SWESIAQ-MODELLEN - ATT UTREDA INOMHUSMILJÖ SYSTEMATISKT OCH BRUKARFÖRANKRAT. Anders Lundin. Innemiljöorganisationen SWESIAQ AL Innemiljö

Transkript

1 SWESIAQ-MODELLEN - ATT UTREDA INOMHUSMILJÖ SYSTEMATISKT OCH BRUKARFÖRANKRAT Anders Lundin Innemiljöorganisationen SWESIAQ AL Innemiljö anders.b.lundin@bredband.net Ladda ner SWESIAQ-modellen från

2 Anders Lundin SWESIAQ - En ideell organisation för alla med intresse för hälsosam innemiljö Möten, seminarier Hemsida Gratis elektroniskt nyhetsbrev nyhetsbrevet@swesiaq.se Möte hos Pufendorfinstitutet i Lund, maj 2015 Arbetsgrupper SWESIAQ:s råd för utredning av mikrobiell påväxt i byggnader Nedladdningsbara råd Ver Studentstipendier

3 Anders Lundin Innemiljöproblem Besvär/obehag kopplade till en byggnad. Avtar när man lämnar byggnaden. Komfortproblem: Dålig lukt/ Instängt Torr luft OBO = Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa Ospecifika och vanliga typer av innemiljöproblem Mentala symtom Trötthet Huvudvärk Koncentrationsproblem Hudbesvär Slemhinnebesvär Ögonirritation Näsa (irritation, nästäppa) Luftvägar (irritation, heshet, hosta) Astmaattacker Ofta infektioner/ förkyld Innemiljöutredning: Att ta reda på orsaker till innemiljöproblem

4 Anders Lundin Förutsättningar för en innemiljöutredning 1. Brukarna upplever innemiljöproblem 2. Fastighetsägaren har undersökt men hittar inga tydliga orsaker 3. Fastighetsägaren behöver experthjälp av innemiljöutredare Stor eller liten utredning Samma metod!

5 Anders Lundin Luft in Expertbedömd luftkvalitet Vi vet mycket litet om hur innemiljöns luftföroreningar påverkar oss Luftkvalitet går inte att mäta!

6 Anders Lundin Två viktiga definitioner Luftkvalitet Inomhusluftens totala förmåga att påverka en brukares hälsa och välbefinnande, främst genom sitt innehåll av luftföroreningar Luftföroreningar Alla typer av ämnen i luften i partikel- eller gasform som försämrar luftkvaliteten

7 Anders Lundin Några exempel på luftföroreningar Gaser: Fria molekyler i luften ozon geosmin kloranisoler formaldehyd 2-etylhexanol Luftburna partiklar: Fast eller flytande materia, eventuellt i kombination. Storlek: 0,001 till 100 µm. Inhomogen struktur och inhomogent innehåll Från naturliga källor: Biologiskt ursprung: mögelhyfer/-sporer, bakterier, virus, allergener av olika typer, hudflagor, pollen Luftburet jordstoft, sand, havssalt Antropogena (människoorsakade) källor: Sot från bilavgaser, täckta med PAH Andra förbränningspartiklar: rökning, matlagning, stearinljus Textil- och mineralullsfibrer Partiklar från kopiatorer Nanopartiklar bildade genom reaktioner mellan terpener och ozon Kommersiellt tillgängliga luftanalyser mäter bara en bråkdel av alla intressanta luftföroreningar!

8 Anders Lundin Forskning om luftföroreningar/ohälsa Koldioxidhalter över ca 1000 ppm - om källan är människor dvs. mindre än ca 10 l/s per person i luftflöde har olika effekter: - Upplevelse av instängd luft - Sämre skolprestationer, sänkt uppmärksamhet - Ökad sjukfrånvaro TVOC-/VOC-halter inte kopplade till ohälsa (i icke-industriella lokaler med innemiljöproblem) Berglund, B. Johansson, I.; Health Effects of Volatile Organic Compounds in Indoor Air; 1996 (3(1)); Archives of the Center for Sensory Research Luftanalyser i fukt- och mögelskadade byggnader (t.ex. sporhalter, totalhalter (levande + döda), Sempore-metoden, mögelhundar, MVOC-halter) har ännu inte kunnat tydligt kopplas till ohälsa SWESIAQ: Råd om utredning av mikrobiell påväxt i byggnader; Däremot är subjektiva mått (mögellukt, historia av fuktskador, synligt mögel mm) epidemiologiskt kopplade till flera typer av ohälsa WHO Europe, WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould, data/assets/pdf_file/0017/43325/e92645.pdf M. Mendell, A. G. Mirer, K. Cheung, M. Tong och J. Douwes, Respiratory and Allergic Health Effects of Dampness, Mold, and Dampness-Related Agents: A Review of the Epidemiologic Evidence, 2011;

9 Anders Lundin Kommersiella luftanalyser - exempel Koldioxidanalys VOC-/MVOC-analys Mögelhund Analys av specifika gaser (t.ex. aldehyder) Partikelräknare Uppsamling av partiklar på filter för fotografering, räkning eller odling Analys av sedimenterat damm Snabbanalys av mögel i damm

10 Anders Lundin Kommersiella luftanalyser kan indikera luftföroreningskällor Lufthalt av indikator??? Luftföroreningskälla Hälsopåverkande luftförorening Innemiljöproblem Men: Hittills inga pålitliga samband mellan halterna av dessa indikatorer och ohälsa

11 Anders Lundin Istället för luftanalyser: Stora krav på innemiljöutredaren Bred kunskap om olika orsaker till innemiljöproblem God byggnadsteknisk kompetens Kunskap om riskkonstruktioner Bred mätteknisk förmåga Kunna koppla in annan specialkunskap vid behov Allmän kunskap om olika innemiljörelaterade hälsobesvär Hänvisa till och samarbeta med medicinsk kompetens vid behov God förmåga att uttrycka sig skriftligt God samarbetsförmåga, bra pedagog Behövs ett register över bra innemiljöutredare?

12 Faktorer som kan bidra till innemiljöproblem 1 Felkonstruktion Fel materialval Byggslarv Vanvård Fukt 2 Emissioner från mikrobiell påväxt 3 12 Psykosocial miljö 13 Individuell känslighet Emissioner från byggnadsmaterial 4 Emissioner från inredning och aktiviteter Förorenad luft via tilluften via okontrollerat läckage Innemiljöproblem 11 Andra miljöfaktorer Otillräcklig luftväxling 8 Dålig luftkvalitet 9 10 Exponering för luftföroreningar

13 Anders Lundin Arbetsgång enligt SWESIAQ-modellen A. Klargör utredningsuppdraget B. Tillsätt en kontaktgrupp Minimistorlek på en kontaktgrupp: Fastighetsägarrepresentant Innemiljöutredaren Representant för brukare Arbetsgivaren

14 Anders Lundin Arbetsgång enligt SWESIAQ-modellen A. Klargör utredningsuppdraget B. Tillsätt en kontaktgrupp C. Första mötet i kontaktgruppen Ödmjukhet inför uppdraget! Full insyn för brukarrepresentanter! Innemiljöutredaren måste kunna hantera oroliga brukare

15 Anders Lundin Arbetsgång enligt SWESIAQ-modellen A. Klargör utredningsuppdraget B. Tillsätt en kontaktgrupp C. Första mötet i kontaktgruppen D. En inledande, översiktlig inventering Översiktlig

16 Anders Lundin Beskrivning av besvären och byggnaden Besvärsbeskrivning och besvärshistorik Hur många personer? Vilka besvär? Var i byggnaden? När? Byggnadskonstruktion och byggnadshistorik Riskkonstruktion? För fukt? För kemiska emissioner? Ventilationssystem? Ombyggnationer? Fukt-/Vattenskador? Ändrad användning? Samband mellan besvärs- och byggnadshistorik?

17 Ett första besök i byggnaden Felkonstruktion Fel materialval Byggslarv Vanvård Fukt Emissioner från mikrobiell påväxt Psykosocial miljö Individuell känslighet Emissioner från byggnadsmaterial Emissioner från inredning och aktiviteter Förorenad luft via tilluften via okontrollerat läckage Innemiljöproblem Andra miljöfaktorer Otillräcklig luftväxling Dålig luftkvalitet Exponering för luftföroreningar

18 Inventeringen avrapporteras skriftligt enligt mall Anders Lundin Allmänna uppgifter Objektets/Byggnadens namn och adress Uppdragsgivarens namn och kontaktuppgifter Ansvarig innemiljöutredares namn och kontaktuppgifter Uppdraget Kort beskrivning av problemen Uppdragsformulering (ordagrant) Kontaktgrupp (namn, funktion inom gruppen) Allmänna data Besvärsbeskrivning och besvärshistorik Byggnadsbeskrivning och byggnadshistorik Eventuella tidigare utredningar som gäller objektet Alla rubriker måste vara med! Ange också önskvärda uppgifter som inte är lättillgängliga! Rapportera inte*: Individuella medicinska förhållanden Psykosociala förhållanden * Innemiljöutredaren (normalt en tekniker) får inte själv uttala sig men bör ta hjälp av medicinsk eller psykosocial kompetens vid behov Noteringar vid ett första besök Besiktningsdatum Lukter Okulära iakttagelser Verksamheter som bedrivs i objektet Systematisk genomgång av tekniska orsaksfaktorer: Fukt i byggnadsmaterial Emissioner från mikrobiell påväxt Emissioner från byggnadsmaterial Emissioner från verksamhet och inredning Föroreningar via tilluften Föroreningar via okontrollerat inläckage Otillräcklig luftväxling Andra miljöfaktorer Sammanfattning av data och innemiljöutredarens bedömning Förslag till vidare utredning och/eller åtgärder Daterad underskrift

19 Anders Lundin Arbetsgång enligt SWESIAQ-modellen A. Klargör utredningsuppdraget B. Tillsätt en kontaktgrupp C. Första mötet i kontaktgruppen D. En översiktlig, inledande inventering E. Inventeringen avrapporteras i kontaktgruppen Innemiljöutredaren rapporterar, förklarar och rekommenderar Diskussioner Uppdragsgivaren/Fastighetsägaren beslutar

20 Anders Lundin Arbetsgång enligt SWESIAQ-modellen A. Klargör utredningsuppdraget B. Tillsätt en kontaktgrupp C. Första mötet i kontaktgruppen D. En översiktlig, inledande inventering E. Inventeringen avrapporteras i kontaktgruppen F. Innemiljöutredningen fördjupas Mätningar/Undersökningar Diskussioner i kontaktgruppen

21 Anders Lundin Att leta efter luftföroreningskällor Misstankar efter inventeringen: Brukarnas misstankar Byggnadskonstruktion, byggnadshistorik Besvärsbeskrivning Lukter Fuktindikation Luftläckage. Försök bekräfta misstankarna, t.ex.: Headspace-analys Försöksvis eliminering Materialanalys Emissionsmätning

22 Anders Lundin Råd vid luftprovtagning Riktade luftprover är säkrare än allmänna luftprover (mitt i rummet) Hur rör sig luften? Tids- och rumsvariationerna är ofta mycket stora: Ta många prover eller inga alls! Aldrig mer än två siffror! Att hitta källorna är det viktiga inte vägen dit! Luftanalysen är i första hand ett internt arbetsdokument: Hur redovisas resultatet för oroliga brukare?

23 Anders Lundin Innemiljöutredaren har huvudansvaret! Vid luftanalyser kan laboratoriet hjälpa till: Ge råd om hur provet ska tas Bedöma om uppmätt halt är högre än genomsnitt för olika byggnader Fråga om referensdatabasen! Ge förslag till tänkbara orsaker till höga halter Innemiljöutredaren har det slutliga ansvaret för tolkningen av en luftanalys Varken laboratoriet eller innemiljöutredaren kan uttala sig om hälsoriskerna

24 Anders Lundin Risker när oerfarna konsulter tar luftprover Hittar ingen misstänkt orsak Hoppas att ett allmänt luftprov (mitt i rummen) ska ge en ledtråd Men: Om man vet inte vad man letar efter vet man inte heller vad som bör mätas i luften Kanske mäter man VOC när man borde mätt partiklar? Risk att analysresultatet övertolkas? Problemet att finna luftföroreningskällan återstår

25 Anders Lundin Arbetsgång enligt SWESIAQ-modellen A. Klargör utredningsuppdraget B. Tillsätt en kontaktgrupp C. Första mötet i kontaktgruppen D. En översiktlig, inledande inventering E. Inventeringen avrapporteras i kontaktgruppen Mätningar/Undersökningar F. Innemiljöutredningen fördjupas Diskussioner i kontaktgruppen G. Slutrapport H. Åtgärder I. Uppföljning

26 Anders Lundin Dokumentet (40 sidor) 1. Allmän beskrivning - Målgrupper - Definitioner - Principer 2. Arbetsgång vid en innemiljöutredning 3. Den inledande, översiktliga inventeringen Bilaga 1 Systematisk genomgång av viktiga orsaker till innemiljöproblem Bilaga 2 Luftanalyser vid innemiljöutredningar Bilaga 3 Innemiljöproblem ur medicinsk, psykisk och psykosocial synvinkel SWESIAQ-modellen i bild och ord Referenser

27 Anders Lundin SWESIAQ-modellen, version 6.0? SWESIAQmodellen Innemiljöproblem Lars Ekberg forskare, ventilationsspecialist Gunnel Emenius miljöhygieniker innemiljöforskare Jörgen Grantén innemiljöutredare, fuktexpert Lasse Iisakka innemiljöutredare Jan Kristensson kemist Berndt Stenberg läkare, professor innemiljöforskare Aneta Wierzbicka partikel- och innemiljöforskare Anders Lundin miljöhygieniker arbetsgruppens samordnare o sekreterare

28 Anders Lundin SWESIAQ-modellen - sammanfattning Ladda ner version 6.0 från Stora krav på innemiljöutredaren Utgå förutsättningslöst från brukarnas besvär Kontaktgruppen viktig - Utredningen ett lagarbete Full insyn från brukarrepresentanter Generell arbetsgång skapar trygghet Förutsättningslös inventering med rapport enligt mall Uppdragsgivare och brukare kan kontrollera att inget glömts bort Pappersarbetet lönar sig i längden Undersök alla faktorer alltid Luftanalyser måste vara genomtänkta, behövs inte alltid Samspel teknik/medicin Kompletterande råd: Utredning av mikrobiell påväxt Utredning av ventilationsanläggningar