SPRÅK- OCH SKRIVRÅD. Richard Nordberg. ARC, Akademiskt resurscentrum CAS, Centrum för akademiskt skrivande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SPRÅK- OCH SKRIVRÅD. Richard Nordberg. ARC, Akademiskt resurscentrum CAS, Centrum för akademiskt skrivande"

Transkript

1 SPRÅK- OCH SKRIVRÅD Richard Nordberg ARC, Akademiskt resurscentrum CAS, Centrum för akademiskt skrivande

2 Innehåll TEXTKOMPOSITION... 1 HUVUDMENINGEN STYCKETS VIKTIGASTE MENING... 6 TEXTBINDNING... 6 Referensbindning... 6 Tematisk bindning... 8 Konnektivbindning... 8 TERMINOLOGI... 8 INKONSEKVENS I ANVÄNDNINGEN AV SVENSKA OCH ENGELSKA... 9 SPRÅKRIKTIGHET Satsradning Ordföljd i bisats, särskilt att-sats Ofullständiga meningar Oklar syftning ORDVAL Samt eller och? Det missbrukade ordet man Några uttryck där betoningen avgör betydelsen Ge = leda till, resultera i Jämfört med eller än? Gemensam, underförstådd orddel TUNGA, OTYMPLIGA SYNONYMER SAMBANDSSIGNALER ATT FÖRBÄTTRA EN TEXT ARBETE STEG FÖR STEG KONTROLLISTA FÖR SKRIBENTER LITTERATURLISTA MED TIPS FÖR SPRÅK OCH SKRIVANDE... 29

3 Språk- och skrivråd Språkråden i detta häfte är generella och gäller alla typer av formella texter som skrivs inom akademi och näringsliv. Vissa saker som tas upp här, t.ex. det om tunga, otympliga synonymer, gäller även talad framställning. För mer utförliga språkråd rekommenderas skrivhandböcker och skrivregler, se listan på s. 29. Textkomposition Den kanske viktigaste grundförutsättningen för att en text ska mottas på rätt sätt av läsaren är att den är logisk och strukturerad. Textkompositionen är alltså central, och i synnerhet textbindningen (se avsnittet Textbindning, s. 6 ff). En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Det regnar ute. Avståndet mellan Stockholm och Uppsala är 67 km. Hej, sa Petronella. Blanda 2 dl socker med 1 dl vetemjöl. Härtill är jag nödd och tvungen. Ovanstående meningar är naturligtvis ingen text eftersom det inte finns några som helst samband mellan meningarna. Grundförutsättningen för en text är förstås att det finns en enhetlig och sammanhängande tankegång bakom. För att tydligare visa hur ett antal ord, meningar och stycken tillsammans blir en text tar jag en utredande text om hur problemet med sjuka hus ska lösas, alltså hus som av olika anledningar påverkar hälsan för dem som bor där. När skribenten har bildat sig en uppfattning om sina läsare och bestämt syftet med texten kan själva skrivandet ta sin början. Observera att alla skribenter givetvis inte arbetar på exakt samma sätt; det som tas upp här är en generell bild av hur det går till. Till att börja med måste skribenten få klart för sig vilket det stora sammanhanget är som hon eller han vill uttrycka. En text kan inte börja på detaljnivå om inte läsaren är extremt insatt i vad det hela handlar om. Efter att ha funderat över vad hon redan kan i ämnet och läst in sig på en del användbart material bestämmer sig skribenten för att i stora drag säga följande: det finns många problem med sjuka hus en del sådana är lättare att åtgärda, en del är svårare de förstnämnda har kända orsaker, de sistnämnda okända kända orsaker är bl.a. vissa skadliga ämnen i materialet, fukt, ventilation för att komma åt de mer svåråtgärdade fallen måste mer forskning till med stöd i denna forskning kan man vidta förebyggande åtgärder några sådana åtgärder är väl beprövade metoder, god materialkunskap, underhåll och förändring av de boendes beteende. Naturligtvis kan skribenten inte bara utveckla var och en av punkterna ovan till varsin mening, sätta ihop dessa och tro att hon har fått ihop en text; detta blir endast något bättre än 1

4 de hoprafsade meningarna i början av detta avsnitt. Det bästa är ofta att göra någon form av tankekarta eller träddiagram över huvuddelarna, de som ska utgöra textens skelett. Skribenten skissar upp följande tankekarta: Sjuka hus-problemet Två huvudgrupper Lätta att åtgärda: De med kända orsaker Svåra att åtgärda: De utan kända orsaker Vissa skadliga ämnen Fukt, ventilation m.m. Forskning krävs Förebyggande åtgärder Beprövade metoder används God materialkunskap Underhåll Boendes beteende Skribenten bestämmer sig för att utgå från detta skelett och kastar sig ut i skrivandet. I många fall är det bäst att nu skriva på och låta tankarna löpa relativt fritt. I början av textproduktionen mår nämligen texten bäst av att få fritt spelrum; det är först senare som man ska gå in och stryka, komprimera, ändra etc. Det första resultatet är förstås en skiss. Efter en del ändringar och omskrivningar har skribenten ett första utkast som ser ut så här: Förslag på hur ska vi komma till rätta med sjuka hus version 1 Det förekommer i alltför hög omfattning att byggnader inte uppfyller måttet på en sund och hälsosam inomhusmiljö. Mellan fem tusen och niohundra tusen svenskar utsätts dagligen för ett hälsofarligt inomhusklimat. De drabbade uppvisar symptom som allergier, utslag, hosta, mental trötthet, och huvudvärk. Två orsaker har under de senaste åren kunnat beläggas, formaldehyd från spånskivor och ammoniak från golvutjämningsmassa (flytspackel). I dag har påverkan från dessa ämnen eliminerats, men trots det fortsätter problemen med sjuka hus. I många byggnader kan man konstatera felaktigheter som leder till brister i inomhusklimatet vilka i förlängningen även kan påverka folks hälsa negativt. Det kan gälla fuktskador, ej fungerande ventilation och dålig lukt. Brister som dessa vållar tekniskt inga direkta problem och kan relativt lätt åtgärdas. Svårigheten ligger snarare i att bli varse om de drabbade byggnaderna. Upplysningar till de sakkunniga från en uppmärksam allmänhet är en viktig länk i kartläggningen av drabbade byggnader. Den ur åtgärdssynpunkt svårare gruppen är hus som vållar problem för de boende, men där man inte kan finna orsakerna. Detta förhållande motiverar ökade forskningsinsatser, för om vi skall komma till rätta med de sjuka husen måste orsakerna kartläggas. Forskningen 2

5 måste även ges tid. Nya material och byggmetoder utan erfarenhetsförankring har tillämpats, både vad gäller nyproduktion och renovering. Vi behöver återinföra den erfarenhetsrelaterade tekniken i kombination med småskalig teknik. Vi kan dock inte enbart titta framåt och förlita oss på forskning och ny teknik. Många svar kan vi finna i byggnadshistorien i form av väl beprövade byggmetoder med naturliga material som alltid givit en sund miljö. Dessa byggmetoder har under utvecklingens gång tvingats ge vika för snabbare, mera kostnadseffektiva metoder. Många av de äldre metoderna, som till exempel byggande med tjock, tung stomme, upplever i dag en renässans. Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. Beställaren har mycket stora möjligheter att inför projekteringen ställa de krav som krävs för att erhålla förutsättningar för ett sunt hus. En omsorgsfull projektering av kunniga projektörer som strävat efter goda helhetslösningar borgar för en sund inomhusmiljö. Att en byggnad är sund då den är ny behöver inte betyda att den kommer att så förbli. De tekniska systemen, i synnerhet ventilationen, kan genom bristfälligt underhåll med tiden bli i sådant skick att inomhusklimatet försämras kraftigt. Sådana brister förhindras genom en god och effektiv förvaltning och ett löpande underhåll. Slutligen har också beteendet hos de boende stor betydelse. Lämpligt anpassad vädring, god städning och noggrann skötsel av våtrum är viktiga faktorer för en hälsosam miljö. Sanering av byggnader kostar miljarder. Vård och övriga medicinska kostnader tillkommer. De höga kostnaderna samt människors lidande gör att vi inte har råd att misslyckas då vi bygger. Vi måste helt enkelt komma till rätta med de sjuka husen. Det första utkastet av texten är bra som just utkast, men texten är långt ifrån färdig. Skribenten låter några studiekamrater och kolleger läsa igenom den och komma med kommentarer och förslag till förbättringar. De har då följande synpunkter: I stycke 4 skriver du om den ur åtgärdssynpunkt svårare gruppen, vilket tyder på att det finns flera grupper av sjuka hus. I stycke 2 och 3 handlar det väl om sjuka hus som beror på kända orsaker och är lätta att åtgärda, medan det i stycke 4 9 handlar om de svåråtgärdade sjuka husen som beror på okända orsaker? I så fall är det mycket lättare för läsaren om du redan i början av texten förklarar att dessa två huvudgrupper finns, annars blir det förvirrande. Stycke 4: är de nya materialen och metoderna resultat av forskningen? Har de nya materialen och metoderna varit bra? Sista meningen i stycket tyder på att de inte varit det. Vad menar du med svar i andra meningen stycke 5? I stycke 6 och 7 är fokuseringen oklar. Är det projektörens och beställarens roller som är huvudtemat för styckena? Vill du ha sagt att deras materialkunskaper måste förbättras? Uttryck i så fall det i en huvudmening till stycke 6. 3

6 Stycke 7: om min fråga om huvudtemat stämmer bör du ta med beställaren i sista meningen. Stycke 9: Vad vill du egentligen föreslå? Skall de boendes beteende förändras/förbättras? I så fall: hur och av vem? Det stora sammanhanget handlar väl om att forskningen skall blottlägga verkliga orsaker som man sedan direkt kan peka på och därför åtgärda, precis som dem du nämner i stycke 1 och 2? Från och med stycke 5 talar du väl om förebyggande åtgärder? Det bör i så fall klargöras i texten, kanske som en särskild mening efter övergångsmeningen i stycke 5. Då måste du vidta en del följdåtgärder i de följande meningarna. Det största problemet med texten, som också uppmärksammas i den första kommentaren, är att skribenten hoppar över några led i sin tankestruktur. Om vi ser på tankekartan igen kan vi se att hon hoppar direkt från den övergripande rubriklådan, Sjuka hus-problemet, till den vänstra lådan i fjärde raden, Vissa skadliga ämnen. Detta gör att läsaren inte ser tankestrukturen klart för sig. Förutom dessa övergripande textkommentarer har kamraterna och kollegerna också en del mindre anmärkningar på ord, stavning etc. Skribenten läser själv igenom texten ytterligare några gånger och arbetar därefter om den utifrån kommentarerna och egna funderingar. Denna text, där tillägg och ändringar står med kursiv stil, är resultatet: Förslag på hur vi skall komma till rätta med sjuka hus version 2 Det förekommer i alltför hög omfattning att byggnader inte uppfyller måttet på en sund och hälsosam inomhusmiljö. Mellan fem tusen och niohundra tusen svenskar utsätts dagligen för ett hälsofarligt inomhusklimat. De drabbade uppvisar symptom som allergier, utslag, hosta, mental trötthet, och huvudvärk. De sjuka husen kan delas in i två huvudgrupper: sådana där de sjukdomsalstrande orsakerna är kända och sådana där de inte är det. Kända orsaker är normalt lätta att åtgärda. Sådana är till exempel vissa ämnen i material, fuktskador och installationer som inte fungerar. Två skadliga ämnen har under de senaste åren kunnat beläggas: formaldehyd från spånskivor och ammoniak från golvutjämningsmassa (flytspackel). I dag har påverkan från dessa ämnen eliminerats, men trots det fortsätter problemen med sjuka hus. I många byggnader kan man konstatera felaktigheter som leder till brister i inomhusklimatet vilka i förlängningen även kan påverka folks hälsa negativt. Det kan gälla fuktskador, ej fungerande ventilation och dålig lukt. Brister som dessa kan tekniskt sett relativt lätt åtgärdas. Svårigheten ligger snarare i att fastställa att byggnader drabbats. Upplysningar till de sakkunniga från en uppmärksam allmänhet är en viktig länk i kartläggningen av drabbade byggnader. Den ur åtgärdssynpunkt svårare huvudgruppen är hus som vållar problem för de boende, men där man inte kan finna orsakerna. Om vi skall komma till rätta med de sjuka husen måste orsakerna kartläggas. Därför krävs det forskning som en första åtgärd. Forskningen måste även ges tid. Nya material och byggmetoder har nämligen tillämpats i storskaliga serier, både vad gäller nyproduktion och renovering, utan att man haft någon erfarenhet 4

7 av vilken verkan de har på längre sikt. Vi behöver återinföra den på byggforskning erfarenhetsrelaterade tekniken i kombination med småskalig teknik. Vi kan dock inte enbart titta framåt och förlita oss på forskning och ny teknik: förebyggande åtgärder är också viktiga. Många problem kan undvikas genom att ta vara på erfarenheter från byggnadshistorien i form av väl beprövade byggmetoder med naturliga material som alltid givit en sund miljö. Dessa byggmetoder har under utvecklingens gång tyvärr tvingats ge vika för snabbare, mera kostnadseffektiva metoder. Många av de äldre metoderna, till exempel byggande med tjock, tung stomme, upplever i dag en renässans. Beställarens och projektörens kunskaper är också betydelsefulla ur förebyggande synpunkt. Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. Beställaren har mycket stora möjligheter att inför projekteringen ställa de krav som krävs för att erhålla förutsättningar för ett sunt hus. En omsorgsfull projektering av kunniga beställare och projektörer som strävat efter goda helhetslösningar borgar för en sund inomhusmiljö. Att en byggnad är sund då den är ny behöver inte betyda att den kommer att så förbli. De tekniska systemen, i synnerhet ventilationen, kan genom bristfälligt underhåll med tiden bli i sådant skick att inomhusklimatet försämras kraftigt. Sådana brister förhindras genom en god och effektiv förvaltning och ett löpande underhåll. Slutligen har också beteendet hos de boende stor betydelse. En broschyr med information om betydelsen av lämpligt anpassad vädring, god städning och noggrann skötsel av våtrum för en hälsosam miljö kan till exempel sammanställas och distribueras. Sanering av byggnader kostar miljarder. Vård och övriga medicinska kostnader tillkommer. De höga kostnaderna samt människors lidande gör att vi inte har råd att misslyckas då vi bygger. Vi måste helt enkelt komma till rätta med de sjuka husen. Genom tilläggen, strykningarna och ändringarna framgår strukturen i texten mycket tydligare. Lägg märke till hur texten följer tankekartans uppbyggnad på ett sätt som inte är lika klart i den första versionen. Lägg också märke till att varje stycke börjar med en mening som klart och tydligt visar vad som är huvudtemat för stycket. En sådan mening kallas huvudmening, och detta behandlas mer i nästa avsnitt. 5

8 Huvudmeningen styckets viktigaste mening En text består ju normalt sett av flera olika textstycken. I varje textstycke är det viktigt att läsaren snabbt får klart för sig vad som är huvudinnehållet i detta stycke. Efter styckets första mening skall läsaren kunna sätta en etikett eller rubrik på stycket. En sådan etikettmening kallas styckets huvudmening och skall alltså ge det stora, övergripande sammanhanget för hela stycket. Ett gott exempel på detta är detta stycke från texten om sjuka hus som förekom i föregående avsnitt: Beställarens och projektörens kunskaper är också betydelsefulla ur förebyggande synpunkt. Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. I huvudmeningen sägs tydligt och klart att det i detta stycke är beställarens och projektörens kunskaper som behandlas, och att det som sägs i stycket har med förebyggande åtgärder att göra. I version 1 av samma text såg det ju ut så här: Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. Här är det inte lika klart vad som står i fokus i stycket. Goda huvudmeningar binder också på ett elegant sätt ihop föregående stycke med det nyss påbörjade, genom att både syfta bakåt (genom t.ex. ordet också i det första textexemplet ovan) och peka framåt mot det stycke som just inletts. Tydliga huvudmeningar har också den fördelen att en läsare som har ont om tid kan begränsa sig till att läsa textens huvudmeningar och därmed se textens stora drag. Textbindning Textbindning kallas den gren av språkvetenskapen som studerar hur en text hänger ihop och får sammanhang, vilket är något av det viktigaste när du skriver en text. En text kan ju inte, som vi såg tidigare, bara bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar. Nej, för att flera meningar ska kunna betraktas som en text måste det finnas någon form av textbindning. Man brukar räkna med tre huvudtyper av textbindning: referensbindning, tematisk bindning och konnektivbindning. Referensbindning När skribenten använder sig av ord som på något sätt anknyter till samma ämnesområde talar man om att texten har god referensbindning. Skribenten kan t.ex. upprepa vissa ord eller använda synonymer som visar att det är ett visst ämne som behandlas. En annan variant är att använda flera olika ord som alla hör till samma ämnesområde. Som exempel kan du studera nedanstående bilder. 6

9 Överst till vänster ser du hela textstycket obearbetat. Överst till höger har jag med fet stil och i rött markerat alla ord och uttryck i stycket som har med operativsystemet Windows Server 2008 R2 att göra. Vissa syftar direkt på systemet medan andra syftar på delar av systemet eller saker som förknippas med systemet. Nere till vänster är så alla ord och uttryck som har med effektivitet att göra markerade med blå kursiv stil. Som synes i bilden nere till höger är nästan hälften av alla ord i stycket sådana som har med något av dessa två områden att göra, vilket också gör stycket mycket tydligt fokuserat och väl sammanhållet. Det är lätt för läsaren att snabbt förstå att stycket handlar om hur operativsystemet kan användas för att företaget skall bli mer effektivt. 7

10 Tematisk bindning Tematisk bindning handlar mera om hur meningarna i texten är uppbyggda. Sammanhanget i texten uppstår genom att flera meningar i följd är uppbyggda på liknande sätt; det redan kända (tema) kommer först i meningen och den nya informationen (rema) kommer sedan. Remat i en mening utgör dessutom ofta temat i nästa. I och med att en mening alltid hänger ihop med både den föregående och den efterföljande skapas en sammanhängande textväv. Som exempel kan vi här använda det färdiga första stycket om Volvos och Renaults elbil som du finner längre fram i häftet (s. 23). Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Här är den tematiska bindningen tydlig i alla meningsövergångar. Varje mening inleds med något som är redan känt för läsaren medan ny information läggs i andra delen av varje mening. Det som är ny information i en mening blir redan känd information i nästa: genereras ur vätgas. Vätgasen lagras Vätgasen omvandlas till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar Konnektivbindning En lite svårare textbindningsmetod är konnektivbindningen. Denna bindningstyp är mer avancerad och kan inte bara skapa sammanhang mellan meningar utan också mellan stycken. Skribenten måste till skillnad från de tidigare två bindningstyperna, som är mer självklara genom flitigt skrivande lära in konnektivbindningen, och den tar längre tid att behärska. Detta beror på att man nu uttrycker mer subtila sammanhang, såsom tillägg, motsättning, konsekvens o.d., Dessa sammanhang förtydligas enklast genom ett antal ord, uttryck och konstruktioner. Konnektiverna, eller sambandssignalerna, är många, nästan obegränsade, och sönderfaller därför i en mängd undergrupper. Du hittar en samling av de vanligaste i tabellen Sambandssignaler längre fram (s. 19). Där ser du också vilka sammanhang de olika konnektiverna uttrycker samt exempel på hur de används. Terminologi I all sakprosa (facktexter) är en tydlig och konsekvent terminologi central för förståelsen och tydligheten. Detta är inte minst viktigt inom naturvetenskap och teknik. Det gäller främst begrepp och termer som är betydelsetunga för innehållet, textens nyckelord. Grundregeln är att skribenten skall vara konsekvent och besluta sig för en viss term om han menar samma sak vilken av flera synonyma termer man väljer kan ibland kvitta, men man ska vara konsekvent. Man kan alltså själv välja om en företeelse är ett synsätt, ett koncept, ett tänkesätt, och om olika delar av denna företeelse är processer, metoder eller modeller. Men håll dig sedan konsekvent till den term du har valt. Kolla upp vilken term som är lämplig om 8

11 du är osäker! Vänd dig till en ämnes- eller en terminologiexpert (t.ex. från TNC se nedan). En bra handbok i detta sammanhang är Basord i våra fackspråk (se litteraturlistan på s. 29). När du vänder dig till icke-experter eller experter inom en annan del av ingenjörsvetenskapen måste du också vara medveten om att termer och begrepp betyder olika saker inom olika discipliner. Detta kan illustreras av följande exempel, hämtat från den användbara databasen Rikstermbanken (http://www.rikstermbanken.se/rtb/mainmenu.html). Det till synes okomplicerade ordet struktur har hela 22 olika betydelser i olika discipliner! Här är några av dem: samband mellan de artiklar som en produkt eller annan sammansatt artikel är uppbyggd av (logistik); bergarts (eller jords) utseende och fysiska särdrag (geologi); storhet som anger i vilken utsträckning enskilda fyllmedelskorn bildar kedjeformiga aggregat (plast- och gummiteknik); egenskap innebärande geometrisk anordning av de smådelar, partiklar, varav ett ämne är uppbyggt, t.ex. porös struktur, makrostruktur, mikrostruktur, kristallstruktur (betongteknik). Även när skillnaderna är små detaljer kan det vara förvirrande för läsare inom andra ämnesområden! TNC, Terminologicentrum, är Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk. Hit kan man vända sig i terminologifrågor, främst via deras webbplats (www.tnc.se). Inkonsekvens i användningen av svenska och engelska Att KTH-studenter är osäkra på vilka termer som ska användas på engelska och svenska är ingen nyhet, men i och med att fler och fler vanliga människor använder tekniken blir det allt viktigare med svenska facktermer, eftersom dessa är mer genomskinliga, alltså lättare att genomskåda betydelsen av än motsvarande term på engelska. Vissa engelska termer kommer naturligtvis in i språket som lånord utan att förändras, men det är också viktigt att upprätthålla en svensk terminologi. KTH:s språkpolicy säger bl.a. följande: KTHs strävan är att studenter när de examineras på grundnivå (kandidatexamen eller högskoleingenjörsexamen) har utvecklat en viss grad av fackspråkskompetens i huvudsak på svenska och passiv fackspråkskompetens på engelska. Ambitionen är att examinerade civilingenjörer och arkitekter, som antagits med svenska som grundläggande behörighet, har utvecklat fackspråkskompetens på både svenska och engelska, det vill säga är parallellspråkiga. Svenskt fackspråk ska skapas och vidmakthållas inom alla KTHs forskningsoch utbildningsområden vid sidan av det engelska fackspråket. Lärare bör sträva efter att i sin undervisning på svenska använda och lära ut svenska facktermer och i samarbete med kolleger inom och utanför KTH skapa svenska facktermer för nya företeelser. Behovet av termer på svenska måste naturligtvis styras av vilka man vänder sig till. I ett dokument som man vet bara ska läsas av erfarna ingenjörer med samma eller högre kompetens än en själv inom området är det förmodligen bara slöseri med tid att anstränga sig för att 9

12 hitta bra termer på svenska, men i en allmän text som vänder sig till gemene man är det absolut nödvändigt! Därför skulle jag vilja komma med följande tips och råd: Använd inte engelska termer bara av slentrian. Det är en alltför vanlig uppfattning att det inte finns någon term på svenska för det här. Ofta finns det termer på svenska om man verkligen anstränger sig för att hitta sådana, alternativt lansera egna välgrundade termer. Översätt inte termer ordagrant till svenska. Det kan fungera ibland, men långt ifrån alltid. Man bör inte heller bara lyfta in ett engelskt ord i ett svenskt sammanhang det kan t.ex. leda till klumpiga eller rent olämpliga formuleringar som Sedan tog vi de utdelade tasksen och utförde dem individuellt eller Denna User story bestod av fyra taskar. Använd alltså termer på svenska om du skriver på svenska. Försök att använda de etablerade termer som finns, om du hittar dem. Följ dessa råd för att smidigt komma runt problemet att ett bra svenskt ord verkligen inte finns: o Skriv t.ex. En av de mest användbara teknikerna i Scrum är det som på engelska kallas User Stories. Det kan förklaras som.... När du i fortsättningen omtalar dem med User Stories bör du skriva det inom citattecken eller med kursiv stil. o Gör egna översättningar men påpeka att det är dina översättningar, t.ex. så här: För att visa utvecklarna vad kunden vill ha skriver denna s.k. User stories eller användarberättelser (min översättning). En sådan är.... I fortsättningen kan du använda det engelska eller svenska ordet, men även här bör du använda citattecken eller kursiv stil för det engelska ordet. o Påtala tidigt i texten att du använder många engelska termer, men att du försökt använda svenska termer så långt det går. Även i detta fall är det naturligtvis viktigt att termerna förklaras! 10

13 Språkriktighet Här nedan tar jag upp de vanligaste språkfelen bland skribenter i dag. Enstaka stavfel etc. tas dock inte upp. Sådana skall ju strängt taget inte förekomma när det finns rättstavningsfunktioner i ordbehandlingsprogrammen! Apropå ordbehandlingsprogram: se till att skaffa ett ordentligt sådant det kommer du att ha ovärderlig nytta av! Gratisprogram från t.ex. Open Office håller inte samma kvalitet som Microsoft Word. Satsradning Med satsradning menas att flera fullständiga satser radas på varandra i samma mening utan något mer samband än ett komma eller ingenting alls. En fullständig sats är en sats som kan stå som en egen mening. Exempel: Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer, utan den kan vi inte lagra någon information. De två satserna på var sin sida om kommatecknet skulle kunna stå som ensamma meningar och är därför fullständiga satser. Nu har skribenten dock bara satt dem samman med ett kommatecken, vilket inte räcker. Åtgärder: 1. Gör de två satserna till två separata meningar med punkt emellan: Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer. Utan den kan vi inte lagra någon information. 2. Länka de två satserna till varandra med en konjunktion (t.ex. och, men, eller, så): Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer, för utan den kan vi inte lagra någon information. 3. Länka de två satserna till varandra med ett relativt pronomen (t.ex. som, vilken, vars) eller relativt adverb (t.ex. varför, där, när): Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer, utan vilken vi inte kan lagra någon information. Observera att den andra satsen då blir en bisats, varför ordföljden måste ändras (här ser ni att jag själv använde relativadverbet varför för att länka samman satserna till en mening!). 4. Använd semikolon i stället för komma: Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer; utan den kan vi inte lagra någon information. Ordföljd i bisats, särskilt att-sats I svenska språket är ordföljden olika i huvudsats och bisats. På senare år har det, även bland modersmålssvenskar, blivit allt vanligare, framför allt i att-bisats, att använda huvudsatsordföljd, t.ex. Ämnet jag har valt är känsligt i den meningen att det forskas fortfarande i det och nya fakta framkommer hela tiden [ ]. 11

14 Regeln är att adverbialet i bisatsen (i meningen ovan fortfarande) skall komma före verbet (alltså forskas). Meningen ovan borde alltså vara Ämnet jag har valt är känsligt i den meningen att det fortfarande forskas i det och nya fakta framkommer hela tiden [ ]. Ett annat fall av felaktig ordföljd i bisats uppstår om en mening består av en huvudsats och flera bisatser efter varandra. Då är det vanligt att skribenten delar på en av bisatserna och bäddar in en av de andra bisatserna i den första, t.ex. (bisatsinledarorden är kursiverade) Det är nämligen så att när ett flygplan passerar ljudets hastighet så krävs det en enorm ökning av energi för att över huvud taget kunna flyga. Meningen består av huvudsatsen Det är nämligen så... som sedan följs av tre bisatser, nämligen att det krävs en enorm ökning av energi, när ett flygplan passerar ljudets hastighet och för att över huvud taget kunna flyga. Felet skribenten gör är att han betraktar de två första bisatserna som en helt fristående enhet utan den överordnade huvudsatsen. Om meningen bara bestod av det som nu är de två första bisatserna skulle ju den ena vara en huvudsats och meningen skulle lyda så här: När ett flygplan passerar ljudets hastighet så krävs det en enorm ökning av energi. Observera att ordföljden är densamma som i det felaktiga exemplet ovan! Här är det alltså den andra satsen som är huvudsats. Men eftersom båda dessa satser nu underordnas en huvudsats måste ordföljden bli denna: Eller denna: Det är nämligen så att det krävs en enorm ökning av energi för att över huvud taget kunna flyga när ett flygplan passerar ljudets hastighet. När ett flygplan passerar ljudets hastighet krävs det nämligen en enorm ökning av energi för att över huvud taget kunna flyga. Det som i tvåsatsersvarianten är en huvudsats måste alltså stå först i den mening där båda är bisatser, eller så måste den sista bisatsen stå först, som i det andra exemplet. Om man gör så som i det sista fallet blir den andra satsen ( det krävs ) huvudsats. Ofullständiga meningar En fullständig sats (och alltså en fullständig mening) måste på svenska ha både subjekt och predikat, dvs. någon eller något som handlar eller utför något och något som utförs: Pelle springer. Det regnar. IT-sektionen äger. Ett vanligt förekommande men felaktigt fenomen är dock att meningar som bara innehåller ett subjekt kommer direkt efter en fullständig mening som en precisering, ett tillägg eller en kommentar till denna: 12

15 För att kunna använda en fjärrkontroll med IR-strålning krävs det att man ser den apparat man vill styra. Det vill säga att det finns en fri väg där strålningen kan färdas från fjärrkontrollen till apparaten. Åtgärder: 1. Ersätt punkten med kommatecken: För att kunna använda en fjärrkontroll med IR-strålning krävs det att man ser den apparat man vill styra, det vill säga att det finns en fri väg där strålningen kan färdas från fjärrkontrollen till apparaten. Ett tillägg som inte är en fullständig sats kan nämligen enligt svensk grammatik hängas på en annan mening och åtskiljas från den med ett komma. 2. Gör den andra meningen fullständig: För att kunna använda en fjärrkontroll med IR-strålning krävs det att man ser den apparat man vill styra. Det innebär att det finns en fri väg där strålningen kan färdas från fjärrkontrollen till apparaten. Övningar på meningsbyggnad. Korrigera följande felaktiga exempel: 1. Slutsatsen man drog var att det måste finnas tusentals objekt bortom både Neptunus och Pluto som forskare ännu inte hade hittat, dessa objekt kallades transneptuniska objekt. 2. Det fanns dock några detaljer Darwin inte kunde förklara. Varför människan var naken, dessa egenskaper anknöt han istället till det sexuella urvalet, att nakenheten skulle fresta mer. 3. Datorspel är ett fenomen som vuxit fram i drygt fyra decennier. Från 70-talets primitiva spel till dagens avancerade och realistiska spel. Från att ha varit ett smalt intresse för ett gäng inbitna anhängare till att ha blivit en av de största nöjesindustrierna. Från att inte alls få så mycket uppmärksamhet till att skyllas på det ena eller det andra. 4. På samma sätt menar kärnkraftsmotståndarna att även om inte själva elproduktionen av kärnkraft släpper ut några växthusgaser så används fossila bränslen på flera olika sätt vid framställningen av kärnbränslet, avfallshanteringen samt nedmonteringen av anläggningarna. 5. Det är dessa saker som gör skillnad i samhället och det är dessa saker som påverkar samhället. Teknologi, kreativitet, vetenskap, forskning och innovationer. Det är grunden till framtiden. Oklar syftning En av de vanligaste orsakerna till missförstånd i texter är oklar syftning. Särskild försiktighet måste iakttas vid orden det, denna, detta, föregående, nästa, följande. När du använder något av dessa måste det vara glasklart vad ordet syftar tillbaka på. Tänk också på att ordet dess alltid syftar tillbaka på ett ord i singular; om ordet man syftar tillbaka på är ett ord i plural skall man använda deras. Följande mening är alltså fel: I denna miljö har agila metoder växt fram för att underlätta utvecklingsprocessen för både projektteam och dess produktägare. Förutsatt att skribenten avser projektteamens produktägare borde det relativa pronomenet vara deras. Man kan visserligen tänka sig att projektteam är ett ord i singular; då är det rätt med dess. 13

16 Ordval För läsbarheten och förståelsen är det viktigt att i en text använda lämpliga ord. Här nedan följer tips som utreder några vanliga missuppfattningar om ord. Samt eller och? Den samordnande konjunktionen samt bör brukas med viss försiktighet. Ordet har en formell klang, vilket antagligen är orsaken till att den överutnyttjas i tekniska texter; skribenten tycker sannolikt att den låter högtidligare än det vardagligare ordet och. Nu är och och samt inte helt liktydiga. Konjunktionen och samordnar ord som är lika viktiga i sammanhanget, medan samt betyder liksom också, och därtill även. Det innebär att det som följer inte är riktigt jämställt med det föregående, ja, faktiskt kan uppfattas som en bisak. Exempel på obligatoriskt bruk av och Kungen och drottningen var närvarande vid banketten. Val av ordförande och vice ordförande. Ett företags förädlingsvärde fördelas mellan ägarna, de anställda och staten. Människan spår och Gud rår. Orsak två subjekt sammanbinds två ackusativobjekt sammanbinds tre adverbial sammanbinds två huvudsatser sammanbinds I dessa exempel vore alltså samt ett felaktigt val, eftersom drottningen, vice ordförande, staten och Gud rår kunde uppfattas som bisaker. Trots vad som sagts om innebörden av samt bör man använda den konjunktionen för att undvika störande upprepning av och, särskilt i uppräkningar där och kan skapa oklarhet om var gränsen går mellan två led. I sin bok Riktig svenska skriver den numera avlidne språkvårdaren Erik Wellander att bruket av samt bör inskränkas till de fall där särskilda skäl talar mot och. Exempel Stängningen av Barsebäck bygger på att bland andra tyska, polska och danska kolkraftverk samt ryska och tyska kärnkraftverk kan exportera el till Skandinavien. Man har snarare fokuserat på problem som rening av vattnet och luften samt olika avfallsfrågor. Sedan 1979 har ett flertal undersökningar utförts om förekomsten av elektromagnetiska fält i boende- och yrkesmiljö samt om deras effekt på hälsan. 14

17 Övning. Korrigera bruket av och eller samt där så är lämpligt: 1. Jag hade med mig hammare, skruvmejsel och hovtång; spik och skruv och fil, rasp och sandpapper. 2. Kraven berör både säkerhetsfrågor samt regler för att skydda miljön. 3. De ämnen i atmosfären som har förmågan att reflektera infraröd strålning är framför allt vattenånga, koldioxid, freon samt metan. 4. Det finns två sätt att isotopanrika uranhexafluorid: gasdiffusion samt centrifugering. 5. Förutom Södertörn har universiteten i Göteborg och Karlstad, högskolorna i Gävle, Kalmar och Skövde, Lärarhögskolan i Stockholm samt Mitthögskolan i Härnösand, Örnsköldsvik och Östersund dragit in sina utbud. Totalt har arton utbildningsprogram ställts in. 6. När kollektivtrafiken under en längre tid har fungerat så dåligt som den faktiskt gör på några av Stockholms tunnelbane- samt pendeltågslinjer, är det inte konstigt att folk väljer att skaffa bil för att ta sig till jobbet. 7. Arbetande skall kunna titta snett nedåt på skärmen i en behaglig vinkel samt skärmen skall kunna vändas och lutas lätt för att undvika reflexer. Det missbrukade ordet man Ordet man är singularis och har allmän betydelse. Det skall inte användas med olika syftningar i samma mening; precisera i stället vad du menar med man. Exempel Fel Man ställer sig faktiskt tveksam till om man har handlagt detta ärende på ett sådant sätt som man kunnat kräva av ett statligt verk. Att man i Ryssland nu börjat avverkningen på allvar kan man förstå av den ryska importen av arbetsmaskiner i branschen. Bättre Det är faktiskt tveksam till om X-verket handlagt detta ärende på ett sådant sätt som man (=allmänheten) kunnat kräva av ett statligt verk. Att ryssarna nu börjat avverkningen på allvar kan man förstå av den ryska importen av arbetsmaskiner i branschen. Övning. Korrigera bruket av man där så är lämpligt: 1. Bara för några år sedan förnekade vissa forskare existensen av global uppvärmning. I dag är man eniga om att sådan uppvärmning sker. 2. En rymdraket kan inte ta något syre från rymden. Därför måste man ha med sig syre i tankarna. 15

18 Några uttryck där betoningen avgör betydelsen I talad kommunikation kan vi ange betydelsen av uttrycken nedan med hjälp av rösten; när vi skriver saknas den möjligheten, varför uttrycken blir tvetydiga. Ett gott råd: undvik dessa och andra uttryck som är beroende av betoningen för att betydelsen skall framgå. Följande meningar kan antingen betyda a eller b: Det kom lite folk till seminariet a) Det kom en del folk i alla fall; det var inte få som kom. (antingen ordet kom eller ordet folk b) Bara ett fåtal kom (ordet lite betonat). betonat). Kapitlet är illa skrivet; man får läsa om samma sak på ett tiotal ställen. Utländska varor blir trots transportkostnaderna många gånger billigare än svenska. Resultatet var ganska bra. a) Det räcker inte med att läsa en gång (ordet om betonat). b) Samma sak upprepas på ett tiotal ställen (ordet läsa betonat). a) Utländska varor blir ofta billigare (ordet billigare betonat). b) Utländska varor blir mångdubbelt dyrare (uttrycket många gånger betonat). a) Vi var nöjda med resultatet (ordet ganska obetonat, ordet bra betonat). b) Det kunde ha varit bättre (ordet ganska betonat). Ge = leda till, resultera i I matematiken och över huvud taget sammanhang där formler förekommer används ordet ge i betydelsen leda till. Exempel Fördelningens standardavvikelse σ kan uppskattas med provgruppsspridningen (provgruppsstandardavvikelsen), som ges av S = (x 1 x) 2 + (x 2 x) (x n x) 2 = (x x x n 2 ) n(x) 2 n 1 n 1 I exemplet ovan är ordet ge riktigt använt. Men att utanför formlernas värld använda ordet ge i betydelsen leda till bör ske med viss försiktighet. Exempel Metaller som stål, och bly används i stor omfattning i samhället, vilket ger stora problem för miljön i form av avfall. Bad vid giftig algblomning kan framkalla hudirritationer, vilket givetvis ger en negativ inverkan på turismen. Detta ger att det är lätt att förstå Skriv hellre orsakar, skapar har gör 16

19 Att räkna med 10 μm per meter och grad i stället för 15 μm per meter och grad på mått A, som är 755 mm, ger för en temperaturskillnad på 3 C en längdskillnad på 0,011 mm. gör Jämfört med eller än? Använd jämfört med i samband med adjektiv i grundform, men än med adjektiv i komparativ. Exempel Svenska chefslöner är höga, men jämfört med amerikanska är de låga. Svenska chefslöner är höga, men de är lägre än amerikanska. Fel Raketmotorerna är annorlunda jämfört med förbränningsmotorer. Rätt Raketmotorerna är annorlunda än andra andra förbränningsmotorer. Separationsmetod 2 var utan tvekan en bättre Separationsmetod 2 var utan tvekan bättre separationsmetod jämfört med separationsmetod 1. än separationsmetod 1. Dagens bilmotorer är bensinsnålare jämfört med gårdagens. Dagens bilmotorer är bensinsnåla jämfört med gårdagens. Gemensam, underförstådd orddel Skrivningar av typen sön- och helgdagar är en praktisk förenkling av det otympligare söndagar och helgdagar. Detta skrivsätt är bara tillåtet då den gemensamma orddelen utgör slutet av de båda orden. Man skall alltså inte skriva idrottsmän och -kvinnor, utan i detta fall skriver man idrottsmän och idrottskvinnor. Övning. Korrigera där så är lämpligt: 1. Hur programmet skall ur- eller arta sig beror mycket på sammansättningen. 2. Urklipp från dessa träffar visas sedan för vederbörandes pojk-/flickvän. 17

20 Tunga, otympliga synonymer Grundregeln är: skriv och tala enkelt! Begrunda följande konstruktioner. Vilken är enklast och mest begriplig? Magasinet skall städas på måndag. Magasinet skall lokalvårdas på måndag. Lokalvården av magasinsbyggnaden skall äga rum på måndag. Verkställande av magasinsbyggnadslokalvården skall äga rum på måndag i nästkommande vecka. Undvik förlängda ord Det finns några sätt att göra ord onödigt långa. Undvik dessa! 1) Typen förefinnas (i stället för finnas) Andra exempel: förhöjd avgift, tillskapa, införskaffa, påfordra. 2) Tunga substantiv använd den korta varianten! frågeställning är otympligare än fråga storleksordning är otympligare än storlek målsättning är otympligare än mål träningsaktivitet är otympligare än träning behandlingsförfarande är otympligare än behandling tandvårdsverksamhet är otympligare än tandvård katastrofsituation är otympligare än katastrof beriktigande är otympligare än rättelse 3) Tunga varianter av konjunktionen om. Använd om i stället för nedanstående! med beaktande av angående beträffande för den händelse att gällande 4) Tunga verbala uttryck (använd hellre det enkla ordet!) använd betala i stället för erlägga betalning använd avvika i stället för förete avvikelser använd undersöka i stället för göra till föremål för en undersökning använd granska i stället för underkasta granskning 18

21 Sambandssignaler För att visa läsaren hur olika ord, meningar och stycken hänger ihop med varandra är sambandssignaler eller konnektiver oerhört viktiga. Här nedan ser du de vanligaste sorterade efter vilket slags samband de signalerar. tillägg även och, också därtill tillika dessutom kommer lika viktigt är vidare vad mera är ytterligare nästa för det första för det andra tilläggas kan slutligen sist men inte minst tid inledningsvis omedelbart under tiden medan samtidigt därefter före efter så snart efter ett tag småningom först sedan tidigare senare till sist jämförelse och motsättning exemplifiering och precisering däremot men emellertid dock ändå icke desto trots, trots mindre allt 19 å ena sidan å andra sidan när allt kommer omkring tvärtemot tvärtom en skillnad är i gengäld i sin tur i stället fördelarna nackdelarna på så sätt på samma sätt samtidigt (kan noteras att) liknade (resonemang) likartat (resonerar) en likartad uppfattning såsom till exempel exempelvis bland annat det vill säga illustrerar/illustreras som ett exempel på visar belyser här urskiljer sig närmare bestämt särskilt i synnerhet orsak och slutsats av detta skäl mot den bakgrunden på grund av detta orsaken är/var en förklaring till detta som en följd av härav följer följaktligen således sålunda därför resultatet blir slutsatsen blir vilket leder till det(ta) beror på anledningen är följden blir upprepning som tidigare nämnts som nämnt som jag tidigare antytt med andra ord emfas (eftertryck) det är tydligt tydligen faktum är i själva verket nämligen sammanfattning slutligen kort sagt avslutningsvis sammantaget sammanfattningsvis allmänt samband i fråga om i samband med när det gäller har att göra med (ur Siv Strömquist, Skrivboken, 1994) i detta sammanhang mot bakgrund av med hänsyn till

22 Att förbättra en text arbete steg för steg En text består av flera nivåer som har ett hierarkiskt förhållande till varandra. Orden förhåller sig till meningen som meningarna förhåller sig till textstycket, de olika textstyckena till avsnittet, de olika avsnitten till kapitlet och de olika kapitlen till hela texten. Samma enhets- och sammanhangskrav som skall ställas på det enskilda textstycket gäller också för avsnittet och kapitlet. Hur varje textstycke hänger ihop och hur textstyckena sinsemellan hänger ihop måste vara entydigt. Om sambandet inte är uppenbart måste detta alltså markeras med en klargörande formulering. I det följande presenteras ett utdrag ur en text som från början är mindre lyckat men som genom olika slags förbättringar blir mer läsvänligt och begripligt. Steg 1 Följande textstycke har två teman och måste därför delas upp i två stycken. Var? 1.1 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling. 20

23 Som du säkert märker byter texten huvudtema i mitten och kommer in på en ny aspekt. Därför är det absolut nödvändigt med ett nytt stycke där: 1.2 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började att användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling. Steg 2 Nu koncentrerar vi oss på det första stycket. En av meningarna bryter flytet och utgör ett sammanhangsbrott. Vilken? När du funnit den har du fyra alternativ: 1. Placera den i ett sammanhang där den passar; 2. Placera den inom parentes; 3. Placera den i en fotnot; 4. Stryk den. 2.1 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Den tredje meningen verkar något avvikande och bryter logiken mellan beskrivningen av tanken och hur vätgasen omvandlas till energi. Ofta sätts korta avvikelser från den röda tråden inom parentes, men om man sätter alltför mycket text inom parentes blir det störande, vilket visas här: 2.2 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. (Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte.) Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som 21

24 vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Därför väljer vi alternativ ett och ser om vi kan passa in meningen i ett sammanhang där den hör bättre hemma. Till att börja med tar vi bort meningen inom parentes. Nu har vi åstadkommit bättre flyt i texten: 2.3 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Steg 3 Nu tittar vi på det andra stycket. Även här har vi ett mycket tydligt sammanhangsbrott: den understrukna meningen. 3.1 Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började att användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling. Om vi tar bort den, hänger texten bättre ihop: 3.2 Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling. Steg 4 Detta stycke tar ju upp negativa aspekter, storleken och kostnaden. Eftersom den meningen vi tog bort ur det första stycket (se 2.2 och 2.3), Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte, faktiskt också tar upp en negativ aspekt, kunde vi pröva med att föra in den någonstans i detta stycke: 4.1 Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är dessa celler för stora och dyra. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte. Vad som behövs är teknisk utveckling. 22

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Hur man skapar elevvänlig text

Hur man skapar elevvänlig text Hur man skapar elevvänlig text Jenny Sylvin Helsingfors universitet 7.4.2015 1 Vad ska skolböckerna göra? 7.4.2015 2 1 Samband: Kohesion och koherens Koherens = de djupt liggande innehållssamband som bildar

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta 1 Skrivandets tre faser tänka skriva bearbeta 2 Att tänka på innan du börjar skriva: Vad är ditt syfte med texten, vad ska mottagarna tycka, veta och göra? Vilka är dina mottagare? Hur är deras situation,

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Skrivar. verkstad. hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE

Skrivar. verkstad. hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE Skrivar verkstad hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE Skrivarverkstadens skrivguide De texter du skriver under utbildningen ska vara välskrivna. För att göra det kan du inte

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

SKRIVHANDLEDNING. Klarspråk på Kronofogden

SKRIVHANDLEDNING. Klarspråk på Kronofogden SKRIVHANDLEDNING Klarspråk på Kronofogden Innehåll Varför klarspråk?... 3 Utgå från läsaren... 4 Börja med det viktigaste... 6 Strukturera din text... 7 Tänk på tonen... 9 Tala till läsaren... 11 Skriv

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Handbok i konsten att köpa översättningar

Handbok i konsten att köpa översättningar Handbok i konsten att köpa översättningar Innehåll Varför översätta? 4 Vad är en bra översättning? 5 Att välja språkföretag 6 Tänk flerspråkigt från början 8 Inför din förfrågan 10 När du kontaktar språkföretaget

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen

Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen Är jeans singular eller plural? Vad säger de nya kurs- och ämnesplanerna?

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER Framför dig ligger en manual för YA:s webbskribenter. Tanken med manualen är att den ska hjälpa dig att skriva bra webbtexter, enligt vissa allmänna principer. Den

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Ersätta text, specialtecken och formatering

Ersätta text, specialtecken och formatering 11 Ersätta text, specialtecken och formatering Möjligheten att söka igenom dokumentet och byta ut tecken, ord, textstycken, formatering, specialtecken (t.ex. sidbrytning) och annat är faktiskt mycket mer

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom :

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom : Grupprespons Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom : Men sen kom USA med Baker och Able och de var dom första amerikanska djuren som var I rymden och överlevt men lite innan det hände

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Enkäten skickades till en lärare/skola i Vi7 (olika ämnen), som bad en grupp ettor fylla i. Enkäten är alltså ett stickprov. Kicki Häggblom 2015 När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Hösten

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm Användarhandbok (testsite http://www.pahlm.com/dynapahlm/ Förord DynaPahlm är levererat tillsammans med din webbplats från KM-Företagsutveckling. DynaPahlm är ett Content Management System (CMS), fritt

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet. Välj bort om du vill Om du är nöjd med att ha din e-post på nätet, kan du lugnt hoppa över detta avsnitt. Har du tid och tycker att det är roligt, kan du testa att använda e-postprogrammet Windows Live

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Optik Smart Eyes AB, Kyrkogatan 18, 411 15 Göteborg Ombud: advokaten S. E., Advokatfirman E. AB, Stora Nygatan 31, 411 08 Göteborg

Optik Smart Eyes AB, Kyrkogatan 18, 411 15 Göteborg Ombud: advokaten S. E., Advokatfirman E. AB, Stora Nygatan 31, 411 08 Göteborg MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:19 2008: Datum 2010-06-30 Dnr C 20/09 KÄRANDE Glasögonfabriken i Göteborg AB, c/o Glasögonfabriken i Sverige AB, Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman

Läs mer

Skrivacv.comSkrivacv.comSkrivacv.c omskrivacv.comskrivacv.comskrivac v.comskrivacv.comskrivacv.comskriv acv.comskrivacv.comskrivacv.

Skrivacv.comSkrivacv.comSkrivacv.c omskrivacv.comskrivacv.comskrivac v.comskrivacv.comskrivacv.comskriv acv.comskrivacv.comskrivacv. Skrivacv.comSkrivacv.comSkrivacv.c omskrivacv.comskrivacv.comskrivac v.comskrivacv.comskrivacv.comskriv acv.comskrivacv.comskrivacv.comsk Att skriva CV och Personligt brev rivacv.comskrivacv.comskrivacv.com

Läs mer

Skrivguide. Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide. Du-tilltal. Skriv kortfattat och aktivt. Dela in texten i stycken

Skrivguide. Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide. Du-tilltal. Skriv kortfattat och aktivt. Dela in texten i stycken Skrivguide Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide Webbplatsen goteborg.se är till för att medborgarna ska få svar på sina frågor. Därför ska texterna ha läsarperspektiv. Svaren ska vara enkla att

Läs mer

1. Uppdateringsmodul (CMS)

1. Uppdateringsmodul (CMS) Innehåll 1. Uppdateringsmodul (CMS)... 2 2. Artiklar... 3 2.1 Upprätta din första artikel... 4 2.2 Skapa innehåll i artikeln... 5 2.2.1 RUBRIK I ARTIKELN:... 5 2.2.3 INFOGA BILDER:... 7 2.2.4 CELLER...

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Version September 2014. Utskriftsbeställning

Version September 2014. Utskriftsbeställning Version September 2014 Utskriftsbeställning ) Kort om Byggnet Access Byggnet Access är ett internetbaserat dokumenthanteringssystem för bygg- och fastighet- samt industriprojekt. Eftersom mappstruktur

Läs mer

Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären

Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären Öppna en ny arbetsbok genom att gå upp i Arkivmenyn och där välja Nytt ange Arbetsbok. Eller klicka på knappen för ny arbetsbok. Du skall nu göra en kalkyl för ett

Läs mer

År 7 - Tema Kommunikation

År 7 - Tema Kommunikation År 7 - Tema Kommunikation Mål i svenska år 7 Mål att läsa minst en valfri bok att skriva klart påbörjad berättelse med deckarens berättarteknik att skriva en argumenterande text att lära dig vissa grammatiska

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Kursvärderingsenkät i KI Survey 150406

Kursvärderingsenkät i KI Survey 150406 1 Kursvärderingsenkät i KI Survey 150406 Hur kan jag använda en enkätmall i KI Survey? I verktyget KI Survey finns färdiga mallar för kursvärderingsenkäter. Mallarna har skapats av KI Survey- administratörer

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Besviken på din nya apparat?

Besviken på din nya apparat? Tips för konsumenter Besviken på din nya apparat? Är felet kanske bruksanvisningens? Har du hittat den? Har du läst den? Har du förstått den? Föreningen Teknisk Information FTI Allt fler produkter, från

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer