Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson"

Transkript

1 Inomhusklimat och hälsa vad har hänt sedan första Örebrokonferensen 1985? Kjell Andersson 1.1 Hur var situationen på 1980-talet? Varför genomfördes den första konferensen? 1.2 Kan du ange några för dig betydelsefulla händelser sedan starten? 1.3 Vet vi mer nu om sambandet mellan ohälsa och innemiljö än för 27 år sedan? Historik I Sverige och våra grannländer har vi en mycket hög bostadsstandard. Men så har inte alltid varit fallet. När Lubbe Nordström på 1930-talet reste runt och i radio beskrev den trångboddhet och låga hygieniska standarden i dåtidens Lortsverige medförde detta en ökad medvetenhet om betydelsen av förbättrade boendemiljöer. Genom stora politiska satsningar förbättrades boendemiljön och detta är sannolikt den största orsaken till att bland annat tuberkulossjukdomen kunde bekämpas framgångsrikt redan innan de medicinska framstegen tog vid. Norden och speciellt Danmark har varit föregångare inom inneklimatforskningen [1]. Redan på tidigt 60-tal skapades en grupp för inneklimatforskning vid Århus Universitet och en av de första uppgifterna var att studera betydelsen av elektriska fält och joniserad luft i en av de första epidemiologiska studierna inom området. Man konkluderade att det inte förelåg några korrelationer mellan dessa faktorer och observerad ohälsa. Däremot fann man att temperaturförhållandena och luftkvaliteten tycktes ha betydelse. Man fokuserade därför alltmer mot betydelsen av temperaturförhållandena och sedan i allt högre grad mot luftföroreningar. En nybyggd klimatkammare 1967 gav helt nya studieförutsättningar eftersom man nu kunde exponera försökspersoner för naturligt förekommande halter av såväl kemiska ämnen som partiklar under strikt kontrollerade förhållanden.

2 1978 genomfördes den första internationella inomhusklimatkonferensen i Köpenhamn och det var följdriktigt dit man också förlade den 30 år senare. Bland annat energikrisen på 1970-talet hade medfört ett ökat intresse för energisparande och i dess spår följde också ökade klagomål på försämrat inneklimat och innemiljörelaterade hälsoproblem. Den 17 september 1985 hölls så den första Örebrokonferensen i samarbete mellan Yrkesmedicinska kliniken i Örebro och Läkarsällskapets arbetsmedicinska sektion. Programmet för endagskonferensen visas i Figur 1. Vid denna konferens presenterades också den strategi som gått under namnet Örebromodellen (Figur 2). Den baserades på tankar från en WHO-rapport som presenterats några år tidigare [2]. Vid de första konferenserna ställdes basala frågor om samband mellan olika miljöfaktorer och ohälsa, där Thomas Lindvall och Birgitta Berglund var förgrundsgestalter. Vid konferensen 1988, som är den första riktigt dokumenterade konferensen, menade Thomas Lindvall att sjuka hus enbart kunde diagnostiseras genom brukarnas klagomål på miljön och att inga specifika orsaker till rapporterade symtom kunde identifieras. Det sades också att kemiska mätningar inte leder till mer information än inspektion på plats. Han menade också att de flesta symtom som brukar hänföras till dålig innemiljö tycks kunna hänföras till sensoriska reaktioner i V:e kranialnerven (ansiktsnerven) och I:a kranialnerven (luktnerven) men också i vissa fall till irritation i de nedre luftvägarna. Han menade också att psykosocial stress kan inducera en obalans i det autonoma nervsystemet, vilket kan ge upphov till ospecifika symtom. 2

3 Figur 1. Programmet den första Örebrokonferensen

4 Figur 2. Förslag till handlingsprogram presenterat vid den första Örebrokonferensen 1985 (skannad från urspungsoverheaden). 4

5 Betydelsefulla händelser Genom att såväl de internationella Indoor Air-konferenserna som Örebrokonferenserna hållits vart tredje år kan man via konferensböckerna följa ganska väl vad som hänt inom området. Vad som kallas betydelsefulla händelser blir med nödvändighet subjektivt präglat och jag skall därför plocka ut vissa aktiviteter som betytt mycket för mig personligen. Epidemiologi och frågeformulär Under talet genomfördes flera banbrytande epidemiologiska studier där framför allt Rådhusundersökningen i Köpenhamn betydde mycket för förståelsen av samband mellan innemiljö och rapporterade besvär [3]. De olika studierna pekade samfällt på att problematiken var multifaktoriell och att inga enkla samband förelåg. Nordiska rådets Ventilationsgrupp arbetade också hårt för att förbättra utredningstekniken vid inomhusklimatproblem i byggnder [4]. Med avstamp från den första Örebrokonferensen påbörjade vi vid kliniken arbetet på att ta fram och testa en basal inneklimatenkät, som efter tre års arbete resulterade i enkäten MM040 NA [5]. Vi utnyttjade därvid all tillgänglig information från olika fältstudier och epidemiologisk forskning men också de omfattande erfarenheter vi fått från vårt tidigare utvecklingsarbete med FHV-enkäterna, som spritts i mer än 5 miljoner exemplar [6]. Därefter har vi vidarutvecklat olika enkäter riktade mot exempelvis kontor, skolor och förskolor, sjukvårdsenheter samt boendemiljöer. Dessa enkäter finns närmare beskrivna på hemsidorna och framför allt på MM-enkäterna har sedan utgjort basen för vårt agerande och uppbyggnaden av kontaktnät inom och utanför landet. Sammantaget med den s.k. Swesiaqmetoden, där man beskriver hur man lämpligen går tekniskt tillväga vid utredning av klimatproblem, finns nu bra instrument för hantering av inneklimatproblem i olika byggnader [7]. Rhinostereometri En orsak till många klagomål på inomhusklimatet på 80-talet hängde samman med att man under några år kring årtiondets början hann lägga cirka 20 miljoner m 2 golv försedda med kaseinhaltigt flytspackel. Kaseinet bröts ner i sina beståndsdelar och amoniak bildades under mattorna i den tuffa kemiska miljön med såväl hög fuktighet som högt ph. Mjukgörarna i främst plastmattor bröts ner och olika luktande kemiska ämnen bildades. Ammoniakförekomsten medförde också mörkfärgningar i parkett och korkmattor. Problemet medförde stora saneringskostnader och bara i 5

6 Stockholmsområdet Dalen satsades cirka 600 miljoner kronor för sanering av drygt lägenheter. Saneringen utvärderades med enkätteknik. Samtidigt hade en ny teknik utvecklats, med vars hjälp man objektivt kunde bestämma slemhinnekänsligheten genom användning av provokationsförsök med histamin och uppmätning av slemhinnerörelsen med hjälp av rhinostereometri, en teknik där man optiskt registrerar förändringar i näsans slemhinna [8]. Utfallet för Dalen visade att de som bodde i Dalen hade en ökad slemhinnepåverkan jämfört med boende i ett närbeläget kontrollområde utan samma flytspackel [9]. En kompletterande studie av boende som avflyttat cirka två år före studiens början visade en kvarstående förhöjd slemhinnekänslighet i näsan trots subjektiv besvärsfrihet och upplevd positiv miljö i det nya boendet [10]. Denna studie följdes upp med histaminprovokation av lärare som arbetat i en skola med mångåriga fukt/mögelproblem men som nu sanerats till stora kostnader. Man fann att lärarna ett år efter saneringen fortfarande hade en förhöjd slemhinnekänslighet men att denna efterhand reducerades för att 5 år efter den första undersökningen normaliseras [11]. Den tekniska utredningen talade för att saneringen lyckats. Ytterligare stöd för detta erhölls genom att gymnasieelever från såväl målskolan som kontrollskolan följdes med samma teknik under den treåriga gymnasievistelsen utan att man kunde se någon skillnad mellan skolorna eller vid de olika provokationstillfällena [12]. Den slutsats vi drog av detta var att vistelse under längre tid i fukt/mögelskade miljöer kan medföra slemhinnepåverkan som kan sitta i lång tid även efter saneringen. Resultatet talade också för att känsligheten normaliseras om man lyckas med saneringen eller exponeringen avbryts. Vi känner dock inte i något av ovanämnda fall till vilka föroreningar som påverkade nässlemhinnan och vi kunde inte heller i något fall uppmäta anmärkningsvärda halter av vare sig gaser eller partiklar. Klimatkammarstudier I de studier vi genomfört hade vi begränsad kontroll över andra påverkande miljö- eller individfaktorer. Ett samarbete etablerades därför under mitten av 1990-talet med Lars Mølhaves grupp vid Århus Universitet, som förfogade över den bästa klimatkammaren. Vi hade inventerat olika klimatkammare i Sverige men ingen hade förhållanden som medgav att man kunde exponera försökspersoner för halter av kemiska gaser eller partiklar i nivå med de som brukar uppmätas i 6

7 innemiljöer. Ett långvarigt forskningssamarbete etablerades mellan Örebrokliniken, Århus Universitet och Huddinge Universitetssjukhus (Jan- Erik Juto). Vi har där haft svårt att påvisa objektiva effekter av låga halter av olika kemiska ämnen (alkoholer och aldehyder) i gasform som inte medfört lukter. Däremot har vi med objektiv teknik kunnat påvisa en ökad reaktion för damm kontaminerat med såväl aldehyder som glukaner [13]. Samverkan mellan kropp och hjärna Genom att vi från kliniken varit involverade i hundratals olika problemobjekt har vi av och till träffat på oväntade utfall. Således fann vi vid en kommunomfattande skolstudie en skola där man klagade på obehaglig lukt och dålig luftkvalitet och samtidigt rapporterade anmärkningsvärt låg frekvens av slemhinnesymtom bland såväl personal som högstadieelever. Förvåningen blev än större när det visade sig att man hade skadat kaseinhaltigt flytspackel med höga ammonikhalter under mattorna [14]. En möjlig förklaring till att brukarna inte reagerade med slemhinnesymtom i denna miljö kan ha varit att nervsignaler via ansiktsnerven (kemiska sinnet) och luktnerven (luktsinnet) som passerar via gemensamma hjärnstrukturer interagerat med varandra. Stöd för denna förklaring finns i Bill Caines studier från tidigt 80-tal [15]. Andra erfarenheter från uppföljning efter saneringar talar för att kvarstående lukter kan trigga igång reaktioner. Vi har också sett exempel på rena klassiska betingningsmekanismer genom att vissa individer reagerat med symtom redan före inträdet i den sanerade miljön. Dessa erfarenheter fick i alla fall mig intresserad av sambandet mellan kropp och hjärna. Den som hjälpte oss komma vidare var Lars Belin, docent i allergologi från Göteborg, som vid konferenserna 2003 och 2006 utvecklade ämnet om samband mellan kropp och hjärna vidare utgående från ett överkänslighetsperspektiv. Vid dessa tillfällen diskuterades möjliga bakomliggande biologiska mekanismer till miljökänslighet, inte bara till innemiljöer utan också till andra miljöer och miljöfaktorer. Ett sådant exempel utgör diagnosen multipel kemisk överkänslighet (MCS). Förutom klassiska betingningsmekanismer nämndes också sensitisering (man reagerar för många olika stimuli efter det att man exponerats för ett starkt stimuli eller upprepade mindre stimuli) eller habitueringar (man vänjer sig och reagerar successivt mindre trots fortsatt exponering, vilket exempelvis gäller när man exponeras för lukter). Det finns också studier som talar för att en sensorisk uppreglering sker som kan bidra till sensitisering inom hela 7

8 nervsystemet. Genom att betrakta individen som utsatt inte bara för olika fysiska miljöfaktorer utan också ett stort antal andra belastningar, stress och hot, har det blivit lättare att diskutera med oroliga personer och undvika den ensidiga fokusering mot mögel som varit det normala. Detta öppnar för att man kan få till totallösningar. Genom att vi börjar förstå varför olika personer reagerar olika i olika miljöer öppnas möjligheter till att hjälpa också dem som inte blir besvärsfria trots omfattande tekniska insatser. Fortsatta studier inom neurovetenskap och neuropsykologi med dess olika metoder och instrument har stora möjligheter att berika hanteringen av inneklimatproblemen. Detta kommer att diskuteras närmare under denna konferens. Innemiljö och ohälsa Under den aktuella tidsperioden har tusentals studier publicerats i vetenskapliga tidskrifter, konferenssammanfattningar och rapporter kring sambandet mellan olika innemiljöfaktorer och ohälsa eller komfortproblem. Naturligtvis har detta ökat våra kunskaper och i många stycken i hög grad. Vi vet att uppvärmning med kol i dåligt ventilerade utrymmen medför stora hälsoproblem i stora delar av världen och att i utvecklingsländerna miljontals människor dör i förtid av cancer, lungsjukdomar och hjärtsjukdomar på grund av innemiljörelaterade föroreningar. I vår del av världen är förhållandena helt annorlunda men ändå visar många studier att en stor del av befolkningen besväras av olika innemiljörelaterade faktorer och rapporterar symtom som påverkar livskvaliteten. De flesta studier som berör sambandet mellan innemiljö och ohälsa utgörs av epidemiologiska studier där man mestadels genomför s k tvärsnittsstudier, men numera i allt högre grad studier där man över tid följer olika grupper med olika exponering. Man försöker finna mått som på ett objektivt sätt beskriver såväl exponering som effekter. Genom klimatkammarförsök försöker man kontrollera för störande faktorer och genom djurförsök försöker man förklara olika biologiska mekanismer. På senare tid har också försök på människa kunnat genomföras med hjälp av exempelvis hjärnscanning och datortomografiska undersökningar. 8

9 Några stora genombrott som förklarar sambanden mellan innemiljöfaktorer och upplevd ohälsa är svåra att finna. Detta beror framför allt på den komplexa innemiljön med förekomst av många miljöfaktorer i låga halter eller koncentrationer och diffusa utfallsvariabler och symtom hos individer med olika känslighet och olika individuella egenskaper i övrigt vad gäller exempelvis attityder och ångestbenägenhet. I ett sådant läge ökar kraven på att förstå vilka mekanismer som verkar och här torde epidemiologin som instrument ha sina uppenbara brister [16]. Referenser [1] Andersen Ib. Before the big bang of indoor climate research. Indoor Air 2008, Copenhagen, Denmark Paper ID:Su 17K1 (11 pages). [2] WHO. Indoor Air Pollutants: exposure and health effects. EURO reports and studies World Health Organization. [3] Skov P, Valbjørn O, Pedersen B, the Danish Indoor Climate Study Group. Influence of personal characteristics, job-related factors and psychosocial factors on the sick building syndrome. Scand J Work Environ Health 1989;15: [4] Nordiska ventilationsgruppen. Klimatproblem i byggnader. Sjuka byggnader, undersöknings- och åtgärdsmetodik, dec [5] Andersson K. Epidemiological Approach to Indoor Air Problems. Indoor Air 1998;Suppl.4: [6] Andersson K. Utveckling och prövning av ett frågeformulärsystem rörande arbetsmiljö och hälsotillstånd. Stiftelsen för yrkesmedicinsk och miljömedicinsk forskning och utveckling i Örebro. Rapport 1:1986.* [7] SWESIAQ:s modell för innemiljöutredningar. [8] Juto JE, Lundberg C. An optical method for determining changes in mucosal congestion in the nose in man, ActaOtolaryngol, 1982;94: [9] Ohm M, Juto J-E, Andersson K, Bodin L. Nasal histamine provocation of tenants in a sick-building residential area. Am J Rhinol 1997;11: [10] Ohm M, Juto J-E, Andersson K. Does the nasal reactivity changes after removal from SBS domestic area to areas without SBS problems? Indoor Air An Integrated Approach. Brisbane: Australia, Elsevier, 1995: [11] Rudblad S, Andersson K, Stridh G, Bodin L, Juto JE. Nasal mucosal histamine reactivity among teachers six years after working in a moisture damaged school. Scand J Occup Environ Health, 2005;31(1):

10 [12] Rudblad S, Andersson K, Stridh G, Bodin L, Juto J-E. Nasal histamine reactivity among adolescents in a remediated moisture-damaged school - a longitudinal study. Indoor Air 2004;14: [13] Bønløkke J, Stridh G, Sigsgaard T, Kjaergaard S, Löfstedt H, Andersson K, Bønefeld-Jörgensen E, Jayatissa M, Bodin L, Juto JE, Mølhave L. Upper-airway inflammation in relation to dust spiked with aldhehydes or glucan. Scand J Work Environ Health 2006;32(5): [14] Andersson K, Fagerlund I and Dahm B. Can an easily recognised odour mask the perception of irritation substances in indoor air? A case report. Proceedings of Healthy Buildings 2000, Helsinki, 2000;Vol 1: * [15] Cain W, Murphy C. Interaction between chemoreceptive modalities of odour and irritation. Nature, 1980;284 (No.5753): [16] Thörn Å. Epidemiologi och sjuka hus-syndrom en olämplig kombination. Läkartidningen 2006;103: * åtkomlig via Publikationer. 10

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Den farliga innemiljön. Kjell Andersson

Den farliga innemiljön. Kjell Andersson Den farliga innemiljön Kjell Andersson Massmedia skriver ofta om farliga ämnen i innemiljön. Är det överdrivet? Vilka vetenskapliga belägg finns för möglets farlighet? Hur hanterar man akuta miljölarm

Läs mer

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer

Utmaningar för den medicinska vetenskapen. Kjell Andersson

Utmaningar för den medicinska vetenskapen. Kjell Andersson Utmaningar för den medicinska vetenskapen Kjell Andersson Varför reagerar folk i innemiljöer trots att man normalt mäter mycket låga halter av allting? Vilka nya metoder behövs för att registrera ohälsoeffekter

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter

En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter En studie av personalens besvär av inomhusklimatet i två kontorsfastigheter Författare Johan Häggbom, AB Previa, Lovisingatan 3B, 151 73 Södertälje. T: 08-550 268 60. e-mail: johan.haggbom@previa.se Handledare

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna vårdinrättningar Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. vårdinrättningar MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund

Läs mer

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.77-85. Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö

Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Metodstudie 2 MM-enkäter i kontorsmiljö Sammanfattning I rapporten redovisas utfallet för två stora kontorsdatabaser på vardera cirka 10 000 individer, varav den ena baseras på basenkäten MM 040 NA, den

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53

Läs mer

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna?

4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet med MM-enkäterna? Tolkning av enkätdata och behov av hälsoundersökningar Kjell Andersson, Per Vihlborg 4.1 Hur säkra bedömningar kan göras med enkäter? 4.2 Vilka är de viktigaste erfarenheterna från det mångåriga arbetet

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering 1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Mögel inomhus och hälsorisker

Mögel inomhus och hälsorisker 1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.

SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer. Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem. SALEMS KOMMUN Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen Per-Eric Hjelmer Telefon 08-532 599 48 Mobil 070 623 2908 E-post: per-eric.hjelmer@salem.se Förvaltningschef, Miljö- & Samhällsbyggnad: John Söderberg,

Läs mer

Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa

Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusklimat Örebro 2012, 14-15 mars Bakgrund Fokus Låg komfort Temperatur

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Hantering av hushållsavfall

Hantering av hushållsavfall TYA-material Hantering av hushållsavfall en hälsorisk? Ragnar Rylander och Jörgen Thorn Avdelningen för Miljömedicin, Göteborgs Universitet Denna rapport ger en sammanfattning av kunskapsläget rörande

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Allmän bakgrund... 2 Vad är byggnadsrelaterad ohälsa?... 3 Faktorer i inomhusmiljön som ofta diskuteras i samband med byggnadsrelaterad ohälsa... 3 Utredningsprinciper

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.102-108. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

Vad visar forskningen?

Vad visar forskningen? Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma

Läs mer

Hälsa och Inomhusmiljö

Hälsa och Inomhusmiljö Hälsa och Inomhusmiljö Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Juli 2009 Hälsa och inomhusmiljö Sammanfattning Ett flertal hälsoproblem kan misstänkas ha samband med brister i inomhusmiljön. Det

Läs mer

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer 2012-10-25

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer 2012-10-25 Innemiljö på fartyg Sarka Langer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem Inspiration och bakgrund Inspiration: resa till Antarktis Oden Southern Ocean 21/211 som gästforskare

Läs mer

Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar

Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar Luft som inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara - gasformiga föroreningar och - partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar luftkvaliteten.

Läs mer

Inneklima og risikokommunikasjon

Inneklima og risikokommunikasjon Nasjonalt seminar om fuktskader 2009-6 maj 2009 i Oslo Kjell Andersson Inneklima og risikokommunikasjon osloanderssonfinal Inneklima og risikokommunikasjon Inledning Vi läser dagligen i massmedia om risker

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Varför dessa problem?

Varför dessa problem? Inomhusklimatproblem och dess handläggning Kjell Andersson, överläkare Yrkes-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning läckage bristande

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Göteborg den 7 maj 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin Riskkommunikation Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin www.inomhusklimatproblem.se Mögel som angriper byggnadsmaterial kan bilda starka

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning) Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor

Läs mer

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...

Läs mer

INOMHUSKLIMAT ÖREBRO 2006

INOMHUSKLIMAT ÖREBRO 2006 INOMHUSKLIMAT ÖREBRO 2006 Konferens i Örebro 14-15 mars 2006 1 Konferensen är den åttonde i en serie beträffande inomhusklimat. Den första hölls i september 1985 och har därefter återkommit vart tredje

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Datum: 14/07/2004. Atlas Copco Airpower N.V. Portable Air Division Ingberthoeveweg 7, 2630 Aartselaar - BELGIUM lubricants

Datum: 14/07/2004. Atlas Copco Airpower N.V. Portable Air Division Ingberthoeveweg 7, 2630 Aartselaar - BELGIUM lubricants Handelsnamn: PAROIL 5W30 Sida: 1/5 1. Namnet på produkten och företaget Produktkod och namn: Beskrivning: Företag: PAROIL 5W30 Maskinoljor Atlas Copco Airpower N.V. Portable Air Division Ingberthoeveweg

Läs mer

Lukter och emissioner

Lukter och emissioner Lukter och emissioner Emissioner från fuktskadade byggnader, med fokus på mögellukt från träskyddsmedel Johnny C. Lorentzen Med dr & docent Forskare Arbetsmiljötoxikologi, IMM, KI johnny.lorentzen@ki.se

Läs mer

Dimridåer om inomhusmiljön Helsingborg 2011-03-26 Del-1

Dimridåer om inomhusmiljön Helsingborg 2011-03-26 Del-1 Sidan 1 av 5 Dimridåer om inomhusmiljön Helsingborg 2011-03-26 Del-1 Artikel kring det tvivel jag känner kring Överläkaren Kjell Andersson (KA)och verksamhetschefen Göran Stridh (GS) på Örebro Universitetssjukhus

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd

Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd Luft, lukt och fukt Utredning av inomhusmiljöproblem Greta Smedje Enheten för hälsoskydd och smittskydd Vad är syftet med en utredning av innemiljön? Hitta samband mellan en specifik innemiljö och en individs

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Om kloranisoler och luftanalyser

Om kloranisoler och luftanalyser Om kloranisoler och luftanalyser Johnny C. Lorentzen Med dr & docent Adjungerad lektor Arbetsmiljötoxikologi, IMM, KI johnny.lorentzen@ki.se Utbildningsansvarig & innemiljökonsult Eurofins Pegasuslab AB

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad

En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi,

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna skolor och förskolor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. skolor och förskolor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

manual skolor och förskolor

manual skolor och förskolor skolor och förskolor MM-enkäterna Kjell Andersson Göran Stridh Inger Fagerlund Wenche Aslaksen E-mail: inger.fagerlund@orebroll.se Bakgrund Klagomål på innemiljön i skolor och förskolor är vanliga. Såväl

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16

Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats. Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Byggnadsrelaterade hälsobesvär på en arbetsplats Projektarbete inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen vid Arbetslivsinstitutet 2005-11-16 Gun-Britt Berglund 1(10) Förord Föreliggande arbete har utförts

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador

Läs mer

Patientstatistik 2012

Patientstatistik 2012 Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Workshop om Patientutredning vid innemiljöproblem Ordförande Robert Wålinder Sekreterare Tom Follin SWESIAQ 2005 04 28 I workshopen

Läs mer

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer