Hälsotillståndet i Österbottniska skolor. Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,
|
|
- Ingegerd Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsotillståndet i Österbottniska skolor Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,
2
3 Frågeställningar inför delprojektet Kan upplevd hälsa/ohälsa bland personal och elever i skolor förklaras av skolan som fysisk och social miljö? Hur allmänt är det att folk lider av SBS i österbottniska skolor och finns det en skillnad jämfört med Västerbotten? Bidrar luftkvalitet och därmed relaterade faktorer i väsentlig grad till skillnaderna i skolbarns och -personals självupplevda hälsotillstånd?
4 Multipel kemisk sensitivitet och sjuka hus syndromet Ungdomars psykosocial hälsa stress, mobbning och riskbeteende Barns psykosocial hälsa i skolmiljö Den vuxnes psykosocial hälsa - en litteraturstudie om den arbetsrelaterade psykosociala hälsan Vilka faktorer påverkar hälsa och välbefinnande bland personal, elever och studerande i skolan? Hur relateras hälsan till innemiljön? 3 Best praxis Ny forskning och utveckling av nya metoder Byggnaden som hälsohinder - Best praxis? Vilka metoder bör vi använda för att hitta byggnader och människor i riskzonen? KLUCK 2 1 Undersökning hälsa innemiljö i Österbotten 2 Utbildning och information Kan resultatet från pilotstudien verifieras i en kvantitativ studie inkluderande samtliga svenska skolor i 4 Österbottniska kommuner? Hur upplevs det offentliga rummet, t.ex. skolan som arbetsmiljö? Skolan som arbetsmiljö - En kvalitativ studie bland personal, elever och studerande i 7 Österbottniska skolor Hälsotillståndet överlag gott, gott ledarskap, motion, fungerande socialt nätverk upplevs påverka positivt medan den fysiska miljön (estetik, luft, lukt, ljud och ljus) kan ha en negativ påverkan på hälsa. En kvantitativ studie bland personal och elever i samtliga svenska skolor i 4 österbottniska kommuner (1400 informanter) verifierar pilotstudiens resultat. Den visar också att personalen är trogen sin uppdragsgivare, merparten är kvinnor och anmärkningsvärt många relaterar sina hälsoproblem till den fysiska miljö som skolan utgör. Huvudvärk, allergi, irritation av hud och ögon relateras ofta till misstänkt mögelproblematik, vattenskador och dålig ventilation. Det är mycket svårt att se orsak och samband till angivna hälsoproblem.
5 Genomförande av delprojektet Två empiriska studier a) Intervjustudie i 7 Österbottniska skolor. Lärare och övrig personal deltog, sammanlagt 65 personer b) Enkätstudie till samtliga svenska skolor i 4 Österbottniska kommuner 34 studerande har skrivit sina lärdomsprov och utvecklingsarbeten inom projektet och 5 forskare har deltagit i projektet.
6 Axplock ur resultat från forskningen Intervjustudien a) Upplevd hälsa b) Skolan som social miljö c) Skolan som fysisk miljö d) Symptom relaterade till skolan som arbetsmiljö Enkätstudien a) Skillnader i förekomsten av symptom på sjuka-hus syndrom och upplevelsen av arbetsmiljön mellan män och kvinnor bland skolelever och personal b) Könsskillnader vid förekomst av sjuka-hus syndrom c) Könsskillnader i upplevelsen av skolan som fysisk miljö d) Könsskillnader i upplevelsen av skolan som social miljö
7 Intervjustudie Upplevd hälsa Informanterna upplever sig ha god hälsa även om de anger sig vara trötta och en del lider av kroniska sjukdomar. Kroniska sjukdomar; a) astma och allergi (15 %), vilket är en högre andel än genomsnittet i Finland (enligt KTL:s uppgifter (2008) lider 6,3 % av den vuxna befolkningen i Finland av astma eller andra luftvägssjukdomar) b) hjärt- och kärlsjukdomar (8 %) vilket är en lägre andel än genomsnittet i Finland (enligt KTL:s uppgifter (2008) lider 31,3% av den vuxna befolkningen av hjärt- och kärlsjukdomar) c) övriga sjukdomar (9 %) till exempel reumat eller magsjukdom.
8 Det subjektiva hälsotillståndet Hälsotillstånd Subjektivt upplevd hälsa hos kvinnor Subjektivt upplevd hälsa hos män (n=20) Gott hälsotillstånd (n=22) Gott hälsotillstånd trots hälsohinder (n=16) Nedsatt hälsotillstånd (n=7) Gott hälsotillstånd (n=13) Gott hälsotillstånd trots hälsohinder (n=5) Nedsatt hälsotillstånd (n=2) Faktorer (utanför arbetsplatsen) som påverkar hälso- Faktorer som påverkar kvinnor (n=45) Faktorer som påverkar män Hälsosamma levnadsvanor (n=11) Hälsohinder (n=7) Balanserad livssituation (n=10) Stress i familjelivet (n=8) Inga nämnda påverkande faktorer (n=9) Hälsosamma levnadsvanor (n=7) Hälsohinder (n=3) Balanserad livssituation (n=1) Stress i familjelivet (n=3)
9 Upplevd hälsa - citat I allmänhet mår jag nog bra, jag har ju det här höga blodtrycket...sen hade jag ju en blodpropp i benet i höstas och sviterna av den märks ju nog fortfarande lite Reuman är alltid värre för mig på vårkvisten men jag tror att jag har liksom kommit över den biten nu, att det är liksom på bättringsvägen mot sommaren... Jag är ju pollenallergiker, så jag brukar ju nog känna det sedan när björkarna blommar. Det påverkar ju nog när man är täppt i näsan. "Det är klart att det är intensivt med småbarnsliv och heltidsjobb och så pendlar jag även åttio kilometer om dagen". "Bra, jag mår bra...jag är frisk...jag rör på mig och jag håller igång, jag har bra hemförhållanden...efter min ålder är jag nog i bra skick."
10 Skolan som social miljö God social miljö där relationer till förman, kolleger och elever i huvudsak fungerar bra. Beskrivningar av den sociala miljön som tung och problemfylld både i relation till elever/studerande och till arbetskamrater. Sociala miljön ger upphov till stress men trots stressen upplever de flesta att de har en god balans i sitt liv och att stressiga situationer på jobbet är hanterbara.
11 Den sociala miljön i skolan Relation lärare -elev Kvinnors upplevelse Gott klimat i klassrummen Ömsesidig tillit mellan elever och lärare Stökiga elever, en liten grupp som vållar problem Ungdomar i särskilt behov av stöd får inte den tid de behöver Relation till arbetskamrater Relation till förman Männens upplevelse Kvinnors upplevelse Männens upplevelse Kvinnors upplevelse Männens upplevelse Personkemi avgörande för, relationen som inte är lika god till alla Positivt socialt klimat i klassrummet Fungerande samarbete i kollegiet Personkemin av avgörande betydelse Ensamhet speciellt inom ämnesgrupper Relationen är god och trivseln hög på arbetsplatsen Samarbetet fungerar väl Kommunikationen med förmannen god Dålig ledarstil gör att trivsel och kommunikation brister Relationen till förmannen är god.
12 Social miljö - citat Jag tycker att det är lätt att få kontakt med eleverna. Avståndet lärare-elev är inte speciellt stort. Eleverna kan tala med lärarna och säkert tvärtom också. Jag tycker att det blir jobbigare och jobbigare med eleverna som har de här psykiska problemen, många har det så jobbigt hemifrån och det syns i skolan. Vi klarar inte av dem i skolan, socialen får inte heller tag i dem. Det blir ju ett större problem som tär på lärarna, man tar med hem. Fritiden är livsviktig, för de här sociala kontakterna, de sliter... Det är någonting som också har blivit bättre här på senare tid. Om jag beskriver situationen som den är nu så tycker jag att vi har riktigt bra relationer. Demokratin fungerar rätt så bra och det tycker jag egentligen är det allra viktigaste på en arbetsplats "Om man skulle säga att man aldrig upplever stress så skulle man ju ljuga, men man måste ju också lära sig att hantera det..man måste ju se till att man har en prioritering...jag tycker nog jag kan hantera det ganska bra idag."
13 Skolan som fysisk miljö Ventilation Lukt Temperatur Ljus, belysning Buller Estetik Ergonomi
14 Skolan som fysisk miljö Ventilation Kvinnor (n=45) Inomhusluftens kvalitet god (n=10) Inomhusluftens kvalitet bristfällig (n=27) Inomhusluften överlag god, men ventilationen bristfällig (n=7) Män (n=20) Inomhusluftens kvalitet god (n=3) Inomhusluftens kvalitet bristfällig (n=12) Inomhusluften överlag god, men ventilationen bristfällig (n=5) Lukt Kvinnor (n=45) Inga störande lukter (n=9) Störande lukt (n=19) Ibland störande lukt (n=2) Ingen åsikt (n=15) Män (n=20) Inga störande lukter (n=3) Störande lukt (n=9) Ibland störande lukt (n=2) Ingen åsikt (n=6) Temperatur Kvinnor (n=45) Lämplig, sval (n=2) För varmt eller för kallt (n=20) Ingen åsikt (n=23) Män (n=20) För varmt eller för kallt (n=6) Ingen åsikt (n=14)
15 Ljus, belysning Kvinnor (n=45) Tillfredsställande belysning (n=20) Missnöje med belysning/ljus (n=6) Ingen åsikt (n=19) Män (n=20) Tillfredsställande belysning (n=9) Missnöje med belysning/ljus (n=1) Ingen åsikt (n=10) Buller Kvinnor (n=45) Inte störande (n=7) Störande (n=29) Män (n=20) Ingen åsikt (n=9) Inte störande (n=4) Störande (n=9) Ingen åsikt (n=7) Estetik Kvinnor (n=45) Nöjda med utrymmena (n=16) Missnöjd med utrymmena (n=9) Ingen åsikt (n=20) Män (n=20) Nöjda med utrymmena (n=8) Missnöjd med utrymmena (n=4) Ingen åsikt (n=8) Ergonomi Kvinnor (n=45) Nöjd med skolans utformning och utrustning (n=10) Missnöjda med skolans utformning och utrustning (n=9) Ingen åsikt (n=26) Män (n=20) Nöjd med skolans utformning och utrustning (n=4) Missnöjda med skolans utformning och utrustning (n=4) Ingen åsikt (n=12)
16 Fysisk miljö - citat "Ventilationen är ju enligt mig jättedålig. Luften är sådär allmänt tung och riktigt syrefattig... "Här finns det ingenting egentligen att klaga på... medan där i andra byggnaden så är det nog mycket usligt skulle jag säga... med ventilationen." "Jå, nå det finns lite, jag vet inte hur mögel luktar, men det finns nog någon obestämbar lukt i åtminstone det här huset där jag jobbar." "På höstarna när vi börjar, på sensomrarna är det väldigt varmt och dålig inomhusluft, och sen under vintrarna är det antingen jättekallt eller riktigt hett "Nå, i skolor så är det ju oftast så att man har en ganska hemsk belysning. Och jag tror att många skulle må bra av om det skulle vara en lite mera dämpad belysning och inte såna här hemska ljusrör i taket." "Jag tycker att den är ljus, att den är trevlig och ljus, och alla de här vinklarna och den här höjden på skolan, att det är två våningar, att det är luftigt och ljust."
17 Hälsobesvär som relateras till skolan som arbetsmiljö
18 Arbetsmiljö hälsa - citat " Ganska okej, ibland tycker jag att jag märker på något sätt att, att jag skulle som ha väldigt irriterade ögon, så att de skulle som jag vet inte om de torkar.. Eller som om det skulle sticka i ögonen.. Och också som att, att man blir så där torr i halsen och harklar och småhostar, att jaa åtminstone så har jag inga konstaterade allergier, så att, att det kanske skulle kunna bero på t.ex. det då." " Men kanske det är just på grund av eventuellt mögel som jag har här i rummet, som gör att jag känner mig som om jag skulle vara konstant förkyld. Det vill säga, jag har känslan av att jag håller på att bli förkyld, men det bryter aldrig ut." "Jag hade en undervisningsfri dag på måndag, och sen var jag i jobb bara halva tisdag. Över helgen och måndag, tisdag så blev jag väldigt bra i halsen, men sen ofta på tisdag eftermiddag och då sen på onsdag så hade jag jättesjuk hals. I höstas var det ganska besvärligt. Pågick säkert i 2, 3 månader till och med, att jag kunde se att jag blev bättre under helgen, men när jag var i jobb på nytt då hade jag ont i halsen. Jag vet inte om det har att göra med luften ute eller vinterhalvåret eller något. Sen har jag inte upplevt något problem inte, men i höstas var det." Jag misstänker att det är luftkvaliteten men jag är inte säker. Det fanns en lärare som var och vikarierade för två veckor sedan och hon sa att efter en halv timme började det klia henne i ögonen. Hon vägrade att fara in i det rummet något mer.
19 Slutsatser Hälsotillståndet bland lärare och övrig personal överlag är gott i de aktuella skolorna. Informanterna ser att faktorer utanför arbetsmiljön påverkar hälsotillståndet och att t.ex.familjerelaterad stress orsakar trötthet som påverkar arbetet. Generellt kan sägas att den sociala miljön upplevs som god och trivseln bland lärare och övrig personal är hög. Beträffande skolan som fysisk miljö anges problem med inomhusluften, ventilationen och störande lukter. Temperaturen är inte heller helt tillfredsställande och ljudnivån är hög i skolan. Informanterna påtalade också att de ofta lider av förkylning, täppt näsa, huvudvärk och ett fåtal angav också ögonsymptom.
20 Lärare och övrig personal utsätts ju ständigt för infektionsrisker eftersom de kommer i kontakt med så många olika människor per dag och infektioner sprids lätt i skolor, men lärare och övrig personal kan också peka ut olika områden i skolan som de uppfattar har dålig lukt, eller ger obehag i form av ögonirritation, torr hals, heshet huvudvärk, torr hy. Lärare kan också uttala att symptomen försvinner eller minskar då de inte är på arbetsplatsen. Man kan således dra slutsatsen att det finns indikationer på att problem med inomhusluften förekommer i en del skolor, och att även en del av de informanter som deltog i studien kan lida av symptom på SBS.
21 Enkätstudie 1060 informanter Bland eleverna deltog sammanlagt 580 elever varav 49.8% (282 elever) var pojkar och 51,2% (298 elever) flickor. Svarsprocenten för elevenkäternas del var 89 %. Könsfördelningen var jämn, av samtliga elevsvar utgjorde kvinnliga svaranden 49 % och manliga svaranden 51 %. Bland personalen svarade totalt 480 personer på postenkäten varav 18.2% (87 personer) var män och 81.8% (393 personer) kvinnor. Svarsprocenten bland personalen är 66 %. Bland personalen är den övervägande majoriteten av informanter kvinnor.
22 I enkäten ställdes frågor om informanten upplevt symptom på SBS under de 3 senaste månaderna, med avseende på allmänna-, slemhinne- eller hudsymptom. Instrumentet utgår från Örebroenkäten I analyserna används svaren enligt följande a) Som enskilda frågor b) Som dikotom variabel SBS (dvs 1= troligen lider av SBS och 0= lider inte av SBS) (1= skall ha minst 1 symptom av 5 ur varje symptom grupp ofta) c) Som ett index mellan 0-30 poäng (om man har upplevt ett symptom ofta (2 poäng), ibland (1 poäng) och nej (0 poäng))
23 Könsskillnader vid förekomsten av symptom som kan hänföras till SBS Bland flickorna uppvisar 5.4% (16/297) tecken på att lida av SBS jämfört med 4.6% (13/281) bland pojkarna, dock är skillnaden inte statistiskt signifikant (p-värde 0,675). Bland personalen var skillnaden aningen större 8,8 % (34/386) hos kvinnorna och 3,4 % (3/87) hos männen, dock var denna skillnad inte heller signifikant (p-värde 0,093).
24 SBS per skola I 50% (21/42) av skolorna var det någon ur personalen som uppvisade tecken på att lida av SBS Medan det I 86% av skolorna (6/7) fanns någon elev som uppvisade tecken på att lida av SBS
25 Könsskillnader vid förekomsten av symptom på SBS(enskilda symptom) Pojkar-flickor Flickor; vanligare med trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, illamående/yrsel, torr hud i ansiktet samt klåda/torrhet/rodnad på händerna Pojkar; vanligare med irriterad/täppt/rinnande näsa, ansiktsrodnad samt klåda på kroppen Män-Kvinnor Kvinnor; vanligare med huvudvärk, illamående och yrsel, kliande och irriterade ögon, torr hud i ansiktet, ansiktsrodnad samt klåda/torrhet/rodnad på händerna
26 Exempel på symptom som skilde sig signifikant åt bland elever (pojkar och flickor )
27 Exempel på symptom som skilde sig signifikant åt bland personal (kvinnor och män)
28 Bland eleverna kan man 9 symtom som är signifikant åtskilda mellan pojkar och flickor medan det bland personalen är 6 symtom som är signifikant åtskilda SBS index (om man har upplevt ett symptom ofta (2 poäng), ibland (1 poäng) och nej (0 poäng)) visar något högre förekomst av symptom som kan relateras till SBS hos eleverna. Det är 1,6 poängs skillnad mellan könen både bland elever och hos personalen. Mellan pojkar och män skiljer det 2,6 poäng och mellan flickor och kvinnor skiljer det också 2,6 poäng.
29 SBS index poäng 0-30 hos elever och hos personal Den totala mängden symptom (SBS index 0-30) visar tendens till att minska med ålder men denna skillnad är icke signifikant
30 Könsskillnader vid upplevelsen av skolan som fysisk miljö I analysen av den fysiska miljön bland eleverna sågs större skillnader mellan pojkar och flickor, t.ex. upplever flickor att luften känns torrare, att det är kallare och dragigare inomhus, att ljudnivån är mer störande samt att belysningen är lämpligare och skolmiljön trevligare än pojkar. Bland personalen är det endast variabeln för kallt inomhus som skiljer sig mellan män och kvinnor, kvinnor upplever inomhusmiljön som kallare än männen.
31 Könsskillnader i upplevelsen av skolan som social miljö bland elever Större skillnader mellan flickor och pojkar än mellan män och kvinnor. Bland eleverna upplever flickor mer trivsel i skolan och med skolarbetet än vad pojkar gör medan pojkar känner sig mer mobbade än flickorna. Flickorna upplever också att de kommer bättre överens med lärare, övrig personal och med andra skolkamrater än vad pojkar gör. Vidare upplever flickor att de hinner göra hemläxor men upplever samtidigt att de har dåligt samvete för saker de inte hinner göra på fritiden p.g.a. att skolarbetet tar tid, än vad pojkar gör.
32 Könsskillnader i upplevelsen av skolan som social miljö bland personal Bland personalen upplever kvinnor en större trivsel på arbetsplatsen och med arbetet än vad männen gör. Kvinnor upplever att samarbetet med arbetsledningen fungerar bättre samt att samarbetet med elevernas föräldrar fungerar bättre än vad männen upplever att det gör. Kvinnor upplever också att de hinner med det de förväntas göra och upplever att arbetsbördan är mer rättvist fördelad än vad männen upplever att det är.
33 Slutsatser Det finns en tendens att skillnaden mellan pojkar och flickor är större än skillnaden är mellan män och kvinnor beträffande förekomst av symptom på sjuka hus syndrom och upplevelsen av både den fysiska och den psykiska miljön. Resultaten visar att det är viktigt när man studerar arbetsoch/eller skolmiljö att vara medveten om skillnaden mellan män och kvinnor/pojkar och flickor. Ett annat intressant resultat är att det finns en tendens till minskade symptom på sjuka hus syndrom med ökande ålder, d.v.s. att lägst värde på SBS index uppvisades av äldre mellan 50 och 65 år och högst förekomst bland elever på 9:e årskursen i högstadiet, dock var inte skillnaderna signifikanta.
34 BEST PRAXIS? Hur skall vi hitta de problematiska byggnaderna? Hur skall vi hitta de personer som är i riskzonen för att drabbas av sjukdom, illabefinnande p.g.a. att de vistas i arbetsutrymmen som är skadliga?
Enkätfrågor skolor och förskolor
Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag
Läs merSjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet
Läs merAv Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.
Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande
Läs merINOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö
Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om
Läs merInomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012
Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund
Läs merByggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen
Slutrapport för projektet Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2 (KLUCK 2) Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen nio delprojekt om miljökänslighet, luftkvalitet och sjuka hus ur ett tvärvetenskapligt
Läs merHälsoaspekter vid boende
Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda
Läs merInomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012
Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska
Läs merFRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA
Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som
Läs merKjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101
Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är
Läs merFRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA
Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden
Läs merFRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS
nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas
Läs merInomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013
Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska
Läs merInomhusmiljö och hälsa
Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,
Läs merTorsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16
Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö
Läs merViktiga faktorer i innemiljön
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,
Läs merTEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE
TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat
Läs merInomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB
Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund
Läs merByggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan
Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Prof Berndt Stenberg Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin Umeå universitet Inomhusmiljö Stockholm 9 april 2019 Potentiella hälsorisker Cancer Allergi
Läs mer"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)
11 9 12 8 1 7 2 6 3 5 4 MILJÖFAKTORER MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % "ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) Damm & Smuts Referens (N=319) (N=150) Referens databas (N=6824) Buller Belysning 80 70 60 50 40 30
Läs merInomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation
Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Kjell Andersson Benita Rennes Miljömedicin MM Konsult AB 1 2 Bakgrund Näringsdepartementet har gett Energimyndigheten
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merFRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ
Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden
Läs merHälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012
Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merFukt och mögel i bostaden
Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merEnkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3:
Rapport datum 2010 09 05 enkätstudie. Objekt: Rapsen Montessoriskola i Kalmar kommun Adress: Kungsgårdsvägen 51, 393 53 Kalmar Enkät genomfördes 27 31 aug. år 2010 Studie av den fysiska innemiljön i skolan.
Läs merReferensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90
Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,
Läs merUtvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
Läs merNågra frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.
Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna
Läs merUngdomars psykosociala hälsa i skolmiljö en kvantitativ studie inom KLUCK 2 - projektet
Ungdomars psykosociala hälsa i skolmiljö en kvantitativ studie inom KLUCK 2 - projektet Martina Hannus Riina Jaakkola Anna Järvinen Emily Lillthors Maria Pynnönen Examensarbete för hälsovårdar (YH)-examen
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)
Läs merHälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl
Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det
Läs merFukt inomhusmiljö FTF 130211
Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merMedarbetarenkät 2014
Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs merFysisk och psykosocial miljö
17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,
Läs merEnergianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,
Läs merNågra frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.
Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.
Läs merResultat från utförd enkät din miljö på arbetsplatsen. EMG, Umeå Universitet Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa
Resultat från utförd enkät din miljö på arbetsplatsen EMG, Umeå Universitet 2013-05-22 Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Bakgrund Det har framförts besvär som relateras till vistelsen
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017
SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 1 (28) Olof Wijksgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.flov.gu.se
Läs merElever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009
Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen
Läs merEnkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009
Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax
Läs merLeg psykolog Lotta Omma
Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska
Läs merDet gäller vår framtid!
Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merInnemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft
Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig
Läs merStuderande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa
Studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa Kortrapport 1 2 Om undersökningen CSN har på uppdrag av regeringen undersökt skillnaderna mellan studerande kvinnors och mäns hälsosituation. Undersökningen
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merElevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Läs merMedarbetarenkät 2010
Medarbetarenkät 2010 Kön Kön 1.Man 11(8%) 2.Kvinna 133(92%) Enhet 1.Vård och Omsorg 144(100%) Enhet Vård och Omsorg 1.Nybog/brandkårsg 5(3%) 2.Pers. assistans 13(9%) 3.Skogsdungen/Solglänta Daglig verk.
Läs merSammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%
Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap
Läs merKriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat
ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Läs merFÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003
SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs mer2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016
2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...
Läs merrosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merÅtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 34/2008 ÅTGÄRDSPROGRAM 1 (7) Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 Antaget av
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merAllmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Läs merom hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM
om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland
Läs merÅrtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:
(Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att
Läs merPressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage
Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis
Läs merApotekets råd om. Ögonbesvär
Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller
Läs merSamtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla
Samtliga svarande LUV Antal svarande enkäter 302 Antalet utskickade enkäter 1156 Procent svarande 26% Våningsplan 1-9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inget svar 17% 18% 12% 3% 7% 0% 0% 0% 0% 43% Vädersträck Norr Syd
Läs merMedarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63
Sammanfattande mått 08 Medarbetarindex 7 78 76 68 Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57 Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Samverkan och kunskapsdelning 5 83 79 69 Ledarskap 5 83 77 69 Handlingskraft/medverkande
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs mer28-dagars Medveten andningsträning
28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merResultat av enkäten om den psykosociala arbetsmiljön vid LIR 2014
Resultat av enkäten om den psykosociala arbetsmiljön vid LIR 214 39 svar på enkäten inkom. Vad gäller de första fyra påståendena med inriktning på den allmänna inställningen till den psykosociala arbetsmiljön
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merSamband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige
Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande
Läs merMin hälsa Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta
Läs merPERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.
1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland
Läs merHälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker
Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen
Läs merNamn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an
Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar
Läs merVad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?
Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska
Läs merMedarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.
Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77
Läs merInomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.
Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merHälsa & Livsstilsenkät
Hälsa & Livsstilsenkät Dina uppgifter Datum: Namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Arbetsplats & avdelning: Yrke/arbetsuppgifter: Antal anställningsår i företaget: Hälsostatus de senaste 12 månaderna
Läs merHögstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14
Läs merSammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009
Sammanställning av Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan November 29 1 7. Var du med och besvarade AFA-enkäten i "En frisk satsning" 25-26? A. Ja B. Nej
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merHållbar utveckling vt 10
Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merEnkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor
1. TRIVSEL 1.1 Jag trivs med mina kamrater i skolan 4,22 4,51 4,08 4,16 1.2 Jag trivs med lärare och annan personal på skolan 1.3 Jag upplever att elever behandlas rättvist i skolan 1.4 Jag tycker att
Läs merDetta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga
KYSELYLOMAKE: FSD2643 KOULUN HYVINVOINTIPROFIILI 2010-2011: YLÄLUOKAT 7-9 QUESTIONNAIRE: FSD2643 SCHOOL WELL-BEING PROFILE 2009-2010: LOWER SECON- DARY SCHOOL, GRADES 7-9 Tämä kyselylomake on osa yllä
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merLiv & Hälsa ung för alla
Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning
Läs merKupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa
Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och
Läs merFRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign
Läs merLiv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Läs mer