Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd

Transkript

1 Luft, lukt och fukt Utredning av inomhusmiljöproblem Greta Smedje Enheten för hälsoskydd och smittskydd

2 Vad är syftet med en utredning av innemiljön? Hitta samband mellan en specifik innemiljö och en individs symtom eller sjukdom Hitta samband mellan en ökad förekomst av ohälsa i en grupp och en innemiljö de vistas i Att göra en riskbedömning av en innemiljö mot hälso- eller komfortbaserade riktvärden (normrelaterad mätning) Att hitta en onormal exponering i en innemiljö, som skulle kunna orsaka rapporterad ohälsa/besvär, för att finna källan, och sedan åtgärda den (leta onormal källa) Att se om förbättringar har gett en bättre innemiljö (kontroll efter åtgärd)

3 Tänk på Det är svårt att i det enskilda fallet med säkerhet fastslå vad som ger vissa hälsobesvär En utredning ska utföras så att Den ger information om tekniska brister, t.ex. konstruktion, material, skador som skulle kunna ge onormal exponering Resultatet kan värderas utifrån risksynpunkt, vad ska jämföras med? Resultatet kan ligga till grund för tekniska åtgärder och uppföljning av dessa

4 Hur börja? Säger brukarnas besvär något om möjliga brister i inomhusmiljön? Kartlägg husets konstruktion, material och historia Intervju med brukare och fastighetsägare om tidigare och aktuella problem Gå igenom dokumentation från tidigare utredningar och mätningar. - Finns tillräckliga data om husets konstruktion, material, kända skador och åtgärder? - Finns tillräcklig information om hur och när prover togs? - Finns lämpliga referensmätvärden? Om nej, går inte att tolka!

5 Hur fortsätta? Inspektion: Har byggnaden en riskkonstruktion, riskmaterial? Svaga punkter, hur ser det ut där? Finns tecken på fuktskada synligt mögel, missfärgningar, lukt? Finns något i själva verksamheten som kan orsaka problemen? Översiktlig bedömning/mätning av ventilation, rumstemperatur och fukt i material

6 Fördjupad teknisk utredning Syfte hitta onormala källor inomhus som inte hittats med inspektion och/eller prov i material, eller där prov i material inte gjorts Vad - agens? Hur? Ventilationssystem avslaget Verksamhet - nej Men Ont om gränsvärden Ont om standardiserade mätmetoder Kan resultatet utvärderas och användas?

7 Mätstrategi Anpassas till syfte och möjlighet Personlig exponering, koncentration inomhus, eller byggnadens prestanda? Koncentration, totalmängd eller emission? Maximal nivå eller genomsnitt? Variation i tid och rum Aktivt, passivt? Material, damm, luft? Instrument/mätmetoder som är fältmässiga Känn dina metoder och utrustning styrkor och svagheter!

8 Handlingsplan för utredning av inomhusmiljöproblem på arbetsplatser Inledande teknisk utredning (inspektion, ev. vissa mätningar) (Ag, fastighetsägare, FHV) Eventuellt fördjupad teknisk utredning (mätningar) (FHV, extern konsult) Kartlägg förekomst av riskkonstruktion, riskmaterial och fukt samt ventilationens prestanda Genom inspektion, intervju, genomgång av handlingar och, eventuellt, översiktliga mätningar Mätning i material kan ge bra information Mätning i luft eller damm kan ge ytterligare information (om det behövs) Ofta svårtolkade resultat av mätningar

9 SWESIAQ-modellen Vägledning för innemiljöutredare vid hälsoproblem Söka finna sådana brister hos byggnad eller verksamhet som enligt vetenskap kan leda till hälsoproblem Ingen garanti för att de var orsaken till hälsoproblemen Ingen garanti för att eliminering av bristerna leder till att hälsoproblemen upphör Börja med det enkla (inspektion), gå eventuellt vidare med mätningar

10 Arbetsgång Klargör utredningsuppdragets syfte och omfattning. Skapa kontaktgrupp, t.ex. brukare, fastighetsägare, arbetsgivare, innemiljöutredare Inventera. Börja med det enkla. Diskutera resultatet av inventeringen. Beslut om fortsättning Eventuella fördjupade utredningar Sammanfattande rapport med förslag till åtgärder. Diskussion i kontaktgruppen Åtgärda och uppföljning av åtgärder

11 Inventera Gå igenom tänkbara källor till innemiljöproblem: Fukt i byggnadskonstruktionen Mikrobiell växt i byggnadskonstruktionen Icke-mikrobiellt orsakade emissioner från byggnad och fast inredning Luftföroreningar som emitteras av verksamheten och möbler Otillräcklig luftväxling Luftföroreningar som tillförs via tilluften Förorenad luft som tränger in via tryckskillnader i byggnaden

12 Fördjupad utredning Besvärsutredning Tekniska mätningar

13 Medicinsk utredning vid innemiljörelaterade besvär Besvärens tidsmässiga koppling till vistelse i viss byggnad Allergi mot något i byggnaden? För ospecifika besvär finns inga objektiva test Medicinsk utredning i kombination med vad man vet om byggnaden ger slutsatsen/gissningen

14 Ventilation Syftar till att vädra ut normala och onormala föroreningar från brukare och byggnad Finns normer för luftomsättning (AV, SoS, BoV) Låg luftomsättning eller andra ventilationsbrister ofta kopplade till klagomål på innemiljön Kartläggning av ventilationens funktion och prestanda därför ofta väsentlig (flöden, CO 2, drag) Drag Nedsmutsade system (kanaler, filter, befuktning) Läckage av föroreningar via värmeväxlare, återluft

15 Att bedöma ventilationen Ventilationssystemet eller luftomsättning/flöden? Ventilationssystem Inspektion ventilationssystemets uppbyggnad: kanaler, hur luften tillförs och evakueras, återluft, rutiner för byte av ventilationsfilters Föroreningar i tilluften partiklar i tilluft (jmfr med utomhusluften), rutiner för filterbyte Drag hur luft tillförs, temperaturen på tilluften

16 Mäta luftomsättning/flöden Varför? För att jämföra med riktvärden: uteluftsflöde 8 l/s p, CO 2 i vistelsezon Påverkar koncentrationen av olika föroreningar Luftflöden i kanaler, genom tillufts- respektive frånluftsdon Spårgas konstantflödesmetoden Spårgas avklingningsmetodern (känslig för otillräcklig omblandning) Koncentration CO 2 (i lokaler med många brukare) Spårgasmetoder påverkas av fönstervädring (m.m.)

17 Vilka exponeringar finns i fuktiga byggnader? Specifika ofta luktande ämnen (MVOC) (t. ex 1-octen-3-ol, geosmin, 3-metylfuran) Andra flyktiga ämnen (VOC) (t.ex butanoler, ketoner, 2-etyl-1- hexanol från mjukgörare) Icke flyktiga ämnen från cellväggarna (endotoxin/gramnegativa bakterier, beta 1,3 glukaner/mögel, ergosterol, muraminsyra) Bakterier, Mögelsporer och mögelallergen Mögel och bakterie DNA Mögelgifter (mykotoxiner)

18 Bedöma förekomsten av fuktproblem i byggnader Kartläggning av konstruktion - riskkonstruktion Inspektion synligt mögel, missfärgningar, lukt Mätning av fukt i luft och konstruktion Finns tecken på fuktskada inspektion (missfärgningar, lukt) Mätning av fukt i material/konstruktion Om fukt hittas: normalt onödigt mäta annat eftersom vi inte vet vad som ger hälsopåverkan Mätning av mikrobiella komponenter och produkter i luft, i damm, på byggnadsmaterial Mätning av flyktiga ämnen i luft

19 WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Dampness and Mould Om exponeringsmätningar Brist på kunskap om mekanismer och betydelsen för hälsan av specika exponeringar beror främst på brist på valida kvantitativa metoder för att uppskatta exponeringen. Många olika agens, stor tidsvariation, komponenternas stabilitet, kostnader, brist på referensdata Speciell tveksamhet mot odlingsbaserade metoder. Kort provtagningstid, låg stabilitet?, labb-bias. Bara det som odlas fram redovisas. Icke odlingsbaserade totalmetoder (t.ex. CAMNEA). Grovt mått, otillräckligt validerade, ingen identifiering av arter. Metoder för bedömning av mikrobiella komponenter (DNA, allergen, toxiner, glukaner) mer lovande men otillräckligt utvärderade. Längre provtagningstid, mer stabila, kan (i vissa fall) kombinera totalmängd med identifiering.

20 Mätning av mikroorganismer i material Kan användas för att bedöma uttorkade skador eller för material där fuktmätning är svårt Mängder och arter vägledande vid bedömning om materialet utsatts för onormal fukt Även uttorkade skador bör åtgärdas

21 Mögelsporer och bakterier i luft Utomhushalten varierar starkt och påverkar halten inomhus Mätning endast vintertid för att söka källa inomhus Vissa arter svårfångade med vanlig teknik. Odling av ventilationsfilter (frånluftssidan) kan vara alternativ Vissa arter överrepresenterade i fuktskadade hus Jämförelse med utomhusprov och sammansättningen av arter väsentlig för slutsatsen Tveksamt värde för att bedöma hälsoeffekt i enskilt fall. Främsta syftet: hitta onormala källor inomhus som inte hittats med inspektion och/eller prov i material, eller där prov i material inte varit möjligt Mät med avstängd ventilation

22 MVOC Har använts mycket i Sverige och Tyskland för byggnadsutredningar, men intresset minskar? Kan komma från både mögel och bakterier och beror bl.a. på substrat och primär/sekundär metabolism Många MVOC kan komma även från icke-mikrobiella källor (t.e linoleum, lösningsmedel, trafikavgaser) Mycket svårtolkat Förhållandena under mätningen väsentliga (årstid, ventilation). Mät helst med avstängd ventilation Avvägning koncentration och ämnen ger slutsatsen Speciellt 1-okten-3-ol har visats ha samband med hälsoproblem Mindre sannolikt att de låga nivåerna inomhus kan ge direkta hälsoeffekter

23 Mögel-DNA i damm Mögel DNA med ny metodik som förenar total mätning med artspecificitet Sekvenser finns identifierad för många mögelarter. Mycket känslig metodik. Totalmögel DNA och ett fåtal artsekvenser (Asp/Pen, Asp. Versicolor, Stachybotrys, Streptomyces, E-koli) finns kommersiellt tillgängliga i Sverige Behöver utvärderas, fastställa normalnivåer Ännu få studier som undersökt samband med hälsa

24 Mykotoxiner Vissa mykotoxiner t.ex. aflatoxin och ocratoxin är kancerogener (möglig mat odlad i varma länder) Polariserad debatt i USA om mykotoxin från Stachybotrys mögel Viktigt bedöma dos och intag, eftersom det gäller ev. systemeffekter, inte specifikt i luftvägarna. Få epidemiologiska studier om samband med hälsa Djurförsök: kan ge bronkiell hyperreaktivitet och inflammation i lungan hos möss In vitro: satratoxin H kan ge nervskada i nivåer som motsvarar vad som kan finnas i fuktskadade byggnader Beräkningar: Halter i inomhusmiljön är så låga att de inte har någon toxikologisk betydelse

25 Andra mögel- och bakteriekomponenter i damm Halten levande sporer i damm fluktuerar kraftigt (olämpligt att mäta) Endotoxin och Beta1-3 glucaner har mätts i dammsuget damm med biologiskt test (Limulus), eller immunologisk test. Limulus känslig metodik. Främst i epistudier i bostäder. Relativt stabilt över tid. Tandem GC-MS metodik för 3-hydroxy fettsyror (C10, C12, C14,C16,C18) från endotoxin, muraminsyra, ergosterol Relativt okänslig men mycket specifik metodik. F.n. forskning endast.

26 Sammanfattning Mätning av fuktrelaterade luftföroreningar Kan göras, i första hand för att konstatera fuktskada som inte hittats på annat sätt Måste kombineras med inspektion av lokalerna Mätning av mögel/bakterier i luft, mögel-dna i damm eller MVOC Mätning av andra mikrobiella komponenter ej aktuellt idag i vardagsverksamhet Tveksamt om resultatet av mätningarna (koncentrationer, ämnen/arter) kan användas för bedömning av hälsorisk

27 Flyktiga ämnen från byggnadsmaterial Hög koncentration av flyktiga ämnen normalt när det finns nya material. Vanligen onödigt mäta. Avvakta! Efter ca 6 mån dominerar brukandet över byggnaden Hög koncentration p.g.a. kemisk nedbrytning av fuktskadat material. För att spåra detta kan mätning av VOC vara befogat (+ fuktmätning!) Primäremission från materialet självt, sekundäremission efter upplagring i andra material och vid kemiska reaktioner Ökad emission vid värme och fukt Lägre koncentration vid ökad luftomsättning

28 Mätning av partiklar Svårt mäta partiklar inomhus stor variation och starkt beroende av utomhushalten Ultrafina partiklar (<1 mikrometer) f.f.a. från trafikavgaser Koncentrationen av större partiklar starkt beroende av luftrörelser och persontäthet Personlig exponering högre än rummets koncentration Det egna molnet damm som härrör från egna kroppen + damm som virvlar upp genom personens aktivitet Inspektion och kartläggning av partikelkällor, inredning och städrutiner viktigt Luftens halt kan mätas med partikelräknare, mest användbart för att spåra källor