Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem"

Transkript

1 Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Workshop om Patientutredning vid innemiljöproblem Ordförande Robert Wålinder Sekreterare Tom Follin SWESIAQ I workshopen deltog 20 personer som representerande ett brett spektrum av kompetenser. Deltagarna arbetar som förvaltare, forskare, skadeutredare, sjukvårdspersonal, myndigheter, intresseorganisationer med teknisk eller medicinsk inriktning. Arbetet inleddes med en presentationsrunda. Robert redovisade ett antal programpunkter som gruppen skulle arbeta med. Dessa var: 1. Patientutredningar 2. Vem gör vad 3. Enkäter 4. Mätningar 5. SBS, prognos 6. Exempel Gruppen höll med om att detta var lämpliga ämnen. Inledning om patientutredningar Robert räknade upp ett antal modeller för patientutredningar, Yrkes- och miljömedicin i Umeå, Arbets- och miljömedicin i Stockholm och Uppsala med deras förslag till utredningar. På och finns dessa förslag till utredningsmetodiker. Dessa utredningsförslag var med i det diskussionsunderlag som skickats till dem som anmält sig till workshopen. Inledningsvis betonades att det som workshopen avsåg att behandla var den individuella patientutredningen inom hälso- och sjukvården, företrädesvis inom företagshälsovård och yrkesmedicinsk klinik. Detta till skillnad från den typ av grupputredningar (företrädesvis via enkäter) som används i själva miljöutredningen. (mer om detta i diskussionspunkten om enkäter, se nedan). Därefter följde en diskussion som spände över samtliga föreslagna ämnen. Nedan har ett försök gjorts att sammanfatta eller koncentrera inläggen till ett antal citat som i huvudsak speglar debatten. Inga djupa motsättningar förekom, sannolikt beroende av att deltagarna var mer än normalt kunniga inom området. sid 1 av 5

2 Patientutredningar, forts Syftet med utredningen är att något skall bli bättre. Åtgärder kan prövas utan att man har vetenskapligt underlag. Går det bra har vi lyckats samband behöver inte alltid bevisas (även om just sambandsbedömning mellan miljö och sjuklighet är yrkesmedicins vanligaste uppgift). Utgångsläget bör vara att inte ifrågasätta patientens besvär, vilket har en stark psykologisk effekt (positiv), även om ingen sjukdom kan fastställas eller fel i huset hittas. -Vissa försäkringskassor godtar inte sjukskrivning på grund av sjuka hus. Läkarna på försäkringskassorna bör samarbeta med allergologer. En enskild patient som söker för symtom eller misstänkt inomhusrelaterad sjuklighet på en läkarmottagning måste utredas avseende annan sjuklighet. Ett viktigt krav är att inte missa annan behandlingsbar sjukdom, t.ex. ämnesomsättningsrubbning eller blodbrist. Ofta finns det inte någon (av skolmedicinen) påvisbar sjukdom ( frisk patient ) och inga påvisbara tekniska fel på huset. Detta skapar problem i bedömningen om det ändå finns tidssamband mellan besvär och vistelse i huset och inga påvisbara fel har visats på huset. Då bör även psykosociala problem kartläggas, men oftast som sista utredning efter det att teknisk besiktning och medicinsk utredning inte givit någon tillfredsställande förklaring till upplevda besvär. Vem gör vad? Nödvändiga utredningar är dels exponeringsbedömningen, dels utredningen om människan är sjuk. Det är fråga om två olika slags utredningar. Det är skillnad på ansvarsområden för den tekniska miljöutredningen och den medicinska patientutredningen. Den tekniska bedömningen är en del i sambandsbedömningen mellan miljö och ohälsa. Men man måste också vara försiktig med att kräva kostsamma renoveringsåtgärder, åtminstone inte utan att ha ordentligt underlag. Den medicinska utredningen å andra sidan måste följa regler för patientarbete, bla hälso- och sjukvårdslagen, när legitimerad sjukvårdspersonal arbetar. Detta innebär då ett ansvar för omhändertagande, diagnossättande och att inte missa viktiga differentialdiagnoser. Besvären/symtomen i ett sjukt hus är ospecifika och kan då även bero på andra sjukdomstillstånd, t.ex. i ämnesomsättning eller allergier. Mätningar Största problemet är att det är svårt att värdera mätresultaten. Mät inte i onödan utan bara när det behövs och med klara frågeställningar. Mätningar kan framkalla oro. Information är viktig för att undvika oro. Som underlag hade artikeln om mätstrategi i sjukahussammanhang från Yrkes- och miljömedicin i Örebro skickats till seminariedeltagarna (se nedan). sid 2 av 5

3 Vad är SBS och vad är prognosen? Det s.k. sjuka-hus syndromet är ju definierad endast på gruppnivå och är egentligen en diagnos på ett hus (sjukt hus med inomhusmiljöproblem) eller snarare en kartläggning av en grupp boendes/anställdas reaktioner på denna boende/arbetsmiljö. Det frågades om vilken diagnos som borde sättas för besvär i ett sjukt hus. Man kan i diagnoskoderna (ICD10) välja en sk symtomdiagnos, t.ex. trötthet, huvudvärk. Andra menar (se t.ex. utredningsförslaget från Umeå) att man bör sträva efter specifika sjukdomsdiagnoser såsom astma, rinit och dermatit och att beskriva försämringen av dessa sjukdomar i den aktuella miljön. Vissa problem finns med bedömningen av sambandet mellan symptom och fel på huset. I utredningsförslaget från Arbets- och miljömedicin i Uppsala finns en 4-fältstabell där utfallet från husbesiktningen kopplas till utfallet i en individuell patientutredning, med kommentar. Bra hus Dåligt hus Frisk patient Sannolikt inte Sannolikt Patient med sjukdom som ger ökad känslighet Sannolikt inte Svårtolkat Det går ofta ej att göra en helt vetenskapligt förankrad bedömning av samband på individplanet. Det påpekades att det mesta arbetet görs med bristande vetenskapligt underlag Enkäter Robert visade enkätformulär framtaget av medicinargruppen i SWESIAQ. Enkäten är avsedd att användas av läkare och läggs därför inte ut på hemsidan. Den börjar närma sig slutfinishen för innehåll och utformning. Så småningom skall den lämnas ut till de medicinska klinikerna. En möjlig framtida användning av enkäten blir att användas för ett gemensamt dataunderlag, primärt för de yrkesmedicinska klinikerna, för att kartlägga och beskriva sjukdomsbilden hos patienterna med inomhusmiljöproblem. En sådan databas skulle också kunna användas för andra sambandsanalyser avseende inomhusmiljöfaktorer och ohälsa. Möjlighet till uppföljning och longitudinell dataanalys finns också. -För att tydliggöra att detta formulär är avsett att användas för individuella patientutredningar föreslogs att kalla det frågeformulär. Detta till skillnad från de enkäter som används för gruppundersökningar. Problem uppstår när enkäter avsedda för gruppundersökningar används för att bedöma hälsoläget hos personerna i huset, speciellt individuella ställningstaganden och kanske även hälsorådgivning. Det borde gå att använda (samma) enkätfrågor avsedda för gruppundersökningar vid frågor till den enskilde patienten. Det är en stor principiell skillnad att utreda en enskild patient avseende dennas sjukdomar och besvär och att screena boendemiljön på gruppnivå. Många av de enkäter som används i inomhusmiljöutredningar har som huvudsyfte att finna brister i miljön och bör då bara användas på gruppnivå. Man bör tänka på hur medicinska data från enkäter hanteras i en inomhusmiljöutredning. Medicinska uppgifter kan vara känsliga och skall normalt lyda under sekretessregler. En sid 3 av 5

4 Enkäter, forts konsultfirma som inhämtar medicinsk information lyder inte under sekretess men det gör aktörer inom hälso- och sjukvården. En annan aspekt är vilket ansvar man tar för de medicinska fynden. Har man kompetens och möjlighet att utreda allvarliga sjukdomssymtom vidare? När man använder enkäter bör syftet tydliggöras (inte minst för den som distribuerar och tolkar den!): i) Grupp eller individ. Är det statistik/gruppundersökning som avses eller är det ett medicinskt underlag för bedömningen av en enskild patient? ii) Fel/(diagnos) på huset eller (fel)/diagnos på människan/orna. Används enkäten primärt för att hitta fel i husen (dvs. de boende används som indikatorer på fel i huset) eller är syftet primärt att hitta besvär/sjukdomssymtom hos människorna i husen (dvs. som underlag när t.ex. företagshälsovården ska bestämma vilka undersökningar som behövs, t.ex. pricktest vid allergi, hudbesvär, blodprov eller lungfunktionsundersökning vid luftvägsbesvär)? Eftersom sjukahusbesvär är ospecifika och härrör från ett flertal organsystem kan enkäter användas för att ge vägledning om vilka tekniska brister, t.ex. luktproblem vid fuktskada eller dålig luftomsättning, som behöver åtgärdas. Det behövs i regel helt andra frågor för en medicinsk differentialdiagnostik av t.ex. allergier och reumatiska sjukdomar än vad som används för att påvisa komfortproblem och upplevda tekniska brister i ett hus, t.ex. dålig luft av otillräcklig ventilation. Örebroenkäterna, som finns att läsa på Yrkes- och miljömedicins hemsida (nedan), är exempel på enkäter som är avsedda för gruppundersökningar och som primärt använder människornas upplevelse som indikator för fel på byggnaden. Till enkäterna finns bruksanvisningar och referensdata för att underlätta användandet och tolkningen. Dessa enkäter är i princip tillgängliga för alla aktörer på inomhusmiljöområdet att kunna använda i utredningar. Det formulär/(enkät) som medicinargruppen inom SWESIAQ tagit fram är avsett att enbart användas inom sjukvården. Det är utformat för den enskilda patienten och för att kartlägga dennas sjukdomsbild. Formuläret ska underlätta patientutredningen med sjukhistoria, annan sjuklighet och vilka exponeringar den enskilda patienten varit utsatt för, både tidigare och aktuella. Fördelarna med detta standardiserade formulär är att det underlättar läkarundersökningen, minskar risken att glömma viktiga delar av utredningen samt möjliggör en samordnad bedömning av patienter med inomhusmiljöproblem över landet. Idag finns stora skillnader i utredningsgång och policy vid dessa patientutredningar. Robert frågade gruppen hur de upplevt arbetet i workshopen. Ingen tyckte att något hade missats. sid 4 av 5

5 Bilaga Ett tillägg till stycket Enkäter. Vid bearbetning av anteckningarna från denna workshop den 16/8-05 föreslogs följande 4- fältstabell som ett förtydligande till ovan nämnda indelning av enkäter/formulär. En 4-fältstabell, enkäter/formulär vid innemiljöproblem Patientundersökning Individ T.ex. det av SWESIAQs medicinargrupp framtagna formuläret Grupp T.ex. folkhälsoundersökningar, arbetsplatsundersökningar Miljöundersökning T.ex. en anställds arbetsbeskrivning T.ex. Örebroenkäterna, Stockholms innemiljöenkät Underlag/referenser som underlag för diskussionen Utredningsförslag Kjell Andersson, Göran Stridh. Byggnader med störningar i inomhusklimatet-en utredningsmodell. AMA-nytt. Mark hus 2/90. Arbetsmiljöverket. Handlingsplan för att hantera sjuka-hus-problem. AV Arbets- och miljömedicin i Stockholm. Hälsobesvär av inomhusmiljön-faktabladets text med referenser (denna länk fungerar bara ibland när jag testar.) 254.aspx Yrkes och miljömedicin i Umeå. Omhändertagande och utredning av patienter med besvär som misstänks bero på brister i inomhusmiljön. Lennart Friis och Dan Norbäck. Rapport från Arbets- och miljömedicin, Uppsala. Byggnadsrelaterade överkänslighetsbesvär. Sjuka hus syndromet. Rapport 2, Robert Wålinder och Lennart Friis. Rapport från Arbets- och miljömedicin, Uppsala. Medicinsk utredning av inomhusrelaterad ohälsa. Rapport 5, Örebroenkäterna MM-enkäterna från Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro aspx Kemisk-tekniska mätningar Kjell Andersson, Göran Stridh, Lars Ekberg och Ingemar Samuelsson. Kemiska, mikrobiologiska och partikelmätningar-hjälpmedel eller big business? Bygg och teknik 5/04. sid 5 av 5

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Vägledning vid inomhusmiljöproblem

Vägledning vid inomhusmiljöproblem RÅDGIVANDE REFERENS Vägledning vid inomhusmiljöproblem I samband med att inomhusmiljörelaterade problem uppmärksammas är det av stor vikt att hantering och dokumentation sker systemetiskt för att säkerställa

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

SWESIAQ-MODELLEN - EN METOD FÖR BÄTTRE INNEMILJÖUTREDNINGAR. Anders Lundin Centrum för Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting

SWESIAQ-MODELLEN - EN METOD FÖR BÄTTRE INNEMILJÖUTREDNINGAR. Anders Lundin Centrum för Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting SWESIAQ-MODELLEN - EN METOD FÖR BÄTTRE INNEMILJÖUTREDNINGAR Anders Lundin Centrum för Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting anders.lundin@sll.se, tfn 08-12337176 Hälsoskyddsnätverket 19 november

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Arbets- och miljömedicin Uppsala Rapport nr 5/2010 Arbets- och miljömedicin Uppsala Remitterande läkares syn på kontakten med Arbets och miljömedicin och det framtida samarbetet Frida Wålinder Sammanfattning En enkät sändes till 66 läkare

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Patientstatistik 2012

Patientstatistik 2012 Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Allmän bakgrund... 2 Vad är byggnadsrelaterad ohälsa?... 3 Faktorer i inomhusmiljön som ofta diskuteras i samband med byggnadsrelaterad ohälsa... 3 Utredningsprinciper

Läs mer

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. vårdinrättningar MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund

Läs mer

Patientstatistik 2014

Patientstatistik 2014 Patientstatistik 2014 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Alkistis Nalbanti Rapport 2015 : 06 ISBN: 978-91-88361-00-4 Sammanfattning 1 Titel: Patientstatistik 2014, Arbets-

Läs mer

Patientstatistik 2015

Patientstatistik 2015 Patientstatistik 2015 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Författare: Carolina Bigert Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti Statistiker, CAMM Stockholm Rapport 2016:05 ISBN: 978-91-88361-06-6

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars PAGE 1 Byggnadsteknik den 20 mars Vad visste vi då? (1985 Örebrokonferensen) Klagomål på inomhusmiljön/upplevd ohälsa Det finns ett väl känt samband mellan vad som i dagligt tal kallas en fuktig byggnad

Läs mer

manual arbetsmiljö - basenkät

manual arbetsmiljö - basenkät arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Hälsa och Inomhusmiljö

Hälsa och Inomhusmiljö Hälsa och Inomhusmiljö Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Juli 2009 Hälsa och inomhusmiljö Sammanfattning Ett flertal hälsoproblem kan misstänkas ha samband med brister i inomhusmiljön. Det

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

manual arbetsmiljö - basenkät

manual arbetsmiljö - basenkät arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Reviderad och uppdaterad augusti 2012 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com,

Läs mer

PM för bedömning av byggnadsrelaterad ohälsa hos barn (BRO-barn)

PM för bedömning av byggnadsrelaterad ohälsa hos barn (BRO-barn) VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING PM för bedömning av byggnadsrelaterad ohälsa hos barn (BRO-barn) Rev. 2015-06-02. Foto: Matton PM för bedömning av byggnadsrelaterad ohälsa hos barn (BRO-barn) Det är inte

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

manual sjukvårdsinrättningar

manual sjukvårdsinrättningar sjukvårdsinrättningar MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Arbets- och miljömedicin Uppsala Rapport nr 4/2010 Arbets- och miljömedicin Uppsala Vad tyckte våra patienter? Enkätundersökning av patienterna som remitterats till Arbets och miljömedicin under 2008 Frida Wålinder Sammanfattning En enkät

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013 Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

I motionen föreslås att landstinget ska

I motionen föreslås att landstinget ska PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-05-19 LKD 02384 54 Motion - Policy för exponering av elektriska fält (Lf) Bakgrund Gunvor G Ericson, Mihkel Nömm, Sten E Karlsson och Lena Ilhag (mp) lämnade 2002-06-04 in

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Bilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats

Bilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats Bilaga 2 Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats Skola Al Mustafa Aspnässkolan Barkarbyskolan Berghemsskolan Björkebyskolan Fastebolskolan Fjällenskolan Högbyskolan Iljansbodaskolan Internationella

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Utvärdering av läkarbesök och förstadagsanmälan av frånvaro hos anställda i Omsorgsförvaltningen, Värnamo Kommun

Utvärdering av läkarbesök och förstadagsanmälan av frånvaro hos anställda i Omsorgsförvaltningen, Värnamo Kommun Utvärdering av läkarbesök och förstadagsanmälan av frånvaro hos anställda i Omsorgsförvaltningen, Värnamo Kommun Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademien vid Göteborgs Universitet 2007/2008.

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare

Läs mer

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm

REMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen Hélène Runsten, 010-119 63 13 REMISS 1 (1) Datum Diarienummer 2014-11-06 51406-2014 Regelrådet Remiss med anledning av ändring i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen REMISS 1 (1) Diarienummer Regelrådet Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Bifogat

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

manual kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen

manual kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är vanliga. Såväl

Läs mer

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

STOCKHOLMS VÄG MOT HÄLSOMÄSSIGT HÅLLBARA HUS 3H PROJEKTET

STOCKHOLMS VÄG MOT HÄLSOMÄSSIGT HÅLLBARA HUS 3H PROJEKTET SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-05-13\dagordning\tjänsteutlåtande\10.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-04-28 MHN 2009-05-13 p Roger Corner

Läs mer

Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden?

Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden? Anna-Lisa Lindén 1 Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden? Många människor uppger sig vara besvärade av luften inomhus. Detta gäller såväl i bostaden som på arbetsplatsen. De svenska undersökningar

Läs mer

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö 12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner

Läs mer

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär Förslag 00006 Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer Intervju eller frågeformulär Medicinsk Teknik & Informatik, Yrkesmedicinska kliniken Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Läs mer

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. skolor och förskolor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån 1 (5) 2013-03-25 M 2012-1313 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån Föreläggande med vite om att åtgärda fuktskador Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer