Den farliga innemiljön. Kjell Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den farliga innemiljön. Kjell Andersson"

Transkript

1 Den farliga innemiljön Kjell Andersson Massmedia skriver ofta om farliga ämnen i innemiljön. Är det överdrivet? Vilka vetenskapliga belägg finns för möglets farlighet? Hur hanterar man akuta miljölarm eller oro för att innemiljön skall medföra hälsorisker? Inledning Det är knappast någon dag utan att vi i dagstidningar, radio eller TV möts av alarmerande information om risker i vårt liv. Oftast gäller det vad vi äter men många gånger också om den luft vi andas in utomhus eller i våra innemiljöer. Rubriker som skriker ut att hälften av våra småhus har fuktskador, 1 miljon människor sjuka av innemiljön, mögelsjuka för livet eller sjuka hus kan medföra livslång hälsopåverkan är inte ovanliga. Det uppstår naturligtvis oro och rädsla kring dessa larm, speciellt när det gäller miljöer där barn och ungdomar vistas. Speciellt är man orolig för mögelexponering. Relevanta frågor är därvid: Är innemiljön i Sverige så dålig och hälsopåverkande som främst massmedia anger? Är det farligt att bo eller vistas i våra bostäder, skolor, förskolor och arbetsplatser? Vid den här konferensen kommer vi att beskriva hur inomhusklimatet ser ut och upplevs inom främst bostäder, skolor och förskolor på basen av flera stora inneklimatundersökningar som genomförts i landet de senaste decennierna. Förhoppningsvis kan vi ge ett rimligt svar på ovanstående frågor. I den fortsatta presentationen koncentrerar jag mig på innemiljön i bostäder. De symtom som brukar hänföras till dålig innemiljö är oftast av ospecifik natur och är dessutom vanligt förekommande i samhället. De utgör också upplevelser, vilket i sig innebär att olika människor upplever förhållandena på olika sätt. Detta gör det svårt att knyta symtomen till specifika miljöer eller miljöfaktorer eftersom det alltid finns många andra tänkbara för-

2 klarande faktorer De koncentrationer av kemiska eller biologiska ämnen man mäter är normalt mycket låga även i svårt skadade miljöer och vi känner inte till om samverkan föreligger mellan olika miljöfaktorer, vilket ytterligare förklarar svårigheterna. Boendemiljön ELIB-studien som genomfördes i början av 1990-talet bland boende i det svenska bostadsbeståndet visade att boende relaterade åtminstone ett symtom till sin boendemiljö [1]. Även i miljöer med flest rapporterade symtom (stora flerbostadshus i större städer) hänfördes en liten del av symtomen till boendemiljön. Således uppgav 17 % av flerbostadshusboende att de ofta var trötta men endast 4 % relaterade tröttheten till boendemiljön, 12 % besvärades av näsbesvär medan 5 % relaterade dessa besvär till bostaden o.s.v. (Figur 1). Boende i småhus hänförde knappast några symtom till boendemiljön och de besvärades mindre av innemiljön och rapporterade färre symtom än boende i bostadsrätter i flerbostadshus och mycket färre symtom jämfört med boende i hyresrätter i flerbostadshus, trots att de tekniska mätningarna pekade mot att inomhusklimatet snarast borde vara sämre i småhusen (Figur 2). Figur 1. Rapporterade symtomfrekvenser bland boende i småhus och flerbostadshus enligt ELIB- studien. Svarta staplar markerar andelen bostadsrelaterade symtom.

3 För att analysera denna problematik vidare genomför-des en analys av hälsoutfallet i en folkhälsostudie i Örebro kommun [2]. Även här sågs stora skillnader mellan olika boendeformer men om man kontrollerade för psykosociala faktorer, attityder och livsstilsfaktorer försvann alla signifikanta skillnader. Detta kan tolkas som att rapporterad ohälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper, att vi har en uttalad bostadssegregation och att socioekonomiska faktorer starkt kan påverka utfallet i miljö- och hälsostudier. Figur 2. Boendeformens betydelse för rapporterade klagomål och symtom enligt ELIB undersökningen. Av den nedre grafen framgår ventilationsfördelningen för de olika boendeformerna. Ventilationsnormen 0.35 l/m 2 s motsvarar 0.5 luftomsättningar per timme. Även om utförda stora surveyundersökningar talar för att andelen boenderelaterade symtom är begränsad har det genom åren förekommit åtskilliga problemmiljöer. Kaseininnehållande flytspackel som användes kring 1980 medförde omfattande miljöproblem där Dalenområdet i Stockholm var mest uppmärksammat. Genom omfattande saneringsinsatser (saneringskostnader cirka 600 miljoner kronor) lyckades man normalisera förhållandena och också visa att erhållna förbättringar kvarstod över tid. Man lyckades också för första gången objektivt registrera slemhinnepåverkan genom att en ny teknik utvecklats rinostereometrin som möjliggjorde att man kunde registrera små förändringar i nässlemhinnans känslighet. Kompletterande kliniska uppföljningsstudier i Örebro visade att registrerade slemhinneförändringar reducerades efter saneringsinsatser även om det kunde ta lång tid [3].

4 Andra omskrivna problem har gällt kalla krypgrunder, där förutsättningar för kondensation och mögelväxt lätt uppstår. Aktuella problem utgör fukt/mögelskadade ytterväggar med enstegstätning och gipsskivor med växt av bland annat toxinbildande mögelarter. Generellt kan sägas att många statistiska korrelationer har visats mellan fukt/mögelskadade miljöer och ohälsa av varierande typ, men vi känner inte till vare sig vilken/vilka miljöfaktorer som förosakar problemen eller vilka biologiska mekanismer som verkar. En närmare diskssion om detta sker senare under konferensen. Vilka vetenskapliga belägg finns för möglets farlighet? Mögelförekomst i innemiljöer medför ofta oro för hälsoeffekter, speciellt när skolor och förskolor drabbas, vilket också lätt väcker massmedialt intresse. Fukt/mögelskador leder också oftast till omfattande och kostsamma saneringsåtgärder. Det är därför viktigt att försöka göra en rimlig bedömning av vilka ohälsorisker som kan förväntas och agera därefter. Det finns också vissa bakteriarter med liknande egenskaper som mögel, bl.a. vissa jordbakterier, och dessa inbegrips i den fortsatta diskussionen i detta kapitel. Man kan konstatera att mögel finns överallt och att de lever av att bryta ner organiskt material. Problem uppstår när mögelsvamparna kan växa till för då kan stora mängder sporer, mer eller mindre luktande kemikalier eller mögelgifter spridas i miljön. Det som krävs är tillräckligt med fukt. Fukt kan uppträda inomhus genom läckage, genom att fukt byggts in från början eller genom att fukt kan tränga in från grunden, genom tak eller via otätheter i konstruktionen. Mögeltillväxten kan i vissa fall ske mycket snabbt, i andra fall kan det ta månader innan påtaglig växt kan noteras. Vid höga halter av mögelsporer, i detta fall mer än 1 miljon sporer/m 3, uppstår sjukdomsentiteter som alveoliter, där tröskdammlunga utgör ett exempel. Inomhus i icke-industriella miljöer förekommer dock sällan halter som överstiger sporer/m 3. Enligt ett nyutkommet kriteriedokument i serien Arbete och Hälsa uppges att det krävs ganska höga halter (> sporer/m 3 ) för att ge luftvägsbesvär och luftvägsinflammation hos människa, något lägre halter för sensibiliserade [4]. Även om en tredjedel av våra ungdomar är sensibiliserade är enbart cirka 2 % sensibiliserade för de mögel man brukar testa mot och flertalet av

5 dessa ungdomar är multiallergiker. Detta talar för att mögel inte är särskilt starka allergen och anledningen till detta är väl antagligen att vi alltid genom evolutionen exponerats för mikroorganismer. Det finns en omfattande vetenskaplig dokumentation över samband mellan vistelse i fukt/ mögelskadade innemiljöer och ohälsa av ospecifik natur. Den olösta frågan är vad som ger upphov till besvären och i dagsläget vet vi inte detta. Vi vet inte heller vilka medicinska mekanismer som verkar. I fukt/mögelskadade miljöer emitteras kemiska ämnen, såväl från fuktiga byggnadsmaterial som från mikroorganismer. De senare brukar benämnas MVOC (lättflyktiga organiska ämnen som hänförs till emission från mögel). Primära rapporter var mycket positiva och man trodde sig kunna särskilja skadade och friska miljöer med hjälp av sådana mätningar. Detta har dock inte visat sig vara möjligt och i ett nyframtaget kriteriedokument, med bland annat professor Pasanen från Finland som författare, fastslås att inget av de 200 MVOC-ämnen som brukar inkluderas i olika sammansättningar är specifika för mikroorganismer [5]. Man menar också att det inte är möjligt att på basen av dessa mätningar avgöra om en byggnad är mögelskadad eller ej. Påvisade hälsoeffekter från enskilda MVOC-ämnen har rapporterats i halter som är flera tiopotenser högre än de man uppmäter i innemiljön. Mögelgifter kan vara mycket potenta och ett av de mest potenta är aflatoxiner. I innemiljösammanhang brukar man peka på Stachybotrys-arters mögelgifter. Stachybotrys, ofta benämnt svartmögel, tycks ha en förkärlek till fuktiga gipsskivor. Denna mögelart förekommer i åtskilliga miljöer men det är inte lätt att mäta toxiner i luftprover på grund av de extremt låga halterna. En hälsoriskbedömning har genomförts där man använt etablerad toxikologisk metodik. Man har utgått från damm ansamlat på högt liggande lister i kraftigt fuktskadade innemiljöer. Anledningen till att man använt damm från högre nivåer är att detta damm rimligen har varit luftburet men också att man inte har kunnat mäta höga halter av de aktuella toxinerna i golvdamm. Vid bedömningen har man utgått från den högsta uppmätta toxinhalten (43 ng/g damm i svenska studier). Man har förutsatt att detta damm förekommer i lufthalter som är dubbelt så höga som man normalt uppmäter i svenska skolor (100 µg/m 3 ) och antagit att toxinerna tas upp fullständigt av kroppen, dvs. ett s.k. worst case - scenario.

6 Resultatet av denna riskvärdering visar att det fortfarande finns en säkerhetsfaktor för ohälsa på cirka jämfört med vad WHO och Livsmedelsverket accepterar för exempelvis mögelgiftet aflatoxin. Bedömningen blir därför att de inomhushalter av Stachybotrystoxiner man kan räkna med i exempelvis fuktskadade moderna enstegstätade ytterfasader rimligen inte bör utgöra risk för ohälsa för de boende, speciellt inte som de olika tätskikten tycks medföra att det tar tid innan innemiljön påverkas. Det är dock viktigt att följa huvudregeln att fukt/mögelskador skall åtgärdas, men på basen av riskbedömningen tycks det inte vara nödvändigt att vidta panikåtgärder utan det viktigaste är som i allt saneringsarbete att man gör rätt saker. I annat fall är risken stor att problemen återkommer. Vid saneringen skall det aktuella området avgränsas för att förhindra spridning av olika föroreningar och de som sanerar skall ha adekvat skyddsutrustning, då det är vid dessa tillfällen som höga sporhalter kan förekomma. Min sammanfattning blir därför: Ohälsoeffekter förekommer vid höga mögelsporhalter, det är låg risk för sensibilisering mot mögel och att fuktskadan själv med kemisk exponering från såväl fuktigt byggmaterial som mikroorganismer sannolikt utgör den största orsaken till besvär/symtom i fukt/mögelskadade miljöer hos såväl allergiker som icke-allergiker. Hittills genomförda riskbedömningar talar för att förekommande toxinhalter är så låga att ohälsoeffekter inte är sannolika. Hur hanterar man akuta miljölarm eller oro för att innemiljön skall medföra hälsorisker? Som tidigare påpekats är det vanligt att problem i innemiljöer lätt utvecklas till larm med stora tidningsrubriker. En anledning är säkert den ospecifika symtombilden, osäkerhet om orsaken till att man upplever hälsopåverkan och svårigheter att få gehör för upplevda besvär. Ofta är det andra som är ansvariga för byggnaden och det finns inte samma kontaktmöjligheter som inom den egna arbetsplatsen och sist men inte minst medför miljöförbättrande åtgärder ofta stora kostnader. I många fall försöker ansvariga skjuta problemen åt sidan och på detta sätt kan det sjuda ganska länge innan det slutligen brister och då ofta med full kraft. Genom ryktesspridning och desinformation kan efterhand sitationen utvecklas till ett larm.

7 Ett vanligt problem uppstår när de ansvariga försöker vidta åtgärder. Det känns då ofta naturligt att börja mäta och få ett objektivt mått som verifierar att det är något fel på innemiljön. Tyvärr brukar denna strategi medföra att man får ett antal svårtolkbara mätresultat och förslaget från mätkonsulten brukar då vara att genomföra kompletterande mätningar. Dessa är ofta lika svårtolkbara och på det här sättet kan man fortsätta till stora kostnader. Resultatet brukar bli alltmer ökad oro bland berörda, speciellt som olika inblandade experter har olika tolkningar av vad som är fel och vilka åtgärder som bör vidtas. Tyvärr kan man ofta i de olika tekniska mätrapporterna läsa medicinska tolkningar av resultaten, som i vissa fall kan upplevas mycket skrämmande. Detta kan i sin tur medföra mindre lämpliga akutåtgärder, som när skol- eller förskolebarn placeras i baracker och lokaler, som inte är anpassade för verksamheten till stora kostnader. I många fall, där vi från Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro engagerats har just detta skeende ägt rum och ofta har oron och problemen nått sådana dimensioner att också massmedia blivit intresserade. Det viktiga i dessa situationer är att snabbt försöka få en överblick. Ofta är det nödvändigt att samla in information från de berörda på ett strukturerat sätt, oftast med hjälp av standardiserade enkäter. Man kan därigenom få en uppfattning om problemens storlek och innehåll som grund för fortsättningen. Detta utgör sedan bas för val av hur man bör gå vidare. Det är viktigt att skapa en arbetsgrupp med representanter för de berörda för att hjälpa till att tolka den insamlade informationen och hjälpa till att sprida informationen på ett trovärdigt sätt till övriga berörda. I samband med informationsmöten kan man också ge möjligheter för berörda att själva skaffa sig kunskaper genom lämplig litteratur och hänvisningar på nätet. Jag brukar hänvisa till vår hemsida där det finns information om olika såväl översiktsartiklar som vetenskapliga artiklar. De förra kan som regel laddas ner som PDF-filer. Tillsammans gäller det sedan att finna ut lämpliga och praktiskt möjliga åtgärder. Denna strategi har använts med gott resultat i många fall med svåra inneklimatproblem i såväl bostadsområden som på arbetsplatser, däribland också skolor och förskolor. I de flesta fall är det också av värde att följa upp resultatet av vidtagna åtgärder.

8 Genom hela processen är det viktigt attt kommunicera på ett trovärdigt sätt. Genom att följa etablerade principer för en god riskkommunikation ökar möjligheterna att man lyckas. Referenser 1. Norlén U, Andersson K (Red.) Bostadsbeståndets inneklimat. ELIB-rapporten nr 7. Statens institut för byggnadsforskning, Forskningsrapport TN: Tillgänglig via 2. Andersson K, Fagerlund I, Ydreborg B. Betydelsen av socioekonomiska förhållanden, levnadsvanor, attityder och boendeform för registrerad och rapporterad ohälsa i olika bostadsområden. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Rapport MM 11/2003. Formas och Vårdalstiftelsen. Tillgänglig via 3. Rudblad S, Andersson K, Stridh G, Bodin L, Juto JE. Nasal mucosal histamine reactivity among teachers six years after working in a moisture damaged school. Scand J Occup Environ Health, 2005;31(1): Eduard W. Fungal spores. Arbete och hälsa 139. Åtkomlig via 006_21/ 5. Pasanen A-L, Järnberg J, Korpi A. Arbete och hälsa 138. Åtkomlig via 006_13/

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Inomhusklimat och riskkommunikation

Inomhusklimat och riskkommunikation Inomhusklimat och riskkommunikation sammanfattning En miljöhälsorapport visar att 1,2 miljoner svenskar beskriver att de upplever inomhusmiljörelaterade symtom. De vanligaste symtomen är trötthet, irritation

Läs mer

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin Riskkommunikation Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin www.inomhusklimatproblem.se Mögel som angriper byggnadsmaterial kan bilda starka

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Inneklima og risikokommunikasjon

Inneklima og risikokommunikasjon Nasjonalt seminar om fuktskader 2009-6 maj 2009 i Oslo Kjell Andersson Inneklima og risikokommunikasjon osloanderssonfinal Inneklima og risikokommunikasjon Inledning Vi läser dagligen i massmedia om risker

Läs mer

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning) Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.77-85. Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson

Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson 1.1 Hur var situationen på 1980-talet? Varför genomfördes den första konferensen? 1.2 Kan du ange några för dig

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd

Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd Luft, lukt och fukt Utredning av inomhusmiljöproblem Greta Smedje Enheten för hälsoskydd och smittskydd Vad är syftet med en utredning av innemiljön? Hitta samband mellan en specifik innemiljö och en individs

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

PM Information efter branden 2011-06-13 Peter Göltl. Bakgrund. Branden

PM Information efter branden 2011-06-13 Peter Göltl. Bakgrund. Branden PM Information efter branden 2011-06-13 Peter Göltl Bakgrund Branden På morgonen den 4 maj eldhärjas delar av byggnader i vilka KTH bedriver utbildningsverksamhet för blivande Arkitekter. Trots flera oberoende

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer Greta Smedje Fukt och mikroorganismer som hälsorisk Olika typer av hälsoeffekter av inomhusmiljön Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk, trötthet

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.102-108. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden?

Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden? Anna-Lisa Lindén 1 Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden? Många människor uppger sig vara besvärade av luften inomhus. Detta gäller såväl i bostaden som på arbetsplatsen. De svenska undersökningar

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Inomhusklimatet i bostadsområdet Skarpnäcksfältet i Stockholm. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Rapport MM 7/2008 Kjell Andersson, Inger Fagerlund,

Läs mer

PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM

PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM Objekt Provtagare Provplats Märkning Provnummer Provtagningsdatum Analysdatum Norra Sorgenfrids Gymnasium Tomas Abrahamson, Avonova Hälsa Syd L129,

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Göteborg den 7 maj 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet

Läs mer

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3:

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3: Rapport datum 2010 09 05 enkätstudie. Objekt: Rapsen Montessoriskola i Kalmar kommun Adress: Kungsgårdsvägen 51, 393 53 Kalmar Enkät genomfördes 27 31 aug. år 2010 Studie av den fysiska innemiljön i skolan.

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Allmän bakgrund... 2 Vad är byggnadsrelaterad ohälsa?... 3 Faktorer i inomhusmiljön som ofta diskuteras i samband med byggnadsrelaterad ohälsa... 3 Utredningsprinciper

Läs mer

Mögel inomhus och hälsorisker

Mögel inomhus och hälsorisker 1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som ofta förekommer tillsammans med olika slags

Läs mer

Hälsa och Inomhusmiljö

Hälsa och Inomhusmiljö Hälsa och Inomhusmiljö Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Juli 2009 Hälsa och inomhusmiljö Sammanfattning Ett flertal hälsoproblem kan misstänkas ha samband med brister i inomhusmiljön. Det

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering WSP Environmental Fredrik Lundgren fredrik.lundgren@wspgroup.se 040-699 63 49 25 oktober 2007 Projektupplägg Syfte: Identifiera

Läs mer

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025 En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare och är ett stort folkhälsoproblem

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Kalmar kommun tog med ett PM till mötet som delades ut till deltagarna, se bifogade pdffil.

Kalmar kommun tog med ett PM till mötet som delades ut till deltagarna, se bifogade pdffil. Sida 1 av 5 Arbetsrapport från insatsen den 4 oktober Thomas G Alsmo Skickat: den 6 oktober 2010 12:38 Till: inger.borjesson@kalmar.se; christer.dahlstrom@vectura.se; anders.holm@edu.kalmar.se; maria.isaksson@folkuniversitetet.se;

Läs mer

Astma och Allergipolicy

Astma och Allergipolicy Servicenämndens dnr 2012-000247 Kommunstyrelsens dnr 2013-000220 Astma och Allergipolicy avseende Laholms kommuns lokaler Antagen av kommunstyrelsen den 10 september 2013 179. 2 (5) Astma- och allergipolicy

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Prov från Ånässkolan uttaget av Olle Wedenmark Ergo-Tek Provplatsen var 401 och provet var märkt 401. Provnummer 08-260-016. Provet togs ut 2008-02-18

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 9/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av triklor- och tetrakloreten i bostadsfastighet som är byggd på tomt där det tidigare legat en kemtvätt Håkan Tinnerberg, yrkes- och miljöhygieniker

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Kriterier för rekommendation av målarfärg

Kriterier för rekommendation av målarfärg Kriterier för rekommendation av målarfärg Bakgrund Många frågor från medlemmar och allmänheten till handlar om luftvägsbesvär och doftöverkänslighet som uppkommit pga emissioner från målarfärger. Vi har

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 14 januari 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Utmaningar för den medicinska vetenskapen. Kjell Andersson

Utmaningar för den medicinska vetenskapen. Kjell Andersson Utmaningar för den medicinska vetenskapen Kjell Andersson Varför reagerar folk i innemiljöer trots att man normalt mäter mycket låga halter av allting? Vilka nya metoder behövs för att registrera ohälsoeffekter

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. vårdinrättningar MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund

Läs mer

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån 1 (5) 2013-03-25 M 2012-1313 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån Föreläggande med vite om att åtgärda fuktskador Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Avvikelser Länsmöte vt 2016

Avvikelser Länsmöte vt 2016 Avvikelser Länsmöte vt 2016 Innehåll Återkoppling och rekapitulation Juridik Fara och risk Metodik Fullständig kontrollprocess Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser Uppföljning/ ytterligare

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare

Läs mer

Mögel inomhus och hälsorisker

Mögel inomhus och hälsorisker 1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER BJÖRN MÄLARSTIG. anozona

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER BJÖRN MÄLARSTIG. anozona Ett bra laboratorium RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER BJÖRN MÄLARSTIG anozona PowerPoint-bilderna + riktlinjerna med bilagor finns på vår hemsida www.anozona.se INTE MINA IDÉER

Läs mer

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt Från OVK till KVK Idag finns det många lagar och regler som reglerar inomhusklimatet. Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) infördes 1992, OVK innebär att ventilationssystemet ska hålla samma standard

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Mätning av mögelenzym

Mätning av mögelenzym 1 Environmental Health Research Center Mätning av mögelenzym Ragnar Rylander, Morten Reeslev, Thomas Hulander Rapport 1/09 2 Mögel varför mäta enzym? 1. Vad är enzym i mögel? Mögelceller innehåller flera

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av ridanläggning i Trankärr, Kungälvs kommun

Miljömedicinsk bedömning av ridanläggning i Trankärr, Kungälvs kommun Miljömedicinsk bedömning av ridanläggning i Trankärr, Kungälvs kommun Peter Molnár Miljöfysiker Göteborg den 9 september 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens

Läs mer

Om kloranisoler och luftanalyser

Om kloranisoler och luftanalyser Om kloranisoler och luftanalyser Johnny C. Lorentzen Med dr & docent Adjungerad lektor Arbetsmiljötoxikologi, IMM, KI johnny.lorentzen@ki.se Utbildningsansvarig & innemiljökonsult Eurofins Pegasuslab AB

Läs mer

Kloraminer. exponering i badhus och riskbedömning avseende badgäster. Kåre Eriksson, Gunnar Nordberg

Kloraminer. exponering i badhus och riskbedömning avseende badgäster. Kåre Eriksson, Gunnar Nordberg Kloraminer exponering i badhus och riskbedömning avseende badgäster Kåre Eriksson, Gunnar Nordberg Klorering av bassängvatten Riktvärden finns avseende vattenkvalitet (Folkhälsomyndigheten 2014:12)

Läs mer

Indikatorer för barns miljö och hälsa vid uppföljning av miljökvalitetsmål

Indikatorer för barns miljö och hälsa vid uppföljning av miljökvalitetsmål Indikatorer för barns miljö och hälsa vid uppföljning av miljökvalitetsmål Antonis Georgellis, Gösta Bluhm, Ann-Charlotte Egmar, Gunnel Emenius, Carola Lidén, Helena Svensson, Magnus Wickman, Magnus Svartengren

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

NÄR BYGGNADEN DRABBAS AV FUKT OCH MÖGEL

NÄR BYGGNADEN DRABBAS AV FUKT OCH MÖGEL 1(6) 07-07-12 NÄR BYGGNADEN DRABBAS AV FUKT OCH MÖGEL Åslög Dahl och Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB, Box 461, 405 30 Göteborg Publiceras i BoRätt september 2006 Fukt är en av de

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Produktbeskrivning BioZone 45-360

Produktbeskrivning BioZone 45-360 Produktbeskrivning BioZone 45-360 Problem Vi utsätts i allt högre grad för föroreningar som är skadliga för vår hälsa. Dessa föroreningar kan delas in i tre grupper: biologiska föroreningar, giftiga gaser

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

Dimridåer om inomhusmiljön Helsingborg 2011-03-26 Del-1

Dimridåer om inomhusmiljön Helsingborg 2011-03-26 Del-1 Sidan 1 av 5 Dimridåer om inomhusmiljön Helsingborg 2011-03-26 Del-1 Artikel kring det tvivel jag känner kring Överläkaren Kjell Andersson (KA)och verksamhetschefen Göran Stridh (GS) på Örebro Universitetssjukhus

Läs mer