11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?"

Transkript

1 ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna och vad visade BETSI-studien? 11.3 Jämförelse mellan ELIB och BETSI - trender Översiktlig beskrivning ELIB (ELhushållning I Bebyggelsen) genomfördes i början av 1990-talet ( ) och utgjorde den första landsomfattande studien av innemiljön i våra bostäder. Energikrisen på 1970-talet hade medfört omfattande energisparande åtgärder. En sådan var att isolera husen bättre. Parallellt med detta ökade också klagomålen på innemiljön och en viktig orsak till detta var sannolikt att man missade att ökad täthet i klimatskalet också medför ökade krav på förbättrad ventilation. Det var också vid den tiden som man myntade begreppet sjuka hus. Det fanns därför ett behov av att på nationell bas beskriva inneklimatet i bostadsbeståndet och skapa en bild av hur omfattande klagomålen och upplevd byggnadsrelaterad ohälsa var. Till skillnad från tidigare bostadsundersökningar genomfördes nu undersökningen på ett slumpmässigt urval av bostäderna. Detta skulle möjliggöra att genereller slutsatser kunde dras för hela bostadsbeståndet. Dessutom insamlades data via såväl enkäter till de boende som via besiktningar och mätningar i samma urval av bostadshus. ELIB-programmet innehöll tre olika delprojekt, nämligen bostadsbeståndets innemiljö, dess tekniska egenskaper och energihushållningspotentialen för hela beståndet. Det senare projektet berörs inte här. Totalt besvarade närmare personer enkäterna och besiktningar och mätningar gjordes i knappt bostäder. ELIB-rapporten visade att ventilationen var låg, speciellt i småhus med självdragsventilation, att innetemperaturerna stigit de senaste 10 åren och

2 att torr luft utgjorde det vanligaste klagomålet. Speciellt allergiker och boende i nya och stora flerbostadshus besvärades av inomhusklimatet. Generellt hänförde de boende få symtom till sitt boende, mest uttalat för boende i småhus. Totalt bedömdes ändå boende utsatta för ett inomhusklimat som kunde påverka deras hälsa och välbefinnande. I dessa tal inräknades också radonexponerade. Man observerade skillnader mellan hus med olika byggnadsår. För såväl torr luft som slemhinnsymtom sågs en tendens till ökade besvärsfrekvenser för boende i flerbostadshus byggda under den senaste tidsperioden ( ). BETSI-undersökningen (Byggnaders Energi, Tekniska Status och Inomhusmiljö) syftade till att beskriva boendemiljön i det svenska bostadsbeståndet samt att studera skillnader i förekomst av olika miljöfaktorer i olika typer av byggnader och byggårsklasser. Den avsåg också att beskriva omfattningen av olika ohälsoparametrar samt jämföra med utfallet från ELIB-undersökningen. Man ville också ta fram underlag för att utvärdera de nationella miljömålen i GOD BEBYGGD MILJÖ och formulera nya delmål med avseende på fuktskador och buller i innemiljön. Denna gång fick de boende också fylla i ett antal frågor om bostaden, dess utrustning och användning förutom samma frågor som användes vid ELIB-studien. Denna gång fick också ungdomar besvara enkäter, Totalt besvarades enkäterna av knappt personer boende i bostäder byggda före Besiktningar och mätningar genomfördes i cirka bostäder. BETSI- studien visade att ventilationen fortfarande var låg och lägst i småhusen, även om nyare sådana i allt högre utsträckning försetts med mekanisk ventilation. Även denna gång såg man en uttalad skillnad i upplevelsen av innemiljön och rapporterade symtom mellan boende i flerbostadshus och boende i småhus. Flest klagomål och slemhinnesymtom förekom i flerbostadshus byggda mellan 1976 och 1985, d.v.s. i den åldersgrupp av hus som också upplevdes ha sämre inomhusklimat i ELIBstudien. BETSI-studien talar för att luftkvaliteten förbättrats i hus byggda efter Den talar också för att förekomsten av fuktskador ökat men skillnaden är svårbedömd eftersom man inte använt samma definition på fuktskada i de två undersökningarna. Mer därom senare. Resultatet från de två studierna finns presenterade i olika rapporter som anges i referenslistan.

3 Tekniska parametrar data från BETSI-studien Fuktskador Förekomsten av fuktskador baserades på visuella inspektioner genomförda av erfarna tekniska konsulter. BETSI-studien visade att fuktskador förekommer i ca 1/3 av bostadsbeståndet med mögeltillväxt/dålig lukt som kan påverka inomhusklimatet. Det visade sig att skadorna var mer frekventa i småhusen än i flerbostadshusen. Sålunda visade sig ca 45% av de äldre småhusen (byggda före 1975) ha någon typ av fuktskada men endast i ca 10% av de nyare småhusen. Motsvarande värden för flerfamiljshusen var ca 17% respektive 3%. Ventilation BETSI-studien visade att ventilationen fortfarande är låg och lägst i småhusen även om nyare sådana i hög utsträckning försetts med mekanisk ventilation. För småhus noterades medelvärden för självdragsventilerade hus respektive hus med mekanisk ventilation till 0,35 och 0,39 luftombyten per timme. För flerbostadshus var medelvärdet för mekaniskt ventilerade bostäder 0,51 (F-system) respektive 0,56 (F/T-system) luftombyten per timme. Temperatur och relativ luftfuktighet Medeltemperaturen i småhus var 21,4 C med en variation från 18 till 24 C med enstaka värden under 16,5 och över 24,5 C. För flerfamiljshus var medelvärdet 22,3 C med variationen 18 till 24 C. Även här noterades enstaka värden under 18 respektive över 24,5 C. Den relativa luftfuktigheten var ca 30% i flerbostadshus och något högre i småhus, sannolikt beroende på lägre luftomsättning och en grad lägre temperatur i småhusen. Från mätningar i husen samt korresponderande utevärden beräknades fuktillskotten i medeltal till 1,8 g/m³ för småhusen respektive 1,2 g/m³ för flerfamiljshusen. Kemiska ämnen För radonmätningarna i BETSI-studien uppstod problem av flera skäl (boende vägrade att ha mätdosorna uppsatta, fel mättid mm) men mätningarna pekade på att radonhalten i ca småhus och i ca lägenheter i flerfamiljshus översteg gränsvärdet 200 Bq/m³. På grund av kostnadsskäl genomfördes mätningar av flyktiga organiska föreningar (VOC), kvävedioxid och formaldehyd endast i ett underurval av

4 byggnaderna (vart femte småhus och vart tredje flerfamiljshus). Medelvärdet och standarddeviationen för VOC var 300 ± 50 µg/m³ och 170 ± 30 µg/m³ för småhus respektive flerfamiljshus. En särskild studie gjordes för ämnet bensen. Det visade sig att drygt hälften av småhusen hade inomhuskoncentrationer överstigande lågriskvärdet 1.3 µg/m³ (?) medan mer än hälften av flerbostadshusen hade värden under lågriskvärdet. Koncentrationerna av kvävedioxid var låga, under 10 µg/m³. Formaldehydhalterna uppmättes till 25 ± 5 µg/m³ och 20 ± 3 µg/m³ i småhus respektive flerfamiljshus. Jämförelser mellan ELIB och BETSI Enkätstudien Genom att identiskt samma frågor användes vad gäller förekomsten av besvärande miljöfaktorer och upplevda symtom vid båda undersökningarna kan adekvata jämförelser göras. I figurerna 1-4 nedan framgår utfallen. Det mest utmärkande är den stora skillnad som föreligger mellan boende i flerbostadhus och småhusboende. Detta observerades redan vid ELIBstudien och medförde att flera analyser och studier initierades. En fördjupningsstudie i ELIB-materialet visade att boende i hyreshus besvärades mer av innemiljön och rapporterade generellt fler symtom än boende i bostadsrätter och äganderätter, trots att uppmätta tekniska parametrar snarast talade för en bättre innemiljö i flerbostadshusen [1]. Boendeformens betydelser påvisades också i en Stockholmsstudie [2]. Att socioekonomiska faktorer är av betydelse för hur de boende rapporterar ohälsa framgick av en befolkningsstudie i Örebro [3]. Några fördjupningsstudier kring denna frågeställning har ännu inte presenterats för BETSI-studien. Förekomsten av besvärande drag samt instängd dålig och torr luft är signifikant lägre bland boende i flerbostadshus i BETSI-studien jämfört med utfallet i ELIB-studien vilket skulle kunna tala för en förbättrad innemiljö (figur 3). Även boende i småhusen besväras mindre av drag och passiv rök men generellt gäller att det är få av de boende i småhusen som besväras av sin boendemiljö. Boende i såväl flerbostadshus som småhus rapporterar en högre frekvens av trötthet vid den senare studien men hänför ändå besvären i mycket ringa grad till boendemiljön. Det är frestande att därför knyta detta fynd till allmänt ökade krav och stress i vardagslivet.

5 Figur 1. Prevalens av ofta besvärande miljöfaktorer med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus ( ) respektive småhus ( ) i BETSIundersökningen. Figur 2. Prevalens av ofta förekommande symtom med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus ( ) respektive småhus ( ) i BETSIundersökningen.

6 Figur 3. Prevalens av ofta besvärande miljöfaktorer med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus i BETSI-studien ( ) respektive ELIB-studien ( ). Figur 4. Prevalens av ofta förekommande symtom med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus i BETSI-studien ( ) respektive ELIB-studien ( ).

7 Tekniska resultat Fuktskador Vid en jämförelse mellan ELIB- och BETSI-studierna är utfallet för flerfamiljshusen tämligen likartad, medan utfallet för småhusen i BETSIstudien visar högre värden, vilket talar för en ökning av antalet fuktskador (Figur 5). I Figur 5 redovisas frekvensen av fuktskador, exklusive i badrum, för småhus och flerfamiljshus uppförda t o m Resultatet är dock svårtolkat genom att olika definitioner på fuktskada använts i undersökningarna. Ange kriterierna. Figur 5 Jämförelse över tid av fuktskadefrekvensen. [4]. I slutet av 1980-talet introducerades en ny typ av ytterväggskonstruktion, den oventilerade och odränerade s.k. enstegstätade konstruktionen. Runt sekelskiftet blev denna konstruktion allt mer populär i såväl småhus som flerfamiljshus. Genom mätning av fuktkvoten i yttergipsen och gränserna 15% ej risk, 15-19% risk och 19% fuktskada fann man i BETSI-

8 studien att risk + fuktskada förelåg i ca 90% av småhus (uppskattat antal), och i ca 50% av flerfamiljshus (uppskattat antal) [4]. Ventilation Jämförelser mellan BETSI och ELIB-studien visar endast på marginella skillnader över den studerade tidsperioden för såväl småhus som flerbostadshus. Drygt 80 % av småhusen och ca 60 % av flerbostadshusen har fortfarande specifikt ventilationsflöde som underskrider normen (Figur 6). Den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) omfattar flerbostadshus och lokaler enligt förordning 1991:1273. För fastigheter som genomgått OVK är det stora flertalet installationer helt eller delvis godkända med undantag för fastigheter uppförda före 1960, där ett underkännande för ca 10% förekommer. Figur 6. Fördelningen av ventilationsflödet i luftomsättningar/timme från BETSI och ELIB (Stymne, personlig korrespondens) OK? Förklara vad planen betyder!

9 Temperatur och relativ luftfuktighet Fördelningen av temperatur och relativ luftfuktighet inomhus i BETSistudien redovisas i figurerna 7 och 8. För jämförelse anges även medel-och medianvärden från ELIB-studien. Medeltemperaturen har ökat med ca 0,5 C under tidsperioden. Vissa skillnader ses för den relativa luftfuktigheten men dessa beror sannolikt på olikheter i innetemperatur och uteluftens fuktinnehåll. Figur 7. Fördelning av medeltemperatur inomhus enligt BETSI-studien för småhus och flerbostadshus. (Stymne, personlig korrespondens)

10 Figur 8. Fördelning av medelvärden för relativ luftfuktighet inomhus enligt BETSI-studien för småhus och flerbostadshus (Stymne, personlig korrespondens) Kemiska ämnen Mätningar av radongashalten utfördes redan på 1950-talet och under i en landsomfattande studie. Det går dock inte att jämföra värden från dessa studier med resultaten från ELIB- och BETSI-studierna, eftersom mätperiodens längd varierat avsevärt, från några minuter till två veckor. Radon mättes i ELIB-studien med spårfilmsmetoden under en tidsrymd på tre månader under perioden oktober -15 maj och i BETSI-studien med radondosor under uppvärmningssäsongen under fler än 62 dygn. I ELIBstudien skattades antalet småhus med radonhalt överstigande dåvarande gränsvärde på 400 Bq/m³ från till och bostäder i flerfamiljshus från till Antalet bostäder med radonhalt överstigande 200 Bq/m³ skattades till för småhus respektive lägenheter i flerbostadshus. Gränsvärdet har halverats sedan ELIB-studien och i BETSI-studien skattades antalet småhus över nuvarande gränsvärdet till och bostäder i flerfamiljshus till KOLLA!

11 Vid den kemiska analysen av VOC identifierades och kvantifierades de 10 mest förekommande ämnena i luftproven. Vidare beräknades summan av alla VOC, det s.k. TVOC-värdet (Tabell 1). TVOC-värden från BETSIstudien för byggnader uppförda under olika tidsintervall jämförs där så är möjligt med värden från ELIB-studien. I de flesta intervall har koncentrationerna sjunkit, vilket kan bero på att tid förflutit och att nyare byggnadsmaterial genom produktutveckling har lägre emissioner. Tabell 1. TVOC-koncentrationen i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall. Jämförelser visas mellan värden från ELIBoch BETSI-studierna. Samtliga värden angivna i µg/m³. Typ av byggnad BETSI ELIB Småhus före ± ± ± 230*/*** ± ± 50** ± ± 40 - Småhus totalt 300 ± ± 180*** Flerbostadshus före ± ± ± 40* ± ± 50** ± ± 90 - Flerbostadshus totalt 170 ± ± 40 Småhus och flerbostadshus 230 ± 30 - * I ELIB-undersökningen ingick alla byggnader uppförda före 1960 till ** I ELIB-undersökningen ingick byggnader uppförda ***För ett småhus uppmättes TVOC till µg/m³. Om medelvärdet för småhus uppskattas utan detta extremvärde fås resultatet 380 µg/m³.

12 Kvävedioxid mättes inte i ELIB-studien varför jämförelser över tid inte kan göras. Data från BETSI-studien visade låga värden för småhus men något högre värden för flerfamiljshusen, som oftare ligger centralt i tätorter med tätare biltrafik än i småhusområden (Tabell 2). Tabell 2. Koncentrationen av kvävedioxid (µg/m³) i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall enligt BETSI-studien. Typ av byggnad BETSI Småhus före ± ± ± ± ± 2 Småhus totalt 7 ± 1 Flerbostadshus före ± ± ± ± ± 3 Flerbostadshus totalt 13± 2 Småhus och flerbostadshus 10 ± 1

13 Mätningar av formaldehydkoncentrationen visar på skenbart stigande värden över den aktuella tidsperioden (Tabell 3). I allt väsentligt har samma analysmetod använts medan provtagningstiderna skiljer sig väsentligt. I ELIB-mätningarna användes en provtagningstid på ca 28 dygn, vilket kan ha lett till ytmättnad i provtagningsutrustningen. Motsvarande tid i BETSI-studien var 1-3 dygn. Under tiden mellan studierna har halten avspaltningsbar formaldehyd från limmade träprodukter succesivt minskat genom produktutveckling, frivillig produktprovning. och regler för import och saluförande av limmade träprodukter från Kemikalieinspektionen [5]. Tabell 3. Koncentrationen av formaldehyd i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall. Jämförelser görs mellan värden från ELIB- och BETSI-studierna. Samtliga värden angivna i µg/m³. Typ av byggnad BETSI ELIB Småhus före ± ± 7 14 ± 3* ± ± 3** ± ± 2 - Småhus totalt 25 ± 5 14 ± 2 Flerbostadshus före ± ± 12 7 ± 3* ±3 9 ± 2** ± ± 8 - Flerbostadshus totalt 16 ± 5 7 ± 2 Småhus och flerbostadshus 20 ± 3 - * I ELIB-undersökningen ingick alla byggnader uppförda före **I ELIB-undersökningen ingick byggnader uppförda

14 Referenser [1] Andersson K, Högberg H, Waller N. Effect of non-technical factors on perception of indoor air quality and climate. Results of the ELIB study. In: Maroni M, editor. Healthy Buildings 95. Milano: 1995: [2] Engvall K, Norrby C. Upplevt inomhusklimat i Stockholms bostads bestånd. USK rapport 1992:4. [3] Andersson K, Fagerlund I, Ydreborg B. Betydelsen av socioekonomiska förhållanden, levnadsvanor, attityder och boendeform för registrerad och rapporterad ohälsa i olika bostadsområden. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Rapport MM 11/2003. Formas och Vårdalstiftelsen: Projektnummer: [4] Åberg O. Moisture and mould problems a threat against sustainable buildings. The BETSI study in Sweden. Sustainable Buildings, Helsinki, [5] Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Kemikalieinspektionen Statens institut för byggnadsforskning Tolstoy N, Borgström M, Högberg H, Nilsson J. Bostadsbeståndets tekniska egenskaper, ELIB-rapport nr 6, TN:29, Statens institut för byggnadsforskning, Norlén U, Andersson K (red). Bostadsbeståndets inneklimat, ELIB-rapport nr 7, TN:30, Statens institut för byggnadsforskning, 1993.* Boverksrapporter (BETSI) Så mår våra hus redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning mm, Boverket 2009.** Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa resultat från projektet BETSI, Boverket 2009.** Teknisk status i den svenska bebyggelsen resultat från projektet BETSI, Boverket 2010.** * Tillgänglig vida Publikationer. ** Tillgänglig via

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.102-108. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Den farliga innemiljön. Kjell Andersson

Den farliga innemiljön. Kjell Andersson Den farliga innemiljön Kjell Andersson Massmedia skriver ofta om farliga ämnen i innemiljön. Är det överdrivet? Vilka vetenskapliga belägg finns för möglets farlighet? Hur hanterar man akuta miljölarm

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Inomhusklimatet i bostadsområdet Skarpnäcksfältet i Stockholm. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Rapport MM 7/2008 Kjell Andersson, Inger Fagerlund,

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Förslag till ett uppföljningssystem för inomhusmiljön

Förslag till ett uppföljningssystem för inomhusmiljön Förslag till ett uppföljningssystem för inomhusmiljön Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analyser

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25 ÅTGÄRDSRAPPORT Anticimex Energideklaration SE-QE-Energi-SD-700, bil 2, Åtgärdsrapport, utg 7 2009-03-16 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Skoghem 21 Byggnadens adress: Skoghemsvägen 2 A, 217 74 Malmö

Läs mer

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Workshop om Patientutredning vid innemiljöproblem Ordförande Robert Wålinder Sekreterare Tom Follin SWESIAQ 2005 04 28 I workshopen

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport

Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport 1/7 Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport Under delar av 2012 och hela 2013 har Einar Mattsson arbetat intensivt med att förbättra inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden.

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Göteborg den 15 mars 2004 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11

PROJEKT. Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 PROJEKT Radon i hyresrätter, redovisning av delrapport 2 2013-09-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

PROJEKT. Inspektion av städning och ventilation samt rökning på skolgård vid gymnasieskolor 2015-04-23

PROJEKT. Inspektion av städning och ventilation samt rökning på skolgård vid gymnasieskolor 2015-04-23 PROJEKT Inspektion av städning och ventilation samt rökning på skolgård vid gymnasieskolor 2015-04-23 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad inkluderas i egenkontrollen? Hur gör man? Hur vet man vad som

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BERGSTENA 7:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-07-20 Byggnadens adress: BERGSTENA LEDSGÅRDEN 1 44192 ALINGSÅS Utetemperatur: 16

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag

Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag ToM 2001-02-08 Erfarenheter av enkätanvändning i några bostadsförvaltande företag Bakgrund och syfte Innemiljövärderingen i EcoEffect grundar sig bland annat på data som erhålls genom en enkät till brukare

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Ventilation 1. Hur fungerar ventilation FT, S? 2. Vanliga problem med respektive system. 3. Vad händer med byggnader när det byts värmekälla

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks?

Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Lars Barregård Professor, överläkare Eva M Andersson Docent, statistiker Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande

Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Fastighetsbeteckning:... Datum:... :n Sida 1 av 5 Checklista för lokaler för vård och annat omhändertagande Verksamhetens namn:.. Besöksadress:

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Miljöförvaltningen. Radonvägledning

Miljöförvaltningen. Radonvägledning Miljöförvaltningen Radonvägledning 2013 Utgåva 02. 2013 09 RADONVÄGLEDNING Innehåll Steg för steg guide (börja alltid här) Gult blad - Att mäta radon i flerbostadsfastigheter Blått blad - Att kontrollera

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ESKELHEM TJULS 1:44 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-10-14 Byggnadens adress: ESKELHEM TJULS 909 62270 GOTLANDS TOFTA Utetemperatur:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer