4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna?"

Transkript

1 Tolkning av enkätdata och behov av hälsoundersökningar Kjell Andersson, Per Vihlborg 4.1 Hur säkra bedömningar kan göras med enkäter? 4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna? 4.3 Finns det anledning hälsoundersöka personal vid starka klagomål på innemiljön? Vad kan man i så fall väntas påvisa? Inledning Det är inte lätt att tekniskt beskriva en innemiljö med dess otaliga parametrar som även vid uppenbart svåra miljöproblem inte brukar uppmätas i anmärkningsvärda halter eller nivåer. Oftast är halterna, vare sig det gäller kemiska och mikrobiologiska ämnen eller partiklar, åtskilliga tiopotenser lägre än vad som utgör gränsvärden inom arbetslivet. Att beskriva innemiljön baserat på upplevelser och erfarenheter från ett antal individer med varierande egenskaper, känslighet och attityder är inte heller problemfritt. Trots detta menar vi att vid kartläggning av en innemiljö brukarnas upplevelser och erfarenheter utgör den ofta väsentligaste informationskällan. En naturlig följdfråga blir då på vilka grunder vi baserar denna slutsats. I tidigare presentationer pekades på den bristande kunskap vi har om samband mellan innemiljöfaktorer och rapporterade eller registrerade hälsoeffekter. Kunskapen baseras väsentligen på olika statistiska associationer och vi känner sällan till vilka agens eller faktorer som har etiologisk betydelse, dvs som verkligen förorsakar olika hälsoeffekter. Detta gör det naturligtvis extra svårt att i enskilda individfall uttala sig om samband mellan miljöfaktorer och ohälsa, något som vi återkommer till längre fram. Vissa associationer förefaller vara mer stabila. Många studier pekar exempelvis på samband mellan fukt/mögelskadade miljöer och slemhinnebesvär liksom mellan instängd, dålig luft och allmänsymtom av typen trötthet,

2 tunghetskänsla i huvudet och huvudvärk. Kvinnor brukar besväras mer av innemiljöbrister än männen och allergiker rapporterar högre frekvens av besvär och symtom jämfört med icke-allergikerna. Generellt ser man dock en mycket splittrad bild av sambandet mellan olika miljöfaktorer och ohälsa. Genom att fånga upp rapporterade klagomål och symtom för en grupp individer på ett strukturerat sätt ökar möjligheterna att göra en rimlig miljöbedömning och få underlag för vidare utredningsgång eller beslut. Den viktigaste uppgiften blir alltså att strukturera informationen så att den blir tolkbar. Ett viktigt instrument för insamling av information som kan bearbetas och tolkas utgörs av strukturerade, standardiserade och validerade enkäter. Mina erfarenheter baseras väsentligen på det mångåriga arbetet med MM-enkäterna, ofta kallade Örebroenkäterna, som finns i olika versioner och för olika ändamål. Rimligen gäller många av dessa erfarenheter också andra liknande enkäter. MM-enkäterna Den basala MM-enkäten utvecklades och testades mellan 1985 och 1989 medan de mer anpassade versionerna för kontor, skolor, förskolor, vårdenheter och bostäder utvecklats senare. Utvecklingsarbetet syftade till att ta fram ett enkelt frågeformulär med valida (mäter det man avser mäta) och reliabla (ger samma resultat vid upprepad mätning) frågor och finns närmare beskrivet i olika publikationer [1,2]. Främsta prioritet var att finna en enkät som var enkel att besvara och som hade ett begränsat antal frågor. Frågornas struktur och val av miljöfaktorer och symtom förändrades kontinuerligt på basen av dussintals småstudier, oftast genomförda i samband med studier i problemobjekt. Ett exempel på en studie där betydelsen av symtomfrågornas struktur studerades redovisas nedan. Baserat på tekniska mätningar av ammoniak och 2-etylhexanol under mattorna delades ett bostadsområde med kaseinhaltig flytspackelproblematik in i ett målområde ( sjukt ) område och ett inre kontrollområde. Dessutom användes ett yttre kontrollområde utan flytspackelproblematik. Två olika enkätversioner (lika frågor frånsett symtomfrågorna) delades ut slumpvis i de olika områdena. Utfallet pekade entydigt på att den diskriminerande förmågan skilde sig drastiskt mellan enkätversionerna (Figur 1). Som följd av denna studie ändrades den tidigare använda A- versionens symtomfrågor till B-versionens symtomfrågor, som MMenkäterna fortfarande har. I figuren redovisas utfallet enbart för grund-

3 frågan i B-versionen men utfallet för såväl följdfrågan (om relation till boendemiljön) som barnenkäten visade analoga utfall [3,4]. SYMPTOMS (yes, often) % Baserat på tekniska mätningar delades ett bostadsområde in i ett sjukt område (markerat i figuren) och ett inre kontrollområde som bestod av övriga byggnader. Dessutom användes ett yttre kontrollområde utan flytspackelproblematik. Två olika enkätversioner delades ut slumpvis i de olika områdena. SYMPTOMS (yes, often) % Hands dry, itching, red skin Other Fatigue Feeling heavy headed Hands dry, itching, red skin Other Fatigue Feeling heavy headed Headache Headache Scaling/itching scalp or ears 20% 40% Nausea/dizziness Scaling/itching scalp or ears 20% 40% Nausea/dizziness Dry or flushed facial skin Cough Hoarse, dry throat Difficulties concentrating Itching, burning or irritation of the eyes Irritated, stuffy or runny nose Dry or flushed facial skin Cough Hoarse, dry throat Difficulties concentrating Itching, burning or irritation of the eyes Irritated, stuffy or runny nose Study area (n=50) Inner contr (n=105) Extern contr (n=118) Study area (n=62) Inner contr (n=106) Extern contr (n=104) Version A. (vuxna) Har Du under de senaste 3 månaderna haft något/några av nedanstående besvär eller symtom, som Du tror beror på Din nuvarande bostadsmiljö? Version B. (vuxna) Har Du under de senaste 3 månaderna haft något/några av nedanstående besvär eller symtom? *Om JA: Tror Du att detta beror på Din bostadsmiljö? (med svarsalternativen ja / nej ) *Utfallet för följdfrågan redovisas inte här. Figur 1. Det aktuella bostadsområdet samt symtomutfallet för de olika enkätversionerna redovisas enbart för grundfrågorna. Utfallet för version B visade generellt högre symtomfrekvenser i det område där högst halter av indikatorämnena uppmätts och små skillnader sågs mellan det inre och det yttre kontrollområdet. Utfallet för version A visade en mer svårtolkad bild. En tolkning av detta är att den externa validiteten är högre för symtomfrågor enligt version B jämfört med symtomfrågor enligt version A.

4 Utfallet i en enkätundersökning beror på många yttre faktorer. Således påverkas resultatet av hur man informerar om undersökningen och vilket förtroende den undersökande institutionen har. Om man betonar vissa aspekter, exempelvis om att man uppger sig vara intresserad av hur eventuella symtom relateras till hemmiljön eller till arbetsmiljön kan resultatet påverkas [5]. Resultatet påverkas också av i vilken omgivning specifika symtomfrågor finns. Om man exempelvis fokuserar mot en viss typ av symtom (exempelvis en enkät enbart för ergonomiska symtom) får man högre symtomfrekvens än om samma frågor göms undan i en större enkät för mer allmän hälsokartläggning [6]. För att hantera detta är det viktigt att inte bara använda standardiserade enkäter utan att också standardisera hela enkäthanteringen. Vi brukar rekommendera att man använder en rutin där man via följebrev informerar om hela proceduren, inklusive hur man hanterar undersökningen ur sekretessynpunkt och hur resultatet presenteras. Genom att de ifyllda enkäterna stoppas i kuvert som försluts och efter undersökningen destrueras brukar det vara möjligt att även i boendeundersökningar uppnå svarsfrekvenser på närmare 70 %. Även om det vid utvecklingsperioden var möjligt att kvantifiera enkätegenskaperna i samband med genomförda validerings- och reliabilitetstestningar är det uppenbart att det generellt är svårt att validera upplevelsefrågor, eftesom dessa påverkas av så många varierande individfaktorer. I vissa fall är det möjligt att göra externa valideringar mellan tekniska mätningar och symtomutfall (som i ovanstående exempel) men normalt tvingas man använda grova bedömningar baserat på erfarenheter från olika problemfall. Genom att använda typexempel enligt nedan är det möjligt att göra acceptabla tolkningar som hjälp vid utredning av innemiljöer med problem. Framför allt kan man få en grov uppfattning av omfattningen och typen av problem som underlag för att gå vidare med tekniska utredningar. Genom ett sådant förfarande undviker man att missa väsentliga problem. Ytterligare information kan fås i manualer till MM-enkäterna på hemsidorna och

5 MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Buller Belysning Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Belysning Buller Damm och smuts Drag För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft För låg rumstemperatur Statisk elektricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft För låg rumstemperatur BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation Heshet, halstorrhet i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation Heshet, halstorrhet i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Figur A. Utfallet med höga klagomålsfrekvenser på dålig luft och allmänsymtom talar för ventilationsproblem. Figur B. Utfallet med klagomål på obehaglig lukt och förhöjd frekvens av slemhinnesymtom talar för föroreningar i luften. Det är inte möjligt att från enkätutfallet avgöra om gaser eller partiklar är mest avgörande. Sannolikt finns här en bakomliggande fuktskada. Figur 2. De typfall som kan användas vid tolkning av resultat från enkätundersökningar med MM-enkäterna. Det skuggade området utgör basreferens för friska arbetsmiljöer och beskrivs närmare i rapport från 1990 [7].

6 Referensvärden Eftersom det inte finns någon gyllene standard för upplevelsedata från enkätundersökningar gäller det att finna bra jämförelsedata, s.k. referensdata. I exemplet ovan gjordes jämförelser mellan problemområdet och olika kontrollområden. I normalfallet har man inte tillgång till egna kontrollområden eller referensdata och det är svårt och kostsamt att ta fram sådana. Genom användning av standardiserade enkäter skapas möjlighet att bygga upp databaser som man kan göra jämförelser mot. Ett exempel har omnämnts tidigare, nämligen basreferensdata som togs fram 1990 för bra arbetsmiljöer [7]. Det är möjligt att ta fram motsvarande också för andra enkätversioner, exempelvis för kontor, skolor, förskolor, boendemiljöer osv. I Tabellerna 1 och 2 redovisas referensdata för besvärande miljöfaktorer och symtom för några enkätversioner med uppgifter om var underlaget finns närmare beskrivet. Tabell 1. Referensdata för ofta besvärande miljöfaktorer för några olika MM-enkäter. Resultatet redovisas i procent. Faktor Arbetsplatser Boende Bas 1 Kontor 2 Skola 3 Förskola 4 Småhus 5 Flerfam 5 Stora 6 Antal Drag Hög temp Var iera temp Låg temp Dålig luft Torr luft Obehaglig lukt Stat elektricitet Tobaksrök Buller Belysningen * * * Damm o smuts Annat * * * * [7] ; 2 [8] ; 3 [9,10] ; 4 [10] ; 5,6 [2]

7 Tabell 2. Referensdata för ofta förekommande symtom för några olika MM-enkäter. Resultatet redovisas i procent. Faktor Arbetsplatser Boende Bas 1 Kontor 2 Skola 3 Förskola 4 Småhus 5 Flerfam 5 Stora 6 Antal Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Yrsel, illamående Konc. svårighet Ögonbesvär Näsbesvär Torr hals, heshet Hosta Torr hud ansikte Fjällning hårbott Torr hud händer Annat [7] ; 2 [8] ; 3 [9,10] ; 4 [10] ; 5,6 [2] Här redovisade referensdata har olika ursprung. I vissa fall är de hämtade från bra innemiljöer [7,8], i andra fall från slumpvisa populationsurval [2,9,10], från kommunala totalundersökningar [9,10] eller i vissa fall från aggregerade databaser [2]. Miljöfaktorerna och symtomen ovan har utgjort basfrågor sedan För de olika enkäterna som anpassats till olika miljöer finns förutom vissa basuppgifter också mer detaljerade frågor om temperaturförhållanden, städning, buller samt luftkvalitet. Detta ger större möjligheter att beskriva miljön och rikta fokus mot vilka förhållanden som bör undersökas närmare. Hur detta kan gå till redovisas i nedstående praktiska exempel.

8 Praktiskt exempel (Figur 3) Efter många års klagomål på innemiljön i en större grundskola och omfattande kritik i massmedia bestämmer sig politikerna i kommunen för att genomföra en kartläggning av innemiljön i skolan för att få underlag inför eventuellt beslut om att bygga en ny skola. Skolan bestod av flera byggnader, bland annat en högstadiedel och en skolbyggnad för årskurserna 0-3. All skolpersonal, eleverna i högstadieskolan samt föräldrarna till låg- och mellanstadieskolan fick besvara MM-enkäterna. Svarsfrekvensen var generellt acceptabel. Symtomutfallet för personalen i högstadiedelen (Hus A) respektive lågstadiedelen (Hus S) redovisas nedan. Dessutom redovisas i tabellform utfallet för mer detaljerade frågor om såväl temperaturförhållandena som luftkvaliteten. Jämförelser görs såväl inom skolan som mot en större databas för skolpersonal. Hela skolan Hus A Hus B Referens Antal Upplevd luftkvalitet (%) dålig i allmänhet sämre på måndagsmorgnar sämre på eftermiddagar sämre vid dubbellektioner olika i olika lokaler lukter förekommer Tolkning. Av grafer och tabell framgår att man i högstadiedelen (hus A) framför allt tycks ha ventilationsproblem medan klagomålen på obehaglig lukt, sämre luftkvalitet på morgnarna och slemhinnebesvär (ej redovisade här) talar för risk för fukt/mögelskador i hus S.

9 Några specifika erfarenheter: Fråga 1: Hur många personer krävs för att man ska kunna använda Örebrometoden? Svar 1: Detta är en vanlig fråga och svaret brukar vara att det inte finns någon gräns. Vid tiotalet svarande, som ofta är fallet vid exempelvis mindre förskolor, är det viktigt att frågorna ställs på ett standardiserat sätt även om man inte kan göra några statistiska analyser i materialet. I sådana fall kan det ibland vara mer rationellt att genomföra intervjuer, men i så fall är det viktigt att flertalet individer tillfrågas. Om flertalet klagar på luftkvaliteten och lukter är detta en klar indikation på att man bör gå vidare med kompletterande tekniska undersökningar. Vid små materialstorlekar har framför allt upplevelsen av innemiljön stor betydelse medan symtomutfallen blir mer svårtolkade på grund av att individfaktorerna inverkar mer. Generellt gäller att ju större materialstorlekar man har, desto större blir möjligheterna att göra en bra bedömning av innemiljön. Fråga 2: Vad betyder bortfallet vid en enkätundersökning? Svar 2: Normalt måste man vara försiktig vid tolkning av enkätresultat där bortfallet är stort. Detta gäller framför allt vid enkätundersökningar som berör livsstilsfaktorer och mer känsliga frågor där bortfallet kan skilja sig i hög grad jämfört med hur svarandegruppen besvarar de aktuella frågorna. Ett sätt att hantera detta i stora inneklimatundersökningar har varit att följa hur enkätutfallet förändras vid påminnelser jämfört med vid urspungsutskicket, i vissa fall också när massmedia uppmärksammat problemen mitt i en undersökning. Man skulle förvänta sig att de som svarar vid första utskicket skulle rapportera fler klagomål och symtom, men så är aldrig fallet! Det brukar inte vara någon skillnad i resultat oavsett om man svarar direkt eller efter en eller två påminnelser. Vi menar att ett bortfall på upp till % är acceptabelt när det gäller inneklimatundersökningar men att man vid större bortfall måste vara medveten om att tolkningsmöjligheterna minskar. Fråga 3: Hur stabila är resultaten vid en enkätundersökning, dvs får man liknande resultat om man gör om undersökningen en tid efter den första undersökningen? Svar 3: För att kunna dra slutsatser om exempelvis effekten av olika åtgärder eller göra jämförelser mellan olika material är det viktigt att enkäterna har en

10 acceptabel reliabilitet, dvs att de ger samma resultat vid upprepad mätning. Under utvecklingsperioden genomfördes flera tester där brukarna fick besvara samma enkät vid flera tillfällen med några månaders mellanrum, ett så kallat test-retestförfarande. Man fann därvid att överensstämmelsen (=reliabiliteten) var acceptabel till god [2,12]. Många andra studier har genomförts där vi kunnat konstatera att stabiliteten av MM-enkäterna är god. I det svenska projekt som kanske tillfört mest kunskaper om samband mellan innemiljö och ohälsa (Dalenprojektet med problem kring kaseinhaltigt flytspackel) genomfördes omfattande saneringsåtgärder till mycket höga kostnader (uppskattningsvis kr per lägenhet). Utfallet för samtliga gårdar, vardera omfattande cirka hundra lägenheter, utvärderades ett år efter saneringens genomförande. En gård, den som vid den grundläggande kartläggningen 1989 visade flest symtom och klagomål, följdes upp ett år senare, utan att någon sanering utförts, samt 1992 och 1994, 1 respektive 3 år efter saneringen Utfallet vid de olika tillfällena visas i Figur 4 nedan [13]. Vid undersökningen 1990 överensstämde utfallet med det som erhölls året innan. Efter saneringen sågs en uttalad förbättring så att symtomutfallet nu överensstämde med utfallet för kontrollområdet. Att det positiva utfallet kvarstod även 3 år efter saneringen måste tas som intäkt för att saneringen lyckats. Utfallet ger också stöd för att MM-enkäterna är stabila. Figur 4. Ofta besvärande miljöfaktorer och symtom vid den grundläggande kartläggningen 1989, året efter utan att något genomförts samt 1 respektive 3 år efter saneringen som genomfördes 1991.

11 Hälsoundersökningar Vid omfattande klagomål på en innemiljö och symtom som relateras till miljön framförs ofta önskemål eller krav på hälsoundersökningar. Vi får ofta frågor från kollegor inom företagshälsovården om vad som bör undersökas och vilka prover man bör ta och vilka tester som är lämpliga. Mot bakgrund av den diffusa symtombilden som brukar föreligga är det inte lätt att veta vilka tester och prov som är mest lämpliga vid problem i en viss miljö. Det finns tyvärr inga tester som specifikt pekar på samband mellan miljöfaktorer och hälsobesvär. Vad man som läkare kan göra är därför att göra en sedvanlig hälsoundersökning baserad på den individuella sjukdomshistorien och symtombilden. I de flesta fall brukar personerna som söker vård rapportera allergisymtom och det är därför ofta lämpligt att genomföra allergitester eftersom det kan finnas en vanlig allergi bakom besvären. Genom att allergiker brukar ha en ökad retbarhet i sina slemhinnor är det naturligt att de också lättare besväras vid dålig innemiljö. Tyvärr finns det inte särskilt bra medicinska undersökningsmetoder för de symtom som brukar hänföras till dålig innemiljö, dvs allmänsymtom som trötthet, tunghetskänsla i huvudet och huvudvärk, besvär från slemhinnor i ögon, näsa och häls, hosta samt hudsymtom [14]. Det finns vissa nya metoder för att mäta reaktiviteten i de övre slemhinnorna såsom akustisk rhinometri, rhinomanometri, rhinostereometri eller indikatorämnen som tecken på inflammation i luftvägarna. Dessa metoder kan användas i forskningssyfte och i vissa fall för studier på grupper av individer men ingen av dessa metoder är tillräckligt specifika för enskilda individer. Redan på 1980-talet diskuterades SBS (Sick building syndrome) som en klinisk diagnos. Den uppfyller dock knappast kriterierna för ett medicinskt syndrom och från arbetsmedicinskt håll rekommenderas att inte använda denna term utan i stället kan de symtom eller besvär som patienten har beskrivas var för sig [15].

12 Referenser [1] Andersson K, Stridh G. Byggnader med störningar i inomhusklimatet en utredningsmodell. AMA-nytt Mark Hus 2/90.* [2] Andersson K. Epidemiological Approach to Indoor Air Problems. Indoor Air 1998;Suppl.4: [3] Andersson K, Stridh G, Fagerlund I, The Importance of Wording in Indoor Climate Questionnaires. Indoor Air 2011, Austin Texas, USA.* [4] Andersson K. Betydelsen av frågeformuleringen vid enkätundersökningar. ** [5] Brauer C, Kolstad H, Orbaek P, Mikkelsen S. No consisten risk factor pattern for symptoms related to the sick building syndrome: a prospective population based study. Int Arch Occup Environ Health 2006 [6] Andersson K, Karlehagen S, Jonsson B. The importance of variations in questionnaire administration. Appl Ergon 1987;18: [7] Andersson K, Fagerlund I, Larsson B. Referensdata till frågeformulär MM 040 NA- inomhusklimat (arbetsmiljö). Rapport 5/90. Yrkes-och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro.* [8] Andersson K. MM-enkäter i kontorsmiljö. ** [9] Andersson K, Fagerlund I, Aslaksen W. The perceived indoor climate in Swedish schools. Indoor air 2008, august 2008, Copenhagen, Denmark. Paper ID:458 (6 pp).* [10] Andersson K. Innemiljön i svenska skolor och förskolor. Resultat från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet.* [11] Samuelson Ingemar. Sjuka hus blir friska? Utvärdering av åtgärdsarbetet i kv. Dalen, Enskede. Rapport Byggforskningsrådet R6:1991. [12] Sundell J, Lindvall T. Indoor air humidity and the sensation of dryness as risk indicators of SBS. Indoor Air 1993;3: [13] Stridh G, Andersson K, Fagerlund I, Continued Low Symptom Prevalence One Year and Three Years after a Costly Restoration of an Apartment Buildning with Severe Indoor Climate Problems. Indoor Air 2011, Austin Texas, USA.* [14] Andersson K. Examining building-related symptoms in clinical practice. Scand J Environ Health, 2008;(Suppl. 4): [15] Thörn Å. The sick building syndrome: a diagnostic dilemma. Soc Sci Med, 1998;47: * tillgänglig via (Publikationer) ** tillgänglig via (Analyser)

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Kjell Andersson, f.d. överläkare Arbets-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. vårdinrättningar MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

manual arbetsmiljö - basenkät

manual arbetsmiljö - basenkät arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är

Läs mer

manual sjukvårdsinrättningar

manual sjukvårdsinrättningar sjukvårdsinrättningar MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

manual arbetsmiljö - basenkät

manual arbetsmiljö - basenkät arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Reviderad och uppdaterad augusti 2012 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com,

Läs mer

manual kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen

manual kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är vanliga. Såväl

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Varför dessa problem?

Varför dessa problem? Inomhusklimatproblem och dess handläggning Kjell Andersson, överläkare Yrkes-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning läckage bristande

Läs mer

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. skolor och förskolor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

manual skolor och förskolor

manual skolor och förskolor skolor och förskolor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i skolor och förskolor är vanliga. Såväl

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Kjell Andersson Benita Rennes Miljömedicin MM Konsult AB 1 2 Bakgrund Näringsdepartementet har gett Energimyndigheten

Läs mer

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare

Läs mer

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Sammanfattning I rapporten redovisas utfallet för två stora kontorsdatabaser på vardera cirka 10 000 individer, varav den ena baseras på basenkäten MM 040 NA, den

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Inomhusklimatet i bostadsområdet Skarpnäcksfältet i Stockholm. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Rapport MM 7/2008 Kjell Andersson, Inger Fagerlund,

Läs mer

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

ROSEN - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) 11 9 12 8 1 7 2 6 3 5 4 MILJÖFAKTORER MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % "ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) Damm & Smuts Referens (N=319) (N=150) Referens databas (N=6824) Buller Belysning 80 70 60 50 40 30

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet

Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet 2007-05-04 Innemiljön i svenska skolor och förskolor Resultatet från en enkätundersökning ingående i STIL-2 projektet Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Rapport

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin Riskkommunikation Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin www.inomhusklimatproblem.se Mögel som angriper byggnadsmaterial kan bilda starka

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem. SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.se Förvaltningschef, Miljö- & Samhällsbyggnad: John Söderberg,

Läs mer

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om upplevt

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.77-85. Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus

Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus Företagshälsovårdens medverkan vid arbetsmiljöproblem Diskussion kring ett praktiskt fall med inneklimatproblem på ett sjukhus Författare: Inger Olsson Hälsan & Arbetslivet Fyrbodal, Uddevalla Handledare:

Läs mer

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3:

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3: Rapport datum 2010 09 05 enkätstudie. Objekt: Rapsen Montessoriskola i Kalmar kommun Adress: Kungsgårdsvägen 51, 393 53 Kalmar Enkät genomfördes 27 31 aug. år 2010 Studie av den fysiska innemiljön i skolan.

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99

Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99 Kartläggning av matsituationen för skolelever i ett Stockholmsdistrikt - ett pilotprojekt. Rapport MM 28/99 Kjell Andersson, överläkare Yrkes-och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset Örebro. 2 Sammanfattning

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Enkätundersökning om inom- och utomhusmiljön på våra skolor och förskolor 2008

Enkätundersökning om inom- och utomhusmiljön på våra skolor och förskolor 2008 Enkätundersökning om inom- och utomhusmiljön på våra skolor och förskolor 2008 Enkätundersökningen genomfördes mellan den 3 mars till den 4 april 2008 Totalt deltog 104 personer Vi vill passa på att tacka

Läs mer

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat

Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera förskolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Södermanland och Västmanland

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson

Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson 1.1 Hur var situationen på 1980-talet? Varför genomfördes den första konferensen? 1.2 Kan du ange några för dig

Läs mer

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Workshop om Patientutredning vid innemiljöproblem Ordförande Robert Wålinder Sekreterare Tom Follin SWESIAQ 2005 04 28 I workshopen

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Den farliga innemiljön. Kjell Andersson

Den farliga innemiljön. Kjell Andersson Den farliga innemiljön Kjell Andersson Massmedia skriver ofta om farliga ämnen i innemiljön. Är det överdrivet? Vilka vetenskapliga belägg finns för möglets farlighet? Hur hanterar man akuta miljölarm

Läs mer

NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT. RESULTATREDOVISNING Signalisten

NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT. RESULTATREDOVISNING Signalisten 1 NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT RESULTATREDOVISNING Signalisten Fastigheten Signalisten består av tre hus, Bagartorpsringen 70, 78 och 80 där två hus, 70 och 78, står inför ombyggnad medan 80 redan

Läs mer

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Göteborg den 7 maj 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden?

Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden? Anna-Lisa Lindén 1 Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden? Många människor uppger sig vara besvärade av luften inomhus. Detta gäller såväl i bostaden som på arbetsplatsen. De svenska undersökningar

Läs mer

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning

Läs mer

Hälsa och Inomhusmiljö

Hälsa och Inomhusmiljö Hälsa och Inomhusmiljö Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Juli 2009 Hälsa och inomhusmiljö Sammanfattning Ett flertal hälsoproblem kan misstänkas ha samband med brister i inomhusmiljön. Det

Läs mer

Renoveringen av en lågstadieskola som en intervention i Vasa, Finland

Renoveringen av en lågstadieskola som en intervention i Vasa, Finland Renoveringen av en lågstadieskola som en intervention i Vasa, Finland Elevernas upplevelse av inomhusklimatet och besvär samt symtom i två lågstadieskolor Asko Myntti Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Gun-Britt Berglund 1(10) Förord Föreliggande arbete har utförts

Läs mer

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor

Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Att undvika hälsoproblem vid användning av skärvätskor Erfarenheter från Volvos fabriker i Sverige och vetenskapliga studier av skärvätskeaerosoler. Martin Kurdve, När används skärvätskor Skärvätskor används

Läs mer

epidemiologi, [1, 2]

epidemiologi, [1, 2] Enkät ger svar på om eventuella miljöstörningar och brister finns i den fysiska innemiljön ger möjlighet att på bästa sätt ha dokumenterat material för att möta och tillgodose framtida krav och behov.

Läs mer

Allergiker i kollektivtrafiken

Allergiker i kollektivtrafiken Att: Landsting Kommuner Reseföretag Allergiker i kollektivtrafiken För att underlätta för er som ansvarar för miljön på tåg, buss, flyg, båt och färdtjänst har Astmaoch Allergiförbundet sammanställt en

Läs mer

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet Hälsa, inomhusklimat och luftkvalitet Bra inomhusklimat lönar sig Produktiviteten

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Allmän bakgrund... 2 Vad är byggnadsrelaterad ohälsa?... 3 Faktorer i inomhusmiljön som ofta diskuteras i samband med byggnadsrelaterad ohälsa... 3 Utredningsprinciper

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Kriterier för rekommendation av målarfärg

Kriterier för rekommendation av målarfärg Kriterier för rekommendation av målarfärg Bakgrund Många frågor från medlemmar och allmänheten till handlar om luftvägsbesvär och doftöverkänslighet som uppkommit pga emissioner från målarfärger. Vi har

Läs mer

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.102-108. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Inomhusmiljö i miljöcertifierade skolbyggnader

Inomhusmiljö i miljöcertifierade skolbyggnader Inomhusmiljö i miljöcertifierade skolbyggnader En jämförande studie av upplevd inomhusmiljö i två miljöcertifierade och två konventionella skolbyggnader Viktoria Sundström Student Examensarbete i Miljö-

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 34/2008 ÅTGÄRDSPROGRAM 1 (7) Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 Antaget av

Läs mer

Miljön i Oxelösund efter förändrad industriell verksamhet. Resultat av uppföljande enkätundersökning senvåren 2005.

Miljön i Oxelösund efter förändrad industriell verksamhet. Resultat av uppföljande enkätundersökning senvåren 2005. Miljön i Oxelösund efter förändrad industriell verksamhet Resultat av uppföljande enkätundersökning senvåren 2005 Rapport MM 6/2005 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Wenche Aslaksen Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1/7 Omarbetad: AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD. 1/7 Omarbetad: AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1/7 AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning Cat. No. 40300002 CAS-nr: 19125-99-6 EG nr.: 242-828-7 REACH Reg.nr.: - Förpackningsstorlek: 20 g 1.2 Relevanta identifierade

Läs mer