ett av symtomen trötthet, tunghetskänsla i huvudet, huvudvärk, yrsel samt koncentrationssvårigheter. ** Minst ett av symtomen ögonbesvär, näsbesvär, torr hals eller hosta. *** Minst ett av hudsymtomen Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 13

14 1, , , , , ,20 0,40 0,60 0,80 TEMPERATURFÖRHÅLLADEA Mean =0,3005 Std. Dev. =0,20549 =68 2,5 0,0 0,20 0,40 0,60 LUFTKVALITETE 0,80 1,00 Mean =0,267 Std. Dev. =0,1917 = ,20 0,40 0,60 HÖGLJUDDA ELEVER 0,80 1,00 Mean =0,5845 Std. Dev. =0,21012 = ,00 2,00 3,00 4,00 ATAL MILJÖFAKTORER 5,00 6,00 Mean =2,1712 Std. Dev. =0,88652 = ,20 0,40 Mean =0,1304 Std. Dev. =0,13925 =68 0 0,20 0,40 0,60 TRYGGHET I ARBETET 0,80 1,00 Mean =0,1082 Std. Dev. =0,1473 =68 PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ , , ,5 6 5, , ,10 0,20 0,30 0,40 TRÖTTHET 0,50 0,60 Mean =0,3352 Std. Dev. =0,11898 =68 0 0,50 1,00 1,50 2,00 ATAL SYMTOM 2,50 3,00 Mean =1,1597 Std. Dev. =0,49176 =68 0,0 0,50 1,00 1,50 ARBETSPLATSRELATERADE SYMTOM 2,00 Mean =0,6186 Std. Dev. =0,36148 = , ,0 10 7, , ,5 0,0 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 ALLMÄSYMTOM 0,60 0,70 Mean =0,3732 Std. Dev. =0,1223 = ,10 0,20 0,30 0,40 SLEMHIEBESVÄR 0,50 0,60 Mean =0,2016 Std. Dev. =0,096 =68 0 0,20 HUDBESVÄR 0,40 Mean =0,1418 Std. Dev. =0,09861 =68 Figur 5. Fördelningen av vissa faktorer och symtom för de 68 skolorna i databasen. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 14

15 Analysmöjligheter Vid fördjupade analyser inom STIL-2 projektet kommer man att söka samband mellan enkätuppgifter samt uppgifter från energi- och innemiljöbesiktningarna. Dessa analyser genomförs på aggregerad nivå, dvs. skolnivå, och redovisas i huvudrapporten till STIL-2 projektet. Man kan naturligtvis göra analyser mellan olika enkätdata på såväl individnivå som den aggregerade skolnivån. edan redovisas som exempel relationen mellan olika enkätfrågor relaterade till bullerstörningar på aggregerad nivå (figur 6). Korrelationen är hög mellan ofta besvärande buller och högljudda elever men också mellan upplevt dålig akustik i skollokalerna och högljudda elever. Korrelationen mellan högljudda elever och rapporterad trötthet är inte lika hög även om den uppnår statistisk signifikans. En orsak är naturligtvis att upplevd trötthet inte enbart kan kopplas till högljudda elever i den komplexa arbetsmiljö som skolmiljön utgör. Korrelationskoefficient besväras ofta av buller 0,80 0,60 0,40 0,20 R Sq Linear = 0,517 Besväras ofta av buller Högljudda elever **. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). Besväras ofta av Högljudda buller elever 1,719**, ,719** 1, ,20 0,40 0,60 högljudda elever 0,80 1,00 1,00 upplevd dålig akustik 0,80 0,60 0,40 0,20 R Sq Linear = 0,219 Upplevd dålig akustik Högljudda elever Korrelationskoefficient **. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). Upplevd dålig Högljudda akustik elever 1,468**, ,468** 1, ,20 0,40 0,60 högljudda elever 0,80 1,00 0,60 0,50 Correlations trötthet 0,40 0,30 0,20 0,10 R Sq Linear = 0,162 Trötthet Besväras ofta av buller Besväras ofta av Trötthet buller 1,403**, ,403** 1, ,20 0,40 0,60 besväras ofta av buller 0,80 **. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). Figur 6. Korrelationer mellan olika enkätvariabler kring buller. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 15

