RAPPORT GETINGESKOLAN SLUTREDOVISNING BYGGNADSUNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER ROLF E ANDERSSON CIV.ING. KEMITEKNIK, INOMHUSMILJÖ

Transkript

1 RAPPORT UPPDRAGSNUMMER GETINGESKOLAN SLUTREDOVISNING BYGGNADSUNDERSÖKNING ROLF E ANDERSSON CIV.ING. KEMITEKNIK, INOMHUSMILJÖ CALLE LUNDGREN CIV.ING. VÄG & VATTEN, BYGGDOKTOR repo001.docx Sweco

2 Sammanfattning Den nu genomförda kompletterande undersökningen tillsammans med tidigare undersökningar redovisade i rapport daterad och PM daterat har visat att det finns lokala fuktskador, bristande underhåll samt materialval, materialkombinationer och materialens ålder som kan påverka inomhusmiljön. Dock har luftspormätning och kemiska luftmätningar inte kunnat påvisa att dessa brister har påverkat inomhusmiljön. Vattenläckage har främst skett genom takkonstruktion vilken har givit upphov till mikrobiologisk påväxt lokalt på gipsskivor och undertaksplattor. Allt skadat material har inte blivit åtgärdat och kan genom otätheter i ångspärr i tak påverka vistelsezonen. Brister förstärks och ökar påverkan på inomhusmiljön genom att flertal av rummen har ett undertryck. I delar av ytterväggkonstruktionen har lokala fuktskador uppkommit på grund av läckage vid fönster och brister i takavvattning som ökat fuktbelastning på fasad och orsakat mikrobiell påväxt på bland annat gipsskivor. I kombination med undertryck i lokalen ökar påverkan på inomhusmiljön genom att luft okontrollerat kan ta sig in i vistelsezonen. De tryckimprenerade träsyllarna kan genom emissioner och om de utsätts för fukt påverka vistelsezonen. Vid stickprovsmässig undersökning har dock inga förhöjda fuktvärden i syllarna noterats. För slitna golvmaterial såsom linoleummattor och plastmattor ökar egenemission, vilket förstärks i samband med städning av golvmaterialet. Fuktnivån i golvkonstruktionen ligger generellt under, men nära, den kritiska gränsen för limmade golvbeläggningar. Förhöjda fuktvärden i betonggolvet har uppmätts i enskilda rum i byggnaden där orsakerna är varierande bland annat på grund av äldre tätskikt i personalduschar, dubbla golvbeläggningar påträffade i ett klassrum eller eventuellt brister i dränering och dagvattenledningar. Den aktuella enkätundersökningen genomfördes efter det att högstadieklasserna 6-9 flyttat ut till Plönningeskolan av försiktighetsskäl sedan ett antal elever uppvisat besvär som bedömdes bero på skolans inomhusmiljö och för att möjliggöra en ordentlig teknisk undersökning av skolan. Klasserna 4 och 5 hade av andra skäl flyttat ut till Plönningeskolan redan under augusti månad. Detta innebär att förskolan Suse och årskurserna 0-3 vid undersökningstillfället strax före årsskiftet fanns kvar i Getingeskolan medan övriga klasser med personal fanns i Plönningeskolan. En dag i veckan vistades dock högstadieklasserna i Getingeskolan för speciella aktiviteter. De använda enkäterna, benämnda Örebroenkäterna, riktade sig till skolpersonal, elever och för de yngre barnen också föräldrarna. Genom att enkäterna använts i mycket stor skala finns goda jämförelsemöjligheter med andra objekt. Undersökningen genomfördes i slutet av höstterminen Svar inkom från 501 personer, därav 52 personal, vilket motsvarar en svarsfrekvens på över 80 %, vilket är högre än man normalt uppnår. repo001.docx Sweco Karl XI:s väg 61 SE Halmstad, Telefon +46 (0)

3 Den renoverade förskolan förefaller ha en bra inomhusmiljö. Däremot klagar såväl personalen som föräldrarna på inomhusmiljön där barnen i årskurserna 0-3 vistas och det finns uppenbart behov av en mer omfattande teknisk inomhusmiljöutredning för dessa lokaler. Föräldrarna till barnen i klasserna 4-5 rapporterar också omfattande besvär som liknar de som barnen i årskurserna 0-3 uppvisar och gäller sannolikt perioden före utflytten. Inomhusmiljön på Getingeskolans högstadium upplevdes generellt negativt under hösten före utflyttningen och det finns anledning att fortsätta med kompletterande tekniska undersökningar. Det tycks framför allt vara den dåligt fungerande ventilationen som bidrar till flertalet av klagomålen och rapporterade symtom men det finns också indikationer på förekomst av kemiska emissioner. Vår bedömning är att ovanstående påträffade brister kan förekomma med beaktande av byggnadernas ålder. Bristerna förstärks av eftersatt underhåll. Brister i ventilationssystemen ska åtgärdas och verksamhetens personbelastning anpassas efter ventilationens kapacitet. De lukter som har noterats kräver åtgärd. Genom ventilationsoch byggnadstekniska åtgärder finns förutsättningar för en förbättrad inomhusmiljö. RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Allmän information Kort bakgrund Undersökningens omfattning 1 2 Högstadiedelen Golv Väggar Ventilation 5 3 Klockhuset och fritidsdelen 6 4 Enkätundersökning 7 5 Rekommendationer 8 Bilagor Bilaga 1 - Planritning Undersökning golv Bilaga 2 - Planritning Mätprotokoll Fuktmätning betong Bilaga 3 - Planritning Undersökning väggar Bilaga 4 - Planritning ventilation Bilaga 5 - Luftflödesprotokoll Bilaga Enkätundersökning Inomhusklimatet vid Getingeskolan och Plönningeskolan vintern 2016/2017 Bilaga rapport daterat Bilaga PM daterad repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

5 1 Bakgrund 1.1 Allmän information Beställare: Halmstads kommun Fastighetskontoret Kerstin Lorick Objekt: Getingeskolan Broavägen 27, Getinge 3:73 Getinge Undersökningsperiod: Oktober - november 2016, redovisat i rapport Kort bakgrund November december 2016, redovisat i PM December 2016 januari 2017 redovisat i denna rapport Under de senaste åren har det funnits klagomål på inomhusmiljön hos personal och från föräldrar till elever på skolan. Efter att byggnaden besökts av personal från Miljöförvaltningen kom ett föreläggande om att verksamhetsutövaren skulle kontrollera byggnaden under oktober Av försiktighetsskäl evakuerades högstadiedelen till andra lokaler medan den byggnadstekniska undersökningen skulle utföras. En rapport avseende den byggnadstekniska statusen redovisades i en rapport daterad samt i ett PM daterat Rapporterna kunde inte fastställa med säkerhet anledningen till de besvär som hade framkommit från personal och elever. Se separata bilagor. Denna rapport är en komplettering till ovan nämnda tidigare rapport och PM. 1.3 Undersökningens omfattning För att fördjupa den tidigare byggnadsundersökningen, vilken genomfördes på grund av upplevda besvär med inomhusmiljön, har kompletterande fuktmätningar och inventeringar utförts i skolbyggnaderna. Ett provhål har tagits genom betonggolvet för att få en uppfattning om konstruktionen och fuktstatusen i underliggande mark. I de två östra korridorerna i högstadiebyggnaden som utgör cirka hälften av ytan för högstadiebyggnaden har luftflödesmätningar utförts i både till- och frånluftsdon i samtliga rum. Mätningen utfördes för att få en uppfattning om vilken personbelastning, som enligt lagkrav, man får vara i de uppmätta lokalerna. 1(8) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

6 Hösten 2015 renspolades och filmades dag- och dräneringsledningar kring Getingeskolan. Orsaken var att klarlägga om översvämningen av Suseån hösten 2014 hade påverkat funktionen av dessa ledningar. Underlag från filmningen var Sweco tillhanda under vecka 4 i år och är därför endast översiktligt kontrollerat i denna rapport. För att få en helhetsbild över problemställningen rörande inomhusmiljön i skolans lokaler och för att undersöka om det finns någon koppling till byggnadsundersökningarna har också utredning i form av enkätundersökningar skett under december 2016 till januari Samtliga elever och all personal på Getingeskolan, från förskola till årskurs 9, har fått möjlighet att svara på anpassade enkäter rörande inomhusmiljön. Resultatet redovisas i en separat rapport. Denna enkätundersökning har utförts av Kjell Andersson, tidigare överläkare vid arbets- och miljömedicin i Örebro. 2 Högstadiedelen Under de fortsatta undersökningarna har ett flertal fuktmätningar skett i golvkonstruktionen samt att ett provhål har tagits genom betonggolvet för att undersöka konstruktionens uppbyggnad. Fuktmätningarna visar liksom tidigare att fuktnivån i golvkonstruktionen ligger generellt under, men nära den kritiska gränsen för limmade golvbeläggningar. Se nedanstående rubrik golv. För provtagningar i väggar har mikrobiell påväxt påträffats i väggkonstruktionen i yttervägg mot söder. Träsyllar är generellt tryckimpregnerade men ligger på sylltätning och fuktmätning visar låg fuktkvot. Se nedanstående rubrik väggar. I etapp 1 konstaterades att det fanns spår av lokala fuktskador i taket. Vid fuktmätning har inga pågående fuktskador kunnat noteras. Det finns mikrobiell påväxt i delar av takkonstruktionen som blivit uppfuktad. Någon avvikande lukt kunde inte noteras utom i något enstaka fall. Ventilationsåtgärder har orsakat fuktskador vid genomföringar genom vindsbjälklag och yttertak med synliga fuktskador på innertaksplattor som följd. Generellt bedöms underhållet vara eftersatt och brister finns bland annat för avvattning som fuktar upp fasad och ränndalar som ej är rensade. Lövsilar på stuprör kan vara felkonstruerade då det vid regn leds ut vatten som fuktar upp fasad och sockel. Bild 1 Bild 2. 2(8) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

7 Bild 3. Avvattning från burspråk fuktar upp fasad. Se provhål 13 på bild 7 med mikrobiella skador på gips. 2.1 Golv Tidigare fuktmätning i golv är kompletterade genom fler provtagningspunkter i golv, se bilaga 1 samt bilaga 2. Mätningar är utförda i borrade hål där mätare av fabrikat Testo 305-H1 har monterats. Borrhålen är noggrant dammsugna före montage av mätarna. Avläsning av mätare är genomförd cirka tre dagar efter montage. Se också tidigare rapport och PM. Resultat från fuktmätningar i januari 2017 överensstämmer till större delen med tidigare indikering och fuktmätning. Fuktnivån i golvkonstruktionen ligger generellt under (men nära) den kritiska gränsen för limmade golvbeläggningar, se bilaga 1 och 2. I ett rum vid fasad mot norr har förhöjda fuktvärden uppmätts. I det rummet finns dubbla golvmattor med en plastmatta limmad mot en linoleummatta vilket ger en betydligt tätare golvbeläggning än i övriga provtagna klassrum. Vid indikering på golvytan kan dubbla mattor störa indikerat resultat. Övriga mätpunkter visar en fuktbelastning i betonggolvet som kan vara förväntad för konstruktionen med en tunnare isolering under betonggolvet. Provhål i betongplatta För att kontrollera underliggande isolering och kapilärbrytande skikt har provhål tagits i betonggolvet. Underliggande isolering bedömdes inte vara påverkad av fukt. Under isolering finns skikt med makadam som är uppblandat med finkornigt material. Enligt befintliga konstruktionsritningar ska isoleringen ligga på cementstabiliserad leca och 3(8) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

8 därunder makadam vilket ej överensstämmer med provhålet. Det fanns inga tecken på att fritt vatten kommit upp till isoleringen. Det har funnits farhågor om att det vid kraftigt regn eller när Suseån svämmade över har stått fritt vatten i isoleringen och i marken direkt under betonggolvet. Bild 4, Provhål i betonggolv. Cirka 50 mm isolering under betongplatta. Bild 5. Makadam under isolering är uppblandad med finkornigt material. Funktion för kapilärbrytande skikt är osäkert. 2.2 Väggar Vid kompletterande provtagning genom provhål i ytter- och innerväggar har ingen avvikande lukt noterats. Provtagningar i väggkonstruktion och syll visar att syllen är tryckimpregnerad och ligger på syllskydd, i enstaka fall täcker inte syllskyddet hela syllen. Vid fuktkvotsmätning har normala (torra) resultat uppmätts på mellan 8-11 % fuktkvot. Den kritiska gränsen för tillväxt av mögelsvampar på organiskt material är cirka 17 % fuktkvot. Provplatserna redovisas i bilaga 3. I ytterväggar mot söder har mikrobiell påväxt noterats på invändig gips på sida mot isolering och insida av utvändig gips. Bild 6. Provhål 12, matsal. Tryckimpregnerad träsyll ligger på sylltätning. 9 % fuktkvot i underkant träsyll. Något synlig påväxt på undersida träsyll. Bild 7. Provhål 13, bibliotek. Tryckimpregnerad träsyll ligger delvis på sylltätning. På utegips trolig mikrobiell påväxt. På insida inre gips trolig mikrobiell påväxt mot isolering. Ingen avvikande lukt. 10 % fuktkvot i underkant träsyll. 4(8) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

9 Bild 8. Provhål 14, korridorvägg. Träsyll, ej impregnerad. Under 8 % fuktkvot. Bild 9. Provhål 15, yttervägg mot atriumgård. Tryckimpregnerad träsyll ligger delvis på sylltätning. Under 8 % fuktkvot. Bild 10. Provhål 16, klassrum. Tryckimpregnerad träsyll ligger på sylltätning. 10 % fuktkvot i underkant träsyll. Bild 11. Provhål 17, klassrum. Tryckimpregnerad träsyll ligger på sylltätning. 9 % fuktkvot i underkant träsyll. 2.3 Ventilation Ventilationsanläggningen har OVK-besiktigats 2013 och blev då ej godkänd. Aggregat TA/FA3 som försörjer delar av högstadiebyggnaden har kontrollerats. Vid tidigare underkänd OVK var orsaken till underkännandet orsakat av bristande dokumentation, brister i fläktar för dragskåp samt för låga luftflöden i vissa lektionssalar där personbelastningen översteg de uppmätta luftflödena. I de två östra korridorerna i högstadiebyggnaden som utgör cirka hälften av ytan för högstadiebyggnaden har luftflödesmätningar utförts i både till- och frånluftsdon i samtliga rum. Mätningen utfördes för att få en bedömning av tillåten personbelastning i lokalerna för att uppfylla lagkrav. Luftflödesmätningarna visar generellt att ventilationen skapar ett undertryck i flertalet av de undersökta lokalerna. Det förekommer också i enstaka lokaler stora undertryck. Resultatet redovisas i bilaga 4 och 5. 5(8) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

10 3 Klockhuset och fritidsdelen Fuktmätningar i källardelen är redovisade i samband med PM i december som visar på fuktvärden som överstiger den kritiska gränsen för limmade golvmaterial. En något avvikande lukt kändes i detta rum. I de delar av golv som är platta på mark är uppmätt fuktnivå nära eller över den kritiska gränsen för limmade golvmaterial. På putsfasad mot söder förekommer putssläpp och otätheter. Väggkonstruktionen bedöms vara av stenmaterial och inga invändiga fuktskador har noterats på insida av ytterväggar. Kallvind över klockhuset har kontrollerats där mikrobiella skador och mindre äldre rötskador förekommer på råspont. Som redovisats i tidigare rapport och PM finns en klart avvikande lukt i fritidsrum närmast klockhuset men orsak till lukt har inte kunnat härledas trots provtagning av golv, vägg och tak. Anmärkningsvärt är att den avvikande lukten varierar kraftigt i intensitet utan att det finns någon byggnadsteknisk och/eller väderleksorsak till variationen. En avvikande lukt har också känts i närliggande kapprum närmast klockhuset. Bild 12. På putsfasad mot söder förekommer putssläpp samt provisoriska lagningar. Bild 13. På insida vägg på söderfasad har tapetprov tagits där utvändiga skadorna varit som störst. Ingen avvikande lukt eller förhöjd fuktindikering på insida vägg kunde noteras. 6(8) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

11 Bild 14. Kallvind är lösullsisolerad på äldre isolering. Bild 15. Mikrobiell påväxt och enstaka bräder med rötskador främst från läckage vid genomföringar på undersida råspont. Vid fuktkvotsmätning är skador torra vilket tyder på äldre skador. Bild 16. Ingen ångspärr har påträffats vid undersökning under lösullsisoleringen. 4 Enkätundersökning Den aktuella enkätundersökningen genomfördes efter det att högstadieklasserna 6-9 flyttat ut till Plönningeskolan av försiktighetsskäl sedan ett antal elever uppvisat besvär som bedömdes bero på skolans inomhusmiljön och för att möjliggöra en ordentlig teknisk undersökning av skolan. Klasserna 4 och 5 hade av andra skäl flyttat ut till Plönningeskolan redan under augusti månad. Detta innebär att förskolan Suse och årskurserna 0-3 vid undersökningstillfället strax före årsskiftet fanns kvar i Getingeskolan medan övriga klasser med personal fanns i Plönningeskolan. En dag i veckan vistades dock högstadieklasserna i Getingeskolan för speciella aktiviteter. De använda enkäterna, benämnda Örebroenkäterna, riktade sig till skolpersonal, elever och för de yngre barnen också föräldrarna. Genom att enkäterna använts i mycket stor 7(8) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

12 skala finns goda jämförelsemöjligheter med andra objekt. Undersökningen genomfördes i slutet av höstterminen Svar inkom från 501 personer, därav 52 personal, vilket motsvarar en svarsfrekvens på över 80 %, vilket är högre än man normalt uppnår. Den renoverade förskolan förefaller ha en bra inomhusmiljö. Däremot klagar såväl personalen som föräldrarna på inomhusmiljön där barnen i årskurserna 0-3 vistas och det finns uppenbart behov av en mer omfattande teknisk inomhusmiljöutredning för dessa lokaler. Föräldrarna till barnen i klasserna 4-5 rapporterar också omfattande besvär som liknar de som barnen i årskurserna 0-3 uppvisar och gäller sannolikt perioden före utflytten. Inomhusmiljön på Getingeskolans högstadium upplevdes generellt negativt under hösten före utflyttningen och det finns anledning att fortsätta med kompletterande undersökningar. Det tycks framför allt vara den dåligt fungerande ventilationen som bidrar till flertalet av klagomålen och rapporterade symtom men det finns också indikationer på förekomst av kemiska emissioner. Resultat från enkätundersökning redovisas i bilaga. 5 Rekommendationer Vår bedömning är att det finns ett flertal byggnadstekniska skador som redovisats i denna och tidigare rapporter som bör åtgärdas för att inte negativt påverka inomhusmiljön i högstadiebyggnaden. Fuktskador i vindsbjälklag, fuktskador i delar av ytterväggar och delar av golvbeläggningar bör åtgärdas. Omfattningen och val av åtgärd är beroende på hur skolans lokaler avses att nyttjas framöver varför de ej är redovisade i denna rapport. För klockhuset och fritidsdelen krävs byggnadstekniska åtgärder för att skapa god inomhusmiljö. I det rum och kapprum i fritidsdelen där det har känts avvikande lukt vid olika tidpunkter bör orsak utredas och åtgärdas. 8(8) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ rapport gällande.docx

13 Bilaga 1 - Undersökning golv del 1 Getingeskolan inomhusmiljöutredning Sweco Håltagning betonggolv X Parkett / Klinker X2 3 2a,b 6 Håltagning betonggolv Parkett / Klinker Gann indikering (normalt) Gann indikering (risk för fukt) Gann indikering > 100 (fuktigt) 1-11 Fuktmätning okt jan 2017 i borrade hål i betonggolv X1-X3 Fuktmätning jan a,b X3

14 MÄTPROTOKOLL Uppdrag Getingeskolan Uppdragsnummer Givare (fabrikat och modell) Testo 605-H1 (Noggrannhet ±3 %RH, ±0.5 C). Uppdragsledare Rolf E Andersson Mätning utförd av Calle Lundgren RF-Bestämning utförd i borrhål i uttaget prov Upprättad Senast ändrad Senaste egenkontroll av mätare Testo fuktmätning betong Oktober 2016 Mätp unkt Givare Borrdjup Givarmontage Avläsning Avläst RF [%] Avläst temp betong [ C] 1a M7 55mm : :00 84,4 17,6 1b M2 40mm : :00 69,2 17,7 2a M4 30mm : :00 62,8 19,6 2b M3 60mm : :00 83,4 19,4 3 M1 50mm : :00 85,0 20,5 Notering Klockhuset / fritids december 2016 A M7 40mm : :00 86,9 17,2 Musiksal källare B M11 40mm : :00 78,4 16,6 Fritids C M10 40mm : :00 83,2 16,5 Fritids hiss D M5 40mm : :00 78,0 21,0 Fritids 1 (2) memo04.docx Sweco Management AB LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\cgl\ mätprotokoll fuktmätning betong.docx

15 Januari M5 45 mm : :00 91,8 17,1 Dubbla mattor, plast och linoleum. Fasad mot norr 5 M10 45 mm : :00 83,1 16,2 Mot atriumgård 6 M2 45 mm : :00 7 M6 45mm : :00 80,4 18,9 81,5 18,6 Klassrum / korridor 8 M7 45mm : :00 78,8 18,1 9 M8 45mm : :00 77,4 17,4 10 M10 45mm : :00 11 M5 45mm : :00 12 M2 45mm : :00 86,2 18,3 90,7 14,9 77,6 18,3 Dubbla mattor, plast och linoleum. Fasad mot norr Dubbla mattor, plast och linoleum. Fasad mot norr Mot atriumgård 2 (2) memo04.docx MÄTPROTOKOLL FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\cgl\ mätprotokoll fuktmätning betong.docx

16 16 Bilaga 3 - Del1 Undersökning väggar Getingeskolan inomhusmiljöutredning Sweco Provhål i vägg, undersökning nov Provhål i vägg, undersökning jan

17

18 Luftflödesprotokoll Uppdrag Uppdragsnummer Uppdragsledare Getingeskolan Rolf Andersson Upprättad av Andreas Schild TA/FA3 Uppmätt Anmärkning 10/s/pers 7l/s/per+0,35l/s/m² Tilluft Frånluft Rum Rum Lärarrum , Rum Kemi Fysik NO frd 28, NO Sal Biologi , Rum , Vaktm , Rum ,5 166, Rum Prep 53 90,5 5 5 Grupprum 71 65,5 7 9 Korridor 1 272, Korridor Från annat aggregat Korridor Korridor Från annat aggregat Korridor ,5 5 4 WC 1 korr 3 15 WC 2 korr 3 15,5 WC 3 korr 3 17 RWC korr 1 9 WC 1 korr 1 14 WC 2 korr 1 14,5 Städ korr 1 13 Vindfång korr Vindfång korr Elcentral 30 Bör vara frånluft 3 Träslöjd Textilslöjd Utlåningshall Arbetsrum ,5 3 4 Förråd Småbarnsavd 66 61,5 6 7 Matsal omätb Mätningen utförd med Swema 125. Sannoligt mätfel (m.tot)= ± 7% Datum (1) H:\Getinge\Kopia av Luftflödesprotokoll

19 Kjell Andersson, BR MM14302 Inomhusklimatet vid Getingeskolan och Plönningeskolan vintern 2016/2017 Bakgrund Under flera år har det förekommit klagomål på inomhusmiljön och ventilationen från personalen på Getingeskolan. Under det senaste året har olika renoveringsarbeten förekommit där framför allt förskolan renoverats upp efter att man noterat fuktrelaterade byggnadsskador i konstruktionen. Ventilationen har också gåtts igenom eftersom den inte godkändes vid den senaste OVK-besiktningen. Under dessa arbeten och under arbete med att montera solceller på taket uppkom ett antal läckage genom takkonstruktionen. Under början av höstterminen 2016 uppvisade ett antal elever besvär som bedömdes bero på skolans inomhusmiljö. Av försiktighetsskäl stängdes högstadiedelen och elever erbjöds andra lokaler i Plönningeskolan medan skolan undersöktes. Redan tidigt under hösten hade klasserna 4 och 5 flyttat dit av administrativa skäl. Syftet med den aktuella enkätundersökningen är att beskriva hur såväl personalen som eleverna, inklusive förskolebarnen, mår samt i vilken utsträckning de rapporterar symtom eller besvär, som underlag för vidare beslut om nödvändiga åtgärder. Metodik Inomhusmiljön är komplex och det är möjligt att mäta upp flera tusen olika ämnen av kemisk och mikrobiologisk karaktär i mycket låga halter oavsett om klimatet upplevs positivt eller negativt. Vi känner inte till vilka ämnen som har betydelse ur hälsosynpunkt i dessa låga halter och detta gör att det inte är möjligt att mäta sig tekniskt till om miljön är bra eller dålig ur hälsosynpunkt. Enda möjligheten är att efterfråga erfarenheter och upplevelser av de som vistas i aktuella miljöer. Genom att fånga upp och sammanföra upplevelserna av miljön och aktuella symtom och besvär med hjälp av standardiserade enkäter kan man få en uppfattning om vilken typ av miljöproblem som föreligger, exempelvis problem med temperaturförhållandena, otillräcklig ventilation eller misstänkta fuktskador. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/2017 1

20 De använda enkäterna riktar sig till skolpersonal, elever och för de yngre barnen också föräldrarna och ingår i konceptet Örebroenkäterna som tagits fram och testats i stor skala. Andra enkäter i konceptet utgörs av enkäter för kontorsanställda, vårdpersonal och boendeenkäter och beskrivs närmare på hemsidan där också ett stort antal rapporter och vetenskapliga artiklar kan laddas ner. Genom att enkäterna använts i mycket stor skala finns goda jämförelsemöjligheter med andra objekt. Undersökningen genomfördes i slutet av höstterminen Personalen, högstadieeleverna samt föräldrarna till de yngre eleverna/barnen fick enkäter tillsammans med följebrev och svarskuvert. Kuverten med de ifyllda enkäterna samlades därefter in och sändes till Örebro för instansning, bearbetning, analys samt rapportskrivning. Svarsfrekvens Svar inkom från 501 personer, därav 52 personal vilket motsvarar en svarsfrekvens på över 80 %, vilket är högre än man normalt uppnår vid den här typen av undersökningar. Personalen, flertalet av högstadieeleverna och föräldrarna instruerades att ange förhållandena vid Getingeskolan före utflytten men det föreligger indikationer på att personalen för årskurserna 4-5 och framför allt högstadieeleverna i vissa fall också rapporterat hur de upplevt miljön där de vistats den senaste 3-månadersperioden. I Tabell 1 nedan redovisas antalet erhållna svar fördelat på personal, elever och föräldrar där de vistats den aktuella tidpunkten. Högstadiedelens elever har viss kvarvarande undervisning i Getingeskolan (musik, hemkunskap, slöjd) och vistas där en dag per vecka. Tabell 1. Antalet personer som besvarade enkäterna vid de olika enheterna Skola Stadium Personal Elever Föräldrar Getingeskolan Förskolan Suse 7 25 Lågstadium (0-3) Plönningeskolan Årskurs Årskurs 6 78 Årskurs Totalt antal Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/2017 2

21 Resultat Resultatet redovisas i såväl grafisk form som tabeller. Primärt redovisas utfallet totalt för personalenkäten (n=52) och därefter enhetsvis. De lämnade specifika kommentarerna redovisas i anslutning till denna senare redovisning. Personalenkäten I Tabell 2 redovisas karaktäristika för personalgruppen och jämförelser görs med några andra kommuners skolpersonal. Genom att ange flera jämförelsegrupper får man en känsla av vilken variation som föreligger mellan olika grupper. Inget anmärkningsvärt ses. I Figur 1 redovisas utfallet vad gäller ofta besvärande miljöfaktorer och ofta förekommande symtom. Det skuggade området markerar utfallet för bra innemiljöer och beskrivs närmare i publikation omnämnd på sidan 8. Detta anger således inte hur innemiljön normalt upplevs i svenska skolor. Detta redovisas istället i Figur 2 där utfallet jämförs med resultatet från en studie utförd i samarbete med Boverket. erensmaterialet (n=1995) baseras där på ett slumpmässigt urval av svenska skolor och ger därför en bättre uppfattning om hur skolpersonalen upplever miljön i svenska skolor. Man ser därvid att personalen på Getingeskolan besväras i högre utsträckning av instängd dålig och torr luft, obehaglig lukt samt varierande och låg rumstemperatur jämfört med såväl de riktigt bra skolmiljöerna som svenska skolor i gemen. Personalen rapporterar också fler allmänsymtom och vissa slemhinnesymtom, främst irritation från ögon och hals, jämfört med referensgrupperna. Av Figur 3 framgår att allergikerna i större utsträckning besväras av dålig luftkvalitet, ojämna rumstemperaturer samt damm och smuts jämfört med icke-allergikerna vilket ofta ses. Allergikerna rapporterar också fler slemhinnesymtom och hudsymtom samt tunghetskänsla i huvudet än ickeallergikerna. Av Tabell 3 framgår personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön mer detaljerat och jämförelser görs mot andra skolgrupper liksom ovan. Personalen upplever skolgården negativt, speciellt vad gäller belysning och trafiksäkerhet. Den inre miljön upplevs också förhållandevis negativt men man tycks ha bättre tillgång till grupprum och möjlighet till avskildhet och arbetsro än normalt. Man upplever att det är kallt under vintern och alltför varmt sommartid. Städningen anses vara bättre än normalt. Många besväras av buller även om det inte är mer uttalat än normalt. Drygt hälften av personalen upplever att luftkvaliteten är dålig och är sämre på eftermiddagarna. Detta brukar ses som en indikation på otillräckliga flöden. Luften varierar i olika lokaler. Luftkvaliteten är sämre på tidiga morgnar och det förekommer lukter vilket skulle kunna indikera förekomst av kemiska emissioner. Det psykosociala klimatet upplevs positivt (Tabell 4). Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/2017 3

22 Personal vid förskolan Suse Materialet är litet. Av Figur 4 framgår att personalen besväras av drag, varierande och låg rumstemperatur, buller samt i mindre utsträckning instängd luft. Knappast några symtom hänförs till förskolemiljön. Av Tabell 5 framgår att personalen är nöjd med skolgården, upplever att akustiken är mindre bra och att miljön i personalutrymmena är mycket bra. Man upplever att det är kallt vintertid. Man är mycket nöjd med städningen. Man bullerstörs och som väntat utgörs bullerkällorna av barnen. Luften upplevs mycket positivt. Ett fåtal specifika kommentarer lämnas. Dessa gäller att luften är dålig i avstängda delar när man öppnar dörr dit men att arbetsmiljön på fritids är bra. Det uppges inte lukta på förskoledelen. Personal vid årskurserna 0-3 Av Figur 5 framgår att personalen besväras i hög utsträckning av instängd dålig och torr luft samt dessutom obehaglig lukt, buller, damm och smuts samt hög och varierande rumstemperatur. Framför allt allmänsymtom men också halstorrhet relateras till miljön. Av Tabell 5 framgår att man upplever skolgården mycket negativt liksom den inre miljön allmänt. Man upplever att det är alltför varmt hela året men framför allt vår och höst. Man upplever städningen som otillräcklig. Man störs av buller från såväl högljudda elever som skrapljud och buller utifrån. Klagomålen på luftkvaliteten är omfattande och varierar mellan olika lokaler, är sämre på såväl måndagsmorgnar som eftermiddagar och vid dubbellektioner och det förekommer lukter i stor utsträckning. Detta skulle kunna indikera såväl otillräckliga flöden som förekomst av emissioner. Ett antal specifika kommentarer lämnas. Dessa gäller dålig luft i flertalet/alla klassrum och korridorer. Det sägs att man måste vädra året om. Det är oerhört varmt i alla lokaler på första våningen men det kan också vara en del rum som är iskalla. Man menar att de flesta klassrummen inte har någon luftcirkulation alls. Personal för årskurserna 4-5 Av Figur 6 framgår utfallet för personalen för årskurs 4 och 5 som utlokaliserades under hösten från Getingeskolan till Plönningeskolan. Materialet är litet men miljön upplevs positivt och personalen rapporterar få symtom. Aulan på Plönningeskolan upplevs ha dålig luftkvalitet. Det finns en kommentar som säger att vingen där klasserna 1-2 höll hus innan Ht 2016 hade dålig luft (på Getingeskolan). Det är annars uppenbart att personalen besvarat hur skolmiljön på Plönningeskolan upplevs. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/2017 4

23 Personal för årskurserna 6-9 Av Figur 7 framgår att personalen ofta besvärats av varierande och låg rumstemperatur, instängd dålig och torr luft, obehaglig lukt samt buller, dålig belysning samt damm och smuts. En överfrekvens av allmänsymtom men också halstorrhet hänförs av personalen till skolmiljön. Symtommässigt ses stora likheter med hur personalen på årskurserna 0-3 besvarat enkäterna. Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas. Dessa gäller dålig luftkvalitet i stort sett alla klassrum, salar och arbetsrum, bildsalen samt alla korridorer. Vissa dagar berörs alla utrymmen eftersom ventilationen inte alls fungerar. Flera nämner dålig luftkvalitet i biblioteket efter stor elevgenomströmning. En kommentar nämner dålig luftkvalitet i Plönningeskolans kemisal (D 13). Föräldra - och elevenkäter Föräldraenkäten vid Förskolan Susa I Tabell 6 redovisas karaktäristika för förskolebarnen. Inget anmärkningsvärt noteras. Av Tabell 7 framgår att man framför vissa klagomål på temperaturerna men annars upplevs miljön mycket positivt. Få symtom hos barnen relateras av föräldrarna till förskolemiljön (Figur 8). Det senare gäller också för allergiförekomsten och rapporterade infektionssymtom (Tabell 8). Det lämnas några kommentarer på att man borde se över städrutinerna då det ofta är skräpigt på morgonen med papper på golvet på toaletten. Man skulle vilja ha lättare men mer frekvent städning speciellt i kapprum och på toaletter under dagen, speciellt vintertid. Barnen sägs dock trivas mycket bra. Föräldraenkäten för årskurserna 0-3 I Tabell 9 redovisas karaktäristika för barnen. Inget anmärkningsvärt noteras. Av Tabell 10 framgår omfattande klagomål på miljön av föräldrarna som framför allt upplever luftkvaliteten men också städningen, belysningen och temperaturförhållandena som dåliga och sämre än normalt för skolmiljöer. Av Figur 9 framgår att föräldrarna framför allt upplever att barnen är trötta beroende på skolmiljön. Man rapporterar också något högre frekvens av långdragna hostperioder och upprepade förkylningar än vad som gäller för jämförelsematerialen (Tabell 11). Att så få äter frukost hemma innan skoldagen torde bero på att man vistas på fritids och äter där. Man ger en positiv bild av skolmaten (Tabell 12). Ett antal specifika kommentarer lämnas. Flera kommentarer gäller otillräcklig/usel ventilation och att det luktar illa. Lukten uppkom framför allt i oktober och berör såväl Fritids som F-klass. Lukten uppges sätta sig i kläderna (klass 1A). Detta gör att en förälder undviker fritids. Det är väldigt varmt i 1B som ger dålig luftkvalitet. Det sägs lukta mögel på röda avdelningen på fritids. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/2017 5

24 Föräldraenkäten för årskurserna 4-5 I Tabell 13 redovisas karaktäristika för barnen som flyttades ut tidigt i höst. Inget anmärkningsvärt noteras. Av Tabell 14 framgår omfattande klagomål på luftkvaliteten, temperaturförhållandena och man framför också klagomål på städningen, bullret och utrymmena. Föräldrarna rapporterar en överfrekvens av allmänsymtom hos barnen som relateras till miljön (Figur 10). Föräldrarna rapporterar något fler astmabesvär än vad som gäller referensgrupperna men knappast fler infektionssymtom (Tabell 15). Barnen tycker inte om skolmaten i samma utsträckning som de yngre barnen på Getingeskolan (Tabell 16). Ett par föräldrakommentarer gäller att barnen nu är piggare än under vistelsen vid Getingeskolan. Föräldraenkäten för årskurs 6 I Tabell 17 redovisas karaktäristika för eleverna som flyttat ut till Plönningeskolan. Inget anmärkningsvärt noteras. Av Tabell 18 framgår att föräldrarna framför allt upplever luftkvaliteten men också temperaturförhållandena som dåliga. Liksom för årskurserna 4-5 rapporterar föräldrarna en förhöjd frekvens av allmänsymtom som i hög utsträckning relateras till miljön (Figur 11). Det föreligger ingen förhöjd frekvens av allergier eller infektionssymtom hos eleverna (Tabell 19). Matsituationen upplevs relativt negativt (Tabell 20). Jämförelse mellan grupper som använt MM080-enkäterna Av Tabell 21 ses relativt jämförbara storlekar för årskurserna 4-5 och årskurs 6 med årskurserna 0-3, som fortfarande finns kvar på Getingeskolan. Detta ger stöd för att även de som flyttat ut verkligen beskriver förhållandena under vistelsen vid Getingeskolan och inte i första hand förhållandena vid Plönningeskolan. Tabell 22 visar fler infektionssymtom hos de som fortfarande är kvar, vilket är naturligt då det sannolikt är svårare att komma ihåg infektionssymtom än allmänt hur miljön upplevdes. Elevenkäten för årskurserna 7-9 I Tabell 23 redovisas karakteristika för eleverna i årskurserna 7-9 samt några olika högstadiepopulationer. Inga anmärkningsvärda skillnader noteras. Av Figur 12 ses att eleverna framför allt besväras av obehaglig lukt samt i mindre utsträckning damm och smuts samt ojämna temperaturförhållanden. Enbart allmänsymtomen relateras i viss utsträckning till miljön. Flickorna besväras något mer av låg rumstemperatur än pojkarna och rapporterar framför allt högre frekvens av allmänsymtom, vilket oftast ses (Figur 13). Allergikerna besväras något mer av innemiljön än icke-allergikerna och rapportera i mycket högre utsträckning symtom, mest uttalat allmänsymtom (Figur 14). I Tabell 24 redovisas elevernas upplevelse av skolmiljön mer detaljerat. Man upplever att skolgården erbjuder mycket få aktivitetsmöjligheter och såväl skolsalar som framför allt uppehållsrum och skåphallar upplevs mycket negativt. Man upplever att temperaturerna varierar. Bullerstörningarna är omfattande och kan sammanhänga med den upplevt dåliga akustiken. Städningen upplevs vara ordinär. Det finns klagomål på luftkvaliteten men dessa skiljer sig inte påtagligt från referensgruppernas värden. Trivseln är Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/2017 6

25 väsentligen ordinär (Tabell 25). Var fjärde elev upplever att skolprestationen påverkas av brister i inomhusklimatet. Jämfört med elever i motsvarande ålder upplevs matsituationen snarast vara bättre än normalt (Tabell 26). Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas. Dessa gäller för Getingeskolan dålig luft i flertalet/alla lokaler, också i olika grupprum när hela klassen sitter där en hel lektion. Man nämner vidare att luften är dålig i slöjdsal, NO-salar och kemisal. Man nämner att luften är dålig också i olika salar i såväl A, B som C-huset i Plönningeskolan. De flesta klagomålen gäller att man inte har någonstans att gå under rasterna och anvisade uppehållsrum sägs ligga så långt bort att man inte hinner gå dit på rasterna. Det sägs att man bara har 5 minuter mellan lektionerna. Det finns inga bänkar i korridorerna vilket gör att man får sitta på hårda, smutsiga och kalla golv och får ont i röven. Man säger att det alltid luktar konstigt (avlopp (?)) i framför allt C- huset. En kommentar säger att det låter mycket från luftkonditioneringen. Det sägs ha varit bra på Getingeskolan innan man började byggnationen. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/2017 7

26 Sammanfattning Den aktuella enkätundersökningen genomfördes sedan högstadieklasserna 6-9 flyttat ut till Plönningeskolan av försiktighetsskäl sedan ett antal elever uppvisat besvär som bedömdes bero på skolans innemiljö och för att möjliggöra en ordentlig teknisk undersökning av skolan. Klasserna 4 och 5 hade av andra skäl flyttat ut till Plönningeskolan redan under augusti månad. Detta innebär att förskolan Suse och årskurserna 0-3 vid undersökningstillfället strax före årsskiftet fanns kvar i Getingeskolan medan övriga klasser med personal fanns i Plönningeskolan. En dag i veckan vistades dock högstadieklasserna i Getingeskolan för speciella aktiviteter. De använda enkäterna, benämnda Örebroenkäterna, riktade sig till skolpersonal, elever och för de yngre barnen också föräldrarna. Genom att enkäterna använts i mycket stor skala finns goda jämförelsemöjligheter med andra objekt. Undersökningen genomfördes i slutet av höstterminen Svar inkom från 501 personer, därav 52 personal, vilket motsvarar en svarsfrekvens på över 80 %, vilket är högre än man normalt uppnår. Den renoverade förskolan förefaller ha en bra miljö. Däremot klagar såväl personalen som föräldrarna på miljön där barnen i årskurserna 0-3 vistas och det finns uppenbart behov av en mer omfattande teknisk miljöutredning för dessa lokaler. Föräldrarna till barnen i klasserna 4-5 rapporterar också omfattande besvär som liknar de som barnen i årskurserna 0-3 uppvisar och gäller sannolikt perioden före utflytten. Miljön på Getingeskolans högstadium upplevdes generellt negativt under hösten före utflyttningen och det finns anledning att fortsätta med kompletterande undersökningar. Det tycks framför allt vara den dåligt fungerande ventilationen som bidrar till flertalet av klagomålen och rapporterade symtom men det finns också indikationer på förekomst av kemiska emissioner. Med vänlig hälsning Kjell Andersson Leg läkare, specialist i Yrkes- och miljömedicin Civilingenjör Miljömedicin MM Konsult AB [1] Andersson K, Fagerlund I, Larsson B. erensdata till frågeformulär MM 040 NA-inomhusklimat (arbetsmiljö). Rapport 5/90. Yrkes-och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Åtkomlig via Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/2017 8

27 Tabell 2. Karaktäristika för personalen vid skolan samt några jämförelsematerial. Getinge totalt Stockholm Tjörn Nyköping Stor databas Antal Kön (% män) Rökare (%) Astmabesvär (%) Hösnuva (%) Eksem (%) Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/2017 9

28 Figur 1 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Getingeskolan Personal Totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 52 ) Beror på arbetsmiljön Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

29 Figur 2 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Getingeskolan Personal Jämförelse med ref erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Getinge ( n = 52 ) BoV ( n = 1965 ) Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

30 Figur 3 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Getingeskolan Personal Allergi/ej allergi erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Allergi ( n = 21 ) Ej allergi ( n = 30 ) Tung i huvudet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

31 Tabell 3. Personalens upplevelse av skolmiljön. Dåligt anger andelen som upplever miljöfaktorerna som dåliga eller mycket dåliga och presenteras i procent. Jämförelser görs med olika referensmaterial där samma frågor använts. Getinge totalt Stockholm Tjörn Nyköping Antal Skolgården (dålig) - akt.möjligheter/sittplatser planteringar/grönytor belysning trafiksäkerhet Den inre miljön (dålig) - allmänintryck lokalsamband tillgång till grupprum och dyl akustik färgsättning Arbetsmiljö generellt (dålig) - inbjuder till samarbete ger trygghet ger möjlighet till avskildhet Arbetsmiljö i personalutrymmen (dålig) - arbetsutrymmen tillgång till telefon tillgång till dator arbetsro/arbetsmöjligheter Temperaturförhållanden - dåliga i allmänhet alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på vår/höst alltför varmt på andra tider Damm och smuts - besväras av (% ja) allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd - damm och smuts på skåp o dyl. - ingen storstädning otillräcklig toalettstädning forts. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

32 forts Tabell 2. Getinge totalt Stockholm Tjörn Nyköping Antal Bullerstörningar - besväras (% ja) ventilationen stör buller utifrån (trafik o dyl.) buller från skolgården skrapljud från stolar högljudda elever Luftkvalitet - dålig i allmänhet sämre på måndagsmorgnar sämre på eftermiddagar sämre vid dubbellektioner olika i olika lokaler lukter förekommer vädringsmöjligheter saknas Tabell 4. Upplevelsen av det psykosociala klimatet bland skolpersonalen genom delfrågor beträffande arbetsinnehåll, arbetsbelastning, påverkansmöjligheter samt socialt stöd. Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge totalt Stockholm Tjörn Nyköping Stor databas Antal Engagerande och stimulerande arbete Arbetsbelastning för hög Påverkansmöjligheter Stöd från arbetskamrater Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

33 Figur 4 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Getinge Personal Suse Totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 7 ) Beror på arbetsmiljön Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

34 Tabell 5. Personalens upplevelse av skolmiljön. Dåligt anger andelen som upplever miljöfaktorerna som dåliga eller mycket dåliga och presenteras i procent. Jämförelser görs med olika referensmaterial där samma frågor använts. Geting e FK totalt Antal Skolgården (dålig) - akt.möjligheter/sittplatser planteringar/grönytor belysning trafiksäkerhet Den inre miljön (dålig) - allmänintryck lokalsamband tillgång till grupprum och dyl akustik färgsättning Arbetsmiljö generellt (dålig) - inbjuder till samarbete ger trygghet ger möjlighet till avskildhet Arbetsmiljö i personalutrymmen (dålig) - arbetsutrymmen tillgång till telefon tillgång till dator arbetsro/arbetsmöjligheter Temperaturförhållanden - dåliga i allmänhet alltför kallt på vinterhalvåret alltför kallt på andra tider alltför varmt på vår/höst alltför varmt på andra tider Damm och smuts - besväras av (% ja) allmänstädningen otillräcklig allmänstädningen dåligt utförd damm och smuts på skåp o dyl ingen storstädning otillräcklig toalettstädning forts. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

35 forts Tabell 5. Getinge totalt FK Antal Bullerstörningar - besväras (% ja) ventilationen stör buller utifrån (trafik o dyl.) buller från skolgården skrapljud från stolar högljudda elever Luftkvalitet - dålig i allmänhet sämre på måndagsmorgnar sämre på eftermiddagar sämre vid dubbellektioner olika i olika lokaler lukter förekommer vädringsmöjligheter saknas Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

36 Figur 5 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Getingeskolan Personal ÅK 0-3 Totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 19 ) Beror på arbetsmiljön Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

37 Figur 6 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Getingeskolan Personal ÅK 4-5 Totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 6 ) Beror på arbetsmiljön Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

38 Figur 7 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Arbetsmiljö MM 040 NA Getingeskolan Personal ÅK 6-9 Totalt erensdata enligt Rapport M5/90, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 20 ) Beror på arbetsmiljön Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

39 Tabell 6. Karaktäristiska för förskolebarnen och några jämförelsematerial. Tabellvärden anges i procent. Getinge Susa Borlänge Vaxholm Laxå Antal Andel pojkar Ärftlighet för allergi Boende i villa Husdjur hemma Rökhem Röker hemma inomhus Tabell 7. Föräldrarnas upplevelse av förskolemiljön. Andelen som upplever miljöfaktorerna som dåliga/mycket dåliga anges i procent. Getinge Susa Borlänge Vaxholm Laxå Antal Temperaturförhållandena Luftkvaliteten Belysningen Bullerförhållandena Utrymmena Städningen Tabell 8. Allergi- och infektionssymtom hos förskolebarnen. Jämförelser gör mot några andra kommuners förskolebarn. Tabellvärdena är uttryckta i procent. Getinge Susa Borlänge Vaxholm Laxå Antal Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Det senaste året haft: Pipande, ansträngd andning sökt läkare Långdragna hostperioder sökt läkare Upprepade förkylningar sökt läkare Flera antibiotikakurer Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

40 Figur 8 INOMHUS K LIMAT Daghem/Förskolemiljö MM 075 NA Getingeskolan Barn FK Susa Totalt BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt ( n = 25 ) Beror på arbetsmiljön Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

41 Tabell 9. Karaktäristika för elevpopulationen (åk 0-3). Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge 0-3 Karlskoga Tjörn Nyköping Antal Andel pojkar Född i Sverige Ärftlighet för allergi Boende i villa Husdjur hemma Rökhem Röker hemma inomhus Fukt/mögel i hemmet Imma på fönster vintertid Tabell 10. Föräldrarnas upplevelse av elevernas skolmiljö. Andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga / Mycket dåliga anges i procent. Jämförelser görs mot olika referensmaterial. Getinge 0-3 Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Temperaturförhållanden Luftkvalitet Belysning Buller Utrymmen Städning Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

42 Figur 9 INOMHUS K LIMAT Låg-/Mellanstadium MM 080 NA Getingeskolan Elever ÅK 0-3 Totalt Skuggat område markerar referensmaterial (660 elever). BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt ( n = 90 ) Beror på arbetsmiljön Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

43 Tabell 11. Allergi- och infektionssymtom bland eleverna (åk 0-3). Jämförelser görs mot elever i andra kommuner. Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge 0-3 Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Födoämnesallergi senaste året Pipande, ansträngd andning - sökt läkare Långdragna hostperioder sökt läkare Upprepade förkylningar sökt läkare Flera antibiotikakurer Tabell 12. Föräldrarnas upplevelse av matsituationen vid skolan. Andelen (uttryckt i %) som markerat alternativen Alltid eller Nästan alltid redovisas. Jämförelser görs mot olika referensvärden. Getinge 0-3 Karlskoga Tjörn Nyköping Antal Brukar äta frukost hemma innan skoldagen Brukar äta lunch i skolan Tycker om skolmaten Blir mätt av skolmaten Brukar äta lagad mat efter skoldagen Orolig för att barnet inte får tillräckligt med energi och näring via skolmaten (andel Ja ) Orolig för att barnet äter för mycket snacks och godis under skoltiden (andel Ja ) Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

44 Tabell 13. Karaktäristika för elevpopulationen (åk 4-5). Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge 4-5 Karlskoga Tjörn Nyköping Antal Andel pojkar Född i Sverige Ärftlighet för allergi Boende i villa Husdjur hemma Rökhem Röker hemma inomhus Fukt/mögel i hemmet Imma på fönster vintertid Tabell 14. Föräldrarnas upplevelse av elevernas skolmiljö. Andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga / Mycket dåliga anges i procent. Jämförelser görs mot olika referensmaterial. Getinge 4-5 Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Temperaturförhållanden Luftkvalitet Belysning Buller Utrymmen Städning Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

45 Figur 10 INOMHUS K LIMAT Låg-/Mellanstadium MM 080 NA Getingeskolan ÅK 4-5 Totalt Skuggat område markerar referensmaterial (660 elever). BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt ( n = 64 ) Beror på arbetsmiljön Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

46 Tabell 15. Allergi- och infektionssymtom bland eleverna (åk 4-5). Jämförelser görs mot elever i andra kommuner. Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge 4-5 Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Födoämnesallergi senaste året Pipande, ansträngd andning - sökt läkare Långdragna hostperioder sökt läkare Upprepade förkylningar sökt läkare Flera antibiotikakurer Tabell 16. Föräldrarnas upplevelse av matsituationen vid skolan. Andelen (uttryckt i %) som markerat alternativen Alltid eller Nästan alltid redovisas. Jämförelser görs mot olika referensvärden. Getinge 4-5 Karlskoga Tjörn Nyköping Antal Brukar äta frukost hemma innan skoldagen Brukar äta lunch i skolan Tycker om skolmaten Blir mätt av skolmaten Brukar äta lagad mat efter skoldagen Orolig för att barnet inte får tillräckligt med energi och näring via skolmaten (andel Ja ) Orolig för att barnet äter för mycket snacks och godis under skoltiden (andel Ja ) Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

47 Tabell 17. Karaktäristika för elevpopulationen (åk 6). Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge 6 Karlskoga Tjörn Nyköping Antal Andel pojkar Född i Sverige Ärftlighet för allergi Boende i villa Husdjur hemma Rökhem Röker hemma inomhus Fukt/mögel i hemmet Imma på fönster vintertid Tabell 18. Föräldrarnas upplevelse av elevernas skolmiljö. Andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga / Mycket dåliga anges i procent. Jämförelser görs mot olika referensmaterial. Getinge 6 Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Temperaturförhållanden Luftkvalitet Belysning Buller Utrymmen Städning Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

48 Figur 11 INOMHUS K LIMAT Låg-/Mellanstadium MM 080 NA Getingeskolan Elerver ÅK 6 Totalt Skuggat område markerar referensmaterial (660 elever). BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Torr, kliande, rodnad hud på händerna Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Sömnsvårigheter Torr eller rodnad hud i ansiktet Klåda, sveda, irritation i ögonen Hosta Irriterad, täppt eller rinnande näsa Totalt ( n = 78 ) Bero på arbetsmiljön Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

49 Tabell 19. Allergi- och infektionssymtom bland eleverna (åk 6). Jämförelser görs mot elever i andra kommuner. Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge 6 Karlskoga Tjörn Nyköping Nora Antal Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Födoämnesallergi senaste året Pipande, ansträngd andning - sökt läkare Långdragna hostperioder sökt läkare Upprepade förkylningar sökt läkare Flera antibiotikakurer Tabell 20. Föräldrarnas upplevelse av matsituationen vid skolan. Andelen (uttryckt i %) som markerat alternativen Alltid eller Nästan alltid redovisas. Jämförelser görs mot olika referensvärden. Getinge 6 Karlskoga Tjörn Nyköping Antal Brukar äta frukost hemma innan skoldagen Brukar äta lunch i skolan Tycker om skolmaten Blir mätt av skolmaten Brukar äta lagad mat efter skoldagen Orolig för att barnet inte får tillräckligt med energi och näring via skolmaten (andel Ja ) Orolig för att barnet äter för mycket snacks och godis under skoltiden (andel Ja ) Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

50 Tabell 21. Föräldrarnas upplevelse av elevernas skolmiljö. Andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga / Mycket dåliga anges i procent. Jämförelser görs mot olika referensmaterial. Getinge 0-3 Getinge 4-5 Getinge 6 Antal Temperaturförhållanden Luftkvalitet Belysning Buller Utrymmen Städning Tabell 22. Allergi- och infektionssymtom bland eleverna (åk 0-6). Jämförelser görs mot elever i andra kommuner. Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge 0-3 Getinge 4-5 Getinge 6 Antal Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Födoämnesallergi senaste året Pipande, ansträngd andning - sökt läkare Långdragna hostperioder sökt läkare Upprepade förkylningar sökt läkare Flera antibiotikakurer Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

51 Tabell 23. Karaktäristika för eleverna (åk 7-9) och några jämförelsematerial. Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge 7-9 Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Antal Andel pojkar Född i Sverige Boende i villa Husdjur hemma Röker Rökhem Fukt/mögelskador Astmabesvär senaste året Hösnuva senaste året Eksem senaste året Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

52 Figur 12 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Elevenkät MM 060 NA Getingeskolan Elever ÅK 7-9 Totalt Preliminära referensdata baserade på erfarenhet från Skolprojekt 89/90. Basmaterialets storlek 580 elever. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Totalt ( n = 192 ) Beror på arbetsmiljön Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

53 Figur 13 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Elevenkät MM 060 NA Getingeskolan Elever ÅK 7-9 Flickor/pojkar Preliminära referensdata baserade på erfarenhet från Skolprojekt 89/90. Basmaterialets storlek 580 elever. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Pojkar ( n = 92 ) Flickor ( n = 96 ) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

54 Figur14 INOMHUS K LIMAT MIL J ÖFAK TOR E R (ofta bes värad) % Elevenkät MM 060 NA Getigeskolan Elever ÅK 7-9 Allergi/ej allergi Preliminära referensdata baserade på erfarenhet från Skolprojekt 89/90. Basmaterialets storlek 580 elever. Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 40% 80% Varierande rumstemperatur Statisk elektricitet För låg rumstemperatur Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Annat Trötthet Allergi ( n = 66 ) Ej allergi ( n = 115 ) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF. Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

55 Tabell 24. Elevernas upplevelse av skolmiljön. Dålig anger andelen som upplever miljöfaktorerna som Dåliga eller Mycket dåliga och presenteras i procent. Jämförelser görs med olika referensmaterial där samma frågor använts. Getinge 7-9 Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Antal Skolgården (dålig) - aktiviteter/sittmöjligheter planteringar/grönytor belysning trafiksäkerhet Skolsalar (dåliga) - inredning färgsättning akustik städning Miljön dålig i - uppehållsrum skåphallar matsal gymnastiksal omklädnings-/duschrum toalettrum Temperaturförhållanden - dåliga i allmänhet alltför kallt på vintern alltför kallt andra tider alltför varmt höst/vår alltför varmt andra tider Bullerstörningar - besväras (% ja) ventilationen stör buller utifrån (trafik o dyl.) buller från skolgården skrapljud från stolar högljudda elever Damm och smuts - besväras (% ja) allmänstädning otillräcklig dåligt utförd städning damm/smuts på skåp o dyl ingen storstädning forts Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

56 Forts Tabell 24. Getinge 7-9 Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Antal Luftkvalitet - dålig i allmänhet sämre på måndagsmorgnar sämre på eftermiddagar sämre vid dubbellektioner olika i olika lokaler lukter förekommer vädringsmöjligheter saknas Tabell 25. Utfallet för frågan "Trivs du bra i skolan?" respektive "Anser du att inomhusklimatet i skolan påverkar dina skolprestationer?. Tabellvärdena uttryckta i procent. Getinge 7-9 Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Antal Trivsel: Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig Skolprestationen påverkas: Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

57 Tabell 26. Elevernas upplevelse av matsituationen på skolan och några jämförelsekommuner där samma frågor använts. Andelen (uttryckt i %) som markerat alternativen Alltid eller Nästan alltid redovisas. Getinge 7-9 Kommun 1 Kommun 2 Antal Kommun 3 Brukar äta frukost hemma innan skoldagen Brukar äta lunch i skolans matsal Brukar äta skollunchens huvudrätt Får själv bestämma hur mycket jag vill ha Tycker att skolmaten smakar bra Blir mätt av skolmaten Lunchen i matsalen avkopplande och trevlig Bra kontakt med skolkökspersonalen Vill kunna påverka matsedeln Getingeskolan/Plönningeskolan, 2016/

58 RAPPORT UPPDRAGSNUMMER GETINGESKOLAN BYGGNADSUNDERSÖKNING, ETAPP SWECO MANAGEMENT AB ROLF E ANDERSSON CIV.ING. KEMITEKNIK, INOMHUSMILJÖ CALLE LUNDGREN CIV.ING. VÄG & VATTEN, BYGGDOKTOR repo001.docx Sweco

59 Sammanfattning Upplevda problem med inomhusmiljön på Getingeskolan har föranlett ett föreläggande från Miljöförvaltningen med krav på en byggnadsteknisk underökning. Okulär kontroll av byggnaden är genomförd där flertal synliga skador i främst tak och undertak har noterats. I enstaka rum har avvikande lukt känts. I delar där verksamhet pågar har resultat från luftprovtagning inväntats för att eventuella förstörande ingrepp inte ska påverka mätresultat eller påverka inomhusmiljön i de delar där elever och personal vistas. Vid avvikande resultat redovisade i luftprovtagningar där det finns risk för påverkan på inomhusmiljön rekommenderar vi att lokaler tillfälligt avgränsas för att kunna genomföra förstörande ingrepp. Genomförd indikationsfuktmätning i golv visar att det förekommer ytor i högstadiedelen med högre relativ fuktighet som kan påverka material och som bör utredas. Generellt är bedömningen utifrån genomförda mätningar att golven i högstadiedelen inte har förhöjd fuktbelastning. I högstadiedelen finns tryckimpregnerade träsyllar som ligger skyddade på sylltätning men som någon gång har blivit utsatta för fukt, eventuellt under byggtiden. Mikrobiell påväxt är påvisad men ingen avvikande lukt har känts. De utförda kemiska mätningarna har generellt visat på låga totalhalter av kemiska emissioner. De mikrobiologiska luftmätningarna visar även de låga halter av luftburna mikrobiologiska sporer. Enstaka rum har en mindre avvikelse i sporsammansättningarna. I dessa rum kommer förstörande provtagning ske för att klarlägga orsakerna. Denna rapport bör kompletteras i etapp 2 med redovisning av föreslagna undersökningar. repo001.docx Sweco Karl XI:s väg 61 SE Halmstad, Telefon +46 (0)

60 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Allmän information Historik Uppdragets omfattning Luftmätningar Ventilation 4 2 Del 1 Högstadie - Byggnadsundersökning Konstruktion Golv Väggar Tak Idrottssal och omklädning 15 3 Del 2 Mellanstadie (Klockhuset) - Byggnadsteknisk undersökning Konstruktion Okulär undersökning 15 4 Del 3 Lågstadie/fritids - Byggnadsteknisk undersökning Konstruktion Okulär kontroll 18 5 Förskolans lokaler 19 6 Luftmätningar Luftmätning av luftburna mikrobiologiska sporer i rumsluften Luftmätning av lättflyktiga organiska föreningar i rumsluften 21 7 Rekommendationer 22 8 Bilagor 23 Bilaga 1 - Del 1 Undersökning golv Bilaga 2 - Mätprotokoll Fuktmätning betong Bilaga 3 - Del 1 Undersökning väggar Bilaga 4 - Del 1 Fuktskador innertak Bilaga 5 - Del 1 Mikroskopering träsyllar 6462 Getingeskolan Bilaga 6 - Del 1 Kemisk analys träsyll EUSEUP _Getingeskolan_01 RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

61 Bilaga 7 - Luftprovtagning Bilaga Getingeskolan RCS Bilaga Getingeskolan Förskola takabsorbent Bilaga Getingeskolan RCS Bilaga Getingeskolan RCS Bilaga 12 - Rapport IVL Bilaga 13 - Rapport Bilaga 14 - Rapport Bilaga 15 - Rapport (23) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

62 1 Bakgrund 1.1 Allmän information Beställare: Halmstads kommun Fastighetskontoret Kerstin Lorick Objekt: Getingeskolan Broavägen 27 Getinge 3:73 Undersökningsperiod: oktober - november Historik Under flera år har det förekommit klagomål på inomhusmiljön och bristfällig ventilation från personalen på Getingeskolan. Det har varit föremål för renoveringsarbeten under det senaste året och framförallt förskolan har renoverats efter att man noterat fuktrelaterade byggnadsskador i konstruktionen. Dessa arbeten i förskolans del av skolbyggnaden avslutades under I samband med renoveringsarbeten påträffades tryckimpregnerade träsyllar som byttes. I resten av skolan har genomgång skett av ventilationsanläggningarna då dessa vid den senaste OVK-besiktningen inte blev godkända. Under installationsarbeten samt arbeten med att montera solceller på taket uppkom ett antal läckage genom takkonstruktionen. Under början av höstterminen 2016 uppvisade ett antal elever besvär som bedömdes bero på skolans inomhusmiljö. Efter besök på skolan kom Miljöförvaltningen med ett föreläggande att verksamhetsutövarna skulle kontrollera byggnaden under oktober Av försiktighetsskäl stängdes högstadiedelen och elever erbjöds andra lokaler medan skolan undersöktes. 1.3 Uppdragets omfattning Samtliga av Getingeskolans lokaler där det under hösten bedrivits verksamhet har okulärt kontrollerats. Utifrån denna kontroll har lokaler valts ut för att göra en djupare byggnadsteknisk undersökning och för att utföra luftprovtagning av inomhusluften. De förstörande proven i byggnadskonstruktionen har gjorts i de delar av skolbyggnaden som har utrymts för att säkerställa att eventuella byggnadstekniska skador inte påverkar inomhusluften där verksamheten fortfarande är kvar. Luftprov har tagits både i den stängda delen och i de delar av skolan som har kvar sin verksamhet. RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

63 För att förtydliga resultat från undersökningen är byggnaden indelad i tre delar: 4(23) Del 1 avser högstadie Del 2 avser mellanstadie Del 3 avser lågstadie 1.4 Luftmätningar För att klarlägga luftkvaliteten i de utvalda lokalerna har två olika typer av luftmätningar utförts: - Luftmätning av luftburna mikrobiologiska sporer i rumsluften - Luftmätning av lättflyktiga organiska föreningar i rumsluften De utförda luftmätningarna är standardiserade metoder som är brukliga att använda vid en första undersökning av luftkvaliteten. Analyser av provtagningarna sker av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Eurofins som båda är ackrediterade laboratorium för dessa analyser. För redovisning av luftmätningar se separat kapitel. 1.5 Ventilation Under 2013 utfördes den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK. Den ska ske vart tredje år när det gäller verksamheter som bedriver utbildning. Vid denna besiktning blev ventilationsinstallationerna underkända. Anledningen till det underkända resultatet var bland annat: - Det saknades ritningsunderlag och dokumentation över anläggningarna. - De uppmätta luftflödena var inte anpassade till det antal personer som visats i lokalerna. - Skillnaden mellan till- och frånluften i vissa lokaler var stora, dvs det kunde skapas ett undertryck med risk för okontrollerad tilluft till lokalerna. Det var också övertryck som gör att risk finns att luften tränger in i angränsande lokaler och/eller kan ge risk för fuktskador i byggnadskonstruktioner. Under det senaste året har ventilationsanläggningen i förskolan åtgärdats och godkänts samt att arbeten med ventilationsanläggningen i resterande skolan påbörjats för att åtgärda dessa brister för att få ett godkänt protokoll vid nästa OVK-besiktning. Det pågår också en utredning av ventilationen. repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

64 2 Del 1 Högstadie - Byggnadsundersökning Okulär kontroll av byggnaden är genomförd där flertal synliga skador i främst tak och undertak har noterats. I den del av skolan som rymmer högstadium (som under utredningens gång har utrymts) har ett flertal förstörande ingrepp utförts för att kontrollera om det föreligger risk för fukt- mikrobiell eller kemisk påverkan i golv, väggar eller tak. I biblioteket finns samma byggnadskonstruktion som i övriga delar av högstadiebyggnaden. På grund av pågående verksamhet har inga förstörande ingrepp skett i detta skede. Den okulära kontrollen i biblioteket har inte visat några synliga skador eller någon avvikande lukt. 2.1 Konstruktion 2.2 Golv Enplansbyggnad uppförd i början av 1980-talet. Enligt konstruktionsritningar utgörs grund av betongplatta på mark med underliggande mineralullsisolering på ytstabiliserad lättklinker och kapilärbrytande skikt av makadam. Ytterväggar av isolerad träregelstomme med utegips eller isoleringsboard och fasad av tegel. Takkonstruktion av isolerat vindsbjälklag, trätakstolar, råspont och betongtakpannor. Indikering och fuktmätning I skolan utgörs golv av klinkerbeläggning i entréer. I korridorer och klassrum av limmade plast- eller linoleummattor. Indikation på ovansida golvmatta är utförd i korridorer och klassrum med mätinstrument Gann Hydromette C2000 med indikerade referensvärde på mellan , där de högre värdena kan indikera fuktskador, se resultat i Bilaga Undersökning golv. Mättekniken bygger på att ett dielektriskt mätfält skapas kring kulan på givaren. Det indikativa värdet som avläses är dels beroende på densiteten i materialet som mäts men även fukten i det. Så länge densiteten i materialet är konstant kan variationer i mätvärdet härledas till fuktförekomsten. För att koppla referensvärde vid indikationsmätning är borrad fuktmätning genomförd i betongplattan. Fuktmätning i betonggolv har skett i tre mätpunkter, se Bilaga - Del 1 Undersökning golv samt bilaga mätprotokoll. Mätningar är utförda i borrade hål där mätare av fabrikat Testo 305-H1 har monterats. Borrhålen är noggrant dammsugna före montage av mätarna. Avläsning av mätare är genomförd tre dagar efter montage av mätare. Vid uppskärning av golvmattan för fuktmätning i musikrum och hemkunskapsrum upplevdes en avvikande svag kemisk lukt som kan bero på limförtvålning. Linoleummattorna var vid provhålen spröda vilket kan indikera på felaktig städning. Vid indikationsfuktmätning mäts i två punkter 72 % och 66 % i övre delen av betongplattan vilket är mindre än 85 % relativ fuktighet som anses vara kritisk gräns för limmade golvmattor. I golv i hemkunskapsrum finns en yta som vid indikation visar högre referensvärde och som vid fuktmätning har mätresultat på över 88 % vilket kan orsaka limförtvålning. Vidare utredning av orsak till förhöjd relativ fuktighet i hemkunskap och i del av korridor erfordras. RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

65 Som jämförelse mättes i en tidigare genomförd fuktmätning i Getingeskolan en relativ fuktighet i övre delen av betonggolvet i punkt X1 och X2 till ca 79 % respektive 80 %. I punkt X3 intill lärarnas omklädningsrum mättes 97 % i övre del men med lägre värde djupare i betongplattan. Det kan tyda på att det finns ett läckage i närheten. Vid indikering på golvmatta i lärarnas omklädningsrum indikerades högre referensvärden. Genomförd indikationsfuktmätning visar alltså att det förekommer golvytor med högre relativ fuktighet men att golven generellt i högstadiedelen inte kan anses vara fuktskadade I ett komplementutrymme ligger en löslagd plastmatta med ventilerade golvsocklar. Vid kontroll med rökflaska sker ingen luftrörelse i sockel eller under matta. Det finns avjämning under golvmatta men inga spår av äldre golvlim. Det förekommer en något avvikande kemisk lukt under matta. Provhål i betongplatta Under våren 2016 togs ett större provhål i betonggolvet i rum kallat vind för att undersöka underliggande material. Provhål överensstämmer med konstruktionsritningar med underliggande mineralullsisolering och lättklinker. Bild 1. Provhål i betongplatta. 2.3 Väggar Ytterväggar är kontrollerade i ett flertal punkter där vägg har öppnats upp. För placering av provhål se Bilaga - Del 1 Undersökning väggar. Ingen avvikande lukt i träsyll har noterats och mätning av fuktkvot har i samtliga fall visat värden på under 17 % som bedöms som gräns för risk för mikrobiell påväxt. Provbitar från de impregnerade träsyllarna har sänts till laboratorium och resultat från mikroskopering har visat på varierande resultat, från sparsam mögelförekomst till riklig förekomst av hyffragment och blånadssvampar, se Bilaga - Del 1 Mikroskopering träsyllar 6462 Getingeskolan. Detta visar på att syllen har varit utsatt för fukt, antingen under byggtiden eller i ett senare skede. repo001.docx (23) RAPPORT Vid kemisk analys av tryckimpregnerade träsyllar har klorfenoler och kloranisoler påvisats. Det visar att klorerade fenoler använts som impregneringsmedel och att syllen utsatts för fukt och mikrobiell påväxt antingen under byggtiden eller i ett senare skede. LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

66 Provhål 1 Yttervägg mot söder Yttervägg består utifrån räknat av: Fasadtegel, luftspalt, utegips, isolerad träregelstomme, gips, ångspärr, gips. Bild 2. Dubbla lager gips. Bild 3. Viss påväxt/missfärgning på utsida av gips. Bild 4. Tryckimpregnerad träsyll. 10,2 % Bild 5. Träsyll ligger på sylltätning. Ingen fuktkvot i underkant träsyll. avvikande lukt. Provhål 2 Innervägg mot korridor Innervägg till korridor består av gips, isolerad träregelstomme, tegel. Bild 6. Korridorvägg. Dubbla lager gips. Bild 7 Träsyll ligger på sylltätning. Ingen avvikande lukt. 8,3 % fuktkvot i underkant träsyll. RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

67 Provhål 3 Yttervägg mot atriumgård Yttervägg består utifrån räknat av: Fasadtegel, luftspalt, isolerboard, isolerad träregelstomme, gips, ångspärr, gips. Bild 8 Bild 9. Träsyll ligger på sylltätning. Ingen avvikande lukt. 9,1 % fuktkvot i underkant träsyll. Provhål 4 Innervägg mot korridor Innervägg till korridor består av gips, isolerad träregelstomme, tegel. Bild 10. Tryckimpregnerad syll. Bild 11. Träsyll ligger på sylltätning. Ingen avvikande lukt. 8,5 % fuktkvot i underkant träsyll. 8(23) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

68 Provhål 5 Yttervägg mot atriumgård Fasadtegel, luftspalt, isolerboard, isolerad träregelstomme, gips, ångspärr, gips. Provhål 6 Innervägg Gips, isolerad stålregelstomme, gips Bild 12. Träsyll ligger på sylltätning. Ingen Bild 13. Stålsyll. avvikande lukt. 9,2 % fuktkvot i underkant träsyll. Provhål 7 Innervägg mellan sy- och träslöjd Dubbla lager gips, isolerad träregelstomme (äldre), isolerad träregelstomme, gips. Provhål är uppsågat i någon tidigare undersökning där också del av syll sågats bort. Bild 14. Äldre provtagningsplats där någon provtagit tryckimpregnerad syll. Svartmögel på gips och bakom golvsockel. Bild 15. RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

69 Provhål 8 Innervägg mellan sy- och träslöjd Bild 16. Dubbel regelstomme i vägg mot träslöjd. Syllbyte har skett mot träslöjd. Provhål 9. Innervägg mot korridor. Bild 17. Tryckimpregnerad syll ligger på sylltätning. Ingen avvikande lukt. 8,4 % fuktkvot i underkant träsyll. Provhål 10. Innervägg mot klassrum Bild 18. Träsyll ligger på sylltätning. Ingen avvikande lukt. Fuktkvot <8%. Provhål 11 Bild 19. Stålsyll och stålregelstomme. Bild 20. Stålsyll och stålregelstomme. 10(23) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

70 Övriga noteringar för väggar: Bild 21. Klassrum: Inklädnad av värmerör vid yttervägg. Mycket skräp och damm. 2.4 Tak Bild 22. Murade väggar i korridorer. Nedersta två skiften har avvikande färg. När vägg öppnats från andra sidan syns inga färgskillnader och vid indikationsmätning noteras inga variationer i fukt. Troligen är murverk behandlat i nedre del för städning eller för annat utseende på sockel. Vid okulär kontroll av klassrum har ett flertal missfärgningar noterats i tak som kommer från läckage eller kondens på grund av genomföringar. Vid undersökning och nedrivning av innertaksplattor har till vissa delar inga, eller endast mycket små läckage synts, i enstaka fall har större läckage och skador synts. Flera läckor är placerade vid ventilationsgenomföringar. I matsal och samlingsrum i anslutning till expedition finns flera takläckage i anslutning till ventilation som omgående bör kontrolleras, tätas och fuktskadat material i tak bör bytas. RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

71 Bild 23. Vindfång: Fuktmärke i gips och undertak, torra skador. Bild 24. Fuktmärke i undertaksplattor komplementrum, inga synliga skador i skruvad takgips. Ingen avvikande lukt och torra skador. Bild 25. Tillbyggt grupprum vid atriumgård. Fuktskador i innertak. Bild 26. Inga synliga skador i takgips. Bild 27. Syslöjd: Fuktmärke i tak. 12(23) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

72 Bild 28 Korridor: Fuktmärke i tak. Ingen avvikande lukt. Läckage troligen från rörkoppling. Bild 29. Rör ovanför fuktskada i tak i korridor. Bild 30. Komplementutrymme: Det förekommer flera synliga läckage. Bild 31. Läckage synligt på takgips i mindre omfattning. Bild 32. Påväxt på ovansida takgips. Bild 33. Missfärgning från läckage på ångspärr. Torra skador. Läckage kan eventuellt vara tätat i yttertak, dock finns skadat material kvar i tak. RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

73 Bild 34. Läckage i kemisal. Bild 35. Lagat innertak bakom biologisal. Omfattning och dokumentation av eventuellt bytt skadat material har inte kommit till vår kännedom. Bild 36. Läckage i matsal vid ventilationsgenomföring. Bild 37. Läckage i matsal vid upphängning av undertak. Bild 38. Läckage i matsal vid ventilationsgenomföring. 14(23) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

74 2.5 Idrottssal och omklädning Uppreglat golv i idrottssal har klart undertryck så att rök går uppåt vid kontroll med rökflaska vid golvsocklar. Ingen avvikande lukt känns från golv. I pojkarnas bastu och duschrum (som ej verkar vara i drift) finns äldre ytskikt som har släppt i limning. Bild 39. I pojkarnas omklädningsrum/bastu förekommer mattsläpp 3 Del 2 Mellanstadie (Klockhuset) - Byggnadsteknisk undersökning 3.1 Konstruktion Källare med betongplatta under hela byggnaden och murade samt putsade ytterväggar. 3.2 Okulär undersökning Vid okulär undersökning av byggnaden och indikationsmätning av golv noterades att delar av golvbeläggning i musiksal i källare har blivit påverkad av fukt vilket har fått limmet att gå upp i skarvar. Betongplattan i byggnaden saknar troligen underliggande isolering och därför bör ej täta golvmaterial läggas. I förråd under trappa med betonggolv finns en starkt avvikande lukt beroende på lösa förvarade inventarier. Fuktfläckar finns på flera ställen i undertaksplattor som bör bytas ut, i flera fall är skadorna torra. Vid pågående läckage bör tätning utföras och inbyggt material bytas ut. RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

75 Bild 40. Musiksal i källare. Golvvinylplattor troligen limmade med svartlim. Resning i kanter på golvplattor tyder på tillskjutande markfukt. Fuktindikering visar indikationsvärde vid indikering med Gann på ca 90. Bild 41. Musiksal i källare. Torra fuktfläckar i undertak vid pelare. Bild 42. Lagat avloppsrör ovan undertak vid fuktfläckar. Troligen har undertak inte bytts i samband med åtgärd. Bild 43. Motgjuten missfärgad masonit i anslutning mellan yttervägg och bjälklag ovan källarvåning. 16(23) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

76 Bild 44. Fuktfläckar i undertak i trapphus. Bild 45. Trapphus: Ovan undertak finns genomföring för installationer. Troligt läckage eller kondens vid genomföring. Bild 46. Fuktfläck i undertak vid genomföring för äldre frånluftsventil. Bild 47. Fuktfläckar vid frånluftsdon i undertak. Troligt läckage eller kondens. Bild 48. Äldre undertak dolt bakom nyare undertak. Synliga fuktskador, troligen från läckage på grund av brister i yttertak. Vidare utredning krävs. RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

77 4 Del 3 Lågstadie/fritids - Byggnadsteknisk undersökning 4.1 Konstruktion Betongplatta på mark, osäker underkonstruktion. Byggnad i vinkel mot norr med krypgrund, träregelstomme och låglutande tak. 4.2 Okulär kontroll I rum för fritids närmast klockhuset finns en starkt avvikande mikrobiell lukt vid första besöket, vid senare besök har lukten försvunnit. Rummet bedöms ha balanserad ventilation. Rummet bör stängas tillfälligt för förstörande ingrepp i golv, vägg och tak. Orsak till att lukten kommer och går är inte klarlagd. Byggnad i vinkel mot norr med krypgrund har en avvikande mikrobiell lukt inomhus. Krypgrunden kan vara mekaniskt ventilerad. På yttertak syns istappar på fläktaggregatet som eventuellt ventilerar krypgrund. Utredning och provtagning av material i krypgrund, golv och väggar bör genomföras. Bild 49. Fuktfläckar i undertak Bild 50. Rörkopplingar samt perforerad ångspärr ovan fuktfläckar. Möjligt läckage från rör. Bild 51. Fuktfläckar i tak. Bild 52. Isbildning på fläkt på yttertak. 18(23) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

78 5 Förskolans lokaler Under 2015 har förskolan genomgått en renovering som var orsakad av bland annat fuktskador i ytterväggarna. Vid genomläsning av de handlingar som fanns tillgängliga så är det undertecknads bedömning att åtgärderna som är vidtagna stämmer överens med orsaksanalysen av skadeorsaken. Av denna anledning har i detta skede inga byggnadstekniska förstörande prov utförts. Efter att byggnadsarbeten slutförts så har inläckande vatten från felmonterade solceller på taket förekommit. Genomförda luftmätningar visar på låga totalhalter av mögelsporer i inomhusluften, men i en punkt av Torget finns en mindre avvikelse i sammansättningen mot utomhus. Orsaken kan vara kvarvarande sporer från att man har bytt ljudabsorbenter i detta rum. Totalhalten lättflyktiga organiska föreningar, TVOC, är låg och klart under den gräns på 300 µg/m³ som används som en övre gräns för en god inomhusmiljö. Även de ingående ämnena bedöms som normala för en lokal som genomgått denna form av ombyggnad och renovering. I kemiska luftprovtagningar finns inga spår av mikrobiella producerade ämnen, så kallad mögellukt. En fuktskadad akustikskiva från förskolan har analyserats för eventuell påväxt av mikrobiologiska svampar utan att det påträffats något anmärkningsvärt, se bilaga. Bild 53. Läckage i tak har missfärgat akustikplattor. Vid analys har ingen mikrobiell påväxt påträffats. 6 Luftmätningar 6.1 Luftmätning av luftburna mikrobiologiska sporer i rumsluften Luftprovtagningen har utförts med en Biotest Hycon RCS-Airsampler Plus. En bestämd mängd luft passerar över ett odlingssubstrat som är framtaget för de vanligast förekommande svampsporerna i inomhusluften. Agasubstratet odlas sedan i en klimatkammare vid 25 C med bestämd relativ fuktighet i 7 dygn. Identifiering och antalet kolonibildande enheter analyseras med hjälp av mikroskop. Mätmetodens syfte är att klarlägga om det finns mikrobiologisk påväxt, mögelsvamp i byggnaden eller installationer som påverkar inomhusmiljön. Av denna anledning utförs ett RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

79 20(23) utomhusprov för att se om antalet kolonibildande enheter är betydligt större inomhus än utomhus och om det finns avvikande kolonibildande enheter i inomhusluften. Då de undersökta svampsorterna behöver fukt för att växa samt organiskt material så är det också en metod för att se om det finns byggnadstekniska detaljer som har utsatts för fukt över den gräns som behövs för tillväxt. Den gränsen ligger kring 75 % relativ fuktighet i luft och översatt till fuktkvot i trämaterial till cirka 17 % fuktkvot. Provtagning Placering av mätningar är utförda enligt Bilaga Luftmätningar. Resultat Av de utförda luftmätningarna har inga höga halter av mikrobiologiska sporer påträffas i inomhusluften. Det finns vissa lokaler, se tabell nedan, där det finns en mindre avvikande sammansättning av de odlade luftburna sporerna. Halten är låg vilket torde visa att eventuell fuktskada bör vara avgränsad från inomhusmiljön. Tabell 1 Provplats Provdatum Cfu*/m³ Noteringar 1. Personalrum kök 9 Okt 15 2.Kök tillagning 9 Okt 35 3.Diskrum 9 Okt 15 4.Sal/rum 22 9 Okt 20 5.Personalmatsal 9 Okt 15 6.Korridor 9 Okt <5 7.Matsal 9 Okt <5 8.Rum Personal 9 Okt Kök Café 9 Okt 165 Avvikande sporsammansättning. Indikerar på risk för fuktskada. 10. Ute 9 Okt Ute 26 Okt Förskola Torget 26 Okt 60 Något avvikande. 13. Förskola Vallen 26 Okt Förskola Bron 26 Okt Sal 1B 26 Okt 85 Något avvikande. 16. Bildsal 26 Okt 40 Något avvikande. 17. Utomhus 1 Nov Bildsal 1 Nov Ateljé Fritids 1 Nov 95 Avvikande sporsammansättning. Indikerar på risk för fuktskada. 20. Blå fritids 1 Nov Musiksal 1 Nov Gymnastiksal 1 Nov 20 *cfu = antal kolonibildande enheter. repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

80 6.2 Luftmätning av lättflyktiga organiska föreningar i rumsluften En bestämd mängd luft fick passera genom ett adsorptionsrör bestående av ämnet tenax. Tenaxrören har efter termisk desorption analyserats med gaskromatografisk teknik (GC- FIC). För identifikation av enskilda ämnen har till gaskromatografen kopplad masspektrometer använts (CG-MSD). Haltberäkningarna är utförda med hjälp av den upptagna provtagningsvolymen och samtliga halter är omräknade till toluenekvivalenter dvs som om alla ämnen var toluen. Med TVOC (totalhalten lättflyktiga ämnen) avses halt på Tenax adsorberbara och desorberbara flyktiga organiska föreningar och detekterbara med flamjoniseringsteknik. Dessa organiska ämnen ligger i kokpunktsintervallet ca 70 C till 320 C. Organiska ämnen är samlingsnamn på kemiska föreningar som innehåller ämnet kol. Av resultaten kan man få fram uppgifter om det finns material/materialkombinationer som avger ämnen som inte är förväntade. Det ger också en indikation på om det finns material som har utsatts för fukt över sin kritiska gräns. Mätmetoden indikerar också om det finns ämnen i luften som kan komma från mikrobiologisk påväxt, exempelvis vissa mögelsvampar. Luftmätningen är framförallt till för att se vad byggnaden och/eller verksamheten ger för tillskott till inomhusmiljön. Att koppla mätvärden till hälsoeffekter är ännu ej helt utredda. Provtagning Placering av mätningar är utförda enligt Bilaga Luftmätningar. Resultat I nedanstående tabell redovisas de uppmätta värdena. Resultaten i sin helhet presenteras i analysbilagor. Luftanalys visar att i samtliga rum understigs totalhalten som ligger under den övre gräns på 300µg/m³ som idag används som gräns för TVOC, i inomhusmiljö i icke industriell miljö. I proverna hittas inga ämnen som indikerar på mikrobiell aktivitet. Av de enskilt ingående kemiska ämnena finns det inget som ger skäl att misstänka materialkombinationer som avger kemiska ämnen som inte är förväntade. Luftmätningarna har inte kunnat visa på ämnen i inomhusmiljön som orsakats av material som utsätts för fuktbelastning över risk för mikrobiell påväxt. Tabell 2: Uppmätta kemiska ämnen i rumsluft. Provplats Datum Analys TVOC* (µg/m³) 1. Sal okt Kök Tillagning 11 okt Personalrum 11 okt kök 4. Diskrum 11 okt Anmärkning RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

81 5. Personalrum matsal 11 okt Matsal 11 okt Rum okt Fsk Vallen 24 okt Korridor främre 24 okt Korridor bakre 24 okt Sal 1B 25 okt Förväxlade på lab. Resultat hör till 12 Bildsal. 12. Bildsal 25 okt Förväxlade på lab. Resultat hör till 11 Sal 1B. 13. Fritids ateljé 1 nov Musiksal 1 nov Blå fritid 1 nov Gymnastiksal 1 nov *TVOC = totalhalten lättflyktiga organiska ämnen, bör ej överstiga 300 (µg/m³). 7 Rekommendationer Inom tidsramen för denna undersökning och rapport har större undersökning av orsak till eventuell tidigare fuktproblematik, byggskador eller hälsorelaterade problem inte kunnat kontrolleras. Muntliga påpekande om eventuella risker med dränering, markförhållande och äldre skador och åtgärder har inte kunnat kontrolleras. - Grund och markförhållande bör kontrolleras med provgropar, filmning av rör och utredning av rörens höjder i förhållande till avrinning. Kontroll av höjder på grundläggning i förhållande till vattenhöjder vid översvämning i Getinge under hösten För att säkerställa att isoleringen inte står i vatten på grund av bristande dränering bör fler större provhål tas i betongplattan i högstadiebyggnaden. - Kontroll av dokumentation av tidigare genomförda åtgärder. Där dokumentation saknas bör förstörande prov och materialanalys genomföras på äldre byggnadsmaterial. - Samtliga läckor bör tätas i yttertak och skadat material ersättas. I de punkter där inga skador syns bör ändå takgips och isolering bytas inom en yta av ca en kvadratmeter för att säkerställa att inget skadat material finns kvar. - I delar där verksamheten pågår bör fuktmätning genomföras i musiksal i källare och förstörande prov i golv, väggar och tak i fritidsrum närmast klockhuset. - Som underlag för fördjupade undersökningar och för fortsatta åtgärder bör standardiserade enkäter för inomhusmiljön genomföras för att samla in erfarenheter från upplevda besvär hos personal och elever. 22(23) repo001.docx RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

82 8 Bilagor RAPPORT LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ rapport\ getingeskolan byggnadsundersökning etapp 1.docx

83 X1 Parkett / Klinker X2 3 2a,b Parkett / Klinker 1a,b Bilaga - Del 1 Undersökning golv Getingeskolan inomhusmiljöutredning HT Sweco X3 X1-X3 Fuktmätning jan 2016

84 MÄTPROTOKOLL Uppdrag Getingeskolan Uppdragsnummer Givare (fabrikat och modell) Testo 605-H1 (Noggrannhet ±3 %RH, ±0.5 C). Uppdragsledare Rolf E Andersson Mätning utförd av Calle Lundgren RF-Bestämning utförd i borrhål i uttaget prov Upprättad Senast ändrad Senaste egenkontroll av mätare Testo indikationsfuktmätning betong Mätp Giva Borrdjup RF [%] Givarmontage Avläsning Avläst unkt re Datum Tid Datum Tid RF [%] Inkl mätosäkerhet Avläst temp betong [ C] Notering 1a M2 40mm : :00 69,2 72,2 17,7 Svag kemisk 1b M7 60mm : :00 84,4 87,4 17,6 2a M4 30mm : :00 62,8 65,8 19,6 2b M3 60mm : :00 83,4 86,4 19,4 lukt. Svag kemisk 3 M1 50mm : :00 85,0 88,0 20,5 Svag kemisk lukt. lukt. 1 (1) memo04.docx Sweco Management AB LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\cgl\bilaga 2 - mätprotokoll fuktmätning betong.docx

85

86 Bilaga - Del 1 Fuktskador innertak Getingeskolan inomhusmiljöutredning HT Sweco Fuktskador i innertak Åtgärdade innertak HT2016

87 1 (2) SWECO Management AB Calle Lundgren Karl XI:s väg HALMSTAD ANALYSRAPPORT Vårt ordernummer: 6462 Provtagare: Calle Lundgren Objekt: Getingeskolan Provtagningsdatum: Ankom Laboratoriet: Analysdatum: Uppdrag Att utföra mykologisk analys på insända materialprover. Utförande/Analysmetod Proverna har analyserats med direktmikroskopi (ljusmikroskop med faskontrast i 400 gångers förstoring) i kombination med tape lift i enlighet med ISO :2013. RESULTAT Provplats Provmärkning Material Mikrobiologisk aktivitet 1 1 Träsyll (undersida) Riklig förekomst av hyffragment av mögelsvamp, sparsam förekomst av sporer. 2 2 Träsyll (undersida) Sparsam förekomst av sporer och hyffragment. 3 3 Träsyll (undersida) Sparsam ställvis riklig förekomst av sporer och sparsam ställvis måttlig förekomst av hyffragment av mögelssvamp. 4 4 Träsyll (undersida) Riklig påväxt av blånadssvamp. 5 5 Träsyll (undersida) Riklig påväxt av blånadssvamp. Se allmän information på baksidan IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

88 2 (2) Forts. vårt ordernummer: 6462 Objekt: Getingeskolan Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Utförd av: Eva-Lena Härnwall Biolog IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

89 Provsvar till Sweco Management AB Carl-Gustav Lundgren Brogatan HALMSTAD Faktura till Sweco Management AB Fakturamottagare Box Malmö RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Objekt Getingeskolan Provnummer (2 st) Ansvarig provtagare Carl-Gustav Lundgren Provtagningsdatum Ankomst till laboratoriet Analysansvarig Eurofins Pegasuslab AB Uppdragsnummer EUSEUP Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Åsa Sisell, Kemiingenjör Eurofins Pegasuslab AB Rapportkod: AR-16-LU Sid 1 av 5 Box 97, Uppsala * Tel * Org. nr Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala *

90 Resultatsammanställning Objekt: Getingeskolan Provkommentarer Korridorvägg. Träsyll. Impregneringsmedel i trämaterial I detta prov har klorfenoler och kloranisoler, samt även polycykliska aromatiska kolväten (PAH) påvisats Yttervägg. Träsyll. Impregneringsmedel i trämaterial I detta prov har klorfenoler och kloranisoler, samt även polycykliska aromatiska kolväten (PAH) påvisats. 2,4,6-Triklorfenol och andra klorerade fenoler användes fram till och med 1970-talet som träskyddsmedel. Kloranisoler kan bildas när trämaterial behandlat med impregneringsmedel innehållande klorfenoler, utsatts för fukt och mikroorganismer. Kloranisoler kan lukta starkt även i mycket låga halter. Om man upplever luktproblem i dessa lokaler är det sannolikt att emissioner av ovanstående ämnen är en av orsakerna till luktproblemen. PAH förekommer i kreosot, stenkolstjära, slaggaska och liknande material. PAH bildas även vid förbränning av organiskt material. Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Åsa Sisell, Kemiingenjör Eurofins Pegasuslab AB Rapportkod: AR-16-LU Sid 2 av 5 Box 97, Uppsala * Tel * Org. nr Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala *

91 Analysresultat SPME (Internal Method PSK05) (LU¹) Objekt: Getingeskolan Provmärkning Provmärkning 2. Korridorvägg. Träsyll Provvikt (g) 2,3 Aromatiska kolväten Alifatiska kolväten Terpener Aldehyder och ketoner Alkoholer Klorföreningar Glykoletrar Glykoleterestrar Övrigt toluen, xylen, cymen, div. aromatiska kolväten, naftalen, div. naftalener, bifenyl, fenantren, div. PAH div. alifatiska kolväten a-pinen, d-3-karen, div. sesquiterpener, div. terpener (ca 5%), p-cymen-8-ol (8%) nonanal, furfural, vanillin, 2-heptanon, 3-heptanon, acetofenon, nerylaceton, div. ketoner, bensaldehyd 1-butanol, 1-pentanol, 1-heptanol, 1-oktanol, etylenglykol, propylenglykol, hexylenglykol, bensylalkohol, div. fenoler, div. alkoholer, kresoler, 1- nonanol, 1-dekanol, 1-undekanol, 2-etyl-1-hexanol 2,4,6-triklorfenol, 2,3,4,6-tetraklorfenol, 2,3,4,6-tetrakloranisol 2-butoxietanol, 2-(2-etoxietoxi)-etanol, 2-fenoxietanol, div. glykoletrar 2-(2-butoxietoxi)-etylacetat 2-etylhexansyra, propansyra, butansyra, pentansyra, heptansyra, oktansyra, div. ftalater, tetrahydrofuran, 2-pentylfuran, N-metylpyrrolidon, N,Ndibutylformamid, div. kiselföreningar, butyrolakton, div. laktoner, triacetin, metoxifenyloxim, ättiksyra (5%), hexansyra (8%) Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Åsa Sisell, Kemiingenjör Eurofins Pegasuslab AB Rapportkod: AR-16-LU Sid 3 av 5 Box 97, Uppsala * Tel * Org. nr Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala *

92 Analysresultat SPME (Internal Method PSK05) (LU¹) Objekt: Getingeskolan Provmärkning Provmärkning 5. Yttervägg. Träsyll Provvikt (g) 2 Aromatiska kolväten Alifatiska kolväten Terpener bensen, toluen, div. aromatiska kolväten, div. monoalkylerade aromater, div. naftalener, div. PAH, div. styrener, cymen (7%) heptan, 1-okten a-pinen (ca 9%), d-3-karen (ca 13%), b-myrcen, div. sesquiterpener (ca 5%), div. terpener (ca 20%), p-cymen-8-ol (13%), b-pinen, limonen Aldehyder och ketoner pentanal, hexanal, heptanal, furfural, vanillin, div. aldehyder, 2-hexanon, 2- heptanon, acetofenon, div. ketoner, bensaldehyd (5%) Alkoholer Klorföreningar Glykoletrar Glykoleterestrar - Övrigt 1-butanol, 1-pentanol, etylenglykol, hexylenglykol, div. fenoler, div. alkoholer, kresoler 2,3,4,6-tetraklorfenol, 2,6-dikloranisol 2-(2-etoxietoxi)-etanol 2-metylpropansyra, ättiksyra, propansyra, butansyra, pentansyra, heptansyra, oktansyra, nonansyra, bensoesyra, div. karboxylsyror, div. ftalater, tetrahydrofuran, div. kiselföreningar, butyrolakton, div. laktoner, metoxifenyloxim, div. bensoater, div. acetofenoner, hexansyra Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Åsa Sisell, Kemiingenjör Eurofins Pegasuslab AB Rapportkod: AR-16-LU Sid 4 av 5 Box 97, Uppsala * Tel * Org. nr Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala *

93 ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. Tänk på att provsvaret endast avser det insända provet. Åtgärder bör alltid planeras tillsammans med en byggnadstekniskt kunnig person som kan sätta resultatet i sitt rätta sammanhang. Vid förfrågan om denna analysrapport ring (vxl), begär Kemisupport. ¹Utförande laboratorium LU=Eurofins Pegasuslab AB Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Åsa Sisell, Kemiingenjör Eurofins Pegasuslab AB Rapportkod: AR-16-LU Sid 5 av 5 Box 97, Uppsala * Tel * Org. nr Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala *

94 xx xx x Luftmätning av lättflyktiga organiska föreningar i rumsluften x Luftmätning av luftburna mikrobiologiska sporer i rumsluften

95 1 (2) SWECO Management AB Rolf E Andersson Karl XI:s väg HALMSTAD ANALYSRAPPORT Vårt ordernummer: 6424 Ert AOnr: Provtagare: Rolf E Andersson Objekt: Getingeskolan Provtagningsdatum: Ankom Laboratoriet: Analysdatum: Spormätning med Reuter Centrifugal Sampler (RCS) Proverna inkuberas i 25 C (7 dygn) och mängden anges som CFU/m 3 d v s antalet kolonibildande svampelement/m 3 luft. Substratet utgörs av rosbengal-agar. Provmärkning Antal kolonibildande enheter Procentuell fördelning Personalrum kök 15 CFU/ m 3 67 % Mycelia sterilia 33 % Cladosporium sp Kök tillagning 35 CFU/ m 3 29 % Cladosporium sp 29 % Acremonium sp 29 % Mycelia sterilia 14 % Penicillium sp Diskrum 15 CFU/ m 3 33 % Cladosporium sp 33 % Penicillium sp 33 % Mycelia sterilia Sal/rum CFU/ m 3 25 % Penicillium sp 25 % Aspergillus sp 25 % Mycelia sterilia 25 % Cladosporium sp Personalmatsal 15 CFU/ m % Penicillium sp Korridor <5 CFU/ m 3 Matsal <5 CFU/ m 3 IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

96 2 (2) Forts. vårt ordernummer: 6424 Objekt: Getingeskolan Provmärkning Antal kolonibildande enheter Procentuell fördelning Rum Personal 10 CFU/ m 3 50 % Penicillium sp 50 % Aspergillus sp Kök Café 165 CFU/ m 3 36 % Penicillium sp 30 % Cladosporium sp 30 % Mycelia sterilia 3 % Acremonium sp Anm: Mycelia sterilia står för svamp som ej har utvecklat sporer, vilket omöjliggör närmare bestämning Kommentar: Avvikande sporsammansättning vid provpunkt Kök Café (dominans av Penicillium sp, förekomst av Acremonium sp) vilket indikerar fuktskada. Uteprov för jämförelse saknas dock. Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Ann-Sofie Allard Mikrobiolog IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

97 1 (2) SWECO Management AB Rolf E Andersson Karl X:s väg HALMSTAD ANALYSRAPPORT Vårt ordernummer: 6448 Provtagare: R E Andersson Objekt: Getingeskolan Förskolan Suse Provtagningsdatum: Ankom Laboratoriet: Analysdatum: Uppdrag Att utföra mykologisk analys på insända materialprover. Utförande/Analysmetod Proverna har analyserats med direktmikroskopi (ljusmikroskop med faskontrast i 400 gångers förstoring) i kombination med tape lift i enlighet med ISO :2013. RESULTAT Provplats Provmärkning Material Mikrobiologisk aktivitet Ljudabsortion. Akustikskiva mot ovans. mot yttertak 1 Stor, tunn skiva Framsida: Ej synliga sporer eller hyfer. Rinnmärken. Unders. mot mineralull: Ej synliga sporer eller hyfer Väv med skiktad mineralull Väv: Ej synliga sporer eller hyfer på ovan- eller undersida av väven. Mineralull: Ej synliga sporer eller hyfer. Se allmän information på baksidan IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

98 2 (2) Forts. vårt ordernummer: 6448 Objekt: Getingeskolan Förskolan Suse Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Utförd av: Gun-Britt Sandberg Mikrobiolog IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

99 1 (2) SWECO Management AB Rolf E Andersson Karl XI:s väg HALMSTAD ANALYSRAPPORT Vårt ordernummer: 6450 Ert AOnr: Provtagare: Rolf E Andersson Objekt: Getingeskolan och Fsk Suse Provtagningsdatum: Ankom Laboratoriet: Analysdatum: Spormätning med Reuter Centrifugal Sampler (RCS) Proverna inkuberas i 25 C (7 dygn) och mängden anges som CFU/m 3 d v s antalet kolonibildande svampelement/m 3 luft. Substratet utgörs av rosbengal-agar. Provmärkning Antal kolonibildande enheter Procentuell fördelning Ute 200 CFU/ m 3 62 % Cladosporium sp 15 % Mycelia sterilia 13 % Penicillium sp 5 % Jästsvamp 3 % Aspergillus sp 3 % Botrytis sp Förskolan Suse Avd Torget 60 CFU/ m 3 42 % Penicillium sp 33 % Cladosporium sp 17 % Mycelia sterilia 8 % Aspergillus sp Avd Vallen 30 CFU/ m 3 50 % Cladosporium sp 33 % Jästsvamp 17 % Mycelia sterilia Avd Bron 20 CFU/ m 3 25 % Cladosporium sp 25 % Jästsvamp 25 % Penicillium sp 25 % Mycelia sterilia IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

100 2 (2) Forts. vårt ordernummer: 6450 Objekt: Getingeskolan och Fsk Suse Provmärkning Antal kolonibildande enheter Procentuell fördelning Getingeskolan Sal 1B 85 CFU/ m 3 50 % Cladosporium sp 31 % Penicillium sp 19 % Mycelia sterilia Bildsal 40 CFU/ m 3 88 % Penicillium sp 13 % Cladosporium sp Anm: Mycelia sterilia står för svamp som ej har utvecklat sporer, vilket omöjliggör närmare bestämning Kommentar: Inga höga sporhalter inomhus, men avvikande sporsammansättning vid provpunkterna Fsk Suse Avd Torget samt Getingeskolan Sal 1b och Bildsal (förekomst av Penicillium sp), vilket indikerar fuktskada (befintlig eller genomgången). Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Ann-Sofie Allard Mikrobiolog IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

101 1 (2) SWECO Management AB Rolf E Andersson Karl XI:s väg HALMSTAD ANALYSRAPPORT Vårt ordernummer: 6459 Ert AOnr: Provtagare: Rolf E Andersson Objekt: Getingeskolan Provtagningsdatum: Ankom Laboratoriet: Analysdatum: Spormätning med Reuter Centrifugal Sampler (RCS) Proverna inkuberas i 25 C (7 dygn) och mängden anges som CFU/m 3 d v s antalet kolonibildande svampelement/m 3 luft. Substratet utgörs av rosbengal-agar. Provmärkning Antal kolonibildande enheter Procentuell fördelning Utomhus 240 CFU/ m 3 69 % Cladosporium sp 17 % Mycelia sterilia 13 % Jästsvamp 2 % Botrytis sp Bildsal 20 CFU/ m 3 50 % Mycelia sterilia 25 % Cladosporium sp 25 % Penicillium sp Ateljé Fritids 95 CFU/ m 3 53 % Cladosporium sp 26 % Penicillium sp 16 % Jästsvamp 5 % Mycelia sterilia Blå Fritids 115 CFU/ m 3 65 % Cladosporium sp 9 % Jästsvamp 9 % Penicillium sp 9 % Mycelia sterilia 4 % Alternaria sp 4 % Botrytis sp IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

102 2 (2) Forts. vårt ordernummer: 6459 Objekt: Getingeskolan Provmärkning Antal kolonibildande enheter Procentuell fördelning Musiksal 50 CFU/ m 3 50 % Mycelia sterilia 30 % Cladosporium sp 10 % Jästsvamp 10 % Penicillium sp Gymnastiksal 20 CFU/ m 3 75 % Mycelia sterilia 25 % Cladosporium sp Anm: Mycelia sterilia står för svamp som ej har utvecklat sporer, vilket omöjliggör närmare bestämning Kommentar: Något avvikande sporsammansättning vid provpunkt Ateljé Fritids (förekomst av Penicillium sp) vilket kan indikera fuktskada (befintlig eller genomgången). Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Ann-Sofie Allard Mikrobiolog IVL Svenska Miljöinstitutet AB Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. VAT no.: SE Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Säte: Stockholm Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

103 Analysuppdrag: Sweco Management AB Rolf E Andersson Karl XI:s väg Halmstad Rapport Analys av Inne-VOC Objekt: Getingeskolan Ert provnamn (Vårt provnummer) A. Sal 22 (VOC ) B. Kök, tillagning (VOC ) C. Personalrum, kök (VOC ) D. Diskrum (VOC ) E. Personalrum, matsal (VOC ) F. Matsal (VOC ) Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Metodbehörig: Rapportgranskare: Liselott Egelrud liselott.egelrud@ivl.se Linda Örtlund S.1 (9 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

104 Analysuppdrag: Bakgrund Den provtagnings- och analysmetod som används ( följer de anvisningar och förslag som kommer från EU och WHO (World Health Organisation) (SIS ISO serien). Dessa anvisningar och förslag innebär att man ska ta prov på fast adsorbent, Tenax TA. Provet desorberas oftast termiskt och följs av gaskromatografisk analys. Med denna metod kan man analysera ämnen med kokpunkter från c:a 50 C till c:a 300 C. Resultaten för varje prov redovisas i bifogad tabell och kromatogram. Totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, anges i toluenekvivalenter. Detta innebär att beräkningarna har gjorts som om alla flyktiga organiska ämnen var enbart toluen. Detta görs för att man ska få en uppfattning om totalkoncentrationens storlek. De specifika ämnena vars halter anges, är beräknade i absoluthalter dvs. med kända halter av det specifika ämnet, som referens vid kalibrering. Observera att TVOC är ett mycket ospecifikt värde, som inte kan kopplas till medicinska hälsoeffekter. Man måste även bedöma de enskilda ämnena. Samtliga provresultat kompenseras för bakgrundvärden från analys av ett blankprov Den gräns, som används praktiskt för TVOC i inomhusluft, är 300 µg/m3. Gränserna gäller för icke-industriell inomhusluft. Materialprover konditioneras i en kammare vid rumstemperatur, c:a 23 C, i tre timmar innan ett luftprov tas ur kammaren. Observera att alla kammarmetoder enbart är semikvantitativa. Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover enligt den använda metoden, är µg/m3. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för bedömningen. Prover som tas under matta eller i konstruktionen, bedöms i stort sett som materialprover. Mer information om provtagningsmetoder och bedömningar av provresultat finns på IVL:s hemsida, S.2 (9 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

105 Analysuppdrag: Tolkning och kommentarer I proverna finns en störning vid 21,8 min som inte tagits med i beräkningarna. Provet märkt Matsal innehåller ytterligare en störning vid ca 28 min som heller inte tagits med i beräkningen. Proverna har totalhalter som är under den gräns som används praktiskt. Proverna innehåller låga halter 2-etylhexanol, som är under den gräns som används praktiskt. I proverna, utom provet märkt Sal 22, finns benzylalkohol i högre halt än övriga ämnen. Benzylalkohol är ett lösningsmedel som brukar finnas när man har använt epoxiprodukter, ämnet kan också finnas i vissa färgborttagningsmedel. Proverna innehåller också hexanal i låga halter, hexanal kommer från naturligt trämaterial och/eller linoleummattor. I proverna hittas inga ämnen som indikerar mikrobiell aktivitet. S.3 (9 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

106 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: A. Sal 22 Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 6.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 13 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen < n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol m-xylen < Caren < Limonen <0.5-1,3,5-Trimetylbensen <0.5 1-Okten-3-ol <0.5-2-Etylhexanol Benzylalkohol < TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.4 (9 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

107 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: B. Kök, tillagning Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 5.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 31 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol < m-xylen < Caren < Limonen <0.6-1,3,5-Trimetylbensen <0.6 1-Okten-3-ol <0.6-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.5 (9 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

108 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: C. Personalrum, kök Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 5.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 68 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol m-xylen < Caren < Limonen < ,3,5-Trimetylbensen <0.6 1-Okten-3-ol <0.6-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.6 (9 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

109 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: D. Diskrum Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 5.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 32 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen < n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol < m-xylen < Caren < Limonen <0.6-1,3,5-Trimetylbensen <0.6 1-Okten-3-ol <0.6-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB < Naftalen <0.6 - Kromatogram: S.7 (9 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

110 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: E. Personalrum, matsal Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 6.05 Resultat: TVOC (Total VOC): 25 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen < n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol < m-xylen < Caren < Limonen ,3,5-Trimetylbensen <0.5 1-Okten-3-ol <0.5-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB < Naftalen <0.5 - Kromatogram: S.8 (9 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

111 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: F. Matsal Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 4.86 Resultat: TVOC (Total VOC): 15 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen < n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol < m-xylen < Caren < Limonen < ,3,5-Trimetylbensen <0.6 1-Okten-3-ol <0.6-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB < Naftalen <0.6 - Kromatogram: S.9 (9 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

112 Analysuppdrag: Sweco Management AB Rolf E Andersson Karl XI:s väg Halmstad Rapport Analys av Inne-VOC Objekt: Getingeskolan Ert provnamn (Vårt provnummer) A. Rum 229 (VOC ) B. Vallen, samlingsrum (VOC ) C. Korridor, främre del (VOC ) D. Korridor, bakre del (VOC ) Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Metodbehörig: Rapportgranskare: Liselott Egelrud liselott.egelrud@ivl.se Linda Örtlund S.1 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

113 Analysuppdrag: Bakgrund Den provtagnings- och analysmetod som används ( följer de anvisningar och förslag som kommer från EU och WHO (World Health Organisation) (SIS ISO serien). Dessa anvisningar och förslag innebär att man ska ta prov på fast adsorbent, Tenax TA. Provet desorberas oftast termiskt och följs av gaskromatografisk analys. Med denna metod kan man analysera ämnen med kokpunkter från c:a 50 C till c:a 300 C. Resultaten för varje prov redovisas i bifogad tabell och kromatogram. Totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, anges i toluenekvivalenter. Detta innebär att beräkningarna har gjorts som om alla flyktiga organiska ämnen var enbart toluen. Detta görs för att man ska få en uppfattning om totalkoncentrationens storlek. De specifika ämnena vars halter anges, är beräknade i absoluthalter dvs. med kända halter av det specifika ämnet, som referens vid kalibrering. Observera att TVOC är ett mycket ospecifikt värde, som inte kan kopplas till medicinska hälsoeffekter. Man måste även bedöma de enskilda ämnena. Samtliga provresultat kompenseras för bakgrundvärden från analys av ett blankprov Den gräns, som används praktiskt för TVOC i inomhusluft, är 300 µg/m3. Gränserna gäller för icke-industriell inomhusluft. Materialprover konditioneras i en kammare vid rumstemperatur, c:a 23 C, i tre timmar innan ett luftprov tas ur kammaren. Observera att alla kammarmetoder enbart är semikvantitativa. Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover enligt den använda metoden, är µg/m3. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för bedömningen. Prover som tas under matta eller i konstruktionen, bedöms i stort sett som materialprover. Mer information om provtagningsmetoder och bedömningar av provresultat finns på IVL:s hemsida, S.2 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

114 Analysuppdrag: Tolkning och kommentarer I proverna finns en störning vid 21,8 min som inte tagits med i beräkningarna. Proverna har låga totalhalter som är under den gräns som används praktiskt. Proverna innehåller n-butanol och 2-etylhexanol, men halterna är under de gränser som används praktiskt för respektive ämne. I proverna märkta Rum 229 och Vallen, samlingsrum finns också två glykoltetrar (20,9 min och 28,7 min), propylenglykol (24,7 min) och en glykoleteracetat (29,4 min) i låga halter. Dessa ämnen är vanliga lösningsmedel i vattenspädbara produkter t.ex. färg, lim och rengöringsmedel. I proverna finns också a-pinen och hexanal i låga halter, som kommer från naturligt trämaterial och/eller linoleummattor. I proverna hittas inga ämnen som indikerar mikrobiell aktivitet. S.3 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

115 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: A. Rum 229 Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Diffusion, exponeringstid: :00: :00:00 Resultat: TVOC (Total VOC): 45 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen n-dekan < a-pinen Toluen n-hexanal n-butanol m-xylen < Caren Limonen < ,3,5-Trimetylbensen <0.3 1-Okten-3-ol <0.3-2-Etylhexanol Benzylalkohol < TXIB Naftalen < Kromatogram: S.4 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

116 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: B. Vallen, samlingsrum Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Diffusion, exponeringstid: :15: :15:00 Resultat: TVOC (Total VOC): 42 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen n-dekan < a-pinen Toluen n-hexanal n-butanol m-xylen < Caren Limonen < ,3,5-Trimetylbensen <0.3 1-Okten-3-ol <0.3-2-Etylhexanol Benzylalkohol < TXIB Naftalen < Kromatogram: S.5 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

117 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: C. Korridor, främre del Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Diffusion, exponeringstid: :15: :45:00 Resultat: TVOC (Total VOC): 24 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol m-xylen < Caren < Limonen <0.3-1,3,5-Trimetylbensen <0.3 1-Okten-3-ol <0.3-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.6 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

118 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: D. Korridor, bakre del Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Diffusion, exponeringstid: :36: :40:00 Resultat: TVOC (Total VOC): 21 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen n-dekan < a-pinen < Toluen n-hexanal n-butanol m-xylen < Caren < Limonen <0.3-1,3,5-Trimetylbensen <0.3 1-Okten-3-ol <0.3-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.7 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

119 Analysuppdrag: Sweco Management AB Rolf E Andersson Karl XI:s väg Halmstad Rapport Analys av Inne-VOC Objekt: Getingeskolan Ert provnamn (Vårt provnummer) A. Sal 1B (VOC ) B. Bildsal (VOC ) Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Metodbehörig: Rapportgranskare: Liselott Egelrud liselott.egelrud@ivl.se Linda Örtlund S.1 (5 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

120 Analysuppdrag: Bakgrund Den provtagnings- och analysmetod som används ( följer de anvisningar och förslag som kommer från EU och WHO (World Health Organisation) (SIS ISO serien). Dessa anvisningar och förslag innebär att man ska ta prov på fast adsorbent, Tenax TA. Provet desorberas oftast termiskt och följs av gaskromatografisk analys. Med denna metod kan man analysera ämnen med kokpunkter från c:a 50 C till c:a 300 C. Resultaten för varje prov redovisas i bifogad tabell och kromatogram. Totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, anges i toluenekvivalenter. Detta innebär att beräkningarna har gjorts som om alla flyktiga organiska ämnen var enbart toluen. Detta görs för att man ska få en uppfattning om totalkoncentrationens storlek. De specifika ämnena vars halter anges, är beräknade i absoluthalter dvs. med kända halter av det specifika ämnet, som referens vid kalibrering. Observera att TVOC är ett mycket ospecifikt värde, som inte kan kopplas till medicinska hälsoeffekter. Man måste även bedöma de enskilda ämnena. Samtliga provresultat kompenseras för bakgrundvärden från analys av ett blankprov Den gräns, som används praktiskt för TVOC i inomhusluft, är 300 µg/m3. Gränserna gäller för icke-industriell inomhusluft. Materialprover konditioneras i en kammare vid rumstemperatur, c:a 23 C, i tre timmar innan ett luftprov tas ur kammaren. Observera att alla kammarmetoder enbart är semikvantitativa. Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover enligt den använda metoden, är µg/m3. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för bedömningen. Prover som tas under matta eller i konstruktionen, bedöms i stort sett som materialprover. Mer information om provtagningsmetoder och bedömningar av provresultat finns på IVL:s hemsida, S.2 (5 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

121 Analysuppdrag: Tolkning och kommentarer Provet märkt Sal 1B har en totalhalt som är just under den gräns som används praktiskt, provet märkt Bildsal har betydligt lägre totalhalt som är mycket under gränsen. I provet märkt Sal 1B finns förhöjd halt n-butanol, som är något under den gräns som används praktiskt. Provet märkt Bildsal innehåller låg halt n-butanol. Den förhöjda halten n-butanol kan vara en indikation på att det finns lim under mattan som inte har torkat eller att det har skett nedbrytning av vattenspädbart lim, n-butanol kan också finnas som lösningsmedel i vissa vattenspädbara färger. Provet märkt Sal 1B innehåller en glykoleter (21,0 min) i betydligt högre halt än övriga ämnen, provet innehåller även propylenglykol (24,7 min). Provet märkt Bildsal innehåller också dessa två ämnen, men i betydligt lägre halter. Dessa ämnen är vanliga lösningsmedel i vattenspädbara produkter t.ex. färg, lim och rengöringsmedel. Proverna innehåller 2-etylhexanol, men halterna är under den gräns som används praktiskt. I proverna finns också hexanal, som kommer från naturligt trämaterial och/eller linoleummattor. Proverna innehåller även limonen, som ofta används för att ge citrondoft till olika tekniska produkter t.ex. rengöringsmedel. I proverna hittas inga ämnen som indikerar mikrobiell aktivitet. S.3 (5 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

122 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: A. Sal 1B Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 5.50 Resultat: TVOC (Total VOC): 280 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen n-dekan < a-pinen Toluen n-hexanal n-butanol m-xylen Caren Limonen ,3,5-Trimetylbensen <0.5 1-Okten-3-ol <0.5-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB Naftalen < Kromatogram: S.4 (5 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

123 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: B. Bildsal Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 6.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 59 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen n-dekan < a-pinen Toluen n-hexanal n-butanol m-xylen Caren < Limonen ,3,5-Trimetylbensen <0.5 1-Okten-3-ol <0.5-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB Naftalen < Kromatogram: S.5 (5 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

124 Analysuppdrag: Sweco Management AB Rolf E Andersson Karl XI:s väg Halmstad Rapport Analys av Inne-VOC Objekt: Getingeskolan Ert provnamn (Vårt provnummer) A. Fritids, Ateljé (VOC ) B. Musiksal (VOC ) C. Blå Fritid (VOC ) D. Gymnastiksal (VOC ) Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB Metodbehörig: Rapportgranskare: Liselott Egelrud liselott.egelrud@ivl.se Linda Örtlund S.1 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

125 Analysuppdrag: Bakgrund Den provtagnings- och analysmetod som används ( följer de anvisningar och förslag som kommer från EU och WHO (World Health Organisation) (SIS ISO serien). Dessa anvisningar och förslag innebär att man ska ta prov på fast adsorbent, Tenax TA. Provet desorberas oftast termiskt och följs av gaskromatografisk analys. Med denna metod kan man analysera ämnen med kokpunkter från c:a 50 C till c:a 300 C. Resultaten för varje prov redovisas i bifogad tabell och kromatogram. Totalhalter av flyktiga organiska ämnen, TVOC, anges i toluenekvivalenter. Detta innebär att beräkningarna har gjorts som om alla flyktiga organiska ämnen var enbart toluen. Detta görs för att man ska få en uppfattning om totalkoncentrationens storlek. De specifika ämnena vars halter anges, är beräknade i absoluthalter dvs. med kända halter av det specifika ämnet, som referens vid kalibrering. Observera att TVOC är ett mycket ospecifikt värde, som inte kan kopplas till medicinska hälsoeffekter. Man måste även bedöma de enskilda ämnena. Samtliga provresultat kompenseras för bakgrundvärden från analys av ett blankprov Den gräns, som används praktiskt för TVOC i inomhusluft, är 300 µg/m3. Gränserna gäller för icke-industriell inomhusluft. Materialprover konditioneras i en kammare vid rumstemperatur, c:a 23 C, i tre timmar innan ett luftprov tas ur kammaren. Observera att alla kammarmetoder enbart är semikvantitativa. Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover enligt den använda metoden, är µg/m3. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för bedömningen. Prover som tas under matta eller i konstruktionen, bedöms i stort sett som materialprover. Mer information om provtagningsmetoder och bedömningar av provresultat finns på IVL:s hemsida, S.2 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

126 Analysuppdrag: Tolkning och kommentarer I proverna finns en störning vid 21,8 min som inte tagits med i beräkningarna. Proverna har totalhalter som är under den gräns som används praktiskt. I proverna finns n-butanol och 2-etylhexanol, men halterna är under de gränser som används praktiskt för respektive ämne. Proverna märkt Fritids, Ateljé och Blå Fritid har något högre halt n-butanol än övriga prover. Proverna märkta Fritids, Atelje och Blå Fritid innehåller också två glykoletrar (23,5 min och 25,5 min) i låga halter. Dessa ämnen är vanliga lösningsmedel i vattenspädbara produkter t.ex. färg, lim och rengöringsmedel. Provet märkt Blå Fritid innehåller limonen, som ofta används för att ge citrondoft till olika tekniska produkter t.ex. rengöringsmedel. I proverna finns också hexanal, som kommer från naturligt trämaterial och/eller linoleummattor. I proverna hittas inga ämnen som indikerar mikrobiell aktivitet. S.3 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

127 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: A. Fritids, Ateljé Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 5.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 35 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen < n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol m-xylen < Caren < Limonen < ,3,5-Trimetylbensen <0.6 1-Okten-3-ol <0.6-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.4 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

128 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: B. Musiksal Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 5.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 15 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen < n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol < m-xylen < Caren < Limonen < ,3,5-Trimetylbensen <0.6 1-Okten-3-ol <0.6-2-Etylhexanol Benzylalkohol < TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.5 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

129 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: C. Blå Fritid Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 5.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 55 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen < n-dekan < a-pinen < Toluen < n-hexanal n-butanol m-xylen < Caren < Limonen ,3,5-Trimetylbensen <0.6 1-Okten-3-ol <0.6-2-Etylhexanol Benzylalkohol TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.6 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

130 Analysuppdrag: Objekt: Getingeskolan Ert provnamn: D. Gymnastiksal Vårt provnr: VOC Ankom: Analysdatum: Provtagning: Pumpad (L): 7.00 Resultat: TVOC (Total VOC): 21 mg/m³ (toluenekvivalenter) Enskilda ämnen: Halt: (µg/m³) Retentionstid (min): Bensen < n-dekan a-pinen Toluen < n-hexanal n-butanol m-xylen < Caren < Limonen < ,3,5-Trimetylbensen <0.4 1-Okten-3-ol <0.4-2-Etylhexanol Benzylalkohol < TXIB < Naftalen < Kromatogram: S.7 (7 ) Org.nr: Box 21060, SE Stockholm Box 53021, SE Göteborg Säte: Stockholm Vallhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg V1.15.2

131 PM UPPDRAG Getingeskolan byggnadsundersökning UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Rolf E Andersson UPPRÄTTAD AV Rolf E Andersson DATUM Avstämning pågående undersökningar Getingeskolan Detta PM redovisar pågående utredning som är en fortsättning på Rapport Getingeskolan byggnadsundersökning, Etapp 1 daterad Fuktmätning Fuktmätning i betonggolv har skett i fyra rum: I musiksal i källare i Klockhuset samt i tre mätpunkter i betonggolv i fritids öster om Klockhuset, se Bilaga mätpunkter samt bilaga mätprotokoll. Mätningar är utförda i borrade hål där mätare av fabrikat Testo 305-H1 har monterats. Borrhålen är noggrant dammsugna före montage av mätarna. Avläsning av mätare är genomförd tre dagar efter montage av mätare. Vid uppskärning av golvmattan i fritidsrum med hiss upplevdes en svagt avvikande kemisk lukt under golvmattan. I golvmatta i musiksal i Klockhuset bedömdes det vara svartlim som troligen innehåller asbest och således genomfördes inte luktanalys på uppskuren golvmatta. Fuktmätningen visar att för golv i musikrum är relativa fuktigheten i betongplattan cirka 90 % vilket kan förväntas av en platta på mark utan underliggande isolering. För limmade golvmattor anses 85 % vara kritisk gräns för limmade golvmattor förhöjd. I fritidsrum med hiss (närmast Klockhuset) uppmättes förhöjd relativ fuktighet på cirka 87 % vilket också är över kritisk gräns. Golvkonstruktionens uppbyggnad är ej undersökt huruvida det finns underliggande isolering. I övriga två mätpunkter i fritids var relativ fuktighet cirka 82 % vilket är under kritisk gräns. Fritids I lokalerna som fritid använder har till och från en avvikande lukt noterats. Karaktären är sådan att det finns skäl att misstänka mikrobiologisk källa. Var denna källa finns är ännu ej klarlagd utan undersökning och provtagning pågår. memo01.docx Sweco Management AB LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ pm\pm docx 1 (5)

132 För placering av provhål se Bilaga mätpunkter. Ingen avvikande lukt i träsyll har noterats och mätning av fuktkvot har i samtliga fall visat värden på under 17 % som bedöms som gräns för risk för mikrobiell påväxt. Provhål 1-2 Yttervägg mot söder Yttervägg består utifrån räknat av: Fasadtegel, luftspalt(?), isolerboard, isolerad träregelstomme, gips, ångspärr, gips. Bild 1. Tryckimpregnerad träsyll. Ingen avvikande lukt. 12 % fuktkvot i underkant träsyll. Bild 2. Enligt muntliga uppgifter har det förekommit läckage vid stuprör och plåtar i anslutning mellan Klockhus och fritidsrum. Provhål 1-2 Takkonstruktion mot söder i anslutning till Klockhus Yttertak består inifrån räknat av: Ljudabsorbent, 13 gips, ångspärr, glespanel, isolering, oljehärdad board och yttre takkonstruktion (troligen råspont, papp, läkt och takpannor) Bild 3. Inga synliga skador på ljudabsorbenter men de är skruvad och eventuellt utbytta? Bild 4. Svagt avvikande vindslukt i isolering. Stor glipa mellan ångspärr och äldre tegelvägg mot Klockhuset. 2 (5) memo01.docx PM LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ pm\pm docx

133 Bibliotek Luftmätning av lättflyktiga organiska föreningar i rumsluften En bestämd mängd luft fick passera genom ett adsorptionsrör bestående av ämnet tenax. Tenaxrören har efter termisk desorption analyserats med gaskromatografisk teknik (GC-FIC). För identifikation av enskilda ämnen har till gaskromatografen kopplad masspektrometer använts (CG-MSD). Haltberäkningarna är utförda med hjälp av den upptagna provtagningsvolymen och samtliga halter är omräknade till toluenekvivalenter dvs som om alla ämnen var toluen. Med TVOC (totalhalten lättflyktiga ämnen) avses halt på Tenax adsorberbara och desorberbara flyktiga organiska föreningar och detekterbara med flamjoniseringsteknik. Dessa organiska ämnen ligger i kokpunktsintervallet ca 70 C till 320 C. Organiska ämnen är samlingsnamn på kemiska föreningar som innehåller ämnet kol. Av resultaten kan man få fram uppgifter om det finns material/materialkombinationer som avger ämnen som inte är förväntade. Det ger också en indikation på om det finns material som har utsatts för fukt över sin kritiska gräns. Mätmetoden indikerar också om det finns ämnen i luften som kan komma från mikrobiologisk påväxt, exempelvis vissa mögelsvampar. Luftmätningen är framförallt till för att se vad byggnaden och/eller verksamheten ger för tillskott till inomhusmiljön. Att koppla mätvärden till hälsoeffekter är ännu ej helt utredda. Provtagning Placering av mätningar är utförda enligt Bilaga mätpunkter. Resultat I nedanstående tabell redovisas de uppmätta värdena. Resultaten i sin helhet presenteras i analysbilagor. Luftanalys visar att i samtliga rum understigs totalhalten som ligger under den övre gräns på 300µg/m³ som idag används som gräns för TVOC, i inomhusmiljö i icke industriell miljö. I proverna hittas inga ämnen som indikerar på mikrobiell aktivitet. Tabell 1: Uppmätta kemiska ämnen i rumsluft. Provplats TVOC* Anmärkning (µg/m³) Bibliotek 71 Inget anmärkningsvärt i sammansättning eller halter Luftmätning av luftburna mikrobiologiska sporer i rumsluften Luftprovtagningen har utförts med en Biotest Hycon RCS-Airsampler Plus. En bestämd mängd luft passerar över ett odlingssubstrat som är framtaget för de vanligast förekommande svampsporerna i inomhusluften. Agasubstratet odlas sedan i en klimatkammare vid 25 C med 3 (5) memo01.docx PM LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ pm\pm docx

134 bestämd relativ fuktighet i 7 dygn. Identifiering och antalet kolonibildande enheter analyseras med hjälp av mikroskop. Mätmetodens syfte är att klarlägga om det finns mikrobiologisk påväxt, mögelsvamp i byggnaden eller installationer som påverkar inomhusmiljön. Av denna anledning utförs ett utomhusprov för att se om antalet kolonibildande enheter är betydligt större inomhus än utomhus och om det finns avvikande kolonibildande enheter i inomhusluften. Då de undersökta svampsorterna behöver fukt för att växa samt organiskt material så är det också en metod för att se om det finns byggnadstekniska detaljer som har utsatts för fukt över den gräns som behövs för tillväxt. Den gränsen ligger kring 75 % relativ fuktighet i luft och översatt till fuktkvot i trämaterial till cirka 17 % fuktkvot. Provtagning Placering av mätningar är utförda enligt Bilaga mätpunkter. Resultat Av de utförda luftmätningarna har inga höga halter av mikrobiologiska sporer påträffats i inomhusluften. Analysresultatet redovisas i bilaga. Tabell 2 Provplats Cfu*/m³ Noteringar Bibliotek 30 Utomhus 640 *cfu=antal kolonibildande enheter Enkäter Under vecka 49 har enkäter, den s k Örebromodellen, lämnats ut till elever och personal på Getingeskolan och till elever och personal som evakuerats från Getingeskolan. Insamling av enkäterna kommer att ske under vecka 50 och översändas till överläkare Kjell Andersson under vecka 51. Bearbetning och rapport beräknas vara klar under vecka Fortsatta undersökningar Beroende på resultaten och enkätundersökningen och de politiskt/tekniska beslut som tas så styr detta den fortsatta utredningens uppläggning av högstadiedelen. I Klockhuset avslutas de byggnadstekniska undersökningarna avseende fukt och avvikande lukt. 4 (5) memo01.docx PM LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ pm\pm docx

135 Problemen med den avvikande lukten i delar av fritidslokalerna är inte klarlagda. Den avvikande lukten finns och är sedan borta utan att man kan se någon teknisk koppling till byggnadens konstruktion. Undersökningen går vidare för att se om ventilationen för med sig den avvikande lukten vid vissa driftfall och/eller väderlek. 5 (5) memo01.docx PM LC z:\ _getingeskolan\000_getingeskolan\02 projekt\09 handlingar\ pm\pm docx

136 A B C D x x Luftmätning av lättflyktiga organiska föreningar i rumsluften Luftmätning av luftburna mikrobiologiska sporer i rumsluften 1-3 Förstörande provtagning i väggar och tak A-C Fuktmätning (borrad) i betonggolv Bilaga Mätpunkter - PM Getingeskolan inomhusmiljöutredning HT2016 Sweco