En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

Transkript

1 Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Det regnar ute. Avståndet mellan Stockholm och Uppsala är 67 km. Hej, sa Petronella. Blanda 2 dl socker med 1 dl vetemjöl. Härtill är jag nödd och tvungen. Ovanstående meningar är naturligtvis ingen text eftersom det inte finns några som helst samband mellan meningarna. Grundförutsättningen för en text är förstås att det finns en enhetlig och sammanhängande tankegång bakom. För att tydligare visa hur ett antal ord, meningar och stycken tillsammans blir en text tar jag en utredande text om hur problemet med sjuka hus ska lösas, alltså hus som av olika anledningar påverkar hälsan för dem som bor där. När skribenten har bildat sig en uppfattning om sina läsare och bestämt vad syftet med texten är kan själva skrivandet ta sin början. Observera att alla skribenter givetvis inte arbetar på exakt samma sätt; det som tas upp här är en generell bild av hur det går till. Till att börja med måste man få klart för sig vilket det stora sammanhanget är som man vill uttrycka. En text kan inte börja i detaljerna, det gör läsaren förvirrad. Efter att ha funderat över vad han redan kan i ämnet och läst in sig på en del användbart material bestämmer sig skribenten för att han i stora drag vill säga följande: det finns många problem med sjuka hus en del sådana är lättare att åtgärda, en del är svårare de förstnämnda har kända orsaker, de sistnämnda okända kända orsaker är bl.a. vissa skadliga ämnen i materialet, fukt, ventilation för att komma åt de mer svåråtgärdade fallen måste mer forskning till med stöd i denna forskning kan man vidta förebyggande åtgärder några sådana åtgärder är väl beprövade metoder, god materialkunskap, underhåll och förändring av de boendes beteende. Naturligtvis kan skribenten inte bara utveckla var och en av punkterna ovan till varsin mening, sätta ihop dessa och tro att han har fått ihop en text; detta blir endast något bättre än de hoprafsade meningarna i början av detta avsnitt. Det bästa är ofta att göra någon form av tankekarta eller träddiagram över huvuddelarna, de som ska utgöra textens skelett. Skribenten skissar upp följande: 1

2 Sjuka hus-problemet Två huvudgrupper Lätta att åtgärda: De med kända orsaker Svåra att åtgärda: De utan kända orsaker Vissa skadliga ämnen Fukt, ventilation m.m. Forskning krävs Förebyggande åtgärder Beprövade metoder används God materialkunskap Underhåll Boendes beteende Skribenten bestämmer sig för att utgå från detta skelett och kastar sig ut i skrivandet. I många fall är det bäst att nu skriva på och låta tankarna löpa relativt fritt. I början av textproduktionen mår nämligen texten bäst av att få fritt spelrum; det är först senare som man ska gå in och stryka, komprimera, ändra etc. Det första resultatet är förstås en skiss. Efter en del ändringar och omskrivningar har skribenten ett första utkast som ser ut så här: Förslag på hur ska vi komma till rätta med sjuka hus version 1 Det förekommer i alltför hög omfattning att byggnader inte uppfyller måttet på en sund och hälsosam inomhusmiljö. Mellan fem tusen och niohundra tusen svenskar utsätts dagligen för ett hälsofarligt inomhusklimat. De drabbade uppvisar symptom som allergier, utslag, hosta, mental trötthet, och huvudvärk. Två orsaker har under de senaste åren kunnat beläggas, formaldehyd från spånskivor och ammoniak från golvutjämningsmassa (flytspackel). I dag har påverkan från dessa ämnen eliminerats, men trots det fortsätter problemen med sjuka hus. I många byggnader kan man konstatera felaktigheter som leder till brister i inomhusklimatet vilka i förlängningen även kan påverka folks hälsa negativt. Det kan gälla fuktskador, ej fungerande ventilation och dålig lukt. Brister som dessa vållar tekniskt inga direkta problem och kan relativt lätt åtgärdas. Svårigheten ligger snarare i att bli varse om de drabbade byggnaderna. Upplysningar till de sakkunniga från en uppmärksam allmänhet är en viktig länk i kartläggningen av drabbade byggnader. Den ur åtgärdssynpunkt svårare gruppen är hus som vållar problem för de boende, men där man inte kan finna orsakerna. Detta förhållande motiverar ökade forskningsinsatser, för om vi skall komma till rätta med de sjuka husen måste orsakerna kartläggas. Forskningen måste även ges tid. Nya material och byggmetoder utan erfarenhetsförankring har tillämpats, både vad gäller nyproduktion och renovering. Vi behöver återinföra den erfarenhetsrelaterade tekniken i kombination med småskalig teknik. 2

3 Vi kan dock inte enbart titta framåt och förlita oss på forskning och ny teknik. Många svar kan vi finna i byggnadshistorien i form av väl beprövade byggmetoder med naturliga material som alltid givit en sund miljö. Dessa byggmetoder har under utvecklingens gång tvingats ge vika för snabbare, mera kostnadseffektiva metoder. Många av de äldre metoderna, som till exempel byggande med tjock, tung stomme, upplever i dag en renässans. Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. Beställaren har mycket stora möjligheter att inför projekteringen ställa de krav som krävs för att erhålla förutsättningar för ett sunt hus. En omsorgsfull projektering av kunniga projektörer som strävat efter goda helhetslösningar borgar för en sund inomhusmiljö. Att en byggnad är sund då den är ny behöver inte betyda att den kommer att så förbli. De tekniska systemen, i synnerhet ventilationen, kan genom bristfälligt underhåll med tiden bli i sådant skick att inomhusklimatet försämras kraftigt. Sådana brister förhindras genom en god och effektiv förvaltning och ett löpande underhåll. Slutligen har också beteendet hos de boende stor betydelse. Lämpligt anpassad vädring, god städning och noggrann skötsel av våtrum är viktiga faktorer för en hälsosam miljö. Sanering av byggnader kostar miljarder. Vård och övriga medicinska kostnader tillkommer. De höga kostnaderna samt människors lidande gör att vi inte har råd att misslyckas då vi bygger. Vi måste helt enkelt komma till rätta med de sjuka husen. Det första utkastet av texten är bra som just utkast, men texten är långt ifrån färdig. Skribenten låter några kolleger läsa igenom den och komma med kommentarer och förslag till förbättringar. De har då följande synpunkter: I stycke 4 skriver du om den ur åtgärdssynpunkt svårare gruppen, vilket tyder på att det finns flera grupper av sjuka hus. I stycke 2 och 3 handlar det väl om sjuka hus som beror på kända orsaker och är lätta att åtgärda, medan det i stycke 4 9 handlar om de svåråtgärdade sjuka husen som beror på okända orsaker? I så fall är det mycket lättare för läsaren om du redan i början av texten förklarar att dessa två huvudgrupper finns, annars blir det förvirrande. Stycke 4: är de nya materialen och metoderna resultat av forskningen? Har de nya materialen och metoderna varit bra? Sista meningen i stycket tyder på att de inte varit det. Vad menar du med svar i andra meningen stycke 5? I stycke 6 och 7 är fokuseringen oklar. Är det projektörens och beställarens roller som är huvudtemat för styckena? Vill du ha sagt att deras materialkunskaper måste förbättras? Uttryck i så fall det i en huvudmening till stycke 6. Stycke 7: om min fråga om huvudtemat stämmer bör du ta med beställaren i sista meningen. Stycke 9: Vad vill du egentligen föreslå? Skall de boendes beteende förändras/förbättras? I så fall: hur och av vem? Det stora sammanhanget handlar väl om att forskningen skall blottlägga verkliga orsaker som man sedan direkt kan peka på och därför åtgärda, precis som dem du nämner i stycke 3

4 1 och 2? Från och med stycke 5 talar du väl om förebyggande åtgärder? Det bör i så fall klargöras i texten, kanske som en särskild mening efter övergångsmeningen i stycke 5. Då måste du vidta en del följdåtgärder i de följande meningarna. Det största problemet med texten, som också uppmärksammas i den första kommentaren, är att skribenten hoppar över några led i sin tankestruktur. Om vi ser på tankekartan igen kan vi se att han hoppar direkt från den övergripande rubriklådan, Sjuka hus-problemet, till den vänstra lådan i fjärde raden, Vissa skadliga ämnen. Detta gör att läsaren inte ser tankestrukturen klart för sig. Förutom dessa övergripande textkommentarer har kollegerna också en del mindre anmärkningar på ord, stavning etc. Skribenten läser själv igenom texten ytterligare några gånger och arbetar därefter om den utifrån kollegernas kommentarer och egna funderingar. Denna text, där tillägg och ändringar står med kursiv stil, är resultatet: Förslag på hur vi skall komma till rätta med sjuka hus version 2 Det förekommer i alltför hög omfattning att byggnader inte uppfyller måttet på en sund och hälsosam inomhusmiljö. Mellan fem tusen och niohundra tusen svenskar utsätts dagligen för ett hälsofarligt inomhusklimat. De drabbade uppvisar symptom som allergier, utslag, hosta, mental trötthet, och huvudvärk. De sjuka husen kan delas in i två huvudgrupper: sådana där de sjukdomsalstrande orsakerna är kända och sådana där de inte är det. Kända orsaker är normalt lätta att åtgärda. Sådana är till exempel vissa ämnen i material, fuktskador och installationer som inte fungerar. Två skadliga ämnen har under de senaste åren kunnat beläggas: formaldehyd från spånskivor och ammoniak från golvutjämningsmassa (flytspackel). I dag har påverkan från dessa ämnen eliminerats, men trots det fortsätter problemen med sjuka hus. I många byggnader kan man konstatera felaktigheter som leder till brister i inomhusklimatet vilka i förlängningen även kan påverka folks hälsa negativt. Det kan gälla fuktskador, ej fungerande ventilation och dålig lukt. Brister som dessa kan tekniskt sett relativt lätt åtgärdas. Svårigheten ligger snarare i att fastställa att byggnader drabbats. Upplysningar till de sakkunniga från en uppmärksam allmänhet är en viktig länk i kartläggningen av drabbade byggnader. Den ur åtgärdssynpunkt svårare huvudgruppen är hus som vållar problem för de boende, men där man inte kan finna orsakerna. Om vi skall komma till rätta med de sjuka husen måste orsakerna kartläggas. Därför krävs det forskning som en första åtgärd. Forskningen måste även ges tid. Nya material och byggmetoder har nämligen tillämpats i storskaliga serier, både vad gäller nyproduktion och renovering, utan att man haft någon erfarenhet av vilken verkan de har på längre sikt. Vi behöver återinföra den på byggforskning erfarenhetsrelaterade tekniken i kombination med småskalig teknik. Vi kan dock inte enbart titta framåt och förlita oss på forskning och ny teknik: förebyggande åtgärder är också viktiga. Många problem kan undvikas genom att ta vara på erfarenheter från byggnadshistorien i form av väl beprövade byggmetoder med naturliga material som alltid givit en sund miljö. Dessa byggmetoder har under utvecklingens gång tyvärr tvingats ge vika för snabbare, mera kostnadseffektiva metoder. Många av de äldre metoderna, till exempel byggande med tjock, tung stomme, upplever i dag en renässans. 4

5 Beställarens och projektörens kunskaper är också betydelsefulla ur förebyggande synpunkt. Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. Beställaren har mycket stora möjligheter att inför projekteringen ställa de krav som krävs för att erhålla förutsättningar för ett sunt hus. En omsorgsfull projektering av kunniga beställare och projektörer som strävat efter goda helhetslösningar borgar för en sund inomhusmiljö. Att en byggnad är sund då den är ny behöver inte betyda att den kommer att så förbli. De tekniska systemen, i synnerhet ventilationen, kan genom bristfälligt underhåll med tiden bli i sådant skick att inomhusklimatet försämras kraftigt. Sådana brister förhindras genom en god och effektiv förvaltning och ett löpande underhåll. Slutligen har också beteendet hos de boende stor betydelse. En broschyr med information om betydelsen av lämpligt anpassad vädring, god städning och noggrann skötsel av våtrum för en hälsosam miljö kan till exempel sammanställas och distribueras. Sanering av byggnader kostar miljarder. Vård och övriga medicinska kostnader tillkommer. De höga kostnaderna samt människors lidande gör att vi inte har råd att misslyckas då vi bygger. Vi måste helt enkelt komma till rätta med de sjuka husen. Genom tilläggen och ändringarna framgår strukturen i texten avsevärt tydligare. Lägg märke till hur texten följer tankekartans uppbyggnad på ett sätt som inte är lika tydligt i den första versionen. Lägg också märke till att varje stycke börjar med en mening som klart och tydligt visar vad som är huvudtemat för stycket. En sådan mening kallas huvudmening, och den är mycket viktig för att läsaren snabbt i varje stycke ska få en generell bild av vad stycket vill säga. 5