16 Förskoledatabasen Urvalet Av de utvalda 40 förskolorna genomfördes enkätundersökningar i 37 förskolor, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 93 %. Då förskoleskolorna är små och har ett begränsat antal anställda görs ingen uppräkning till riksnivå med hjälp av tillgängliga viktningsfaktorer. Metodik De använda enkäterna är benämnda MM040 A Sp2. Enkäterna efterfrågar upplevelsen av förskolemiljön, förekomst av symtom och deras eventuella relation till förskolemiljön, hur den psykosocial arbetsmiljön upplevs samt vissa bakgrundsuppgifter. Basfrågorna är i hög utsträckning identiska mellan denna enkät och den enkät som användes för skolpersonalen, varför jämförelser kan göras mellan hur skol- och förskolepersonalen upplever miljön på arbetsplatserna. I bilaga till denna rapport visas använda enkäter. Enkäter, följebrev samt kuvert sändes till kontaktpersonen på förskolan, som lämnade ut materialet till all personal. Sedan personalen besvarat enkäten stoppades den i kuvert som därefter förslöts. Via kontaktpersonen skickades kuverten därefter oöppnade till kliniken för bearbetning och analys. Inga namnuppgifter efterfrågades och undersökningen genomfördes därför anonymt. Sedan arbetet avslutats kommer enkäterna att destrueras på ett säkert sätt. Beskrivning av förskoledatabasen Databasen innehåller enkätuppgifter för 408 förskolpersonal (svarsfrekvens 75 %) från 37 förskolor. Referensdatabasen, innehåller enkätuppgifter insamlade i kommunvisa kartläggningar av förskolor från en handfull kommuner och innehåller uppgifter för 966 förskolepersonal. I tabell F1 redovisas några personkaraktäristika för såväl studiepopulationen som jämförelsematerialen. Frekvensen av ofta besvärande miljöfaktorer respektive ofta uppträdande symtom redovisas i grafisk form i figur F1, tillsammans med ett referensmaterialet. I figur F2 visas utfallet för urvalspopulationen vad avser symtomförekomsten relaterad till förskolemiljön. Tabell 12. Karaktäristika för förskolepersonalen samt referensmaterialet. Tabellvärdena anges i procent. Urvalpopulationen Referenspopulationen Antal Andel män 3 2 Rökare Astmabesvär Hösnuva Eksem Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 16

17 MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Buller Belysning Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft Klåda, sveda, irritation i ögonen Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt (n = 408) Ref fsk (n = 966) Totalt (n = 408) Ref fsk (n = 966) Figur 7. Prevalensen av ofta besvärande miljöfaktorer eller upplevda symtom för studiepopulationen (heldragen linje) respektive referenspopulationen (streckad linje). Det skuggade området markerar utfallet för arbetsmiljöer (kontor och skolor/förskolor) utan klimatproblem. BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Totalt (n = 408) Beror på arbetsmiljön Figur 8. Prevalensen av ofta uppträdande symtom för urvalspopulationen (heldragen linje) och dess uppgivna relation till skolmiljön (streckad linje). Det skuggade området markerar utfallet för arbetsmiljöer (kontor och skolor/förskolor) utan klimatproblem. Personalen vid urvalsskolorna klagar i något större utsträckning på buller, belysning samt damm och smuts än vad som gäller för referensskolorna men små skillnader ses i symtomrapporteringen. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 17

18 Exempel på andra frågor: I tabell 13 nedan redovisas utfallet för urvalsdatabasen och referensdatabasen. Tidigare fynd verifieras, d.v.s. man klagar vid urvalsskolorna mer på städningen, bullerförhållandena (dålig akustik/högljudda barn) och också lukter jämfört med referensskolorna. Tabell 13. Upplevelsen av förskolemiljön med mer detaljerade frågor. Tabellvärdena anges i procent. Urvalets Referens förskolor förskolor Antal Temperaturförhållandena temperaturförhållandena (D) kallt vintertid (%) varmt sommartid (%) Städningen otillräcklig städning (%) dåligt utförd städning (%) Bullerförhållandena buller från ventilationen (%) trafikbuller (%) 5 2 dålig akustik (%) högljudda barn (%) Luftkvaliteten luftkvaliteten (D) sämre luft på eftermiddagar (%) lukter förekommer (%) Psykosociala klimatet oftast intressant och stimulerande (%) oftast arbetsstress (%) oftast påverka arbetet (%) oftast socialt stöd i arbetet (%) Jämförelse mellan skolor och förskolor En grov jämförelse mellan ofta besvärande miljöfaktorer och ofta förekommande symtom redovisas i figur 9 nedan för såväl skolor som förskolor. Personalen inom förskoleverksamheten klagar något mer på buller och belysning medan skolpersonalen besväras något mer av låg rumstemperatur. De senare klagar något mindre på torra händer men för övrigt ses små skillnader i symtombilderna. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 18

19 MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Buller Belysning Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Andras tobaksrök Statisk elektricitet Obehaglig lukt Torr luft 40% 80% Varierande rumstemperatur För låg rumstemperatur Instängd "dålig" luft Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Heshet, halstorrhet 20% 40% Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Skolor (n = 1 965) Förskolor (n = 408) Skolor (n = 1 965) Förskolor (n = 408) Figur 9. Prevalensen av ofta besvärande miljöfaktorer eller upplevda symtom för skolpopulationen (heldragen linje) respektive förskolepopulationen (streckad linje). Det skuggade området markerar utfallet för arbetsmiljöer (kontor och skolor/förskolor) utan klimatproblem. Kommentarer, diskussioner och slutsatser Bortfallet är relativt stort för skolmaterialet (26 %) men litet för förskolorna (7 %). En viktig orsak till skolbortfallet är framför allt pågående aktiviteter eller nyligen genomförda arbetsmiljökartläggningar, exempelvis i Göteborgs kommun. Jämförelser med utfallet från tidigare kommunvisa kartläggningar med samma instrument visar mycket påtagliga likheter, varför det är rimligt att anta att här redovisat resultat ger en acceptabel bild av hur inomhusklimatet i svenska skolor och förskolor upplevs. Uppviktning till riksnivå medför små skillnader vilket ytterligare stöder denna slutsats. De använda MM-enkäterna för skolpersonal och förskolepersonal är identiska vad avser flertalet frågor varför jämförelser kan göras. Såväl personal i skolor som förskolor besväras framför allt av instängd, dålig luft, temperaturförhållandena, buller och bristande städning. Högljudda elever utgör en väsentlig bullerkälla, men klagomål förekommer också på bullerstörningar från ventilation och biltrafik. Personalen rapporterar förekomst av ofta förekommande allmänsymtom, främst trötthet och tunghetskänsla i huvudet men endast i liten utsträckning besvärande slemhinne- eller hudsymtom. De senare relateras i liten utsträckning till de aktuella miljöerna. Personal inom förskoleverksamheten rapporterar i högre utsträckning besvär av torr och rodnad hud på händerna, som rimligen väsentligen kan hänföras till verksamheten som sådan. Vid sambandsanalyser mellan upplevd innemiljö och besiktningsdata för innemiljö och energi gäller det att hitta ett övergripande mått på det upplevda inneklimatet. Antalet ofta besvärande miljöfaktorer tycks vara ett rimligt mått, eftersom det korrelerar relativt starkt till antalet upplevda symtom i olika konstellationer. Även om det upplevda inneklimatet och förekomsten av rapporterade symtom skiljer sig avsevärt mellan olika skolenheter, vilket i sig skulle vara fördelaktigt vid studier av samband mellan upplevelsefaktorer och besiktningsdata, fås relativt stabila medelvärden, oavsett om viktning sker eller ej. Den övergripande slutsatsen blir därför att den aktuella undersökningen ger en acceptabel och rimlig bild av hur personal inom skol- och förskoleverksamheten upplever miljön. Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 19

20 IOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 ORDISK VERSIO MM 040 A Sp1 Datum år mån dag amn (frivillig uppgift) Skola/Arbetsplats (viktig uppgift) 7-11 Grupp Arbetsplats Avd Befattning Ifylles av handläggaren Med det här formuläret vill vi försöka få fram hur Du upplever inomhusklimatet på Din arbetsplats och om Du har besvär eller symtom. BAKGRUDSFAKTORER Födelseår 19 Kön man 1 kvinna 2 Vilken personalkategori tillhör Du? lärare 1 förskollärare 2 barnskötare 3 25 städpersonal 4 kökspersonal 5 administrativ personal 6 annan Hur länge har Du varit på Din nuvarande arbetsplats? Sedan år 28 Röker Du? Ja 1 ej Om ej, har Du rökt tidigare? Ja 1 ej 2 Snusar Du? Ja 1 ej 2 ARBETSMILJÖ Har Du de senaste 3 månaderna känt Dig besvärad av någon eller några av följande faktorer på Din arbetsplats? (Besvara varje fråga även om Du inte känt Dig besvärad!) 31 Drag 32 För hög rumstemperatur 33 Varierande rumstemperatur 34 För låg rumstemperatur 35 Instängd ( dålig ) luft 36 Torr luft 37 Obehaglig lukt 38 Statisk elektricitet som gör att Du lätt får stötar 39 Andras tobaksrök 40 Buller Belysning som är för svag eller ger bländning 41 och/eller reflexer 42 Damm och smuts Ja, ofta Ja, ej, (varje vecka) ibland aldrig (1) (2) (3) Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, S Örebro, Sverige. Fax Version K Andersson /IF. V.g. vänd Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 20

21 1 ARBETSFÖRHÅLLADE Uppfattar Du Dina arbetsuppgifter som engagerande och stimulerande? Ja, oftast Ja, ibland ej, sällan ej, aldrig (1) (2) (3) (4) 2 Har Du för mycket att göra i Ditt arbete? 3 4 Har Du möjlighet att påverka Dina arbetsförhållanden? Får Du hjälp av Dina arbetskamrater när Du har problem i arbetet? TIDIGARE/UVARADE SJUKDOMAR/BESVÄR 5 Har Du haft eller har Du astmatiska besvär? 6 Har Du haft eller har Du hösnuva? 7 Har Du haft eller har Du eksem? 8 Förekommer allergiska sjukdomar i övrigt i familjen (astma, hösnuva, eksem)? Ja ej (1) (2) UVARADE BESVÄR Har Du under de senaste 3 månaderna haft något/några av nedanstående besvär/symtom? (Besvara varje fråga även om Du inte haft något/några besvär/symtom!) Om Ja, tror Du att detta beror på Din arbetsmiljö? 9-10 Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Heshet, halstorrhet Hosta Ja, ofta (varje vecka) Ja, ibland ej, aldrig Ja ej Vet ej (1) (2) (3) (1) (2) (3) Torr eller rodnad hud i ansiktet Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 21

22 ågra kompletterande frågor OM SKOLMILJÖ Hur upplever Du skolmiljön i stort vad gäller skolgården 1 aktivitetsmöjligheter, sittplatser 2 planteringar, grönytor 3 belysning 4 trafiksäkerhet mycket bra bra acceptabel Dålig mycket dålig (1) (2) (3) (4) (5) den inre miljön 5 allmänintryck 6 lokalsamband 7 tillgång till grupprum o dyl 8 akustik 9 färgsättning arbetsmiljön generellt 10 inbjuder till samarbete 11 ger trygghet 12 ger möjlighet till avskildhet (t ex för elevsamtal) arbetsmiljön i personalutrymmena 13 arbetsutrymmen 14 tillgång till telefon 15 tillgång till dator 16 arbetsro/arbetsmöjligheter 17 den psykosociala arbetsmiljön OM TEMPERATURFÖRHÅLLADEA 18 Vad anser Du om temperaturförhållandena i skolan i allmänhet? mycket bra bra acceptabla dåliga mycket dåliga (1) (2) (3) (4) (5) 19 Om problem med temperaturen: alltför kallt på vinterhalvåret 1 (flera alternativ möjliga) 20 alltför kallt på andra tider 1 21 alltför varmt på sommarhalvåret 1 22 alltför varmt på andra tider 1 Rapport skolor/förskolor Boverket sid. 22

23 OM DAMM OCH SMUTS 1 Besväras Du av damm och smuts? Ja 1 ej 2 2 Om Ja, varför? allmänstädningen otillräcklig 1 3 (flera alternativ möjliga) allmänstädningen dåligt utförd 1 4 damm och smuts på skåp o dyl 1 5 ingen storstädning 1 6 otillräcklig toalettstädning 1 7 annat, ange vad: OM BULLER 8 Besväras Du av buller? Ja 1 ej 2 9 Om Ja, varför? ventilationen stör 1 10 (flera alternativ möjliga) buller utifrån (trafik o dyl) 1 11 buller från skolgården 1 12 skrapljud från stolar 1 13 högljudda elever 1 OM LUFTKVALITETE 14 Vad anser Du om luftkvaliteten i skolsalarna i allmänhet? mycket bra bra acceptabel dålig mycket dålig (1) (2) (3) (4) (5) 15 Finns lokaler med dålig luftkvalitet? Ja 1 ej 2 Om Ja, ange vilka: Om problem med luftkvaliteten: sämre på måndagsmornar 1 17 (flera alternativ möjliga) sämre på eftermiddagar 1 18 sämre vid dubbellektioner 1 19 olika i olika lokaler 1 20 lukter förekommer 1 21 vädringsmöjligheter saknas 1 YTTERLIGARE KOMMETARER TACK FÖR HJÄLPE! MM 040 A Sp2

24 IOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Förskolor 1-6 ORDISK VERSIO 7-11 Löpnr (registreras ej) MM 040 A Sp2 amn Datum år mån dag Förskola/Avdelning Grupp Befattning Arbetsplats Avd Ifylles av handläggaren Med det här formuläret vill vi försöka få fram hur Du upplever inomhusklimatet på Din arbetsplats och om Du har besvär eller symtom. BAKGRUDSFAKTORER Födelseår 19 Kön man 1 kvinna 2 Vilken personalkategori tillhör Du? lärare 1 förskollärare 2 barnskötare 3 25 städpersonal 4 kökspersonal 5 administrativ personal 6 annan Hur länge har Du varit på Din nuvarande arbetsplats? sedan Röker Du? Ja 1 ej Om ej, har Du rökt tidigare? Ja 1 ej 2 Snusar Du? Ja 1 ej 2 ARBETSMILJÖ Har Du de senaste 3 månaderna känt Dig besvärad av någon eller några av följande faktorer på Din arbetsplats? (Besvara varje fråga även om Du inte känt Dig besvärad!) Ja, ofta Ja, ej, (varje vecka) ibland aldrig (1) (2) (3) 31 Drag 32 För hög rumstemperatur 33 Varierande rumstemperatur 34 För låg rumstemperatur 35 Instängd ( dålig ) luft 36 Torr luft 37 Obehaglig lukt 38 Statisk elektricitet som gör att Du lätt får stötar 39 Andras tobaksrök 40 Buller Belysning som är för svag eller ger bländning 41 och/eller reflexer 42 Damm och smuts Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, S Örebro, Sverige. Fax Version K Andersson /IF. MM 040 A Sp2

25 1 ARBETSFÖRHÅLLADE Uppfattar Du Dina arbetsuppgifter som engagerande och stimulerande? Ja, oftast Ja, ibland ej, sällan ej, aldrig (1) (2) (3) (4) 2 Har Du för mycket att göra i Ditt arbete? 3 4 Har Du möjlighet att påverka Dina arbetsförhållanden? Får Du hjälp av Dina arbetskamrater när Du har problem i arbetet? TIDIGARE/UVARADE SJUKDOMAR/BESVÄR 5 Har Du haft eller har Du astmatiska besvär? 6 Har Du haft eller har Du hösnuva? 7 Har Du haft eller har Du eksem? 8 Förekommer allergiska sjukdomar i övrigt i familjen (astma, hösnuva, eksem)? Ja ej (1) (2) UVARADE BESVÄR Har Du under de senaste 3 månaderna haft något/några av nedanstående besvär/symtom? (Besvara varje fråga även om Du inte haft något/några besvär/symtom!) Om Ja, tror Du att detta beror på Din arbetsmiljö? Ja, ofta Ja, ej, (varje vecka) ibland aldrig Ja ej Vet ej 9-10 Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illamående/yrsel Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Heshet, halstorrhet Hosta (1) (2) (3) (1) (2) (3) Torr eller rodnad hud i ansiktet Fjällning/klåda i hårbotten/öron Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat... MM 040 A Sp2

26 ågra kompletterande frågor om arbetsmiljön TEMPERATURFÖRHÅLLADEA 1 Vad anser Du om temperaturförhållandena i allmänhet? mycket bra bra acceptabla dåliga mycket dåliga (1) (2) (3) (4) (5) 2 Om problem med temperaturen: alltför kallt på vinterhalvåret 1 3 (flera alternativ möjliga) alltför kallt på andra tider 1 4 alltför varmt på sommarhalvåret 1 5 alltför varmt på andra tider 1 DAMM OCH SMUTS 6 Besväras Du av damm och smuts? Ja 1 ej 2 7 Om Ja, varför? allmänstädningen otillräcklig 1 8 (flera alternativ möjliga) allmänstädningen dåligt utförd 1 9 damm och smuts på skåp o dyl 1 10 ingen storstädning 1 11 otillräcklig toalettstädning 1 12 annat, ange vad:... BULLER 13 Besväras Du av buller? Ja 1 ej Om Ja, varför? ventilationen stör 1 15 (flera alternativ möjliga) buller utifrån (trafik o dyl) 1 16 buller från gården 1 17 dålig akustik 1 18 högljudda barn 1 LUFTKVALITETE 19 Vad anser Du om luftkvaliteten i allmänhet? mycket bra bra acceptabel dålig mycket dålig (1) (2) (3) (4) (5) 20 Finns lokaler med dålig luftkvalitet? Ja 1 ej 2 Om Ja, ange vilka: Om problem med luftkvaliteten: sämre på måndagsmornar 1 22 (flera alternativ möjliga) sämre på eftermiddagar 1 23 olika i olika lokaler 1 24 lukter förekommer 1 25 vädringsmöjligheter saknas 1 MM 040 A Sp2

27 1 ALLMÄT Hur upplever Du den fysiska arbetsmiljön i stort? mycket bra bra acceptabel dålig mycket dålig (1) (2) (3) (4) (5) 2 Hur upplever Du den psykosociala arbetsmiljön i stort? 3 Hur upplever Du lokaltillgången i stort? YTTERLIGARE KOMMETARER TACK FÖR HJÄLPE! MM 040 A Sp2

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Kjell Andersson Benita Rennes Miljömedicin MM Konsult AB 1 2 Bakgrund Näringsdepartementet har gett Energimyndigheten

Läs mer

Enkätundersökning om inom- och utomhusmiljön på våra skolor och förskolor 2008

Enkätundersökning om inom- och utomhusmiljön på våra skolor och förskolor 2008 Enkätundersökning om inom- och utomhusmiljön på våra skolor och förskolor 2008 Enkätundersökningen genomfördes mellan den 3 mars till den 4 april 2008 Totalt deltog 104 personer Vi vill passa på att tacka

Läs mer

manual skolor och förskolor

manual skolor och förskolor skolor och förskolor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i skolor och förskolor är vanliga. Såväl

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. skolor och förskolor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. vårdinrättningar MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

manual sjukvårdsinrättningar

manual sjukvårdsinrättningar sjukvårdsinrättningar MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

manual arbetsmiljö - basenkät

manual arbetsmiljö - basenkät arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

manual kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen

manual kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är vanliga. Såväl

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Inomhusklimatet i bostadsområdet Skarpnäcksfältet i Stockholm. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Rapport MM 7/2008 Kjell Andersson, Inger Fagerlund,

Läs mer

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

ROSEN - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) 11 9 12 8 1 7 2 6 3 5 4 MILJÖFAKTORER MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % "ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) Damm & Smuts Referens (N=319) (N=150) Referens databas (N=6824) Buller Belysning 80 70 60 50 40 30

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

manual arbetsmiljö - basenkät

manual arbetsmiljö - basenkät arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Reviderad och uppdaterad augusti 2012 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com,

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99

Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99 Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99 Kjell Andersson, överläkare Yrkes-och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset Örebro. 2 Sammanfattning

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Kjell Andersson, f.d. överläkare Arbets-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Resultat från utförd enkät din miljö på arbetsplatsen. EMG, Umeå Universitet Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa

Resultat från utförd enkät din miljö på arbetsplatsen. EMG, Umeå Universitet Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Resultat från utförd enkät din miljö på arbetsplatsen EMG, Umeå Universitet 2013-05-22 Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Bakgrund Det har framförts besvär som relateras till vistelsen

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare

Läs mer

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Sammanfattning I rapporten redovisas utfallet för två stora kontorsdatabaser på vardera cirka 10 000 individer, varav den ena baseras på basenkäten MM 040 NA, den

Läs mer

4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna?

4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna? Tolkning av enkätdata och behov av hälsoundersökningar Kjell Andersson, Per Vihlborg 4.1 Hur säkra bedömningar kan göras med enkäter? 4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet

Läs mer

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla Samtliga svarande LUV Antal svarande enkäter 302 Antalet utskickade enkäter 1156 Procent svarande 26% Våningsplan 1-9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inget svar 17% 18% 12% 3% 7% 0% 0% 0% 0% 43% Vädersträck Norr Syd

Läs mer

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om upplevt

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus

Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus Författare: Inger Olsson Hälsan & Arbetslivet Fyrbodal, Uddevalla Handledare:

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om

Läs mer

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3:

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3: Rapport datum 2010 09 05 enkätstudie. Objekt: Rapsen Montessoriskola i Kalmar kommun Adress: Kungsgårdsvägen 51, 393 53 Kalmar Enkät genomfördes 27 31 aug. år 2010 Studie av den fysiska innemiljön i skolan.

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem. SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.se Förvaltningschef, Miljö- & Samhällsbyggnad: John Söderberg,

Läs mer

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin Riskkommunikation Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin www.inomhusklimatproblem.se Mögel som angriper byggnadsmaterial kan bilda starka

Läs mer

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 34/2008 ÅTGÄRDSPROGRAM 1 (7) Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 Antaget av

Läs mer

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

RAPPORT GETINGESKOLAN SLUTREDOVISNING BYGGNADSUNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER ROLF E ANDERSSON CIV.ING. KEMITEKNIK, INOMHUSMILJÖ

RAPPORT GETINGESKOLAN SLUTREDOVISNING BYGGNADSUNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER ROLF E ANDERSSON CIV.ING. KEMITEKNIK, INOMHUSMILJÖ RAPPORT UPPDRAGSNUMMER 6298783000 GETINGESKOLAN SLUTREDOVISNING BYGGNADSUNDERSÖKNING 2017-01-31 ROLF E ANDERSSON CIV.ING. KEMITEKNIK, INOMHUSMILJÖ CALLE LUNDGREN CIV.ING. VÄG & VATTEN, BYGGDOKTOR repo001.docx

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Allergiker i kollektivtrafiken

Allergiker i kollektivtrafiken Att: Landsting Kommuner Reseföretag Allergiker i kollektivtrafiken För att underlätta för er som ansvarar för miljön på tåg, buss, flyg, båt och färdtjänst har Astmaoch Allergiförbundet sammanställt en

Läs mer

NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT. RESULTATREDOVISNING Signalisten

NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT. RESULTATREDOVISNING Signalisten 1 NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT RESULTATREDOVISNING Signalisten Fastigheten Signalisten består av tre hus, Bagartorpsringen 70, 78 och 80 där två hus, 70 och 78, står inför ombyggnad medan 80 redan

Läs mer

Hälsotillståndet i Österbottniska skolor. Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,

Hälsotillståndet i Österbottniska skolor. Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi, Hälsotillståndet i Österbottniska skolor Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi, Frågeställningar inför delprojektet Kan upplevd hälsa/ohälsa bland personal och elever i

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn Ulf Flodin Överläkare, docent Arbets och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping 2018 02 07 1 Definitionen av sjukt hus En byggnad, där en förhöjd

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret

Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret Bostadsenkät lgh nr Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret Enkäten levererades till bostadsinnehavare (en per lägenhet) i mitten av maj 2011, och svaren lämnades av svarare i föreningsbrevlådan

Läs mer

Forsby skolan i Lovisa; inneluftenkät för elever; november 2016

Forsby skolan i Lovisa; inneluftenkät för elever; november 2016 Forsby skolan i Lovisa; inneluftenkät för elever; november 2016 Sammanfattning av enkäten som gjordes i november-december 2016. Resultaten analyserades i februari 2017. Svarsaktiviteten var låg. Bara 14

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Checklista för tillsyn av förskola

Checklista för tillsyn av förskola 1 (6) Checklista för tillsyn av förskola Förskolans namn Adress Fastighetsbet Ansvarig/kontaktman Datum Närvarande Omfattning Antal barn Antal avdelningar Antal personal Lokalens byggår/f.sk öppnades UA

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Renoveringen av en lågstadieskola som en intervention i Vasa, Finland

Renoveringen av en lågstadieskola som en intervention i Vasa, Finland Renoveringen av en lågstadieskola som en intervention i Vasa, Finland Elevernas upplevelse av inomhusklimatet och besvär samt symtom i två lågstadieskolor Asko Myntti Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet Hälsa, inomhusklimat och luftkvalitet Bra inomhusklimat lönar sig Produktiviteten

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan

Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Prof Berndt Stenberg Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin Umeå universitet Inomhusmiljö Stockholm 9 april 2019 Potentiella hälsorisker Cancer Allergi

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

Bilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats

Bilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats Bilaga 2 Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats Skola Al Mustafa Aspnässkolan Barkarbyskolan Berghemsskolan Björkebyskolan Fastebolskolan Fjällenskolan Högbyskolan Iljansbodaskolan Internationella

Läs mer

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Hej! Mitt namn är Anna Vestman och jag studerar vid Karlstads Universitet på Vård- och stödsamordnarprogrammet. Jag håller just nu

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Södermanland och Västmanland

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Gun-Britt Berglund 1(10) Förord Föreliggande arbete har utförts

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve, När används skärvätskor Skärvätskor används

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Nedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan. Undersökningen genomfördes hösten 2015.

Nedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan. Undersökningen genomfördes hösten 2015. 1 (5) Kvalitetsdeklaration Nedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan. Undersökningen genomfördes hösten 2015. 1 Statistikens innehåll 1.1 Statistiska

Läs mer

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider

Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Projektarbete vid företagsläkarkursen Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet 2006-2007 2007-01-12 Karin Hedenlöf Sensia Hälsa AB

Läs mer

Inomhusmiljö i miljöcertifierade skolbyggnader

Inomhusmiljö i miljöcertifierade skolbyggnader Inomhusmiljö i miljöcertifierade skolbyggnader En jämförande studie av upplevd inomhusmiljö i två miljöcertifierade och två konventionella skolbyggnader Viktoria Sundström Student Examensarbete i Miljö-

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

NOSQ-2002/LONG in Swedish Nordiskt frågeformulär avseende arbetsrelaterade hudsjukdomar

NOSQ-2002/LONG in Swedish Nordiskt frågeformulär avseende arbetsrelaterade hudsjukdomar NOSQ-2002/LONG in Swedish Nordiskt frågeformulär avseende arbetsrelaterade hudsjukdomar Instruktioner till frågeformuläret Inramade frågor ska besvaras av ALLA. Om du svarar nej på en inramad fråga, kan

Läs mer

Några frågor till dig som bor i Stockholm. Du och din miljö

Några frågor till dig som bor i Stockholm. Du och din miljö Några frågor till dig som bor i Stockholm Du och din miljö Inledande bakgrundsfrågor bra bra 1. Anser du att miljön i Stockholm är bra? 2. Tycker du det är bra t att Stockholms stad bedriver ett aktivt

Läs mer

Delredovisning av regeringsuppdrag

Delredovisning av regeringsuppdrag Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer