Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa"

Transkript

1 Individfaktorers betydelse för ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusklimat Örebro 2012, mars Bakgrund Fokus Låg komfort Temperatur Luftfuktighet CO 2 Lukt Sjukdom Lungcancer (radon) Legionärssjuka (legionella) Astma/allergi (inomhusallergen) Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa Multipel kemisk känslighet (MCS) 1

2 Bakgrund Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa i relation till MCS Vanligt att långvarig ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa övergår till MCS 23.2% 23.2% Intolerance to odorants/irritants: Initially health problems in certain buildings 75.0% Bakgrund Diagnoskriterier för MCS Symtomen är reproducerbara Kroniskt tillstånd Låga nivåer av exponering Symptomen avtar/försvinner då exponeringen avlägsnas Responser uppstår för flera kemiskt orelaterade ämnen Symtomen rör flera organsystem 1999 Consensus on Multiple Chemical Sensitivity Arch Environ Health 2

3 Bakgrund Vanliga symtom vid MCS Andersson et al J Occup Environ Health Bakgrund Mer komplext än enkel dos respons Tre årtionden av forskning kring ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Icke toxisk kemisk/fysisk exponering? Hälsosymtom 3

4 Bakgrund Mer komplext än enkel dos respons Behov av att studera individfaktorers roll: Icke toxisk kemisk/fysisk exponering Hälsosymtom Att leva med dessa miljökänsligheter? 4

5 Att leva med dessa miljökänsligheter? Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Attityder från omgivningen Ifrågasättande och bristande förståelse Från fullt stöd till inget stöd Att leva med dessa miljökänsligheter? Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Konsekvenser Vardagliga aktiviteter försvåras Ekonomiska problem Familj och vänner drabbas Känslomässig påverkan 5

6 Att leva med dessa miljökänsligheter? Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa: Egenhantering Undvika Försöka acceptera & hitta lösningar Kämpa på Se det positiva Göra sin bostad till fristad Att leva med dessa miljökänsligheter? Multipel kemisk känslighet Identifierade kategorier Tillgänglighet i samhället Transportera sig med färdmedel Besöka allmänna byggnader & inrättningar Hitta lämplig bostad Ekonomisk trygghet Sänkt inkomst Ökade utgifter Dåligt stöd från myndigheter Sociala relationer Umgänge & sociala aktiviteter Begränsar andra Vägrar att ändra sitt sociala liv Söderholm et al Health Care Women Int 6

7 Att leva med dessa miljökänsligheter? Multipel kemisk känslighet Identifierade teman Begränsad i deltagandet med samhället Tillgängligheten till samhället är noll. Jag kan varken gå bio, teater, konserter eller andra ställen dit jag ofta gick tidigare. Restauranger/ kaféer är nästan uteslutet. Tvingad att bete sig inkompatibelt med ens värderingar och självbild Det är svårt att göra sociala aktiviteter spontant. Många förberedelser behövs om jag t ex ska gå på en fest. Att kontakta alla i förväg och försäkra sig om att alla är luktfria. Det känns väldigt svårt eftersom jag är en mycket spontan person. Brist på förståelse och respekt från andra Jag har blivit trakasserad av min chef som sprayade parfym på arbetsplatsen och som kände sig förolämpad för att jag inte ville säga upp mig. Hon satte ett ultimatum att jag skulle förflyttas, annars skulle hon sjukskriva sig. Så jag förflyttades till en annan arbetsplats där det fanns mer irritanter. Söderholm et al Health Care Women Int Att leva med dessa miljökänsligheter? Multipel kemisk känslighet Osäkerhet Det har varit omöjligt för mig att hitta en bostad där jag kan må bra. Jag har blivit avvisad hjälp från myndigheter och har flyttat åtta gånger sedan jag blev allvarligt sjuk i juni Jag har förlorat mitt hem... Jag har tvingats lämna min dotter, mina vänner och kvalificerad sjukvård i sökandet efter en lämplig bostad... Idag bor jag i ett gammalt hus... Huset håller på bli för dyrt för mig och jag kan inte få bostadsbidrag. Identifierade teman Beroende av andra En av de svåraste sakerna med detta tillstånd är att det är så svårt att umgås med andra människor. Jag har blivit så beroende av att även andra måste förändra sina liv för att kunna umgås med mig. Tvingad att välja mellan pest och kolera Svårigheten med att besvära andra att avstå från lukter får mig ofta att välja bort sociala aktiviteter som jag inte tycker är värda att bli sjuka för. Dessa anpassningar och prioriteringar är något jag brottas med varje dag och varje vecka eftersom jag mycket gärna skulle vilja delta i barnens alla aktiviteter, föräldramöten, etc. Söderholm et al Health Care Women Int 7

8 Även andra former av miljökänslighet? Även andra former av miljökänslighet? Miljöhälsostudien i Västerbotten Västerbotten Sweden % of the population Age strata (yrs) 8

9 Även andra former av miljökänslighet? Miljöhälsostudien i Västerbotten Västerbotten som population (18 79 år) Stratifiering för ålder och kön n = (40%) Planerad som longitudinell Demografi Diagnostiserade sjukdomstillstånd Karaktär och grad av miljökänsligheter Somatisering Stress & utmattningssyndrom Hjälplöshet & hopplöshet Ångest & depression Hälso oro för miljöfaktorer Sömn Symtombild Triggerfaktorer Copingstrategier & socialt stöd Även andra former av miljökänslighet? Enskild förekomst (%) 21,6% Minst en känslighet Ospecifik Lukter/ Ljud Elektrobyggnadsrelaterad irritanter magnetiska ohälsa fält Diagnos given av läkare 1 1,4 3,3 2,8 0,4 WHOs lista + attribuering 2 2,5 Besvär mer än normalt 3 5,0 12,3 9,4 2,7 WHOs lista 4 17,3 IEI 5 6,7 1,6 MCS 6 3,6 1 Ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa, MCS/SHR, ljud respektive elöverkänslighet 2 WHOs lista över typiska SBS symtom i kombination med besvär vid vistelse i vissa byggnader 3 Besvärar mer än normalt av vistelse i vissa byggnader, luktande/stickande ämnen, vardagliga ljud respektive påslagen elektrisk utrustning 4 WHOs lista över typiska SBS symtom 5 Kriterier för idiopathic environmental intolerance konsensuskriterier för MCS 9

10 Även andra former av miljökänslighet? Samförekomst Intolerance to certain buildings Odorants/ irritants Sounds Electrical equipment 58.1% 15.8% 23.0% At least 1 other At least 2 other All 3 other 70.3% 23.0% 3.6% Även andra former av miljökänslighet? Samförekomst Intolerance to odorants/irritants Certain buildings Sounds Electrical equipment 23.2% 20.5% 7.2% At least 1 other At least 2 other All 3 other 41.8% 9.6% 1.4% 10

11 Även andra former av miljökänslighet? Samförekomst Clinical diagnosis Nonspecific building related symptoms Multiple chemical sensitivity MCS 53% NBS 23% Underliggande mekanismer? 11

12 Underliggande mekanismer? Ingen toxikologisk förklaring Underliggande mekanismer? Exponeringens egenskaper Kemiska eller kemosensoriska egenskaper hos exponeringen? 12

13 Underliggande mekanismer? Två kemiska sinnen i näshålan Luktsinnet Typisk innemiljö: Ca 6000 ämnen med luktande & sensoriskt irriterande egenskaper Kemestetiska sinnet Wargocki 2004 Indoor Air Underliggande mekanismer? Luktsinnet det första sinnet i arternas utvecklingen Attraction of Escherichia coli bacteria to aspatate Adler 1969 Science Vårt evolutionära arv: Luktsinnet ska styra vårt beteende (även omedvetet) Dåliga erfarenheter av ett kemiskt ämne ska få oss att ta avstånd: 1. Ökad vakenhet & negativ emotion 2. Lukten blir obehaglig & stark 3. Ofarliga hälsosymtom (stressrespons via bl a ANS) Dåliga erfarenheter inkluderar tron om att det kemiska ämnet är farligt Negativ affekt och relaterade tillstånd förstärker dessa försvarsmekanismer Encyclopedia Britannica

14 Underliggande mekanismer? Negativ affekt och relaterade tillstånd PHQ-15 score Somatization 0 HADS score Anxiety Depression 2D Graph 9 SMBS score PSS score Stress Burnout 0 Odorants/irritants Certain buildings Odorants/irritants & certain buildings Electromagnetic fields Noise Referents 0 Odorants/irritants Certain buildings Odorants/irritants & certain buildings Electromagnetic fields Noise Referents Underliggande mekanismer? Hälsoriskperception Modern Health Worries Scale Extreme 5 concern Worry for personal health Environmental pollution Toxic interventions No 1 concern 1 Extreme 5 concern Worry for personal health Radiation Tainted food No 1 concern Odorants/irritants Certain buildings Electromagnetic fields Odorants/irritants & certain buildings Noise Referents 0 Odorants/irritants Certain buildings Odorants/irritants & certain buildings Electromagnetic fields Noise Referents 14

15 Underliggande mekanismer? Kemosensorik & hälsoriskperception som mediatorer Damm och sotexponering Luktexponering Stenlund et al Public Health Claeson et al. Submitted Underliggande mekanismer? Mild form av ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa The chemosensory psychobiological stress model Nordin 2009 Inomhusklimat Örebro 15

16 Underliggande mekanismer? Kemisk intolerans Neural sensitisering Kemisk intolerans Neurogen inflammation Klassisk betingning + Underliggande mekanismer? Neurogen inflammation Förändrad perception HPAaxeln Neuropeptider (t ex substans P, CRF): Inflammatoriska mediatorer & stresshormoner Inflammation Limbiska systemet nociceptorer (sensoriska C fibrer) Diverse symptom Autonoma nervsystemet Endokrina systemet Meggs 1999 Toxicol Ind Health Black 2002 Brain Behav immun 16

17 Underliggande mekanismer? Neurogen inflammation Odds kvoter för kronisk sinusit Intolerans för lukter/irritanter 3.5 Intolerans för vissa byggnader 6.7 Läkar diagnostiserad MCS 13.6 Läkar diagnostiserad ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa 21.3 Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Obehaglig exponering Opredicerbar exponering Hög stressnivå Initial stimulering Upprepad stimulerring Habituering Sensitisering Neural respons Stimulus Minnesprocess Bell et al Biol Psychiat Sorg & Prasad 1997 Environ Health Perspect Overmier, 2002 Scand J Psychol 17

18 Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Endokrina systemet Autonoma nervsystemet Förändrad perception Dopaminerga systemet Limbisk kindling Bell et al Biol Psychiat Sorg & Prasad 1997 Environ Health Perspect Overmier 2002 Scand J Psychol Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Upplevd intensitet (log 10 ) Tid (kontinuerlig exponering) Andersson et al J Psychosom Res 18

19 Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Underliggande mekanismer? Neural sensitisering 19

20 Underliggande mekanismer? Neural sensitisering Förändrad hjärnaktivitet hos sensitiserare vs habituerare Främre cingulum Amygdala Främre insula Orbitofrontalkortex Underliggande mekanismer? Kemisk intolerans Förändrad hjärnaktivitet hos sensitiserare vs habituerare Samma aktiveringsmönster som vid fibromyalgi (vid smärtstimulering) (Jensen et al. 2009) Främre cingulum Amygdala Främre insula Orbitofrontalkortex Vilken roll spelar dessa områden? Habituering (sensitisering i detta fall) Hotfulla situationer (t ex lukt) Klassisk betingning Förhöjd vakenhet Aktivering av ANS (symtom) Stimulus (t ex lukt) upplevs starkare Negativa känslor Förhöjd uppmärksamhet Stimulus (t ex lukt) upplevs starkare Stimulus (t ex lukt) upplevs obehaglig 20

21 Psykologi Umeå universitet Tack för uppmärksamheten! & Tack till kollegorna: Folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Astma & allergi Sahlgrenska universitetssjukhuset Linus Andersson Anna Sara Claeson Nina Lind Berndt Stenberg Maria Nordin Eva Millqvist Strålningsvetenskaper Umeå universitet Öron, näsa, hals Kärnsjukhuset, Skövde Greg Neely Eva Palmquist Anna Söderholm Lars Nyberg Mats Bende 21

Vad kännetecknar doftöverkänslighet?

Vad kännetecknar doftöverkänslighet? Vad kännetecknar doftöverkänslighet? Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet Allergistämman 2012, Göteborg, 21-22 november Vad är doftöverkänslighet? 1 Vad är doftöverkänslighet? Doftsättning

Läs mer

Miljööverkänslighet Specifik entitet?

Miljööverkänslighet Specifik entitet? Miljööverkänslighet Specifik entitet? Steven Nordin Institutionen för psykologi Umeå universitet ALLISS höstmöte, 24 oktober 2014, Lund Agenda Vad är kemisk intolerans? De kemiska sinnenas roll och karaktär

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin Doftkänslighet -medicinska aspekter Lena Hillert Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin -triggar känslor, minnen Dofter G -kan ge positiva upplevelser i f -kan ge negativa

Läs mer

Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar

Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar Byggnadsrelaterad ohälsa Många frågor en del svar Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Inomhusmiljö 2016, Stockholm den 23-24 november Min bakgrund Byggnadsrelaterad ohälsa Kemisk

Läs mer

Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna

Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna Doftöverkänslighet sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna Produktionsfakta Utgivare Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET DOFT ÖVER KÄNSLIG HET Ett Okänt Problem Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 2 Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 3 Till dig som studerar till sjuksköterska eller läkare Till högskolor och universitet

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Påverkan av luktämnen i innemiljön. Steven Nordin

Påverkan av luktämnen i innemiljön. Steven Nordin Påverkan av luktämnen i innemiljön Steven Nordin Vad betyder lukt för besvär från miljön? Går det att mäta lukt i innemiljön? Varför tycks så många reagera på mögellukt? Inledning En typisk innemiljö innehåller

Läs mer

epidemiologi, [1, 2]

epidemiologi, [1, 2] Enkät ger svar på om eventuella miljöstörningar och brister finns i den fysiska innemiljön ger möjlighet att på bästa sätt ha dokumenterat material för att möta och tillgodose framtida krav och behov.

Läs mer

LINUS ANDERSSON, Umeå universitet

LINUS ANDERSSON, Umeå universitet Sjuk av lukter SAMMANFATTNING Kemisk intolerans, eller doftöverkänslighet som det ibland kallas, innebär att den drabbade får symtom av låga doser vardagliga, till synes ofarliga kemiska exponeringar.

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53

Läs mer

BYGGNADSRELATERAD OHÄLSA - kompetensutveckling inom hälsovården

BYGGNADSRELATERAD OHÄLSA - kompetensutveckling inom hälsovården BYGGNADSRELATERAD OHÄLSA - kompetensutveckling inom hälsovården Annika Glader, Anna-Sara Claeson, Berndt Stenberg, Bo Glas, Ingrid Liljelind, Kåre Eriksson,Maj-Helen Nyback, Steven Nordin SERIE R: RAPPORTER,

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Att leva med sensorisk hyperreaktivitet

Att leva med sensorisk hyperreaktivitet Appendix 1. Att leva med sensorisk hyperreaktivitet Mittuniversitetet Umeå universitet Tack för att du valt att delta i denna studie! Del A är allmänna bakgrundsfrågor. Del B är ett frågeformulär om din

Läs mer

Astma, allergi och laboratoriearbete

Astma, allergi och laboratoriearbete Astma, allergi och laboratoriearbete Jonas Brisman, Med.dr., Överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset 2012-10-17 1 Åkommor allergiska eller icke-allergiska Slemhinnor

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Inneklima og risikokommunikasjon

Inneklima og risikokommunikasjon Nasjonalt seminar om fuktskader 2009-6 maj 2009 i Oslo Kjell Andersson Inneklima og risikokommunikasjon osloanderssonfinal Inneklima og risikokommunikasjon Inledning Vi läser dagligen i massmedia om risker

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University

Läs mer

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet DEN MODERNA OHÄLSAN eller Vår tids sjuklighet Allmänläkardagarna läk i Skövde 2010-01-27 27 Karin Johannisson Uppsala universitet Den moderna ohälsan hur vi hanterar snabb samhällsförändring och accelererat

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? CHRISTER SANDAHL Chef i Äldreomsorgen Stockholm 12 maj 2016 13 maj 2016 Christer Sandahl, MMC, Karolinska Institutet Känslor smittar Chefens

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3:

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3: Rapport datum 2010 09 05 enkätstudie. Objekt: Rapsen Montessoriskola i Kalmar kommun Adress: Kungsgårdsvägen 51, 393 53 Kalmar Enkät genomfördes 27 31 aug. år 2010 Studie av den fysiska innemiljön i skolan.

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering 1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Mögel inomhus och hälsorisker

Mögel inomhus och hälsorisker 1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som

Läs mer

Allergiker i kollektivtrafiken

Allergiker i kollektivtrafiken Att: Landsting Kommuner Reseföretag Allergiker i kollektivtrafiken För att underlätta för er som ansvarar för miljön på tåg, buss, flyg, båt och färdtjänst har Astmaoch Allergiförbundet sammanställt en

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Den beslutsfattande hjärnan

Den beslutsfattande hjärnan Den beslutsfattande hjärnan Katarina Gospic PhD-student, MD, MSc Grundare och Vd för Brainbow Labs www.brainbowlabs.com 16 September 2011 gospic@gmail.com Dagordning Introduktion emotionell reglering och

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande Karin Johannisson, Uppsala universitet Vad är en diagnos? dia-gnosis = avskiljande vetande När diagnosmängden

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Patient-Centered Medicine

Patient-Centered Medicine Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer