SPRÅK- OCH SKRIVRÅD. Richard Nordberg. ARC, Akademiskt resurscentrum CAS, Centrum för akademiskt skrivande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SPRÅK- OCH SKRIVRÅD. Richard Nordberg. ARC, Akademiskt resurscentrum CAS, Centrum för akademiskt skrivande"

Transkript

1 SPRÅK- OCH SKRIVRÅD Richard Nordberg ARC, Akademiskt resurscentrum CAS, Centrum för akademiskt skrivande

2 Innehåll TEXTKOMPOSITION... 1 HUVUDMENINGEN STYCKETS VIKTIGASTE MENING... 6 TEXTBINDNING... 6 Referensbindning... 6 Tematisk bindning... 8 Konnektivbindning... 8 TERMINOLOGI... 8 INKONSEKVENS I ANVÄNDNINGEN AV SVENSKA OCH ENGELSKA... 9 SPRÅKRIKTIGHET Satsradning Ordföljd i bisats, särskilt att-sats Ofullständiga meningar Oklar syftning ORDVAL Samt eller och? Det missbrukade ordet man Några uttryck där betoningen avgör betydelsen Ge = leda till, resultera i Jämfört med eller än? Gemensam, underförstådd orddel TUNGA, OTYMPLIGA SYNONYMER SAMBANDSSIGNALER ATT FÖRBÄTTRA EN TEXT ARBETE STEG FÖR STEG KONTROLLISTA FÖR SKRIBENTER LITTERATURLISTA MED TIPS FÖR SPRÅK OCH SKRIVANDE... 29

3 Språk- och skrivråd Språkråden i detta häfte är generella och gäller alla typer av formella texter som skrivs inom akademi och näringsliv. Vissa saker som tas upp här, t.ex. det om tunga, otympliga synonymer, gäller även talad framställning. För mer utförliga språkråd rekommenderas skrivhandböcker och skrivregler, se listan på s. 29. Textkomposition Den kanske viktigaste grundförutsättningen för att en text ska mottas på rätt sätt av läsaren är att den är logisk och strukturerad. Textkompositionen är alltså central, och i synnerhet textbindningen (se avsnittet Textbindning, s. 6 ff). En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Det regnar ute. Avståndet mellan Stockholm och Uppsala är 67 km. Hej, sa Petronella. Blanda 2 dl socker med 1 dl vetemjöl. Härtill är jag nödd och tvungen. Ovanstående meningar är naturligtvis ingen text eftersom det inte finns några som helst samband mellan meningarna. Grundförutsättningen för en text är förstås att det finns en enhetlig och sammanhängande tankegång bakom. För att tydligare visa hur ett antal ord, meningar och stycken tillsammans blir en text tar jag en utredande text om hur problemet med sjuka hus ska lösas, alltså hus som av olika anledningar påverkar hälsan för dem som bor där. När skribenten har bildat sig en uppfattning om sina läsare och bestämt syftet med texten kan själva skrivandet ta sin början. Observera att alla skribenter givetvis inte arbetar på exakt samma sätt; det som tas upp här är en generell bild av hur det går till. Till att börja med måste skribenten få klart för sig vilket det stora sammanhanget är som hon eller han vill uttrycka. En text kan inte börja på detaljnivå om inte läsaren är extremt insatt i vad det hela handlar om. Efter att ha funderat över vad hon redan kan i ämnet och läst in sig på en del användbart material bestämmer sig skribenten för att i stora drag säga följande: det finns många problem med sjuka hus en del sådana är lättare att åtgärda, en del är svårare de förstnämnda har kända orsaker, de sistnämnda okända kända orsaker är bl.a. vissa skadliga ämnen i materialet, fukt, ventilation för att komma åt de mer svåråtgärdade fallen måste mer forskning till med stöd i denna forskning kan man vidta förebyggande åtgärder några sådana åtgärder är väl beprövade metoder, god materialkunskap, underhåll och förändring av de boendes beteende. Naturligtvis kan skribenten inte bara utveckla var och en av punkterna ovan till varsin mening, sätta ihop dessa och tro att hon har fått ihop en text; detta blir endast något bättre än 1

4 de hoprafsade meningarna i början av detta avsnitt. Det bästa är ofta att göra någon form av tankekarta eller träddiagram över huvuddelarna, de som ska utgöra textens skelett. Skribenten skissar upp följande tankekarta: Sjuka hus-problemet Två huvudgrupper Lätta att åtgärda: De med kända orsaker Svåra att åtgärda: De utan kända orsaker Vissa skadliga ämnen Fukt, ventilation m.m. Forskning krävs Förebyggande åtgärder Beprövade metoder används God materialkunskap Underhåll Boendes beteende Skribenten bestämmer sig för att utgå från detta skelett och kastar sig ut i skrivandet. I många fall är det bäst att nu skriva på och låta tankarna löpa relativt fritt. I början av textproduktionen mår nämligen texten bäst av att få fritt spelrum; det är först senare som man ska gå in och stryka, komprimera, ändra etc. Det första resultatet är förstås en skiss. Efter en del ändringar och omskrivningar har skribenten ett första utkast som ser ut så här: Förslag på hur ska vi komma till rätta med sjuka hus version 1 Det förekommer i alltför hög omfattning att byggnader inte uppfyller måttet på en sund och hälsosam inomhusmiljö. Mellan fem tusen och niohundra tusen svenskar utsätts dagligen för ett hälsofarligt inomhusklimat. De drabbade uppvisar symptom som allergier, utslag, hosta, mental trötthet, och huvudvärk. Två orsaker har under de senaste åren kunnat beläggas, formaldehyd från spånskivor och ammoniak från golvutjämningsmassa (flytspackel). I dag har påverkan från dessa ämnen eliminerats, men trots det fortsätter problemen med sjuka hus. I många byggnader kan man konstatera felaktigheter som leder till brister i inomhusklimatet vilka i förlängningen även kan påverka folks hälsa negativt. Det kan gälla fuktskador, ej fungerande ventilation och dålig lukt. Brister som dessa vållar tekniskt inga direkta problem och kan relativt lätt åtgärdas. Svårigheten ligger snarare i att bli varse om de drabbade byggnaderna. Upplysningar till de sakkunniga från en uppmärksam allmänhet är en viktig länk i kartläggningen av drabbade byggnader. Den ur åtgärdssynpunkt svårare gruppen är hus som vållar problem för de boende, men där man inte kan finna orsakerna. Detta förhållande motiverar ökade forskningsinsatser, för om vi skall komma till rätta med de sjuka husen måste orsakerna kartläggas. Forskningen 2

5 måste även ges tid. Nya material och byggmetoder utan erfarenhetsförankring har tillämpats, både vad gäller nyproduktion och renovering. Vi behöver återinföra den erfarenhetsrelaterade tekniken i kombination med småskalig teknik. Vi kan dock inte enbart titta framåt och förlita oss på forskning och ny teknik. Många svar kan vi finna i byggnadshistorien i form av väl beprövade byggmetoder med naturliga material som alltid givit en sund miljö. Dessa byggmetoder har under utvecklingens gång tvingats ge vika för snabbare, mera kostnadseffektiva metoder. Många av de äldre metoderna, som till exempel byggande med tjock, tung stomme, upplever i dag en renässans. Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. Beställaren har mycket stora möjligheter att inför projekteringen ställa de krav som krävs för att erhålla förutsättningar för ett sunt hus. En omsorgsfull projektering av kunniga projektörer som strävat efter goda helhetslösningar borgar för en sund inomhusmiljö. Att en byggnad är sund då den är ny behöver inte betyda att den kommer att så förbli. De tekniska systemen, i synnerhet ventilationen, kan genom bristfälligt underhåll med tiden bli i sådant skick att inomhusklimatet försämras kraftigt. Sådana brister förhindras genom en god och effektiv förvaltning och ett löpande underhåll. Slutligen har också beteendet hos de boende stor betydelse. Lämpligt anpassad vädring, god städning och noggrann skötsel av våtrum är viktiga faktorer för en hälsosam miljö. Sanering av byggnader kostar miljarder. Vård och övriga medicinska kostnader tillkommer. De höga kostnaderna samt människors lidande gör att vi inte har råd att misslyckas då vi bygger. Vi måste helt enkelt komma till rätta med de sjuka husen. Det första utkastet av texten är bra som just utkast, men texten är långt ifrån färdig. Skribenten låter några studiekamrater och kolleger läsa igenom den och komma med kommentarer och förslag till förbättringar. De har då följande synpunkter: I stycke 4 skriver du om den ur åtgärdssynpunkt svårare gruppen, vilket tyder på att det finns flera grupper av sjuka hus. I stycke 2 och 3 handlar det väl om sjuka hus som beror på kända orsaker och är lätta att åtgärda, medan det i stycke 4 9 handlar om de svåråtgärdade sjuka husen som beror på okända orsaker? I så fall är det mycket lättare för läsaren om du redan i början av texten förklarar att dessa två huvudgrupper finns, annars blir det förvirrande. Stycke 4: är de nya materialen och metoderna resultat av forskningen? Har de nya materialen och metoderna varit bra? Sista meningen i stycket tyder på att de inte varit det. Vad menar du med svar i andra meningen stycke 5? I stycke 6 och 7 är fokuseringen oklar. Är det projektörens och beställarens roller som är huvudtemat för styckena? Vill du ha sagt att deras materialkunskaper måste förbättras? Uttryck i så fall det i en huvudmening till stycke 6. 3

6 Stycke 7: om min fråga om huvudtemat stämmer bör du ta med beställaren i sista meningen. Stycke 9: Vad vill du egentligen föreslå? Skall de boendes beteende förändras/förbättras? I så fall: hur och av vem? Det stora sammanhanget handlar väl om att forskningen skall blottlägga verkliga orsaker som man sedan direkt kan peka på och därför åtgärda, precis som dem du nämner i stycke 1 och 2? Från och med stycke 5 talar du väl om förebyggande åtgärder? Det bör i så fall klargöras i texten, kanske som en särskild mening efter övergångsmeningen i stycke 5. Då måste du vidta en del följdåtgärder i de följande meningarna. Det största problemet med texten, som också uppmärksammas i den första kommentaren, är att skribenten hoppar över några led i sin tankestruktur. Om vi ser på tankekartan igen kan vi se att hon hoppar direkt från den övergripande rubriklådan, Sjuka hus-problemet, till den vänstra lådan i fjärde raden, Vissa skadliga ämnen. Detta gör att läsaren inte ser tankestrukturen klart för sig. Förutom dessa övergripande textkommentarer har kamraterna och kollegerna också en del mindre anmärkningar på ord, stavning etc. Skribenten läser själv igenom texten ytterligare några gånger och arbetar därefter om den utifrån kommentarerna och egna funderingar. Denna text, där tillägg och ändringar står med kursiv stil, är resultatet: Förslag på hur vi skall komma till rätta med sjuka hus version 2 Det förekommer i alltför hög omfattning att byggnader inte uppfyller måttet på en sund och hälsosam inomhusmiljö. Mellan fem tusen och niohundra tusen svenskar utsätts dagligen för ett hälsofarligt inomhusklimat. De drabbade uppvisar symptom som allergier, utslag, hosta, mental trötthet, och huvudvärk. De sjuka husen kan delas in i två huvudgrupper: sådana där de sjukdomsalstrande orsakerna är kända och sådana där de inte är det. Kända orsaker är normalt lätta att åtgärda. Sådana är till exempel vissa ämnen i material, fuktskador och installationer som inte fungerar. Två skadliga ämnen har under de senaste åren kunnat beläggas: formaldehyd från spånskivor och ammoniak från golvutjämningsmassa (flytspackel). I dag har påverkan från dessa ämnen eliminerats, men trots det fortsätter problemen med sjuka hus. I många byggnader kan man konstatera felaktigheter som leder till brister i inomhusklimatet vilka i förlängningen även kan påverka folks hälsa negativt. Det kan gälla fuktskador, ej fungerande ventilation och dålig lukt. Brister som dessa kan tekniskt sett relativt lätt åtgärdas. Svårigheten ligger snarare i att fastställa att byggnader drabbats. Upplysningar till de sakkunniga från en uppmärksam allmänhet är en viktig länk i kartläggningen av drabbade byggnader. Den ur åtgärdssynpunkt svårare huvudgruppen är hus som vållar problem för de boende, men där man inte kan finna orsakerna. Om vi skall komma till rätta med de sjuka husen måste orsakerna kartläggas. Därför krävs det forskning som en första åtgärd. Forskningen måste även ges tid. Nya material och byggmetoder har nämligen tillämpats i storskaliga serier, både vad gäller nyproduktion och renovering, utan att man haft någon erfarenhet 4

7 av vilken verkan de har på längre sikt. Vi behöver återinföra den på byggforskning erfarenhetsrelaterade tekniken i kombination med småskalig teknik. Vi kan dock inte enbart titta framåt och förlita oss på forskning och ny teknik: förebyggande åtgärder är också viktiga. Många problem kan undvikas genom att ta vara på erfarenheter från byggnadshistorien i form av väl beprövade byggmetoder med naturliga material som alltid givit en sund miljö. Dessa byggmetoder har under utvecklingens gång tyvärr tvingats ge vika för snabbare, mera kostnadseffektiva metoder. Många av de äldre metoderna, till exempel byggande med tjock, tung stomme, upplever i dag en renässans. Beställarens och projektörens kunskaper är också betydelsefulla ur förebyggande synpunkt. Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. Beställaren har mycket stora möjligheter att inför projekteringen ställa de krav som krävs för att erhålla förutsättningar för ett sunt hus. En omsorgsfull projektering av kunniga beställare och projektörer som strävat efter goda helhetslösningar borgar för en sund inomhusmiljö. Att en byggnad är sund då den är ny behöver inte betyda att den kommer att så förbli. De tekniska systemen, i synnerhet ventilationen, kan genom bristfälligt underhåll med tiden bli i sådant skick att inomhusklimatet försämras kraftigt. Sådana brister förhindras genom en god och effektiv förvaltning och ett löpande underhåll. Slutligen har också beteendet hos de boende stor betydelse. En broschyr med information om betydelsen av lämpligt anpassad vädring, god städning och noggrann skötsel av våtrum för en hälsosam miljö kan till exempel sammanställas och distribueras. Sanering av byggnader kostar miljarder. Vård och övriga medicinska kostnader tillkommer. De höga kostnaderna samt människors lidande gör att vi inte har råd att misslyckas då vi bygger. Vi måste helt enkelt komma till rätta med de sjuka husen. Genom tilläggen, strykningarna och ändringarna framgår strukturen i texten mycket tydligare. Lägg märke till hur texten följer tankekartans uppbyggnad på ett sätt som inte är lika klart i den första versionen. Lägg också märke till att varje stycke börjar med en mening som klart och tydligt visar vad som är huvudtemat för stycket. En sådan mening kallas huvudmening, och detta behandlas mer i nästa avsnitt. 5

8 Huvudmeningen styckets viktigaste mening En text består ju normalt sett av flera olika textstycken. I varje textstycke är det viktigt att läsaren snabbt får klart för sig vad som är huvudinnehållet i detta stycke. Efter styckets första mening skall läsaren kunna sätta en etikett eller rubrik på stycket. En sådan etikettmening kallas styckets huvudmening och skall alltså ge det stora, övergripande sammanhanget för hela stycket. Ett gott exempel på detta är detta stycke från texten om sjuka hus som förekom i föregående avsnitt: Beställarens och projektörens kunskaper är också betydelsefulla ur förebyggande synpunkt. Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. I huvudmeningen sägs tydligt och klart att det i detta stycke är beställarens och projektörens kunskaper som behandlas, och att det som sägs i stycket har med förebyggande åtgärder att göra. I version 1 av samma text såg det ju ut så här: Viktigt är inte bara valet av material, utan även hur materialet används i byggnaden samt hur det skyddas mot oönskad påverkan från exempelvis fukt, strålning och värme. Olika material ställer mycket olika krav på omgivande konstruktionsdelar. Den som projekterar en byggnad måste känna till och förstå de påkänningar, såväl inomhus som utomhus, som kan förekomma, liksom vilka effekter de kan få på konstruktionen. Här är det inte lika klart vad som står i fokus i stycket. Goda huvudmeningar binder också på ett elegant sätt ihop föregående stycke med det nyss påbörjade, genom att både syfta bakåt (genom t.ex. ordet också i det första textexemplet ovan) och peka framåt mot det stycke som just inletts. Tydliga huvudmeningar har också den fördelen att en läsare som har ont om tid kan begränsa sig till att läsa textens huvudmeningar och därmed se textens stora drag. Textbindning Textbindning kallas den gren av språkvetenskapen som studerar hur en text hänger ihop och får sammanhang, vilket är något av det viktigaste när du skriver en text. En text kan ju inte, som vi såg tidigare, bara bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar. Nej, för att flera meningar ska kunna betraktas som en text måste det finnas någon form av textbindning. Man brukar räkna med tre huvudtyper av textbindning: referensbindning, tematisk bindning och konnektivbindning. Referensbindning När skribenten använder sig av ord som på något sätt anknyter till samma ämnesområde talar man om att texten har god referensbindning. Skribenten kan t.ex. upprepa vissa ord eller använda synonymer som visar att det är ett visst ämne som behandlas. En annan variant är att använda flera olika ord som alla hör till samma ämnesområde. Som exempel kan du studera nedanstående bilder. 6

9 Överst till vänster ser du hela textstycket obearbetat. Överst till höger har jag med fet stil och i rött markerat alla ord och uttryck i stycket som har med operativsystemet Windows Server 2008 R2 att göra. Vissa syftar direkt på systemet medan andra syftar på delar av systemet eller saker som förknippas med systemet. Nere till vänster är så alla ord och uttryck som har med effektivitet att göra markerade med blå kursiv stil. Som synes i bilden nere till höger är nästan hälften av alla ord i stycket sådana som har med något av dessa två områden att göra, vilket också gör stycket mycket tydligt fokuserat och väl sammanhållet. Det är lätt för läsaren att snabbt förstå att stycket handlar om hur operativsystemet kan användas för att företaget skall bli mer effektivt. 7

10 Tematisk bindning Tematisk bindning handlar mera om hur meningarna i texten är uppbyggda. Sammanhanget i texten uppstår genom att flera meningar i följd är uppbyggda på liknande sätt; det redan kända (tema) kommer först i meningen och den nya informationen (rema) kommer sedan. Remat i en mening utgör dessutom ofta temat i nästa. I och med att en mening alltid hänger ihop med både den föregående och den efterföljande skapas en sammanhängande textväv. Som exempel kan vi här använda det färdiga första stycket om Volvos och Renaults elbil som du finner längre fram i häftet (s. 23). Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Här är den tematiska bindningen tydlig i alla meningsövergångar. Varje mening inleds med något som är redan känt för läsaren medan ny information läggs i andra delen av varje mening. Det som är ny information i en mening blir redan känd information i nästa: genereras ur vätgas. Vätgasen lagras Vätgasen omvandlas till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar Konnektivbindning En lite svårare textbindningsmetod är konnektivbindningen. Denna bindningstyp är mer avancerad och kan inte bara skapa sammanhang mellan meningar utan också mellan stycken. Skribenten måste till skillnad från de tidigare två bindningstyperna, som är mer självklara genom flitigt skrivande lära in konnektivbindningen, och den tar längre tid att behärska. Detta beror på att man nu uttrycker mer subtila sammanhang, såsom tillägg, motsättning, konsekvens o.d., Dessa sammanhang förtydligas enklast genom ett antal ord, uttryck och konstruktioner. Konnektiverna, eller sambandssignalerna, är många, nästan obegränsade, och sönderfaller därför i en mängd undergrupper. Du hittar en samling av de vanligaste i tabellen Sambandssignaler längre fram (s. 19). Där ser du också vilka sammanhang de olika konnektiverna uttrycker samt exempel på hur de används. Terminologi I all sakprosa (facktexter) är en tydlig och konsekvent terminologi central för förståelsen och tydligheten. Detta är inte minst viktigt inom naturvetenskap och teknik. Det gäller främst begrepp och termer som är betydelsetunga för innehållet, textens nyckelord. Grundregeln är att skribenten skall vara konsekvent och besluta sig för en viss term om han menar samma sak vilken av flera synonyma termer man väljer kan ibland kvitta, men man ska vara konsekvent. Man kan alltså själv välja om en företeelse är ett synsätt, ett koncept, ett tänkesätt, och om olika delar av denna företeelse är processer, metoder eller modeller. Men håll dig sedan konsekvent till den term du har valt. Kolla upp vilken term som är lämplig om 8

11 du är osäker! Vänd dig till en ämnes- eller en terminologiexpert (t.ex. från TNC se nedan). En bra handbok i detta sammanhang är Basord i våra fackspråk (se litteraturlistan på s. 29). När du vänder dig till icke-experter eller experter inom en annan del av ingenjörsvetenskapen måste du också vara medveten om att termer och begrepp betyder olika saker inom olika discipliner. Detta kan illustreras av följande exempel, hämtat från den användbara databasen Rikstermbanken (http://www.rikstermbanken.se/rtb/mainmenu.html). Det till synes okomplicerade ordet struktur har hela 22 olika betydelser i olika discipliner! Här är några av dem: samband mellan de artiklar som en produkt eller annan sammansatt artikel är uppbyggd av (logistik); bergarts (eller jords) utseende och fysiska särdrag (geologi); storhet som anger i vilken utsträckning enskilda fyllmedelskorn bildar kedjeformiga aggregat (plast- och gummiteknik); egenskap innebärande geometrisk anordning av de smådelar, partiklar, varav ett ämne är uppbyggt, t.ex. porös struktur, makrostruktur, mikrostruktur, kristallstruktur (betongteknik). Även när skillnaderna är små detaljer kan det vara förvirrande för läsare inom andra ämnesområden! TNC, Terminologicentrum, är Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk. Hit kan man vända sig i terminologifrågor, främst via deras webbplats (www.tnc.se). Inkonsekvens i användningen av svenska och engelska Att KTH-studenter är osäkra på vilka termer som ska användas på engelska och svenska är ingen nyhet, men i och med att fler och fler vanliga människor använder tekniken blir det allt viktigare med svenska facktermer, eftersom dessa är mer genomskinliga, alltså lättare att genomskåda betydelsen av än motsvarande term på engelska. Vissa engelska termer kommer naturligtvis in i språket som lånord utan att förändras, men det är också viktigt att upprätthålla en svensk terminologi. KTH:s språkpolicy säger bl.a. följande: KTHs strävan är att studenter när de examineras på grundnivå (kandidatexamen eller högskoleingenjörsexamen) har utvecklat en viss grad av fackspråkskompetens i huvudsak på svenska och passiv fackspråkskompetens på engelska. Ambitionen är att examinerade civilingenjörer och arkitekter, som antagits med svenska som grundläggande behörighet, har utvecklat fackspråkskompetens på både svenska och engelska, det vill säga är parallellspråkiga. Svenskt fackspråk ska skapas och vidmakthållas inom alla KTHs forskningsoch utbildningsområden vid sidan av det engelska fackspråket. Lärare bör sträva efter att i sin undervisning på svenska använda och lära ut svenska facktermer och i samarbete med kolleger inom och utanför KTH skapa svenska facktermer för nya företeelser. Behovet av termer på svenska måste naturligtvis styras av vilka man vänder sig till. I ett dokument som man vet bara ska läsas av erfarna ingenjörer med samma eller högre kompetens än en själv inom området är det förmodligen bara slöseri med tid att anstränga sig för att 9

12 hitta bra termer på svenska, men i en allmän text som vänder sig till gemene man är det absolut nödvändigt! Därför skulle jag vilja komma med följande tips och råd: Använd inte engelska termer bara av slentrian. Det är en alltför vanlig uppfattning att det inte finns någon term på svenska för det här. Ofta finns det termer på svenska om man verkligen anstränger sig för att hitta sådana, alternativt lansera egna välgrundade termer. Översätt inte termer ordagrant till svenska. Det kan fungera ibland, men långt ifrån alltid. Man bör inte heller bara lyfta in ett engelskt ord i ett svenskt sammanhang det kan t.ex. leda till klumpiga eller rent olämpliga formuleringar som Sedan tog vi de utdelade tasksen och utförde dem individuellt eller Denna User story bestod av fyra taskar. Använd alltså termer på svenska om du skriver på svenska. Försök att använda de etablerade termer som finns, om du hittar dem. Följ dessa råd för att smidigt komma runt problemet att ett bra svenskt ord verkligen inte finns: o Skriv t.ex. En av de mest användbara teknikerna i Scrum är det som på engelska kallas User Stories. Det kan förklaras som.... När du i fortsättningen omtalar dem med User Stories bör du skriva det inom citattecken eller med kursiv stil. o Gör egna översättningar men påpeka att det är dina översättningar, t.ex. så här: För att visa utvecklarna vad kunden vill ha skriver denna s.k. User stories eller användarberättelser (min översättning). En sådan är.... I fortsättningen kan du använda det engelska eller svenska ordet, men även här bör du använda citattecken eller kursiv stil för det engelska ordet. o Påtala tidigt i texten att du använder många engelska termer, men att du försökt använda svenska termer så långt det går. Även i detta fall är det naturligtvis viktigt att termerna förklaras! 10

13 Språkriktighet Här nedan tar jag upp de vanligaste språkfelen bland skribenter i dag. Enstaka stavfel etc. tas dock inte upp. Sådana skall ju strängt taget inte förekomma när det finns rättstavningsfunktioner i ordbehandlingsprogrammen! Apropå ordbehandlingsprogram: se till att skaffa ett ordentligt sådant det kommer du att ha ovärderlig nytta av! Gratisprogram från t.ex. Open Office håller inte samma kvalitet som Microsoft Word. Satsradning Med satsradning menas att flera fullständiga satser radas på varandra i samma mening utan något mer samband än ett komma eller ingenting alls. En fullständig sats är en sats som kan stå som en egen mening. Exempel: Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer, utan den kan vi inte lagra någon information. De två satserna på var sin sida om kommatecknet skulle kunna stå som ensamma meningar och är därför fullständiga satser. Nu har skribenten dock bara satt dem samman med ett kommatecken, vilket inte räcker. Åtgärder: 1. Gör de två satserna till två separata meningar med punkt emellan: Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer. Utan den kan vi inte lagra någon information. 2. Länka de två satserna till varandra med en konjunktion (t.ex. och, men, eller, så): Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer, för utan den kan vi inte lagra någon information. 3. Länka de två satserna till varandra med ett relativt pronomen (t.ex. som, vilken, vars) eller relativt adverb (t.ex. varför, där, när): Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer, utan vilken vi inte kan lagra någon information. Observera att den andra satsen då blir en bisats, varför ordföljden måste ändras (här ser ni att jag själv använde relativadverbet varför för att länka samman satserna till en mening!). 4. Använd semikolon i stället för komma: Hårddisken är en viktig beståndsdel i våra datorer; utan den kan vi inte lagra någon information. Ordföljd i bisats, särskilt att-sats I svenska språket är ordföljden olika i huvudsats och bisats. På senare år har det, även bland modersmålssvenskar, blivit allt vanligare, framför allt i att-bisats, att använda huvudsatsordföljd, t.ex. Ämnet jag har valt är känsligt i den meningen att det forskas fortfarande i det och nya fakta framkommer hela tiden [ ]. 11

14 Regeln är att adverbialet i bisatsen (i meningen ovan fortfarande) skall komma före verbet (alltså forskas). Meningen ovan borde alltså vara Ämnet jag har valt är känsligt i den meningen att det fortfarande forskas i det och nya fakta framkommer hela tiden [ ]. Ett annat fall av felaktig ordföljd i bisats uppstår om en mening består av en huvudsats och flera bisatser efter varandra. Då är det vanligt att skribenten delar på en av bisatserna och bäddar in en av de andra bisatserna i den första, t.ex. (bisatsinledarorden är kursiverade) Det är nämligen så att när ett flygplan passerar ljudets hastighet så krävs det en enorm ökning av energi för att över huvud taget kunna flyga. Meningen består av huvudsatsen Det är nämligen så... som sedan följs av tre bisatser, nämligen att det krävs en enorm ökning av energi, när ett flygplan passerar ljudets hastighet och för att över huvud taget kunna flyga. Felet skribenten gör är att han betraktar de två första bisatserna som en helt fristående enhet utan den överordnade huvudsatsen. Om meningen bara bestod av det som nu är de två första bisatserna skulle ju den ena vara en huvudsats och meningen skulle lyda så här: När ett flygplan passerar ljudets hastighet så krävs det en enorm ökning av energi. Observera att ordföljden är densamma som i det felaktiga exemplet ovan! Här är det alltså den andra satsen som är huvudsats. Men eftersom båda dessa satser nu underordnas en huvudsats måste ordföljden bli denna: Eller denna: Det är nämligen så att det krävs en enorm ökning av energi för att över huvud taget kunna flyga när ett flygplan passerar ljudets hastighet. När ett flygplan passerar ljudets hastighet krävs det nämligen en enorm ökning av energi för att över huvud taget kunna flyga. Det som i tvåsatsersvarianten är en huvudsats måste alltså stå först i den mening där båda är bisatser, eller så måste den sista bisatsen stå först, som i det andra exemplet. Om man gör så som i det sista fallet blir den andra satsen ( det krävs ) huvudsats. Ofullständiga meningar En fullständig sats (och alltså en fullständig mening) måste på svenska ha både subjekt och predikat, dvs. någon eller något som handlar eller utför något och något som utförs: Pelle springer. Det regnar. IT-sektionen äger. Ett vanligt förekommande men felaktigt fenomen är dock att meningar som bara innehåller ett subjekt kommer direkt efter en fullständig mening som en precisering, ett tillägg eller en kommentar till denna: 12

15 För att kunna använda en fjärrkontroll med IR-strålning krävs det att man ser den apparat man vill styra. Det vill säga att det finns en fri väg där strålningen kan färdas från fjärrkontrollen till apparaten. Åtgärder: 1. Ersätt punkten med kommatecken: För att kunna använda en fjärrkontroll med IR-strålning krävs det att man ser den apparat man vill styra, det vill säga att det finns en fri väg där strålningen kan färdas från fjärrkontrollen till apparaten. Ett tillägg som inte är en fullständig sats kan nämligen enligt svensk grammatik hängas på en annan mening och åtskiljas från den med ett komma. 2. Gör den andra meningen fullständig: För att kunna använda en fjärrkontroll med IR-strålning krävs det att man ser den apparat man vill styra. Det innebär att det finns en fri väg där strålningen kan färdas från fjärrkontrollen till apparaten. Övningar på meningsbyggnad. Korrigera följande felaktiga exempel: 1. Slutsatsen man drog var att det måste finnas tusentals objekt bortom både Neptunus och Pluto som forskare ännu inte hade hittat, dessa objekt kallades transneptuniska objekt. 2. Det fanns dock några detaljer Darwin inte kunde förklara. Varför människan var naken, dessa egenskaper anknöt han istället till det sexuella urvalet, att nakenheten skulle fresta mer. 3. Datorspel är ett fenomen som vuxit fram i drygt fyra decennier. Från 70-talets primitiva spel till dagens avancerade och realistiska spel. Från att ha varit ett smalt intresse för ett gäng inbitna anhängare till att ha blivit en av de största nöjesindustrierna. Från att inte alls få så mycket uppmärksamhet till att skyllas på det ena eller det andra. 4. På samma sätt menar kärnkraftsmotståndarna att även om inte själva elproduktionen av kärnkraft släpper ut några växthusgaser så används fossila bränslen på flera olika sätt vid framställningen av kärnbränslet, avfallshanteringen samt nedmonteringen av anläggningarna. 5. Det är dessa saker som gör skillnad i samhället och det är dessa saker som påverkar samhället. Teknologi, kreativitet, vetenskap, forskning och innovationer. Det är grunden till framtiden. Oklar syftning En av de vanligaste orsakerna till missförstånd i texter är oklar syftning. Särskild försiktighet måste iakttas vid orden det, denna, detta, föregående, nästa, följande. När du använder något av dessa måste det vara glasklart vad ordet syftar tillbaka på. Tänk också på att ordet dess alltid syftar tillbaka på ett ord i singular; om ordet man syftar tillbaka på är ett ord i plural skall man använda deras. Följande mening är alltså fel: I denna miljö har agila metoder växt fram för att underlätta utvecklingsprocessen för både projektteam och dess produktägare. Förutsatt att skribenten avser projektteamens produktägare borde det relativa pronomenet vara deras. Man kan visserligen tänka sig att projektteam är ett ord i singular; då är det rätt med dess. 13

16 Ordval För läsbarheten och förståelsen är det viktigt att i en text använda lämpliga ord. Här nedan följer tips som utreder några vanliga missuppfattningar om ord. Samt eller och? Den samordnande konjunktionen samt bör brukas med viss försiktighet. Ordet har en formell klang, vilket antagligen är orsaken till att den överutnyttjas i tekniska texter; skribenten tycker sannolikt att den låter högtidligare än det vardagligare ordet och. Nu är och och samt inte helt liktydiga. Konjunktionen och samordnar ord som är lika viktiga i sammanhanget, medan samt betyder liksom också, och därtill även. Det innebär att det som följer inte är riktigt jämställt med det föregående, ja, faktiskt kan uppfattas som en bisak. Exempel på obligatoriskt bruk av och Kungen och drottningen var närvarande vid banketten. Val av ordförande och vice ordförande. Ett företags förädlingsvärde fördelas mellan ägarna, de anställda och staten. Människan spår och Gud rår. Orsak två subjekt sammanbinds två ackusativobjekt sammanbinds tre adverbial sammanbinds två huvudsatser sammanbinds I dessa exempel vore alltså samt ett felaktigt val, eftersom drottningen, vice ordförande, staten och Gud rår kunde uppfattas som bisaker. Trots vad som sagts om innebörden av samt bör man använda den konjunktionen för att undvika störande upprepning av och, särskilt i uppräkningar där och kan skapa oklarhet om var gränsen går mellan två led. I sin bok Riktig svenska skriver den numera avlidne språkvårdaren Erik Wellander att bruket av samt bör inskränkas till de fall där särskilda skäl talar mot och. Exempel Stängningen av Barsebäck bygger på att bland andra tyska, polska och danska kolkraftverk samt ryska och tyska kärnkraftverk kan exportera el till Skandinavien. Man har snarare fokuserat på problem som rening av vattnet och luften samt olika avfallsfrågor. Sedan 1979 har ett flertal undersökningar utförts om förekomsten av elektromagnetiska fält i boende- och yrkesmiljö samt om deras effekt på hälsan. 14

17 Övning. Korrigera bruket av och eller samt där så är lämpligt: 1. Jag hade med mig hammare, skruvmejsel och hovtång; spik och skruv och fil, rasp och sandpapper. 2. Kraven berör både säkerhetsfrågor samt regler för att skydda miljön. 3. De ämnen i atmosfären som har förmågan att reflektera infraröd strålning är framför allt vattenånga, koldioxid, freon samt metan. 4. Det finns två sätt att isotopanrika uranhexafluorid: gasdiffusion samt centrifugering. 5. Förutom Södertörn har universiteten i Göteborg och Karlstad, högskolorna i Gävle, Kalmar och Skövde, Lärarhögskolan i Stockholm samt Mitthögskolan i Härnösand, Örnsköldsvik och Östersund dragit in sina utbud. Totalt har arton utbildningsprogram ställts in. 6. När kollektivtrafiken under en längre tid har fungerat så dåligt som den faktiskt gör på några av Stockholms tunnelbane- samt pendeltågslinjer, är det inte konstigt att folk väljer att skaffa bil för att ta sig till jobbet. 7. Arbetande skall kunna titta snett nedåt på skärmen i en behaglig vinkel samt skärmen skall kunna vändas och lutas lätt för att undvika reflexer. Det missbrukade ordet man Ordet man är singularis och har allmän betydelse. Det skall inte användas med olika syftningar i samma mening; precisera i stället vad du menar med man. Exempel Fel Man ställer sig faktiskt tveksam till om man har handlagt detta ärende på ett sådant sätt som man kunnat kräva av ett statligt verk. Att man i Ryssland nu börjat avverkningen på allvar kan man förstå av den ryska importen av arbetsmaskiner i branschen. Bättre Det är faktiskt tveksam till om X-verket handlagt detta ärende på ett sådant sätt som man (=allmänheten) kunnat kräva av ett statligt verk. Att ryssarna nu börjat avverkningen på allvar kan man förstå av den ryska importen av arbetsmaskiner i branschen. Övning. Korrigera bruket av man där så är lämpligt: 1. Bara för några år sedan förnekade vissa forskare existensen av global uppvärmning. I dag är man eniga om att sådan uppvärmning sker. 2. En rymdraket kan inte ta något syre från rymden. Därför måste man ha med sig syre i tankarna. 15

18 Några uttryck där betoningen avgör betydelsen I talad kommunikation kan vi ange betydelsen av uttrycken nedan med hjälp av rösten; när vi skriver saknas den möjligheten, varför uttrycken blir tvetydiga. Ett gott råd: undvik dessa och andra uttryck som är beroende av betoningen för att betydelsen skall framgå. Följande meningar kan antingen betyda a eller b: Det kom lite folk till seminariet a) Det kom en del folk i alla fall; det var inte få som kom. (antingen ordet kom eller ordet folk b) Bara ett fåtal kom (ordet lite betonat). betonat). Kapitlet är illa skrivet; man får läsa om samma sak på ett tiotal ställen. Utländska varor blir trots transportkostnaderna många gånger billigare än svenska. Resultatet var ganska bra. a) Det räcker inte med att läsa en gång (ordet om betonat). b) Samma sak upprepas på ett tiotal ställen (ordet läsa betonat). a) Utländska varor blir ofta billigare (ordet billigare betonat). b) Utländska varor blir mångdubbelt dyrare (uttrycket många gånger betonat). a) Vi var nöjda med resultatet (ordet ganska obetonat, ordet bra betonat). b) Det kunde ha varit bättre (ordet ganska betonat). Ge = leda till, resultera i I matematiken och över huvud taget sammanhang där formler förekommer används ordet ge i betydelsen leda till. Exempel Fördelningens standardavvikelse σ kan uppskattas med provgruppsspridningen (provgruppsstandardavvikelsen), som ges av S = (x 1 x) 2 + (x 2 x) (x n x) 2 = (x x x n 2 ) n(x) 2 n 1 n 1 I exemplet ovan är ordet ge riktigt använt. Men att utanför formlernas värld använda ordet ge i betydelsen leda till bör ske med viss försiktighet. Exempel Metaller som stål, och bly används i stor omfattning i samhället, vilket ger stora problem för miljön i form av avfall. Bad vid giftig algblomning kan framkalla hudirritationer, vilket givetvis ger en negativ inverkan på turismen. Detta ger att det är lätt att förstå Skriv hellre orsakar, skapar har gör 16

19 Att räkna med 10 μm per meter och grad i stället för 15 μm per meter och grad på mått A, som är 755 mm, ger för en temperaturskillnad på 3 C en längdskillnad på 0,011 mm. gör Jämfört med eller än? Använd jämfört med i samband med adjektiv i grundform, men än med adjektiv i komparativ. Exempel Svenska chefslöner är höga, men jämfört med amerikanska är de låga. Svenska chefslöner är höga, men de är lägre än amerikanska. Fel Raketmotorerna är annorlunda jämfört med förbränningsmotorer. Rätt Raketmotorerna är annorlunda än andra andra förbränningsmotorer. Separationsmetod 2 var utan tvekan en bättre Separationsmetod 2 var utan tvekan bättre separationsmetod jämfört med separationsmetod 1. än separationsmetod 1. Dagens bilmotorer är bensinsnålare jämfört med gårdagens. Dagens bilmotorer är bensinsnåla jämfört med gårdagens. Gemensam, underförstådd orddel Skrivningar av typen sön- och helgdagar är en praktisk förenkling av det otympligare söndagar och helgdagar. Detta skrivsätt är bara tillåtet då den gemensamma orddelen utgör slutet av de båda orden. Man skall alltså inte skriva idrottsmän och -kvinnor, utan i detta fall skriver man idrottsmän och idrottskvinnor. Övning. Korrigera där så är lämpligt: 1. Hur programmet skall ur- eller arta sig beror mycket på sammansättningen. 2. Urklipp från dessa träffar visas sedan för vederbörandes pojk-/flickvän. 17

20 Tunga, otympliga synonymer Grundregeln är: skriv och tala enkelt! Begrunda följande konstruktioner. Vilken är enklast och mest begriplig? Magasinet skall städas på måndag. Magasinet skall lokalvårdas på måndag. Lokalvården av magasinsbyggnaden skall äga rum på måndag. Verkställande av magasinsbyggnadslokalvården skall äga rum på måndag i nästkommande vecka. Undvik förlängda ord Det finns några sätt att göra ord onödigt långa. Undvik dessa! 1) Typen förefinnas (i stället för finnas) Andra exempel: förhöjd avgift, tillskapa, införskaffa, påfordra. 2) Tunga substantiv använd den korta varianten! frågeställning är otympligare än fråga storleksordning är otympligare än storlek målsättning är otympligare än mål träningsaktivitet är otympligare än träning behandlingsförfarande är otympligare än behandling tandvårdsverksamhet är otympligare än tandvård katastrofsituation är otympligare än katastrof beriktigande är otympligare än rättelse 3) Tunga varianter av konjunktionen om. Använd om i stället för nedanstående! med beaktande av angående beträffande för den händelse att gällande 4) Tunga verbala uttryck (använd hellre det enkla ordet!) använd betala i stället för erlägga betalning använd avvika i stället för förete avvikelser använd undersöka i stället för göra till föremål för en undersökning använd granska i stället för underkasta granskning 18

21 Sambandssignaler För att visa läsaren hur olika ord, meningar och stycken hänger ihop med varandra är sambandssignaler eller konnektiver oerhört viktiga. Här nedan ser du de vanligaste sorterade efter vilket slags samband de signalerar. tillägg även och, också därtill tillika dessutom kommer lika viktigt är vidare vad mera är ytterligare nästa för det första för det andra tilläggas kan slutligen sist men inte minst tid inledningsvis omedelbart under tiden medan samtidigt därefter före efter så snart efter ett tag småningom först sedan tidigare senare till sist jämförelse och motsättning exemplifiering och precisering däremot men emellertid dock ändå icke desto trots, trots mindre allt 19 å ena sidan å andra sidan när allt kommer omkring tvärtemot tvärtom en skillnad är i gengäld i sin tur i stället fördelarna nackdelarna på så sätt på samma sätt samtidigt (kan noteras att) liknade (resonemang) likartat (resonerar) en likartad uppfattning såsom till exempel exempelvis bland annat det vill säga illustrerar/illustreras som ett exempel på visar belyser här urskiljer sig närmare bestämt särskilt i synnerhet orsak och slutsats av detta skäl mot den bakgrunden på grund av detta orsaken är/var en förklaring till detta som en följd av härav följer följaktligen således sålunda därför resultatet blir slutsatsen blir vilket leder till det(ta) beror på anledningen är följden blir upprepning som tidigare nämnts som nämnt som jag tidigare antytt med andra ord emfas (eftertryck) det är tydligt tydligen faktum är i själva verket nämligen sammanfattning slutligen kort sagt avslutningsvis sammantaget sammanfattningsvis allmänt samband i fråga om i samband med när det gäller har att göra med (ur Siv Strömquist, Skrivboken, 1994) i detta sammanhang mot bakgrund av med hänsyn till

22 Att förbättra en text arbete steg för steg En text består av flera nivåer som har ett hierarkiskt förhållande till varandra. Orden förhåller sig till meningen som meningarna förhåller sig till textstycket, de olika textstyckena till avsnittet, de olika avsnitten till kapitlet och de olika kapitlen till hela texten. Samma enhets- och sammanhangskrav som skall ställas på det enskilda textstycket gäller också för avsnittet och kapitlet. Hur varje textstycke hänger ihop och hur textstyckena sinsemellan hänger ihop måste vara entydigt. Om sambandet inte är uppenbart måste detta alltså markeras med en klargörande formulering. I det följande presenteras ett utdrag ur en text som från början är mindre lyckat men som genom olika slags förbättringar blir mer läsvänligt och begripligt. Steg 1 Följande textstycke har två teman och måste därför delas upp i två stycken. Var? 1.1 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling. 20

23 Som du säkert märker byter texten huvudtema i mitten och kommer in på en ny aspekt. Därför är det absolut nödvändigt med ett nytt stycke där: 1.2 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började att användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling. Steg 2 Nu koncentrerar vi oss på det första stycket. En av meningarna bryter flytet och utgör ett sammanhangsbrott. Vilken? När du funnit den har du fyra alternativ: 1. Placera den i ett sammanhang där den passar; 2. Placera den inom parentes; 3. Placera den i en fotnot; 4. Stryk den. 2.1 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Den tredje meningen verkar något avvikande och bryter logiken mellan beskrivningen av tanken och hur vätgasen omvandlas till energi. Ofta sätts korta avvikelser från den röda tråden inom parentes, men om man sätter alltför mycket text inom parentes blir det störande, vilket visas här: 2.2 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. (Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte.) Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som 21

24 vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Därför väljer vi alternativ ett och ser om vi kan passa in meningen i ett sammanhang där den hör bättre hemma. Till att börja med tar vi bort meningen inom parentes. Nu har vi åstadkommit bättre flyt i texten: 2.3 Volvo och Renault har tagit fram en elbil, vars drivmedel genereras ur vätgas. Vätet lagras i en 115 liters tank, isolerad och med dubbla väggar, som håller vätet nedkylt till 253 C. Vätgasen omvandlas till elenergi i en bränslecell, som vidarebefordrar energin till ett metallhydridbatteri. Batteriet fungerar som mellanlagring för elenergin och driver i sin tur två elmotorer. Steg 3 Nu tittar vi på det andra stycket. Även här har vi ett mycket tydligt sammanhangsbrott: den understrukna meningen. 3.1 Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. Bränsleceller började att användas i rymdfarkoster och ubåtar, men nu utforskar många bilföretag möjligheterna att använda dem i bilar. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling. Om vi tar bort den, hänger texten bättre ihop: 3.2 Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är de för stora och dyra. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Vad som behövs är teknisk utveckling. Steg 4 Detta stycke tar ju upp negativa aspekter, storleken och kostnaden. Eftersom den meningen vi tog bort ur det första stycket (se 2.2 och 2.3), Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte, faktiskt också tar upp en negativ aspekt, kunde vi pröva med att föra in den någonstans i detta stycke: 4.1 Bränslecellen är en av de mest lovande innovationerna på vägen mot näst intill avgasfria bilar, men än så länge är dessa celler för stora och dyra. En anläggning stor nog för att driva en personbil tar upp halva bilens volym och kostar flera miljoner kronor. Det är svårt att hålla tanken kyld vid denna låga temperatur under lång tid, och det avdunstar alltid en viss del väte. Vad som behövs är teknisk utveckling. 22

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Studieteknik - eller Hur gör man egentligen?

Studieteknik - eller Hur gör man egentligen? Studieteknik - eller Hur gör man egentligen? Var? När? Hur? o Bestämd plats? o Bestämd tid varje dag? o Pauser? Korta pass, med pauser emellan Stäng av allt som distraherar! Forskare: Multitasking - en

Läs mer

Skrivtips inför examensrapporter. Margareta Olofsson maolofs@kth.se Centrum för akademiskt skrivande (CAS) kth.se/cas

Skrivtips inför examensrapporter. Margareta Olofsson maolofs@kth.se Centrum för akademiskt skrivande (CAS) kth.se/cas Skrivtips inför examensrapporter Margareta Olofsson maolofs@kth.se Centrum för akademiskt skrivande (CAS) kth.se/cas CAS/CAW - Centrum för akademiskt skrivande/ Centre for Academic Writing Boka tid genom

Läs mer

Hur man skapar elevvänlig text

Hur man skapar elevvänlig text Hur man skapar elevvänlig text Jenny Sylvin Helsingfors universitet 7.4.2015 1 Vad ska skolböckerna göra? 7.4.2015 2 1 Samband: Kohesion och koherens Koherens = de djupt liggande innehållssamband som bildar

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

Skrivtips inför examensrapporter. Margareta Olofsson Centrum för akademiskt skrivande (CAS) kth.se/cas

Skrivtips inför examensrapporter. Margareta Olofsson Centrum för akademiskt skrivande (CAS) kth.se/cas Skrivtips inför examensrapporter Margareta Olofsson maolofs@kth.se Centrum för akademiskt skrivande (CAS) kth.se/cas CAS/CAW - Centrum för akademiskt skrivande/ Centre for Academic Writing Boka tid: kth.se/cas

Läs mer

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter *Skatteverket 1(10) KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter Våra webbtexter, liksom alla texter vi producerar för externt bruk på Skatteverket, ska vara skrivna på ett sätt som gör att läsaren

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter

SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Begreppens betydelse om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk

Begreppens betydelse om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk Begreppens betydelse om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk M. Cimbritz, Lunds Tekniska Högskola och S. Ericsson, Linnéuniversitetet ABSTRAKT: Facktermer

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Skrivguiden. Sex steg som förbättrar ditt skrivande

Skrivguiden. Sex steg som förbättrar ditt skrivande Skrivguiden Sex steg som förbättrar ditt skrivande Sex steg till bättre texter Vi på Semantix vet vad som fångar läsaren. Den här guiden innehåller våra bästa tips, som hjälper dig på vägen mot att bli

Läs mer

Elevtext 1 (svenska) beskrivande

Elevtext 1 (svenska) beskrivande Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska) beskrivande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet att kunna skriva

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser s råd och tips om: Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser TEXT ÄR MER ÄN ORD Innehåll Språk Form Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Tankereda är A och O! VETENSKAPLIGHET Förhållningssättet

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist

Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist 1 Institutionen för svenska språket Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Handbok i konsten att köpa översättningar

Handbok i konsten att köpa översättningar Handbok i konsten att köpa översättningar Innehåll Varför översätta? 4 Vad är en bra översättning? 5 Att välja språkföretag 6 Tänk flerspråkigt från början 8 Inför din förfrågan 10 När du kontaktar språkföretaget

Läs mer

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta 1 Skrivandets tre faser tänka skriva bearbeta 2 Att tänka på innan du börjar skriva: Vad är ditt syfte med texten, vad ska mottagarna tycka, veta och göra? Vilka är dina mottagare? Hur är deras situation,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik

Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik Guide till skrivande Vi har märkt under många års erfarenhet av studenters skrivande att skrivprocessen för många är något svårt och därmed något man kanske tvekar inför. Vi har sett att många studenter

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut

Läs mer

Synkronisering av kalenderdata

Synkronisering av kalenderdata Datavetenskap Jonas Lindelöw, Richard Löfberg Sten Hansson Bjerke, Anders Friberg Synkronisering av kalenderdata Oppositionsrapport, C/D-nivå 2006:07 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker att

Läs mer

Plankton basen i havets näringsvävar

Plankton basen i havets näringsvävar Den populärvetenskapliga artikeln är en utredande text som på ett lättsamt och begripligt sätt beskriver ett vetenskapligt ämne. En tänkt läsare ska inte behöva vara grundligt insatt i ämnet för att kunna

Läs mer

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Förarbete forskningsprocessen Förarbetet bör vara helt avklarat

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Handbok i konsten att köpa översättningar

Handbok i konsten att köpa översättningar Handbok i konsten att köpa översättningar Innehåll Varför översätta? 4 Vad är en bra översättning? 5 Att välja språkföretag 6 Tänk flerspråkigt från början 8 Inför din förfrågan 10 När du kontaktar språkföretaget

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk. b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.

Läs mer

Gasol på restauranger

Gasol på restauranger Gasol på restauranger Den vanligaste hanteringen av brandfarlig vara i restauranger är gasol. Gasolen används som bränsle till bl a gasolspisar. Det förekommer också gasol för uppvärmning av sk. terrassvärmare.

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK

SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK SKRIV HANDLEDNING ELLER SKRIVHANDLEDNING? Maria Nyman, CSK 9.5.2016 OM ÅA I UNIVERSITETSLAGEN 12 (29.6.2012/414) Utbildning av personer med kunskaper i svenska Åbo Akademi, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors

Läs mer

Handicom. Symbol for Windows. Encyklopedi. Version 3.4

Handicom. Symbol for Windows. Encyklopedi. Version 3.4 Handicom Symbol for Windows Encyklopedi Version 3.4 Handicom, Nederländerna/Frölunda Data AB 2009 Innehåll Installation och licenser...2 1. Inledning...4 1.1 Vad är Encyklopedi?...4 2. Encyklopedis huvudmeny...5

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Språkverkstaden. En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter

Språkverkstaden. En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter Språkverkstaden En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter Upplägg Vetenskapligt skrivande Skrivprocessen Textmönster Textens organisation Metatext Använda källor Vetenskapligt skrivande

Läs mer

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Enkäten skickades till en lärare/skola i Vi7 (olika ämnen), som bad en grupp ettor fylla i. Enkäten är alltså ett stickprov. Kicki Häggblom 2015 När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Hösten

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Datavetenskap Opponenter Johan Kärnell och Linnea Hjalmarsson Respondenter Agni Rizk och Tobias Eriksson Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Oppositionsrapport, C-nivå Report 2011:06 1. Generell

Läs mer

Ersätta text, specialtecken och formatering

Ersätta text, specialtecken och formatering 11 Ersätta text, specialtecken och formatering Möjligheten att söka igenom dokumentet och byta ut tecken, ord, textstycken, formatering, specialtecken (t.ex. sidbrytning) och annat är faktiskt mycket mer

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning

Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning Kapitel 1 Att komma igång med skrivandet Therése Granwald Inledning Hur kan du som lärare hjälpa dina studenter att komma igång med skrivandet? Hur kan du som lärare bistå dina studenter under skrivprocessen?

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Yttrande över Å:s anmälan till JO Justitieombudsmannen Barbro Molander Juridiska avdelningen Yttrande över Å:s anmälan till JO Å:s anmälan Å har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en ansökan om projektmedel

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11030-8-01 9789147110308c1c.indd 1 2014-05-16 11.26 TUMMEN UPP! Ç C I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter

Läs mer

RÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar

RÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2013) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Uppgård & Kronberg, 2010. Det är viktigt att du kryssar i hur du faktiskt gör och inte hur du borde göra.

ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Uppgård & Kronberg, 2010. Det är viktigt att du kryssar i hur du faktiskt gör och inte hur du borde göra. Stavning och skrivsätt Jag klarar av att stava ord med dubbelteckning (t/tt, n/nn, k/ck...). Jag kan skriva ord med ljudstridig stavning, dvs. ord som innehåller sje-, tje- och j-ljud. Jag vet vilka ord

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor 2016-11-10 1 (5) Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor Anförande av Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsforum den 10 november 2016 i Stockholm. Det talade ordet gäller

Läs mer