Hälsotillståndet i Österbottniska skolor. Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsotillståndet i Österbottniska skolor. Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,"

Transkript

1 Hälsotillståndet i Österbottniska skolor Maj-Helen Nyback, Tony Pellfolk, Maria Snickars och Annika Wentjärvi,

2

3 Frågeställningar inför delprojektet Kan upplevd hälsa/ohälsa bland personal och elever i skolor förklaras av skolan som fysisk och social miljö? Hur allmänt är det att folk lider av SBS i österbottniska skolor och finns det en skillnad jämfört med Västerbotten? Bidrar luftkvalitet och därmed relaterade faktorer i väsentlig grad till skillnaderna i skolbarns och -personals självupplevda hälsotillstånd?

4 Multipel kemisk sensitivitet och sjuka hus syndromet Ungdomars psykosocial hälsa stress, mobbning och riskbeteende Barns psykosocial hälsa i skolmiljö Den vuxnes psykosocial hälsa - en litteraturstudie om den arbetsrelaterade psykosociala hälsan Vilka faktorer påverkar hälsa och välbefinnande bland personal, elever och studerande i skolan? Hur relateras hälsan till innemiljön? 3 Best praxis Ny forskning och utveckling av nya metoder Byggnaden som hälsohinder - Best praxis? Vilka metoder bör vi använda för att hitta byggnader och människor i riskzonen? KLUCK 2 1 Undersökning hälsa innemiljö i Österbotten 2 Utbildning och information Kan resultatet från pilotstudien verifieras i en kvantitativ studie inkluderande samtliga svenska skolor i 4 Österbottniska kommuner? Hur upplevs det offentliga rummet, t.ex. skolan som arbetsmiljö? Skolan som arbetsmiljö - En kvalitativ studie bland personal, elever och studerande i 7 Österbottniska skolor Hälsotillståndet överlag gott, gott ledarskap, motion, fungerande socialt nätverk upplevs påverka positivt medan den fysiska miljön (estetik, luft, lukt, ljud och ljus) kan ha en negativ påverkan på hälsa. En kvantitativ studie bland personal och elever i samtliga svenska skolor i 4 österbottniska kommuner (1400 informanter) verifierar pilotstudiens resultat. Den visar också att personalen är trogen sin uppdragsgivare, merparten är kvinnor och anmärkningsvärt många relaterar sina hälsoproblem till den fysiska miljö som skolan utgör. Huvudvärk, allergi, irritation av hud och ögon relateras ofta till misstänkt mögelproblematik, vattenskador och dålig ventilation. Det är mycket svårt att se orsak och samband till angivna hälsoproblem.

5 Genomförande av delprojektet Två empiriska studier a) Intervjustudie i 7 Österbottniska skolor. Lärare och övrig personal deltog, sammanlagt 65 personer b) Enkätstudie till samtliga svenska skolor i 4 Österbottniska kommuner 34 studerande har skrivit sina lärdomsprov och utvecklingsarbeten inom projektet och 5 forskare har deltagit i projektet.

6 Axplock ur resultat från forskningen Intervjustudien a) Upplevd hälsa b) Skolan som social miljö c) Skolan som fysisk miljö d) Symptom relaterade till skolan som arbetsmiljö Enkätstudien a) Skillnader i förekomsten av symptom på sjuka-hus syndrom och upplevelsen av arbetsmiljön mellan män och kvinnor bland skolelever och personal b) Könsskillnader vid förekomst av sjuka-hus syndrom c) Könsskillnader i upplevelsen av skolan som fysisk miljö d) Könsskillnader i upplevelsen av skolan som social miljö

7 Intervjustudie Upplevd hälsa Informanterna upplever sig ha god hälsa även om de anger sig vara trötta och en del lider av kroniska sjukdomar. Kroniska sjukdomar; a) astma och allergi (15 %), vilket är en högre andel än genomsnittet i Finland (enligt KTL:s uppgifter (2008) lider 6,3 % av den vuxna befolkningen i Finland av astma eller andra luftvägssjukdomar) b) hjärt- och kärlsjukdomar (8 %) vilket är en lägre andel än genomsnittet i Finland (enligt KTL:s uppgifter (2008) lider 31,3% av den vuxna befolkningen av hjärt- och kärlsjukdomar) c) övriga sjukdomar (9 %) till exempel reumat eller magsjukdom.

8 Det subjektiva hälsotillståndet Hälsotillstånd Subjektivt upplevd hälsa hos kvinnor Subjektivt upplevd hälsa hos män (n=20) Gott hälsotillstånd (n=22) Gott hälsotillstånd trots hälsohinder (n=16) Nedsatt hälsotillstånd (n=7) Gott hälsotillstånd (n=13) Gott hälsotillstånd trots hälsohinder (n=5) Nedsatt hälsotillstånd (n=2) Faktorer (utanför arbetsplatsen) som påverkar hälso- Faktorer som påverkar kvinnor (n=45) Faktorer som påverkar män Hälsosamma levnadsvanor (n=11) Hälsohinder (n=7) Balanserad livssituation (n=10) Stress i familjelivet (n=8) Inga nämnda påverkande faktorer (n=9) Hälsosamma levnadsvanor (n=7) Hälsohinder (n=3) Balanserad livssituation (n=1) Stress i familjelivet (n=3)

9 Upplevd hälsa - citat I allmänhet mår jag nog bra, jag har ju det här höga blodtrycket...sen hade jag ju en blodpropp i benet i höstas och sviterna av den märks ju nog fortfarande lite Reuman är alltid värre för mig på vårkvisten men jag tror att jag har liksom kommit över den biten nu, att det är liksom på bättringsvägen mot sommaren... Jag är ju pollenallergiker, så jag brukar ju nog känna det sedan när björkarna blommar. Det påverkar ju nog när man är täppt i näsan. "Det är klart att det är intensivt med småbarnsliv och heltidsjobb och så pendlar jag även åttio kilometer om dagen". "Bra, jag mår bra...jag är frisk...jag rör på mig och jag håller igång, jag har bra hemförhållanden...efter min ålder är jag nog i bra skick."

10 Skolan som social miljö God social miljö där relationer till förman, kolleger och elever i huvudsak fungerar bra. Beskrivningar av den sociala miljön som tung och problemfylld både i relation till elever/studerande och till arbetskamrater. Sociala miljön ger upphov till stress men trots stressen upplever de flesta att de har en god balans i sitt liv och att stressiga situationer på jobbet är hanterbara.

11 Den sociala miljön i skolan Relation lärare -elev Kvinnors upplevelse Gott klimat i klassrummen Ömsesidig tillit mellan elever och lärare Stökiga elever, en liten grupp som vållar problem Ungdomar i särskilt behov av stöd får inte den tid de behöver Relation till arbetskamrater Relation till förman Männens upplevelse Kvinnors upplevelse Männens upplevelse Kvinnors upplevelse Männens upplevelse Personkemi avgörande för, relationen som inte är lika god till alla Positivt socialt klimat i klassrummet Fungerande samarbete i kollegiet Personkemin av avgörande betydelse Ensamhet speciellt inom ämnesgrupper Relationen är god och trivseln hög på arbetsplatsen Samarbetet fungerar väl Kommunikationen med förmannen god Dålig ledarstil gör att trivsel och kommunikation brister Relationen till förmannen är god.

12 Social miljö - citat Jag tycker att det är lätt att få kontakt med eleverna. Avståndet lärare-elev är inte speciellt stort. Eleverna kan tala med lärarna och säkert tvärtom också. Jag tycker att det blir jobbigare och jobbigare med eleverna som har de här psykiska problemen, många har det så jobbigt hemifrån och det syns i skolan. Vi klarar inte av dem i skolan, socialen får inte heller tag i dem. Det blir ju ett större problem som tär på lärarna, man tar med hem. Fritiden är livsviktig, för de här sociala kontakterna, de sliter... Det är någonting som också har blivit bättre här på senare tid. Om jag beskriver situationen som den är nu så tycker jag att vi har riktigt bra relationer. Demokratin fungerar rätt så bra och det tycker jag egentligen är det allra viktigaste på en arbetsplats "Om man skulle säga att man aldrig upplever stress så skulle man ju ljuga, men man måste ju också lära sig att hantera det..man måste ju se till att man har en prioritering...jag tycker nog jag kan hantera det ganska bra idag."

13 Skolan som fysisk miljö Ventilation Lukt Temperatur Ljus, belysning Buller Estetik Ergonomi

14 Skolan som fysisk miljö Ventilation Kvinnor (n=45) Inomhusluftens kvalitet god (n=10) Inomhusluftens kvalitet bristfällig (n=27) Inomhusluften överlag god, men ventilationen bristfällig (n=7) Män (n=20) Inomhusluftens kvalitet god (n=3) Inomhusluftens kvalitet bristfällig (n=12) Inomhusluften överlag god, men ventilationen bristfällig (n=5) Lukt Kvinnor (n=45) Inga störande lukter (n=9) Störande lukt (n=19) Ibland störande lukt (n=2) Ingen åsikt (n=15) Män (n=20) Inga störande lukter (n=3) Störande lukt (n=9) Ibland störande lukt (n=2) Ingen åsikt (n=6) Temperatur Kvinnor (n=45) Lämplig, sval (n=2) För varmt eller för kallt (n=20) Ingen åsikt (n=23) Män (n=20) För varmt eller för kallt (n=6) Ingen åsikt (n=14)

15 Ljus, belysning Kvinnor (n=45) Tillfredsställande belysning (n=20) Missnöje med belysning/ljus (n=6) Ingen åsikt (n=19) Män (n=20) Tillfredsställande belysning (n=9) Missnöje med belysning/ljus (n=1) Ingen åsikt (n=10) Buller Kvinnor (n=45) Inte störande (n=7) Störande (n=29) Män (n=20) Ingen åsikt (n=9) Inte störande (n=4) Störande (n=9) Ingen åsikt (n=7) Estetik Kvinnor (n=45) Nöjda med utrymmena (n=16) Missnöjd med utrymmena (n=9) Ingen åsikt (n=20) Män (n=20) Nöjda med utrymmena (n=8) Missnöjd med utrymmena (n=4) Ingen åsikt (n=8) Ergonomi Kvinnor (n=45) Nöjd med skolans utformning och utrustning (n=10) Missnöjda med skolans utformning och utrustning (n=9) Ingen åsikt (n=26) Män (n=20) Nöjd med skolans utformning och utrustning (n=4) Missnöjda med skolans utformning och utrustning (n=4) Ingen åsikt (n=12)

16 Fysisk miljö - citat "Ventilationen är ju enligt mig jättedålig. Luften är sådär allmänt tung och riktigt syrefattig... "Här finns det ingenting egentligen att klaga på... medan där i andra byggnaden så är det nog mycket usligt skulle jag säga... med ventilationen." "Jå, nå det finns lite, jag vet inte hur mögel luktar, men det finns nog någon obestämbar lukt i åtminstone det här huset där jag jobbar." "På höstarna när vi börjar, på sensomrarna är det väldigt varmt och dålig inomhusluft, och sen under vintrarna är det antingen jättekallt eller riktigt hett "Nå, i skolor så är det ju oftast så att man har en ganska hemsk belysning. Och jag tror att många skulle må bra av om det skulle vara en lite mera dämpad belysning och inte såna här hemska ljusrör i taket." "Jag tycker att den är ljus, att den är trevlig och ljus, och alla de här vinklarna och den här höjden på skolan, att det är två våningar, att det är luftigt och ljust."

17 Hälsobesvär som relateras till skolan som arbetsmiljö

18 Arbetsmiljö hälsa - citat " Ganska okej, ibland tycker jag att jag märker på något sätt att, att jag skulle som ha väldigt irriterade ögon, så att de skulle som jag vet inte om de torkar.. Eller som om det skulle sticka i ögonen.. Och också som att, att man blir så där torr i halsen och harklar och småhostar, att jaa åtminstone så har jag inga konstaterade allergier, så att, att det kanske skulle kunna bero på t.ex. det då." " Men kanske det är just på grund av eventuellt mögel som jag har här i rummet, som gör att jag känner mig som om jag skulle vara konstant förkyld. Det vill säga, jag har känslan av att jag håller på att bli förkyld, men det bryter aldrig ut." "Jag hade en undervisningsfri dag på måndag, och sen var jag i jobb bara halva tisdag. Över helgen och måndag, tisdag så blev jag väldigt bra i halsen, men sen ofta på tisdag eftermiddag och då sen på onsdag så hade jag jättesjuk hals. I höstas var det ganska besvärligt. Pågick säkert i 2, 3 månader till och med, att jag kunde se att jag blev bättre under helgen, men när jag var i jobb på nytt då hade jag ont i halsen. Jag vet inte om det har att göra med luften ute eller vinterhalvåret eller något. Sen har jag inte upplevt något problem inte, men i höstas var det." Jag misstänker att det är luftkvaliteten men jag är inte säker. Det fanns en lärare som var och vikarierade för två veckor sedan och hon sa att efter en halv timme började det klia henne i ögonen. Hon vägrade att fara in i det rummet något mer.

19 Slutsatser Hälsotillståndet bland lärare och övrig personal överlag är gott i de aktuella skolorna. Informanterna ser att faktorer utanför arbetsmiljön påverkar hälsotillståndet och att t.ex.familjerelaterad stress orsakar trötthet som påverkar arbetet. Generellt kan sägas att den sociala miljön upplevs som god och trivseln bland lärare och övrig personal är hög. Beträffande skolan som fysisk miljö anges problem med inomhusluften, ventilationen och störande lukter. Temperaturen är inte heller helt tillfredsställande och ljudnivån är hög i skolan. Informanterna påtalade också att de ofta lider av förkylning, täppt näsa, huvudvärk och ett fåtal angav också ögonsymptom.

20 Lärare och övrig personal utsätts ju ständigt för infektionsrisker eftersom de kommer i kontakt med så många olika människor per dag och infektioner sprids lätt i skolor, men lärare och övrig personal kan också peka ut olika områden i skolan som de uppfattar har dålig lukt, eller ger obehag i form av ögonirritation, torr hals, heshet huvudvärk, torr hy. Lärare kan också uttala att symptomen försvinner eller minskar då de inte är på arbetsplatsen. Man kan således dra slutsatsen att det finns indikationer på att problem med inomhusluften förekommer i en del skolor, och att även en del av de informanter som deltog i studien kan lida av symptom på SBS.

21 Enkätstudie 1060 informanter Bland eleverna deltog sammanlagt 580 elever varav 49.8% (282 elever) var pojkar och 51,2% (298 elever) flickor. Svarsprocenten för elevenkäternas del var 89 %. Könsfördelningen var jämn, av samtliga elevsvar utgjorde kvinnliga svaranden 49 % och manliga svaranden 51 %. Bland personalen svarade totalt 480 personer på postenkäten varav 18.2% (87 personer) var män och 81.8% (393 personer) kvinnor. Svarsprocenten bland personalen är 66 %. Bland personalen är den övervägande majoriteten av informanter kvinnor.

22 I enkäten ställdes frågor om informanten upplevt symptom på SBS under de 3 senaste månaderna, med avseende på allmänna-, slemhinne- eller hudsymptom. Instrumentet utgår från Örebroenkäten I analyserna används svaren enligt följande a) Som enskilda frågor b) Som dikotom variabel SBS (dvs 1= troligen lider av SBS och 0= lider inte av SBS) (1= skall ha minst 1 symptom av 5 ur varje symptom grupp ofta) c) Som ett index mellan 0-30 poäng (om man har upplevt ett symptom ofta (2 poäng), ibland (1 poäng) och nej (0 poäng))

23 Könsskillnader vid förekomsten av symptom som kan hänföras till SBS Bland flickorna uppvisar 5.4% (16/297) tecken på att lida av SBS jämfört med 4.6% (13/281) bland pojkarna, dock är skillnaden inte statistiskt signifikant (p-värde 0,675). Bland personalen var skillnaden aningen större 8,8 % (34/386) hos kvinnorna och 3,4 % (3/87) hos männen, dock var denna skillnad inte heller signifikant (p-värde 0,093).

24 SBS per skola I 50% (21/42) av skolorna var det någon ur personalen som uppvisade tecken på att lida av SBS Medan det I 86% av skolorna (6/7) fanns någon elev som uppvisade tecken på att lida av SBS

25 Könsskillnader vid förekomsten av symptom på SBS(enskilda symptom) Pojkar-flickor Flickor; vanligare med trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, illamående/yrsel, torr hud i ansiktet samt klåda/torrhet/rodnad på händerna Pojkar; vanligare med irriterad/täppt/rinnande näsa, ansiktsrodnad samt klåda på kroppen Män-Kvinnor Kvinnor; vanligare med huvudvärk, illamående och yrsel, kliande och irriterade ögon, torr hud i ansiktet, ansiktsrodnad samt klåda/torrhet/rodnad på händerna

26 Exempel på symptom som skilde sig signifikant åt bland elever (pojkar och flickor )

27 Exempel på symptom som skilde sig signifikant åt bland personal (kvinnor och män)

28 Bland eleverna kan man 9 symtom som är signifikant åtskilda mellan pojkar och flickor medan det bland personalen är 6 symtom som är signifikant åtskilda SBS index (om man har upplevt ett symptom ofta (2 poäng), ibland (1 poäng) och nej (0 poäng)) visar något högre förekomst av symptom som kan relateras till SBS hos eleverna. Det är 1,6 poängs skillnad mellan könen både bland elever och hos personalen. Mellan pojkar och män skiljer det 2,6 poäng och mellan flickor och kvinnor skiljer det också 2,6 poäng.

29 SBS index poäng 0-30 hos elever och hos personal Den totala mängden symptom (SBS index 0-30) visar tendens till att minska med ålder men denna skillnad är icke signifikant

30 Könsskillnader vid upplevelsen av skolan som fysisk miljö I analysen av den fysiska miljön bland eleverna sågs större skillnader mellan pojkar och flickor, t.ex. upplever flickor att luften känns torrare, att det är kallare och dragigare inomhus, att ljudnivån är mer störande samt att belysningen är lämpligare och skolmiljön trevligare än pojkar. Bland personalen är det endast variabeln för kallt inomhus som skiljer sig mellan män och kvinnor, kvinnor upplever inomhusmiljön som kallare än männen.

31 Könsskillnader i upplevelsen av skolan som social miljö bland elever Större skillnader mellan flickor och pojkar än mellan män och kvinnor. Bland eleverna upplever flickor mer trivsel i skolan och med skolarbetet än vad pojkar gör medan pojkar känner sig mer mobbade än flickorna. Flickorna upplever också att de kommer bättre överens med lärare, övrig personal och med andra skolkamrater än vad pojkar gör. Vidare upplever flickor att de hinner göra hemläxor men upplever samtidigt att de har dåligt samvete för saker de inte hinner göra på fritiden p.g.a. att skolarbetet tar tid, än vad pojkar gör.

32 Könsskillnader i upplevelsen av skolan som social miljö bland personal Bland personalen upplever kvinnor en större trivsel på arbetsplatsen och med arbetet än vad männen gör. Kvinnor upplever att samarbetet med arbetsledningen fungerar bättre samt att samarbetet med elevernas föräldrar fungerar bättre än vad männen upplever att det gör. Kvinnor upplever också att de hinner med det de förväntas göra och upplever att arbetsbördan är mer rättvist fördelad än vad männen upplever att det är.

33 Slutsatser Det finns en tendens att skillnaden mellan pojkar och flickor är större än skillnaden är mellan män och kvinnor beträffande förekomst av symptom på sjuka hus syndrom och upplevelsen av både den fysiska och den psykiska miljön. Resultaten visar att det är viktigt när man studerar arbetsoch/eller skolmiljö att vara medveten om skillnaden mellan män och kvinnor/pojkar och flickor. Ett annat intressant resultat är att det finns en tendens till minskade symptom på sjuka hus syndrom med ökande ålder, d.v.s. att lägst värde på SBS index uppvisades av äldre mellan 50 och 65 år och högst förekomst bland elever på 9:e årskursen i högstadiet, dock var inte skillnaderna signifikanta.

34 BEST PRAXIS? Hur skall vi hitta de problematiska byggnaderna? Hur skall vi hitta de personer som är i riskzonen för att drabbas av sjukdom, illabefinnande p.g.a. att de vistas i arbetsutrymmen som är skadliga?

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen

Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen Slutrapport för projektet Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2 (KLUCK 2) Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen nio delprojekt om miljökänslighet, luftkvalitet och sjuka hus ur ett tvärvetenskapligt

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Kjell Andersson Benita Rennes Miljömedicin MM Konsult AB 1 2 Bakgrund Näringsdepartementet har gett Energimyndigheten

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

ROSEN - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) 11 9 12 8 1 7 2 6 3 5 4 MILJÖFAKTORER MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % "ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) Damm & Smuts Referens (N=319) (N=150) Referens databas (N=6824) Buller Belysning 80 70 60 50 40 30

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Ungdomars psykosociala hälsa i skolmiljö en kvantitativ studie inom KLUCK 2 - projektet

Ungdomars psykosociala hälsa i skolmiljö en kvantitativ studie inom KLUCK 2 - projektet Ungdomars psykosociala hälsa i skolmiljö en kvantitativ studie inom KLUCK 2 - projektet Martina Hannus Riina Jaakkola Anna Järvinen Emily Lillthors Maria Pynnönen Examensarbete för hälsovårdar (YH)-examen

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3:

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3: Rapport datum 2010 09 05 enkätstudie. Objekt: Rapsen Montessoriskola i Kalmar kommun Adress: Kungsgårdsvägen 51, 393 53 Kalmar Enkät genomfördes 27 31 aug. år 2010 Studie av den fysiska innemiljön i skolan.

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 34/2008 ÅTGÄRDSPROGRAM 1 (7) Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 Antaget av

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem. SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.se Förvaltningschef, Miljö- & Samhällsbyggnad: John Söderberg,

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla Samtliga svarande LUV Antal svarande enkäter 302 Antalet utskickade enkäter 1156 Procent svarande 26% Våningsplan 1-9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inget svar 17% 18% 12% 3% 7% 0% 0% 0% 0% 43% Vädersträck Norr Syd

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet Hälsa, inomhusklimat och luftkvalitet Bra inomhusklimat lönar sig Produktiviteten

Läs mer

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Apotekets råd om. Ögonbesvär Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis

Läs mer

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om upplevt

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare

Läs mer

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Folkhälsoenkät barn och unga 2012 2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Kjell Andersson, f.d. överläkare Arbets-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning

Läs mer

Rapport Medarbetarundersökning TS

Rapport Medarbetarundersökning TS Rapport Medarbetarundersökning TS 2015-2016 Arbetsmiljön före och efter flytten till Niagara TS 2015: 57 (sfrekvens 47%; 122 på sändlistan) 2016: 53 (sfrekvens 45%; 117 på sändlistan) Enkäten skickades

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Medarbetarenkät 2010

Medarbetarenkät 2010 Medarbetarenkät 2010 Kön Kön 1.Man 11(8%) 2.Kvinna 133(92%) Enhet 1.Vård och Omsorg 144(100%) Enhet Vård och Omsorg 1.Nybog/brandkårsg 5(3%) 2.Pers. assistans 13(9%) 3.Skogsdungen/Solglänta Daglig verk.

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Bilaga 10 Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Datum: 201 - - Enhet:.. Chef:... Skyddsombud:.. Övriga deltagare:. Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, ansvarig chef, enhet

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern, syfte

Arbetsmiljöbarometern, syfte Arbetsmiljöbarometern, syfte Öka kunskaperna om arbetsmiljön vid GU Utgångspunkt för att identifiera förbättringsområden, centralt och lokalt Tidsserier möjliggör effektstudier Survey-feedback (Lawler,

Läs mer

Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02. Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02. Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02 Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder 2 (5) Fysiska och känslomässiga tecken att vara observant på: Mimik Kroppsuppfattning Aktivitetsnivå

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer