Hållbar utveckling vt 10

Transkript

1 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/ Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6

2 Innehållsförteckning: Inledning...sida 3 Bakgrund...sida 3 Syfte/Frågeställning...sida 3 Hypotes...sida 3 Metod...sida 3-4 Resultat...sida 4-5 Slutsats...sida 5 Felkällor...sida 5-6 Avslutning...sida 6 Källförteckning...sida 6 2/6

3 Inledning: Vad är det för miljö vi elever befinner oss i, dag in och dag ut? Skiljer luften i klassrummen sig någonting beroende på tidpunkt på dygnet? Eftersom vi elever befinner oss i denna miljö 5 av 7 dagar i veckan var detta någonting som jag engagerar mig för och det var därför jag valde att göra en undersökning inom detta området. Jag ville undersöka hur luftkvalitén skiljer sig från morgon till eftermiddag i ett klassrum. Att jag valde att just göra mina undersökningar i 9:ornas klassrum i hus 5 på Gunnesboskolan, var för att det är just där som jag vistas varje dag. Personligen tyckte jag att det skulle vara intressant att göra undersökningar i en miljö som jag ofta befinner mig i och således få resultat och slutsats som berör mig. Bakgrund: För att få svar på min undersökning valde jag att dels mäta koldioxidhalten och dels undersöka om det fanns bakterier i luften. Att jag ville mäta koldioxidhalten var eftersom koldioxidhalten är för hög hindras kroppen från att ta upp syre. En människas prestationsförmåga försämras redan vid några få procents koldioxid i inandningsluften. Om koldioxidhalten överstiger 1000 ppm (parts per million), kan man känna besvär med bland annat trötthet och irritation. Eftersom man måste kunna koncentrera sig i skolan för att prestera bra, är det viktigt att koldioxidhalten håller en låg nivå i klassrummen. För att motverka en hög koldioxidhalt kan man ventilera klassrummen. Om man ventilerar för man bort bla. koldioxid och andra utdunstningar från människor. Man skyddar också byggnaden genom att föra bort fukt och andra belastningar. Detta är bra då fukt kan ge mögel och bakterietillväxt som inverkar negativt på människors hälsa. Syfte/Frågeställning: Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? Skillnader mellan morgon och eftermiddag. Hypotes: Då jag av egna erfarenheter har märkt av trötthet och huvudvärk i skolan, då främst på eftermiddagarna, tror jag att koldioxidhalten ökar mot eftermiddagen. Att det är så tror jag är för att eleverna som arbetar i klassrummen under dagen andas ut luft med hög koldioxidhalt. Metod: Material: CO2 analyzer Agarplattor Som jag tidigare har skrivit valde jag att mäta koldioxidhalten i rummen och undersöka bakterier i luften. För att mäta koldioxidhalten använde jag en CO2 analyzer och för att undersöka bakterierna så använde jag så kallade agarplattor. Bild: Den CO2 analyser jag använde mig av för att göra mina mätningar. 3/6

4 Eftersom jag ville få reda på skillnaden i luften mellan morgon och eftermiddag så var det självklart att jag skulle ta mina värden vid just dessa tillfällen. De första mätningarna jag gjorde var alltså på morgonen när varken elever eller lärare vistats i klassrummen. Jag började med att placera ut 2 agarplattor i vars en ände av klassrummet. (Att jag valde att inte sätta de bredvid varandra var för att det kan finnas olika mängd bakterier i olika delar av klassrummet). Sedan ställde jag CO2 analyzern i mitten av klassrummet, gick ut och stängde dörren efter mig och lät agarplattorna exponeras i exakt fem minuter, för att sedan gå in och läsa av värdet på CO2-mätaren. För att de eventuella bakterierna skulle börja växa satte jag sedan in agarplattorna i ett värmeskåp där de sedan stod i 2 dygn. Jag upprepade samma process vid alla mina tester och jag använde mig av ett tidtagarur just för att undersökningarna skulle vara exakt lika långa. Därmed undvek jag eventuella felkällor. Bild: Agarplattor i ett värmeskåp. Resultat: Tid på dygnet 9A 9B 9C Tomt klassrum 350 ppm 350 ppm 362 ppm 360 ppm 362 ppm 372 ppm 356 ppm 370 ppm Medelvärde: 361,33333 ppm 363,33333 ppm 361 ppm 361,66667 ppm Tabell: Mätvärden för undersökningen av koldioxidhalten på morgonen i 9:ornas klassrum. Tid på dygnet 9A 9B 9C Tomt klassrum Eftermiddag 600 ppm 605 ppm 801 ppm 360 ppm Eftermiddag 632 ppm 610 ppm 820 ppm 373 ppm Eftermiddag 527 ppm 522 ppm 624 ppm 385 ppm Medelvärde: 586,33333 ppm 579 ppm 748,33333 ppm 372,66667 ppm 4/6

5 Tabell: Mätvärden för undersökningen av koldioxidhalten på eftermiddagen i 9:ornas klassrum. Skillnad mellan morgon och eftermiddag 9A 225 ppm 9B 215,66667 ppm 9C 387,33333 ppm Tomt 10, ppm klassrum Tabell: Skillnaden på mätvärdena för undersökningen av koldioxidhalten i de enskilda klassrummen. Skillnad mellan morgon och eftermiddag. (9A, 9B, 9C) 362,88889 ppm Eftermiddag 637,88889 ppm Skillnad: 275 ppm Bild tabell: Den sammanlagda skillnaden för undersökningen av koldioxidhalten från morgon till kväll i de tre niornas klassrum. Utslag av agarplattorna: Agarplattorna som jag placerade i värmeskåpet efter exponering gav inget utslag (=bakterietillväxten startade inte). Resultatet av dessa var inte trovärdigt och gick därför inte att räkna med. Slutsats: Som mina resultat visar så höjs koldioxidhalten till eftermiddagen i alla fall. I det klassrummet där elever hade arbetat under skoldagen var koldioxidhalten över 20 gånger så stor som i de tomma klassrummet. Att det är så beror på att eleverna släpper ut koldioxid automatiskt när de andas. Deras inandningsluft består av 21% syre och 0,04% koldioxid, medan utandningsluften består av 16% syre och hela 4% koldioxid. Jag kan därmed säga att jag hade rätt med min hypotes, koldioxidhalten ökar senare på dagen. Att den gör det är, just som jag trodde, för att eleverna andas ut luft med hög koldioxidhalt. Då koldioxidhalten ökar på eftermiddagen hindras kroppen från att ta upp syre, elevernas prestationsförmåga försämras också. Ju högre koldioxidhalt det är desto sämre prestationsförmåga får eleverna. Om de sitter i en provsituation klockan på eftermiddagen försämras deras provresultat gentemot en provsituation på morgonen. Felkällor: Då det finns inte så mycket bakterier i luften var det svårt för mig, som inte har de rätta instrumenten för att kunna odla bakterier på så kort tid, att komma fram till något resultat. Jag hittade några små kolonier med bakterier, men dessa var så små att jag inte kunde räkna med de i ett trovärdigt resultat. Då mina mätvärden från CO2 analyzern inte gick att föra in på datorn fick jag använda mig av de värden som jag antecknat under tiden som försöken pågick. På så sätt kunde jag inte ta hänsyn till 5/6

6 alla mätvärden under ett försök, utan bara det som jag skrev ner. Men genom att göra mätningarna flera gånger och anteckna värdena på samma sätt som tidigare, (för att sedan räkna ut ett medelvärde av dessa), minskade jag denna felkälla lite. Avslutning: Om jag hade haft längre tid på mig hade jag exponerat agarplattorna i klassrummen under en längre tid. Genom att göra detta hade jag kunnat få en bakterietillväxt som jag skulle kunna utvärdera. Jag hade också gjort mina undersökningar med agarplattorna många gånger för att kunna utvärdera och sätta mina resultat i perspektiv till varandra för att just få ett trovärdigt resultat. Nu när jag har gjort mina mätningar inser jag varför klagomålen om huvudvärk och trötthet kommer sedan framåt eftermiddagen. Visst kan det bero på att man har jobbat hårt en hel dag och blivit trött av det. Men det kan även bero på att koldioxidhalten i klassrummet ökar med mer än 20 gånger i de klassrum där elever arbetat under dagen mot de klassrum där ingen befunnit sig. På så sätt hindras elevernas kroppar att ta emot syre och de drabbas av just trötthet och huvudvärk. Så, för att undvika detta bör skolorna satsa på bättre ventilation som gör att luften cirkulerar och koldioxidhalten hindras från att öka så mycket. Då kan eleverna prestera av sin bästa förmåga oberoende på vilken tid på dygnet det är. Källförteckning: Bilder: Samtliga bilder och tabeller i min rapport är tagna eller ritade av mig. 6/6