Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden?"

Transkript

1 Anna-Lisa Lindén 1 Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden? Många människor uppger sig vara besvärade av luften inomhus. Detta gäller såväl i bostaden som på arbetsplatsen. De svenska undersökningar som hittills genomförts kring sambanden mellan ohälsa och innemiljö bygger antingen på registerdata över sjuklighet i olika typer av bostadsområden eller på självrapporterad upplevd ohälsa från personer i olika typer av bebyggelse. Ett problem med denna typ av studier är att man alltför ensidigt förleds att dra slutsatser kring sambanden mellan bebyggelsens egenskaper och rapporterad ohälsa. Ur ett sociologiskt perspektiv finns åtminstone fyra typer av fysiska och sociala faktorer som påverkar människors upplevelse av ohälsa, förutom entydigt medicinsk status. Sådana faktorer är - bostadens tekniska kvalitéer, dvs. inneklimat som kan härledas som konsekvenser av byggnadsmaterial eller tekniska installationer, - boendemiljöns omgivningskvalitéer, dvs. trafik, buller, föroreningar, sociala faktorer, - boendes livssituation och erfarenheter, dvs. upplevelser och erfarenheter från boende tidigare i livet, inkomst, arbete och möjligheter att välja bostad och boendemiljö, - livsstil, konsumtion och skötsel av bostaden. De besvär som till synes hör samman med innemiljön i den egna bostaden kan mycket väl ha en multifaktoriell bakgrund, där byggnadens kvalité och tekniska utrustning är en av flera möjliga förklarande faktorer. Helhetsperspektiv på bostaden och boendemiljön liksom helhetsperspektiv på den boendes livserfarenhet, livssituation och livsstil ger en bredare förståelse för det komplex av variabler som samverkar till upplevd ohälsa. Bostadens tekniska kvalitéer I flera svenska undersökningar har man konstaterat att mellan 2 och 6 procent av befolkningen upplever ohälsosymtom, exempelvis trötthet, huvudvärk, hosta eller irritationer i ögon, öron, näsa, hals eller på huden, som man som boende på ett eller annat sätt förknippar med inomhusmiljön. Man har närmare undersökt på vilket sätt den självrapporterade ohälsan kan hänga samman med hur husen är konstruerade när det gäller materialval, tekniska lösningar eller fuktproblem. Materialval av färger och lim kan exempelvis genom emissioner från materialen vara en orsakskälla till upplevda och konstaterade hälsoproblem. Ventilation och uppvärmning påverkar luftomsättningen, vilket påverkar koncentrationen av partiklar i inneluften. Energisparåtgärder i kombination med ventilationsutrustning och fuktskador kan vara ytterligare bidragande faktorer bakom upplevda ohälsosymtom såsom ögon/öron/näsa/halsirritationer, trötthet eller allergier, så kallade sjuka hus syndrom. De tekniska parametrarna är väl undersökta och man kan konstatera att de har betydelse för hur boende uppfattar luftkvalitén inomhus. I Stockholms-, respektive ELIB-undersökningarna fann man att cirka 4 procent av befolkningen själva rapporterade ohälsa som man förknippade med innemiljön i bostaden. I en undersökning som genomförts i Malmö rapporterades hälften så hög andel ha besvär med byggnadsrelaterad ohälsa som i de nämnda undersökningarna. 1 Miljöaktuellt, januari

2 Svårigheten är att sjuka-hus-symtom på ohälsa är vanliga och kan ha flera andra orsakskällor än konsekvenser av materialegenskaper och tekniska funktioner i bostaden. Upplevelser av ohälsa är för den enskilde individen oftast lättare att koppla samman med lätt identifierbara faktorer än med mera diffusa händelser som kan ha psykosocial bakgrund. Det kan mycket väl finnas flera andra faktorer som har betydelse för hur vi uppfattar inneklimatet i bostaden och därmed bidrar till att vi upplever sjukdomssymtom inomhus. Omgivningens boendekvalitéer Förutom byggnadens kvalité som ram för boendemiljön i den egna lägenheten finns flera andra betydelsefulla faktorer bakom hur man trivs eller vantrivs i sin lägenhet. I boendemiljöns omgivning kan finnas många faktorer som påverkar även upplevelsen av den egna bostaden. Trafikbuller och luftföroreningar utomhus kan upplevas som störande och ge sömnproblem beroende på när de inträffar under dygnet eller vilken placering i husets våningsplan lägenheten har. Om man valt sin bostad och boendemiljö för en rad positiva egenskapers skull visar det sig ofta att man har större tolerans för kvalitetsbrister i såväl byggnaden som omgivningen. I flera undersökningar har det exempelvis visat sig att sjukahus-symtom som trötthet, allergier eller andra irritationer är vanligare bland personer som bor i flerbostadshus än i småhus, trots att mätningar av inneklimatet i småhusen visat sig vara sämre än i flerbostadshusens lägenheter. Möjligheten att kunna välja både omgivning, lägenhetsstorlek och upplåtelseform är viktigt för hur väl man trivs med sitt boende, vilket sannolikt påverkar hur man uppfattar inneklimatet. Vidare har man kunnat konstatera att i lägenheter byggda under åren 1976 till 1985 har den högsta frekvensen boende med rapporterad byggnadsrelaterad ohälsa. De lägenheter i flerbostadshus som byggdes från början 1970-talet fram till mitten av 1980-talet har en högre andel nyligen invandrade hushåll jämfört med äldre och nyare lägenheter samt småhus i allmänhet. En person som flyttar till ett nytt land har sällan samma möjlighet att välja bostad på samma sätt som en som vuxit upp eller bott länge i ett land. Man har bristfällig kunskap om bostadsmarknaden i det nya landet, saknar kontakter, har otillräckligt med pengar eller är osäker på hur länge man kommer att bo i det nya hemlandet eller på den nya orten. Det tar vanligen lång tid att bestämma sig för hur man vill bo. Ju längre tid man bott i Sverige, desto mera lik svenskar blir man i sitt bostadsval. Dessa långsamma integrationsprocesser på bostadsmarknaden leder till en överrepresentation av invandrare i hyresrättslägenheter i miljonprogrammets flerbostadshus. Sambanden mellan etnisk segregation och ohälsa i bostadsområden är sedan länge väl kända i internationell forskning. Livssituation och erfarenheter Den erfarenhet och de upplevelser av bostadskvalité och boendemiljö man har från sin uppväxt och sitt tidigare liv har stor betydelse för hur man upplever hela sin vardagssituation och inte minst sitt boende senare i livet. I en undersökning i Malmö kunde man exempelvis konstatera att 6 procent av infödda svenskar rapporterade bostadsrelaterade ohälsosymtom jämfört med 4 procent av dem som var födda i andra nordiska länder. 15 procent av dem som var födda i utomnordiska europeiska länder och 17 procent som var födda i utomeuropeiska länder rapporterade ohälsa. När det man betecknar bostadsrelaterade ohälsosymtom, dvs. sjuka-hus-symtom, analyserades mera noggrant visade det sig att personer födda i utomeuropeiska länder och länder på den europeiska kontinenten dessutom hade hög andel rapporterade psykosociala ohälsosymtom. Vanliga sjukdomssymtom som trötthet, huvudvärk, irritationer i ögon, öron, näsa och hals, kan ha många och dessutom olika bakomliggande 2

3 orsaker. Upplevelser som hänger samman med invandringsmotiv och invandringssituation har exempelvis visat sig ha stor betydelse för hur man bedömer hela sin vardagssituation. Alla människor har ett mentalt bagage av erfarenheter och kunskap som avspeglar sig i reaktioner inför egenskaper i en ny livssituation. Även den nuvarande livssituationen har visat sig ha betydelse för hur vi upplever inneklimatet i våra bostäder. I undersökningen i Malmö visades att arbetslösa rapporterar en betydligt högre andel bostadsrelaterad ohälsa, 17 procent, jämfört med heltidsarbetande, 7 procent, och ålderspensionärer, 4 procent. Även den ekonomiska situationen visade sig ha betydelse för hälsan. En högre andel personer med låga inkomster rapporterade bostadsrelaterad ohälsa jämfört med personer i högre inkomstgrupper. För den enskilde individen som upplever hälsoproblem kan det vara svårt att skilja ut den ohälsa som specifikt hänger samman med bostadens egenskaper. Här krävs en annan och mera kontrollerad undersökningsmetodik för att skilja byggnadsrelaterad ohälsa från andra bakomliggande ohälsofaktorer för att kunna tydliggöra i vilken utsträckning ohälsa är relaterad till byggnadens kvalité respektive har andra orsaker. Livsstil och innemiljö Livsstilsrelaterade beteenden påverkar både egen hälsa och hur man utrustar och sköter sina vardagssysslor i den egna bostaden. I malmö-undersökningen fann man exempelvis att rökare rapporterade betydligt högre andel sjuka-hus-symtom än de som inte röker. Personer med allergiska besvär, särskilt astma och hösnuva, rapporterade högre andel personer med byggnadsrelaterad ohälsa än personer med andra typer av allergier och personer utan allergier både i stockholms- och malmöundersökningen. Redan känd ohälsa- liksom rökning, är viktiga bakomliggande faktorer för upplevd ohälsa både i den egna bostaden och i allmänhet. Heminredning och utrustning eller husdjur i den egna bostaden hänger nära samman med personlig smak och etablerade vanemönster. Mängden möbler och deras design är faktorer som sällan misstänks kunna påverka inneklimatet i bostaden. Materialval i exempelvis möbler kan likaväl som byggnadsmaterial innehålla komponenter som på skilda sätt påverkar luften inomhus. Likaså kan teknik, exempelvis belysning, TV, musikmaskiner eller datorer, enbart genom att avge värme påverka upplevelsen av fräschör i inneklimatet. Från flera undersökningar vet vi att boende i skilda generationer möblerar och utrustar sin lägenhet på olika sätt. Andelen apparater och belysningsarmatur är betydligt mera omfattande i yngre hushåll än i äldre hushåll. Dessutom använder hushåll i olika åldrar sina apparater på olika sätt. TV:n, musikmaskinen och datorn kan vara på i flera rum samtidigt under stora delar av dagen i unga hushåll, i synnerhet om det finns tonårsbarn i hushållet. Medan sådana apparater enbart är påslagna när de används i äldre hushåll. Den utrustning man har och hur man använder den är en faktor som hittills inte undersökts i relation till sjuka-hus-symtom. Skötseln av den egna bostaden är av stor betydelse för inneklimatets kvalité. Ju mera sällan man städar, ju högre frekvens av damm och partiklar samlas på golv och i inneluften. I äldre hushåll städar man oftare än i yngre hushåll. Sättet att vädra är av betydelse för inneklimatet. Variationer mellan olika hushållstyper är stora alltifrån att inte vädra alls, vädra snabbt med tvärdrag till att ständigt ha fönsterspringor öppna. Vanemönstren i sättet att sköta bostaden har även samband med hur många personer som ingår i hushållet. Enpersonshushåll städar exempelvis mera sällan än om man är flera personer i hushållet. Trångbodda hushåll använder exempelvis teknisk utrustning, våtutrymmen eller 3

4 belysning betydligt mera frekvent än hushåll med färre personer. Temperatur, luftfuktighet, och partiklar i inneklimatet påverkas, vilket kan vara en större källa till upplevda sjuka-hussymtom än bostadens byggnadskvalité i andra avseenden. Andelen trångbodda hushåll är dessutom högst i flerbostadshusens lägenheter. Där även byggnadsrelaterade ohälsotal visat sig var högst i de undersökningar som genomförts. Betydelsen av livstilsrelaterade faktorer, exempelvis val av heminredning, teknisk utrustning, husdjur liksom, städning och annat underhåll av den egna bostaden påverkar i hög grad inneklimatet. Däremot saknas fortfarande kunskap om den betydelse denna konsumtion, användning och skötsel har för det egna välbefinnandet inklusive den typ av ohälsa som man förknippar med sitt boende. Slutsatser Den kunskap om byggnadsrelaterad ohälsa som forskningen hittills presenterat är att det finns en viss andel människor som upplever ohälsosymtom som man menar har med byggnadens kvalité och teknik att göra. Ett sådant samband handlar om den påverkan på inneklimatet som alstras av fuktskador, vilka ger irritationssymtom av skilda slag. Kyla, drag, värme, partiklar är andra faktorer som har samband med upplevda sjuka-hus-symtom. Här måste man emellertid konstatera att många forskningsresultat pekar på att bostadens omgivning och inte minst boendes livsstil, beteenden i bostaden och livserfarenhet är andra bakomliggande faktorer av betydelse för upplevda sjuka-hus-problem. Genom mera forskning behöver särskilt dessa faktorer undersökas närmare för att fastställa i vilken utsträckning bebyggelsens kvalité, omgivningsegenskaper respektive de boende påverkar boendekvalitén och bidrar till ohälsosituationer i såväl sjuka som friska hus. Referenser Andersson K, Norlén U, Bostadsbeståndets inneklimat. ELIB-rapport 7. Statens institut för byggnadsforskning, Gävle. Andersson K, 2000 Helhetssyn på innemiljön. I Andersson K & G Stridh (red), Inomhusklimat Örebro Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Barmark M, Sjuka hus eller sjuka människor? Om boenderelaterad ohälsa bland malmöbor. WP 2003:2, Sociologiska institutionen, Lund. Carlsson-Kanyama A, Lindén A-L & B Eriksson, Hushållskunder på energimarknaden. Beteenden och värderingar. Rapport 181, Fms/FOI, Stockholm, 2003 & R2004:1, Sociologiska institutionen, Lund. Engvall, K, A Sociological Approach to Indoor Environment in Dwellings: Risk Factors for Sick Building Syndrome (SBS) and Discomfort. Diss. Uppsala University, Uppsala. Fyrhake L, Bandel J, Engvall K, Hedkvist P-A, Hult M & C Norrby, Stockholmsenkät om innemiljö och hälsa vad skiljer bra och dåliga flerbostadshus? Utrednings- och statistikkontoret/usk, Stockholm. 4

5 Lindén A-L, Vem bor i bostadsområdet? Bostadsutbud befolkningsstruktur förändringsmönster. Forskargruppen Boende och bebyggelse, Sociologiska institutionen, Lund. 5

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Södermanland och Västmanland

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Folkhälsomyndighetens vägledning Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten Orsaker till fukt och mögelproblem Läckage från tak, fönster, tvätt/diskmaskiner m.m. Hög luftfuktighet

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Söderman- land och Västmanland

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET

AKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT. RESULTATREDOVISNING Signalisten

NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT. RESULTATREDOVISNING Signalisten 1 NÅGRA FRÅGOR OM DITT INOMHUSKLIMAT RESULTATREDOVISNING Signalisten Fastigheten Signalisten består av tre hus, Bagartorpsringen 70, 78 och 80 där två hus, 70 och 78, står inför ombyggnad medan 80 redan

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions CamCleaner luftrenare Camfil Farr Produkt broschyr CamCleaner luftrenare Camfil Farr - clean air solutions När du en gång andats riktigt ren luft, vill du inte andas något annat. På arbetsplatser idag

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Checklista för tillsyn av förskola

Checklista för tillsyn av förskola 1 (6) Checklista för tillsyn av förskola Förskolans namn Adress Fastighetsbet Ansvarig/kontaktman Datum Närvarande Omfattning Antal barn Antal avdelningar Antal personal Lokalens byggår/f.sk öppnades UA

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Småhus - ventilation och funktionskontroll

Småhus - ventilation och funktionskontroll Småhus ventilation och Funktionskontroll Denna information finns endast som nätversion och ersätter broschyren Småhus - ventilation och funktionskontroll från 1995. Det är viktigt för vår hälsa att inomhusluften

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM. I samarbete med

ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM. I samarbete med ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM VENTILATION Varför ventilerar vi? Föra bort dålig och förbrukad luft Föra bort övertemperatur från rummet Tillförandet av ny luft är funktion av bortförandet

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning.

Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning. Stadsmiljöenkät 202 Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning. Om du råkar kryssa i fel ruta, stryk över och kryssa i rätt ruta. Frågorna i

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning

Läs mer

Förebyggande åtgärder vid sängkvalsterallergi

Förebyggande åtgärder vid sängkvalsterallergi Sängkvalsterallergi Förebyggande åtgärder vid sängkvalsterallergi Patientinformation Det är fukten som är problemet Den egna sängen är den största allergenkällan vid kvalsterallergi. De viktigaste åtgärderna

Läs mer

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Astma och Allergipolicy

Astma och Allergipolicy Servicenämndens dnr 2012-000247 Kommunstyrelsens dnr 2013-000220 Astma och Allergipolicy avseende Laholms kommuns lokaler Antagen av kommunstyrelsen den 10 september 2013 179. 2 (5) Astma- och allergipolicy

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Inomhusklimatet i bostadsområdet Skarpnäcksfältet i Stockholm. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Rapport MM 7/2008 Kjell Andersson, Inger Fagerlund,

Läs mer

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 34/2008 ÅTGÄRDSPROGRAM 1 (7) Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 Antaget av

Läs mer

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet

HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT. Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet HÄLSA OCH INOMHUSKLIMAT Du kan minska sjukfrånvaron och förbättra inomhusklimatet för dina medarbetare med rätt luftfuktighet Hälsa, inomhusklimat och luftkvalitet Bra inomhusklimat lönar sig Produktiviteten

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar

Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar Enkäten kommer att läsas maskinellt i en s.k. Skanner. Det är därför viktigt att tänka på följande när Du besvarar frågorna! Bästa sätt att markera -

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Workshop om Patientutredning vid innemiljöproblem Ordförande Robert Wålinder Sekreterare Tom Follin SWESIAQ 2005 04 28 I workshopen

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem. SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.se Förvaltningschef, Miljö- & Samhällsbyggnad: John Söderberg,

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...

Läs mer

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden Per-Olof Hallin & Jerry Nilsson Urbana studier, Malmö högskola Södertörns brandförsvarsförbund Bostadsbränder per 1 000 invånare

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel: Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 2003 - Fuktproblem i byggbranschen som kan ge problem med inomhusmiljön Torbjörn Hall Dagens kunskapslägen jft med med för 3000 år sedan lagen om spetälska på hus Gamla testamentet

Läs mer

STÄDPOLICY 2015-01-29

STÄDPOLICY 2015-01-29 Sida 1 Handling STÄDPOLICY 2015-01-29 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan 2 Tel

Läs mer

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Kjell Andersson, f.d. överläkare Arbets-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Kriterier för rekommendation av målarfärg

Kriterier för rekommendation av målarfärg Kriterier för rekommendation av målarfärg Bakgrund Många frågor från medlemmar och allmänheten till handlar om luftvägsbesvär och doftöverkänslighet som uppkommit pga emissioner från målarfärger. Vi har

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

Energi ur ett användarfokus. Lisa Ossman och Carolina Hiller

Energi ur ett användarfokus. Lisa Ossman och Carolina Hiller Energi ur ett användarfokus Lisa Ossman och Carolina Hiller ExSPerience Att mäta det omätbara ExSPerience Vision Med människan i fokus bidra till hållbara lösningar som långsiktigt kan medverka till att

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner Ventilation i byggnader Från och med den 1 januari 2014 Hälsoskydd Inomhusmiljö, buller, ventilation, luftkvalitet, fuktskador, bassängbad, objektsburen smitta mm Den livsviktiga inomhusmiljön Barn, ungdomar

Läs mer

Partiklar i inomhusluft

Partiklar i inomhusluft Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-

Läs mer