11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?"

Transkript

1 ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna och vad visade BETSI-studien? 11.3 Jämförelse mellan ELIB och BETSI - trender Översiktlig beskrivning ELIB (ELhushållning I Bebyggelsen) genomfördes i början av 1990-talet ( ) och utgjorde den första landsomfattande studien av innemiljön i våra bostäder. Energikrisen på 1970-talet hade medfört omfattande energisparande åtgärder. En sådan var att isolera husen bättre. Parallellt med detta ökade också klagomålen på innemiljön och en viktig orsak till detta var sannolikt att man missade att ökad täthet i klimatskalet också medför ökade krav på förbättrad ventilation. Det var också vid den tiden som man myntade begreppet sjuka hus. Det fanns därför ett behov av att på nationell bas beskriva inneklimatet i bostadsbeståndet och skapa en bild av hur omfattande klagomålen och upplevd byggnadsrelaterad ohälsa var. Till skillnad från tidigare bostadsundersökningar genomfördes nu undersökningen på ett slumpmässigt urval av bostäderna. Detta skulle möjliggöra att genereller slutsatser kunde dras för hela bostadsbeståndet. Dessutom insamlades data via såväl enkäter till de boende som via besiktningar och mätningar i samma urval av bostadshus. ELIB-programmet innehöll tre olika delprojekt, nämligen bostadsbeståndets innemiljö, dess tekniska egenskaper och energihushållningspotentialen för hela beståndet. Det senare projektet berörs inte här. Totalt besvarade närmare personer enkäterna och besiktningar och mätningar gjordes i knappt bostäder. ELIB-rapporten visade att ventilationen var låg, speciellt i småhus med självdragsventilation, att innetemperaturerna stigit de senaste 10 åren och

2 att torr luft utgjorde det vanligaste klagomålet. Speciellt allergiker och boende i nya och stora flerbostadshus besvärades av inomhusklimatet. Generellt hänförde de boende få symtom till sitt boende, mest uttalat för boende i småhus. Totalt bedömdes ändå boende utsatta för ett inomhusklimat som kunde påverka deras hälsa och välbefinnande. I dessa tal inräknades också radonexponerade. Man observerade skillnader mellan hus med olika byggnadsår. För såväl torr luft som slemhinnsymtom sågs en tendens till ökade besvärsfrekvenser för boende i flerbostadshus byggda under den senaste tidsperioden ( ). BETSI-undersökningen (Byggnaders Energi, Tekniska Status och Inomhusmiljö) syftade till att beskriva boendemiljön i det svenska bostadsbeståndet samt att studera skillnader i förekomst av olika miljöfaktorer i olika typer av byggnader och byggårsklasser. Den avsåg också att beskriva omfattningen av olika ohälsoparametrar samt jämföra med utfallet från ELIB-undersökningen. Man ville också ta fram underlag för att utvärdera de nationella miljömålen i GOD BEBYGGD MILJÖ och formulera nya delmål med avseende på fuktskador och buller i innemiljön. Denna gång fick de boende också fylla i ett antal frågor om bostaden, dess utrustning och användning förutom samma frågor som användes vid ELIB-studien. Denna gång fick också ungdomar besvara enkäter, Totalt besvarades enkäterna av knappt personer boende i bostäder byggda före Besiktningar och mätningar genomfördes i cirka bostäder. BETSI- studien visade att ventilationen fortfarande var låg och lägst i småhusen, även om nyare sådana i allt högre utsträckning försetts med mekanisk ventilation. Även denna gång såg man en uttalad skillnad i upplevelsen av innemiljön och rapporterade symtom mellan boende i flerbostadshus och boende i småhus. Flest klagomål och slemhinnesymtom förekom i flerbostadshus byggda mellan 1976 och 1985, d.v.s. i den åldersgrupp av hus som också upplevdes ha sämre inomhusklimat i ELIBstudien. BETSI-studien talar för att luftkvaliteten förbättrats i hus byggda efter Den talar också för att förekomsten av fuktskador ökat men skillnaden är svårbedömd eftersom man inte använt samma definition på fuktskada i de två undersökningarna. Mer därom senare. Resultatet från de två studierna finns presenterade i olika rapporter som anges i referenslistan.

3 Tekniska parametrar data från BETSI-studien Fuktskador Förekomsten av fuktskador baserades på visuella inspektioner genomförda av erfarna tekniska konsulter. BETSI-studien visade att fuktskador förekommer i ca 1/3 av bostadsbeståndet med mögeltillväxt/dålig lukt som kan påverka inomhusklimatet. Det visade sig att skadorna var mer frekventa i småhusen än i flerbostadshusen. Sålunda visade sig ca 45% av de äldre småhusen (byggda före 1975) ha någon typ av fuktskada men endast i ca 10% av de nyare småhusen. Motsvarande värden för flerfamiljshusen var ca 17% respektive 3%. Ventilation BETSI-studien visade att ventilationen fortfarande är låg och lägst i småhusen även om nyare sådana i hög utsträckning försetts med mekanisk ventilation. För småhus noterades medelvärden för självdragsventilerade hus respektive hus med mekanisk ventilation till 0,35 och 0,39 luftombyten per timme. För flerbostadshus var medelvärdet för mekaniskt ventilerade bostäder 0,51 (F-system) respektive 0,56 (F/T-system) luftombyten per timme. Temperatur och relativ luftfuktighet Medeltemperaturen i småhus var 21,4 C med en variation från 18 till 24 C med enstaka värden under 16,5 och över 24,5 C. För flerfamiljshus var medelvärdet 22,3 C med variationen 18 till 24 C. Även här noterades enstaka värden under 18 respektive över 24,5 C. Den relativa luftfuktigheten var ca 30% i flerbostadshus och något högre i småhus, sannolikt beroende på lägre luftomsättning och en grad lägre temperatur i småhusen. Från mätningar i husen samt korresponderande utevärden beräknades fuktillskotten i medeltal till 1,8 g/m³ för småhusen respektive 1,2 g/m³ för flerfamiljshusen. Kemiska ämnen För radonmätningarna i BETSI-studien uppstod problem av flera skäl (boende vägrade att ha mätdosorna uppsatta, fel mättid mm) men mätningarna pekade på att radonhalten i ca småhus och i ca lägenheter i flerfamiljshus översteg gränsvärdet 200 Bq/m³. På grund av kostnadsskäl genomfördes mätningar av flyktiga organiska föreningar (VOC), kvävedioxid och formaldehyd endast i ett underurval av

4 byggnaderna (vart femte småhus och vart tredje flerfamiljshus). Medelvärdet och standarddeviationen för VOC var 300 ± 50 µg/m³ och 170 ± 30 µg/m³ för småhus respektive flerfamiljshus. En särskild studie gjordes för ämnet bensen. Det visade sig att drygt hälften av småhusen hade inomhuskoncentrationer överstigande lågriskvärdet 1.3 µg/m³ (?) medan mer än hälften av flerbostadshusen hade värden under lågriskvärdet. Koncentrationerna av kvävedioxid var låga, under 10 µg/m³. Formaldehydhalterna uppmättes till 25 ± 5 µg/m³ och 20 ± 3 µg/m³ i småhus respektive flerfamiljshus. Jämförelser mellan ELIB och BETSI Enkätstudien Genom att identiskt samma frågor användes vad gäller förekomsten av besvärande miljöfaktorer och upplevda symtom vid båda undersökningarna kan adekvata jämförelser göras. I figurerna 1-4 nedan framgår utfallen. Det mest utmärkande är den stora skillnad som föreligger mellan boende i flerbostadhus och småhusboende. Detta observerades redan vid ELIBstudien och medförde att flera analyser och studier initierades. En fördjupningsstudie i ELIB-materialet visade att boende i hyreshus besvärades mer av innemiljön och rapporterade generellt fler symtom än boende i bostadsrätter och äganderätter, trots att uppmätta tekniska parametrar snarast talade för en bättre innemiljö i flerbostadshusen [1]. Boendeformens betydelser påvisades också i en Stockholmsstudie [2]. Att socioekonomiska faktorer är av betydelse för hur de boende rapporterar ohälsa framgick av en befolkningsstudie i Örebro [3]. Några fördjupningsstudier kring denna frågeställning har ännu inte presenterats för BETSI-studien. Förekomsten av besvärande drag samt instängd dålig och torr luft är signifikant lägre bland boende i flerbostadshus i BETSI-studien jämfört med utfallet i ELIB-studien vilket skulle kunna tala för en förbättrad innemiljö (figur 3). Även boende i småhusen besväras mindre av drag och passiv rök men generellt gäller att det är få av de boende i småhusen som besväras av sin boendemiljö. Boende i såväl flerbostadshus som småhus rapporterar en högre frekvens av trötthet vid den senare studien men hänför ändå besvären i mycket ringa grad till boendemiljön. Det är frestande att därför knyta detta fynd till allmänt ökade krav och stress i vardagslivet.

5 Figur 1. Prevalens av ofta besvärande miljöfaktorer med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus ( ) respektive småhus ( ) i BETSIundersökningen. Figur 2. Prevalens av ofta förekommande symtom med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus ( ) respektive småhus ( ) i BETSIundersökningen.

6 Figur 3. Prevalens av ofta besvärande miljöfaktorer med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus i BETSI-studien ( ) respektive ELIB-studien ( ). Figur 4. Prevalens av ofta förekommande symtom med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus i BETSI-studien ( ) respektive ELIB-studien ( ).

7 Tekniska resultat Fuktskador Vid en jämförelse mellan ELIB- och BETSI-studierna är utfallet för flerfamiljshusen tämligen likartad, medan utfallet för småhusen i BETSIstudien visar högre värden, vilket talar för en ökning av antalet fuktskador (Figur 5). I Figur 5 redovisas frekvensen av fuktskador, exklusive i badrum, för småhus och flerfamiljshus uppförda t o m Resultatet är dock svårtolkat genom att olika definitioner på fuktskada använts i undersökningarna. Ange kriterierna. Figur 5 Jämförelse över tid av fuktskadefrekvensen. [4]. I slutet av 1980-talet introducerades en ny typ av ytterväggskonstruktion, den oventilerade och odränerade s.k. enstegstätade konstruktionen. Runt sekelskiftet blev denna konstruktion allt mer populär i såväl småhus som flerfamiljshus. Genom mätning av fuktkvoten i yttergipsen och gränserna 15% ej risk, 15-19% risk och 19% fuktskada fann man i BETSI-

8 studien att risk + fuktskada förelåg i ca 90% av småhus (uppskattat antal), och i ca 50% av flerfamiljshus (uppskattat antal) [4]. Ventilation Jämförelser mellan BETSI och ELIB-studien visar endast på marginella skillnader över den studerade tidsperioden för såväl småhus som flerbostadshus. Drygt 80 % av småhusen och ca 60 % av flerbostadshusen har fortfarande specifikt ventilationsflöde som underskrider normen (Figur 6). Den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) omfattar flerbostadshus och lokaler enligt förordning 1991:1273. För fastigheter som genomgått OVK är det stora flertalet installationer helt eller delvis godkända med undantag för fastigheter uppförda före 1960, där ett underkännande för ca 10% förekommer. Figur 6. Fördelningen av ventilationsflödet i luftomsättningar/timme från BETSI och ELIB (Stymne, personlig korrespondens) OK? Förklara vad planen betyder!

9 Temperatur och relativ luftfuktighet Fördelningen av temperatur och relativ luftfuktighet inomhus i BETSistudien redovisas i figurerna 7 och 8. För jämförelse anges även medel-och medianvärden från ELIB-studien. Medeltemperaturen har ökat med ca 0,5 C under tidsperioden. Vissa skillnader ses för den relativa luftfuktigheten men dessa beror sannolikt på olikheter i innetemperatur och uteluftens fuktinnehåll. Figur 7. Fördelning av medeltemperatur inomhus enligt BETSI-studien för småhus och flerbostadshus. (Stymne, personlig korrespondens)

10 Figur 8. Fördelning av medelvärden för relativ luftfuktighet inomhus enligt BETSI-studien för småhus och flerbostadshus (Stymne, personlig korrespondens) Kemiska ämnen Mätningar av radongashalten utfördes redan på 1950-talet och under i en landsomfattande studie. Det går dock inte att jämföra värden från dessa studier med resultaten från ELIB- och BETSI-studierna, eftersom mätperiodens längd varierat avsevärt, från några minuter till två veckor. Radon mättes i ELIB-studien med spårfilmsmetoden under en tidsrymd på tre månader under perioden oktober -15 maj och i BETSI-studien med radondosor under uppvärmningssäsongen under fler än 62 dygn. I ELIBstudien skattades antalet småhus med radonhalt överstigande dåvarande gränsvärde på 400 Bq/m³ från till och bostäder i flerfamiljshus från till Antalet bostäder med radonhalt överstigande 200 Bq/m³ skattades till för småhus respektive lägenheter i flerbostadshus. Gränsvärdet har halverats sedan ELIB-studien och i BETSI-studien skattades antalet småhus över nuvarande gränsvärdet till och bostäder i flerfamiljshus till KOLLA!

11 Vid den kemiska analysen av VOC identifierades och kvantifierades de 10 mest förekommande ämnena i luftproven. Vidare beräknades summan av alla VOC, det s.k. TVOC-värdet (Tabell 1). TVOC-värden från BETSIstudien för byggnader uppförda under olika tidsintervall jämförs där så är möjligt med värden från ELIB-studien. I de flesta intervall har koncentrationerna sjunkit, vilket kan bero på att tid förflutit och att nyare byggnadsmaterial genom produktutveckling har lägre emissioner. Tabell 1. TVOC-koncentrationen i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall. Jämförelser visas mellan värden från ELIBoch BETSI-studierna. Samtliga värden angivna i µg/m³. Typ av byggnad BETSI ELIB Småhus före ± ± ± 230*/*** ± ± 50** ± ± 40 - Småhus totalt 300 ± ± 180*** Flerbostadshus före ± ± ± 40* ± ± 50** ± ± 90 - Flerbostadshus totalt 170 ± ± 40 Småhus och flerbostadshus 230 ± 30 - * I ELIB-undersökningen ingick alla byggnader uppförda före 1960 till ** I ELIB-undersökningen ingick byggnader uppförda ***För ett småhus uppmättes TVOC till µg/m³. Om medelvärdet för småhus uppskattas utan detta extremvärde fås resultatet 380 µg/m³.

12 Kvävedioxid mättes inte i ELIB-studien varför jämförelser över tid inte kan göras. Data från BETSI-studien visade låga värden för småhus men något högre värden för flerfamiljshusen, som oftare ligger centralt i tätorter med tätare biltrafik än i småhusområden (Tabell 2). Tabell 2. Koncentrationen av kvävedioxid (µg/m³) i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall enligt BETSI-studien. Typ av byggnad BETSI Småhus före ± ± ± ± ± 2 Småhus totalt 7 ± 1 Flerbostadshus före ± ± ± ± ± 3 Flerbostadshus totalt 13± 2 Småhus och flerbostadshus 10 ± 1

13 Mätningar av formaldehydkoncentrationen visar på skenbart stigande värden över den aktuella tidsperioden (Tabell 3). I allt väsentligt har samma analysmetod använts medan provtagningstiderna skiljer sig väsentligt. I ELIB-mätningarna användes en provtagningstid på ca 28 dygn, vilket kan ha lett till ytmättnad i provtagningsutrustningen. Motsvarande tid i BETSI-studien var 1-3 dygn. Under tiden mellan studierna har halten avspaltningsbar formaldehyd från limmade träprodukter succesivt minskat genom produktutveckling, frivillig produktprovning. och regler för import och saluförande av limmade träprodukter från Kemikalieinspektionen [5]. Tabell 3. Koncentrationen av formaldehyd i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall. Jämförelser görs mellan värden från ELIB- och BETSI-studierna. Samtliga värden angivna i µg/m³. Typ av byggnad BETSI ELIB Småhus före ± ± 7 14 ± 3* ± ± 3** ± ± 2 - Småhus totalt 25 ± 5 14 ± 2 Flerbostadshus före ± ± 12 7 ± 3* ±3 9 ± 2** ± ± 8 - Flerbostadshus totalt 16 ± 5 7 ± 2 Småhus och flerbostadshus 20 ± 3 - * I ELIB-undersökningen ingick alla byggnader uppförda före **I ELIB-undersökningen ingick byggnader uppförda

14 Referenser [1] Andersson K, Högberg H, Waller N. Effect of non-technical factors on perception of indoor air quality and climate. Results of the ELIB study. In: Maroni M, editor. Healthy Buildings 95. Milano: 1995: [2] Engvall K, Norrby C. Upplevt inomhusklimat i Stockholms bostads bestånd. USK rapport 1992:4. [3] Andersson K, Fagerlund I, Ydreborg B. Betydelsen av socioekonomiska förhållanden, levnadsvanor, attityder och boendeform för registrerad och rapporterad ohälsa i olika bostadsområden. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Rapport MM 11/2003. Formas och Vårdalstiftelsen: Projektnummer: [4] Åberg O. Moisture and mould problems a threat against sustainable buildings. The BETSI study in Sweden. Sustainable Buildings, Helsinki, [5] Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Kemikalieinspektionen Statens institut för byggnadsforskning Tolstoy N, Borgström M, Högberg H, Nilsson J. Bostadsbeståndets tekniska egenskaper, ELIB-rapport nr 6, TN:29, Statens institut för byggnadsforskning, Norlén U, Andersson K (red). Bostadsbeståndets inneklimat, ELIB-rapport nr 7, TN:30, Statens institut för byggnadsforskning, 1993.* Boverksrapporter (BETSI) Så mår våra hus redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning mm, Boverket 2009.** Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa resultat från projektet BETSI, Boverket 2009.** Teknisk status i den svenska bebyggelsen resultat från projektet BETSI, Boverket 2010.** * Tillgänglig vida Publikationer. ** Tillgänglig via

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.102-108. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Den farliga innemiljön. Kjell Andersson

Den farliga innemiljön. Kjell Andersson Den farliga innemiljön Kjell Andersson Massmedia skriver ofta om farliga ämnen i innemiljön. Är det överdrivet? Vilka vetenskapliga belägg finns för möglets farlighet? Hur hanterar man akuta miljölarm

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25 ÅTGÄRDSRAPPORT Anticimex Energideklaration SE-QE-Energi-SD-700, bil 2, Åtgärdsrapport, utg 7 2009-03-16 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Skoghem 21 Byggnadens adress: Skoghemsvägen 2 A, 217 74 Malmö

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Workshop om Patientutredning vid innemiljöproblem Ordförande Robert Wålinder Sekreterare Tom Follin SWESIAQ 2005 04 28 I workshopen

Läs mer

Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport

Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport 1/7 Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport Under delar av 2012 och hela 2013 har Einar Mattsson arbetat intensivt med att förbättra inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden.

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

PROJEKT. Inspektion av städning och ventilation samt rökning på skolgård vid gymnasieskolor 2015-04-23

PROJEKT. Inspektion av städning och ventilation samt rökning på skolgård vid gymnasieskolor 2015-04-23 PROJEKT Inspektion av städning och ventilation samt rökning på skolgård vid gymnasieskolor 2015-04-23 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag

Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag ToM 2001-02-08 Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag Bakgrund och syfte Innemiljövärderingen i EcoEffect grundar sig bland annat på data som erhålls genom en enkät till brukare

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Inomhusmiljö. Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. God bebyggd miljö April 2003

Inomhusmiljö. Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. God bebyggd miljö April 2003 Boverket Rapport God bebyggd miljö April 2003 Inomhusmiljö Delmål 8 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Ett av Sveriges 15 miljömål God bebyggd miljö Inomhusmiljö Delmål 8

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BERGSTENA 7:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-07-20 Byggnadens adress: BERGSTENA LEDSGÅRDEN 1 44192 ALINGSÅS Utetemperatur: 16

Läs mer

God bebyggd miljö förslag till nytt delmål för fukt och mögel. Resultat om byggnaders fuktskador från projektet BETSI

God bebyggd miljö förslag till nytt delmål för fukt och mögel. Resultat om byggnaders fuktskador från projektet BETSI God bebyggd miljö förslag till nytt delmål för fukt och mögel Resultat om byggnaders fuktskador från projektet BETSI God bebyggd miljö förslag till nytt delmål för fukt och mögel Resultat om byggnaders

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks?

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Lars Barregård Professor, överläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KOSTA 36:72 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-06-24 Byggnadens adress: NORRA RINGVÄGEN 6 36052 KOSTA Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Harpolekaren 38 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-10-31 Byggnadens adress: Nyelundsvägen 10 30253 Halmstad Utetemperatur: 8 C Expert:

Läs mer

Boverket. Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa resultat från projektet BETSI

Boverket. Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa resultat från projektet BETSI Boverket Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa resultat från projektet BETSI Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa resultat från projektet BETSI Boverket

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Rapport 1: Hälsomässigt Hållbara Hus -3H projektet. Karin Engvall, Roger Corner, Gunnel Emenius, Marie Hult

Rapport 1: Hälsomässigt Hållbara Hus -3H projektet. Karin Engvall, Roger Corner, Gunnel Emenius, Marie Hult Rapport 1: Hälsomässigt Hållbara Hus -3H projektet Reviderad sept 09 Upplevd inomhusmiljö och hälsa i Stockholms flerbostadshus 2005 Karin Engvall, Roger Corner, Gunnel Emenius, Marie Hult En rapport från

Läs mer

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. skolor och förskolor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Energieffektivisering i småhus i Dalarna

Energieffektivisering i småhus i Dalarna Energieffektivisering i småhus i Dalarna Förstudie Energi- och miljökompetenscentrum Rapport 2013:1 Johan Heier September 2013 Högskolan Dalarna Energi- och miljöteknik 1 Förord Denna rapport är framtagen

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Stockholmskontoret växer. AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund.

Stockholmskontoret växer. AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund. Oktober 2014 Stockholmskontoret växer AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund. aktuellt Henrik har läst Byggteknik och Design

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Kåbo 10:14 Byggnadens adress Krukmakaregatan 2 75238 UPPSALA Datum 2015-04-17 Utetemperatur 2 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Byggkonsult

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LINDRUM 1:28 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-11-19 Byggnadens adress: EKHAGA 51462 ÖLSREMMA Utetemperatur: 2 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

God bebyggd miljö Utvärdering av delmål för god inomhusmiljö

God bebyggd miljö Utvärdering av delmål för god inomhusmiljö Boverket God bebyggd miljö Utvärdering av delmål för god inomhusmiljö resultat från projektet BETSI God bebyggd miljö Utvärdering av delmål för god inomhusmiljö resultat från projektet BETSI Boverket

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 67:15 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-15 Byggnadens adress: RANGELTORPSGATAN 29 41269 GÖTEBORG Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Flerbostadshus. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2009-03-16

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Flerbostadshus. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2009-03-16 ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Flerbostadshus SE-QE-Energi-SD-700, bil 3, Åtgärdsrapport, utg 2 2009-05-29 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Silverfallet 1 Byggnadens adress: Bergviksgatan 17

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer FoHMFS 2014:14 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson

Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson 1.1 Hur var situationen på 1980-talet? Varför genomfördes den första konferensen? 1.2 Kan du ange några för dig

Läs mer

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel: Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 2003 - Fuktproblem i byggbranschen som kan ge problem med inomhusmiljön Torbjörn Hall Dagens kunskapslägen jft med med för 3000 år sedan lagen om spetälska på hus Gamla testamentet

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.77-85. Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer