Frisk inomhus. Så skapar vi bra inomhusmiljö. lokaler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frisk inomhus. Så skapar vi bra inomhusmiljö. lokaler"

Transkript

1 Frisk inomhus Så skapar vi bra inomhusmiljö i kommunens lokaler

2 Innehåll 1. Från kärringgnäll till konkret handling Att bygga upp en organisation Att bemöta dem som klagar...12 Samarbete och förebygga problem...13 Organisationen vem tar ansvar för vad?...15 Samråd och formell handläggning Arbetsmodell för att lösa problem i inomhusmiljön Sammanfattning av arbetsmodellen, steg för steg...25 Steg 1. Enklare kontroller...28 Steg 2. Första besiktningen...29 Steg 3. Enkäter eller djupare intervjuer...31 Steg 4. Fortsatta undersökningar...35 Steg 5. Fördjupade mätningar...45 Steg 6. Medicinska undersökningar och riktade mätningar Åtgärder och utvärdering Det är viktigt att utvärdera efter varje steg Tre exempel Goda erfarenheter och misstag på två skolor och ett daghem Tuböleskolan i Skellefteå Fuskbygget som blev följetong...61 Ekbackens förskola i Stockholm Fukt och mögel försvann när flytande golvet togs bort...69 Ormstaskolan i Vallentuna Här mår också allergikerna bra Lagar och föreskrifter om inomhusmiljön Ordlista Litteraturlista Bilaga Allergirond i skolan, checklista Svenska Kommunförbundet 1996 Adress: STOCKHOLM. Tfn ISBN: Tryckeri: Katarina Tryck AB Text: Katarina Hjördisdotter, Vetenskapsjournalisterna Foto: Denny Lorentzen Teckningar: Michael Schneider Redigering och formgivning: Björn Hårdstedt Distribution: Endast elektroniskt dokument

3 Förord Kommunerna har många viktiga uppgifter. En av dessa är att se till att de som visats och arbetar i kommunens lokaler garanteras en så sund inomhusmiljö som möjligt. Här kan den enskilda kommunen bidra till att de rätta förutsättningarna finns, och att en utveckling äger rum. Uppgiften är angelägen särskilt med tanke på att kommunala lokaler till stor del används av barn, gamla och sjuka människor som många gånger är extra känsliga för störningar och brister i miljön. Målet är främst att förhindra ohälsa, men en bra inomhusmiljö är också ett grundvillkor för att uppnå effektivitet och kvalitet inom olika verksamheter. Under framförallt senare år har inomhusmiljön i offentliga lokaler diskuterats livligt. Problem har rapporterats från olika håll. Dessutom ökar andelen allergiker och överkänsliga bland den unga befolkningen. Forskning kring sambanden mellan allergi, överkänslighet och inomhusmiljö pågår, men fortfarande återstår en mängd frågetecken att räta ut. Miljön och dess påverkan på människan är ett komplext område. Ibland är det enkelt att åtgärda fel och brister i inomhusmiljön, men inte sällan visar sig symtomen vara diffusa. Orsaken till att människor mår dåligt kan därför vara svår att identifiera. I dessa svårlösta fall är det extra viktigt att en konsekvent och genomtänkt utredningsmetod används, där både byggnaden, verksamhet och den enskilda människan uppmärksammas. Problem i inomhusmiljön kan uppstå på grund av skadade eller olämpliga material i byggnadens konstruktion, dåligt fungerande installationer och tekniksystem, felaktig städning och olämpliga ljud- eller ljusförhållanden. Dessutom kan miljön påverkas negativt av den verksamhet som äger rum i lokalerna. Det är viktigt inte minst för allergikerna att skolans arbete och barnomsorgen bedrivs på ett sådant sånt sätt att hänsyn tas också till deras behov. Syftet med denna idéskrift är utan att göra anspråk på att vara heltäckande att ge vägledning i hur man med en helhetssyn som grund kan gå tillväga stegvis för att både identifiera och lösa miljöproblem i kommunernas byggnader. Skriften redovisar hur detta

4 arbete kan struktureras på ett tydligt sätt, och hur olika yrkesgrupper inom kommunen kan delegera och fördela ansvar och befogenheter sinsemellan. Exempel på vad som bör kontrolleras inför olika åtgärder ( checklistor ) och även konkreta hjälpmedel i form av enkäter presenteras. Dessutom betonas vikten av att olika kompetenser inom byggnads- och installationsteknik, miljöoch hälsoskydd samt företagshälsovården systematiskt samarbetar för att komma tillrätta med problem i inomhusmiljön. Skriften vänder sig och ger praktiskt stöd till olika målgrupper inom kommunen, nämligen till: den eller de som ska fatta beslut om vilken strategi kommunen ska välja för att kvalitetssäkra arbetet med inomhusmiljön; de personer inom verksamheten som har ansvaret för miljön; verksamma inom fastighetsorganisationen, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och företagshälsovården. Skriften är ett resultat av ett projekt som till lika delar har finansierats av Svenska Kommunförbundet och av Folkhälsoinstitutet. Texten har skrivits av Katarina Hjördisdotter, Vetenskapsjournalisterna. Till hjälp har författaren haft dels en styrgrupp med representanter från ett antal kommuner, dels en vetenskaplig referensgrupp. I styrgruppen har följande personer medverkat: Torkel Bäck, Företagshälsovården i Falkenberg; Ove Eklund, tekniska kontoret i Arvidsjaur; Tore Hjerpe, Ormstaskolan i Vallentuna; Morgan Lindberg, lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg; Göran Panth, tekniska kontoret i Sandviken samt Katarina Stark, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Östhammar. Den vetenskapliga expertgruppen har bestått av Max Kjellman och Jan Sundell. Dessutom har akitekt Marie Hult och ingenjör Sven Andersson medverkat. Samtliga är knutna till Folkhälsoinstitutet. Projektansvariga på Folkhälsoinstitutet har varit Inger Säfvenstrand-Rådö samt Eva Falck och på Svenska Kommunförbundet Sonya Haroun och Ted Lindqvist. Svenska Kommunförbundet och Folkhälsoinstitutet i juli 1996.

5 Kapitel 1 Från kärringgnäll till konkret handling För inte så länge sedan kunde de betraktas som gnällkärringar och hysteriker. Många skakade på huvudet när människor klagade på täppt näsa, huvudvärk, hudirritationer, trötthet, röda ögon och andra diffusa symtom och dessutom hävdade att besvären berodde på inomhusmiljön. Numera vet vi bättre. I dag lyssnar vi lättare när människor berättar att de mår dåligt av att visats i en byggnad. Dåliga inomhusmiljöer har uppmärksammats alltmer de senaste åren. Olika ansträngningar har också gjorts runt om i landet för att komma tillrätta med bristerna, inte minst inom det kommunala fastighetsbeståndet. Det finns flera exempel på lyckade insatser. Likväl vet vi att problemet fortfarande existerar; att det finns både skolor, daghem och kontorslokaler i kommunala byggnader, där människor klagar på att de mår dåligt. Olika risker Vi tillbringar cirka 90 procent av vår sammanlagda tid inomhus. Att utsättas för dålig inomhusmiljö kan vara förenat med olika risker. Forskning har exempelvis visat att om miljön i ett klassrum inte är bra kan detta leda till sämre inlärningsförmåga, utagerande beteende hos barnen, högre sjukfrånvaro, trötthet och irriterade slemhinnor. Dessutom mår allergikerna sämre, och troligtvis tilltar risken att de som är känsliga utvecklar allergier. Ungefär 40 procent av dagens skolbarn lider av allergiska besvär. Var tredje svensk har någon form av allergi eller överkänslighet. Den dramatiska ökning som ägt rum de senaste tio femton åren tycks inte ha stannat av. Varför fler och fler drabbas är inte helt kartlagt, men att inomhusmiljön spelar roll är de flesta överens om.

6 Barn är mer sårbara än vuxna för miljöpåverkan. Allergiska sjukdomar debuterar ofta i barnaåren. Därför är det extra betydelsefullt att vi alla strävar efter att inomhusmiljön på våra skolor och daghem ska vara så riskfri som möjligt; att barnen inte i onödan behöver utsättas för allergiframkallande ämnen. På grund av det allt större problemet med allergi och överkänslighet ställs i dag högre krav på inomhusmiljön jämfört med för bara några decennier sedan. Vad menas med inomhusmiljö? Inomhusmiljö kan definieras som den miljö inomhus där vi vistas. Hur pass bra eller dålig denna miljö är beror på flera olika faktorer: Förekomsten av fukt, mögel och bakterier har betydelse, liksom hur det luktar och om det finns kemikalier eller andra irriterande ämnen i luften (exempelvis cigarettrök). Luftens kvalitet i stort är av vikt: här spelar besvärande ämnen som tillförs från olika material och från människorna i lokalen samt ventilationen en stor roll. Hur varmt eller kallt det är, om man utsätts för drag eller buller och belysningens utformning är andra aspekter. Det är dock inte enbart själva byggnaden och husets tekniska anläggningar som bestämmer inomhusmiljöns kvalitet. Den påverkas även av hur lokalerna används, nivån på städningen och av mängden allergiframkallande ämnen. Slutligen inverkar den enskilda människans känslighet eller motståndskraft på hur hon uppfattar miljön omkring sig. Med inomhusmiljön syftar vi i denna skrift på samtliga dessa beståndsdelar. Begreppet kan alltså beskrivas både i objektiva termer (utifrån riktvärden, mätresultat med mera) och utifrån subjektiva upplevelser. Arbetsmodellen praktisk hjälp Varför människor inte mår bra av en viss innemiljö är ibland komplicerat och svårt att få svar på. Men det går att spåra orsakerna, och ta reda på vad som ska göras. I denna bok beskrivs en utförlig arbetsmodell ett konkret hjälpmedel som kan användas för att bena ut både enklare och svå-

7 rare problem. Ofta är det lättare att hitta en vettig lösning än vad många kanske trott från början om ärendet hanteras på ett väl genomtänkt sätt. Strategin som presenteras bygger på såväl vetenskapliga rön som på erfarenheter från kommuner där man har arbetat med att förbättra problematiska inomhusmiljöer. Det är inte bara kunskaperna om sambandet mellan människans hälsa och faktorer i inomhusmiljön som har vuxit de senaste tio åren, utan även vetskapen om hur olika svårigheter kan tacklas handgripligt. Arbetsmodellen kan användas när de som är berörda och har ansvaret tillsammans ska angripa en dålig innemiljö. Modellens huvuddrag kan tillämpas på alla byggnader i kommunen, även dem utanför skol- och daghemsvärlden. Den kan också vara till hjälp vid internkontrollen av arbetsmiljön. Bred läsekrets Det är bra om så många som möjligt skaffar sig kunskaper och vet hur de ska agera när de är missnöjda med eller vill komma tillrätta med ohälsosam miljö i en byggnad. Skriften vänder sig därför till en bred läsekrets: Personal på fastighetsförvaltningen, tekniska förvaltningen, miljöoch hälsoskyddskontoret samt tjänstemän vid andra kommunala instanser. Fastighetsförvaltare, ventilationstekniker, driftspersonal och städare. Politiska beslutsfattare, företagshälsovården, daghemsföreståndare, rektorer, chefer inom andra verksamheter, olika personalkategorier samt skyddsombud. Yrkesinspektörer, läkare, psykologer, yrkeshygieniker, skolsköterskor... Listan över dem som förhoppningsvis kommer att ha användning av arbetsmodellen längre fram lång. Här finns både de yrkesgrupper som redan besitter expertkunskaper och de människor som visats dagligen i lokalerna. Några läsare kan därför kanske uppfatta vissa avsnitt som grundläggande och självklara, medan andra tycker att de får ny information. Meningen är att var och en ska kunna plocka ut det som just han eller hon har användning för. Förutsättningarna Skriftens kommande kapitel (kapitel 2) handlar om själva förutsättningarna för att arbetsmodellen ska kunna användas på ett framgångsrikt sätt. Här framhålls vikten av att bemöta dem som klagar både öppet och respektfullt, liksom att de som representerar

8 verksamheten och de som ansvarar för byggnaden inte talar förbi varandra. Likaså betonas hur viktigt det är att tidigt fånga upp klagomål på inomhusmiljön, och att de parter som berörs försöker samarbeta. Det gäller också att ha en väl fungerande organisation för samarbetet och att ansvarsfrågan är klar. De myndigheter och experter inom kommunen som har de största kunskaperna om inomhusmiljön gås igenom. Dessutom ges tips på hur den formella handläggningen av innemiljöärenden kan läggas upp, men även hur det lokala samrådet kan se ut ute på den enskilda arbetsplatsen. Steg för steg Själva arbetsmodellen beskriver steg för steg för det praktiska arbetet och vad man bör tänka på vid en utredning av inomhusmiljön (modellen sammanfattas på sid 25). Det första steget handlar om de allra första rutinkontroller som görs för att utforska om det kanske rör sig om ett banalt fel (till exempel att en ventilationsfläkt har stannat). Ibland kan också svårare problem, som fukt och mögel, observeras direkt. I steget därefter beskrivs en första besiktning på platsen, där olika delar av miljön undersöks med enkla metoder. Om felet ännu inte har upptäckts eller om åtgärderna inte gett resultat är det dags att gå vidare. I det tredje steget får personalen och barnen svara på en enkät. Svaren visar vilka symtom de har och vad i miljön de besväras av. Intervjuer är ibland ett alternativ till enkäten. I nästa steg, det fjärde, är det dags för en noggrannare besiktning. Här utförs en mer omfattande undersökning av de faktorer som kan påverka miljön och som misstänks ligga bakom problemet. Om det femte steget behöver tillgripas används mer avancerade mätmetoder, och det kan då vara lämpligt att ta hjälp av en specialist. Slutligen och i det sista steget, i de fall då ingenting annat har hjälpt, måste kanske en fördjupad kartläggning av enskilda människors besvär göras. Ingen regelbok I ett separat avsnitt efter arbetsmodellen ges exempel på olika åtgärder som kan bli aktuella för att rätta till fel i inomhusmiljön.

9 Därefter betonas vikten av att åtgärderna utvärderas ordentligt. Skriften presenterar också tre levande exempel: Berättelser handlar om två skolor och ett daghem, som alla, på olika sätt, klarat av att lösa problem i inomhusmiljön. Reportagen förmedlar både lyckade erfarenheter och lärorika misstag. Mot slutet sammanfattas de centrala lagar som reglerar inomhusmiljön. Allra sist finns en utförlig ordlista. De råd som ges och de steg som beskrivs ska inte uppfattas som en regelbok. Sidorna som följer är snarare tänkta att läsas som en idéskrift. Varje kommun har självklart utrymme att anpassa informationen efter sina egna förutsättningar. Dock är det alltid viktigt att frågor om inomhusmiljön tacklas systematiskt och metodiskt. En framgångsrik strategi för att råda bot på dåliga inomhusmiljöer, där flera krafter hjälps åt, kan både förbättra livskvaliteten för dem som får hjälp och ge klara samhällsvinster.

10 Kapitel 2 Att bygga upp en organisation Att bemöta dem som klagar Typiska symtom som brukar dyka upp i samband med att människor klagar på miljön i en byggnad är irritation i ögon, näsa och hals, torra slemhinnor, olika hudproblem och psykisk trötthet ( tunghetskänsla i huvudet). Huvudvärk, täta luftvägsinfektioner, hosta, heshet, klåda, illamående och yrsel är vanligt. Dessa besvär kan utgöra startskottet för en kartläggning. Klagomålen måste nå fram En självklar förutsättning för att kunna hjälpa är att de som har det formella ansvaret får reda på att det finns människor som mår dåligt. Både rektorn/föreståndaren (eller annan chef) och fastighetsförvaltaren bör med andra ord ha väl inarbetade rutiner för hur klagomålen tas emot och handläggs utan fördröjning. I den samverkan som redan har byggts upp mellan arbetsgivaren och de anställda måste det därför finnas en beredskap för att lösa uppgifter som också har med inomhusmiljön att göra. Lyhördhet krävs För att skolan, daghemmet eller andra arbetsplatser så tidigt som möjligt ska kunna fånga upp brister i inomhusmiljön som ännu inte har nått upp till ytan krävs det att arbetsledaren visar lyhördhet. Utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och den återkommande skyddsronden är ofta utmärkta tillfällen då personalen kan föra fram att de inte trivs med eller blir sjuka av miljön. I samband med skyddsronden är det även lämpligt att göra en så kallad allergirond, det vill säga en systematisk undersökning om det finns risker för allergiker och överkänsliga i inomhusmiljön. Folkhälsoinstitutet har tagit fram Allergironden i två versioner som hjälpmedel: en för skolor och en annan för daghem (se bilaga). 10

11 Människor olika känsliga Människor är olika känsliga för störningar i inomhusmiljön. Allergiker, astmatiker, överkänsliga personer och kvinnor har en lägre tröskel än andra; bägaren rinner över fortare och de reagerar lättare med symtom. Barn är dessutom ömtåligare än vuxna. Även om endast någon eller några få mår dåligt ska klagomålen alltså utredas. Människans upplevelse av miljön, hennes alla sinnen och medfödda sensibilitet, är ett utmärkt mätinstrument som måste tas på allvar. Den eller de som hävdar att de inte mår bra har rätt att bemötas med respekt och engagemang. Eventuellt bör en allergiläkare eller annan medicinsk expert kontaktas redan i ett tidigt skede. Personer som framför klagomål men inte bemöts fördomsfritt och seriöst av ledningen på sin arbetsplats eller av fastighetsförvaltaren riskerar att utveckla ännu kraftigare symtom. Det gäller med andra ord att undvika låsningar och onda cirklar och i stället uppmuntra samarbete eller goda cirklar. Samarbete och förebygga problem Diskutera gemensamt Innan de som vistas i byggnaden vänder sig till fastighetsförvaltaren med sitt missnöje är det en fördel om problemet först har diskuterats gemensamt på arbetsplatsen. Den som håller i ärendet bör höra sig för med så många som möjligt i personalgruppen och bland eleverna om hur de upplever miljön. Ju fortare fastighetsförvaltaren får höra talas om klagomålen på inomhusmiljön, desto mer pengar kan sparas på sikt. När larmet väl har gått måste husets förvaltare sedan handla snabbt och vara lyhörd, även om orsaken till besvären kanske tolkas på olika sätt av de inblandade parterna. Att tala samma språk Personalen i skolan eller på daghemmet och de som har ansvaret för byggnaden sitter på var sitt håll inne med värdefulla insikter. Bådas perspektiv är lika viktiga. Samarbete och öppen kommunikation är därför nödvändigt om ansträngningarna att förebygga 11

12 och komma tillrätta med ett inomhusmiljöproblem ska ge resultat. Att bägge sidor pratar samma språk och försöker förstå den andres verklighet är nödvändigt. Alla bör sträva efter att anpassa informationen till mottagaren. När exempelvis tjänstemän från kommunens tekniska kontor ska förklara för daghemspersonalen vad de tror är orsaken till att miljön upplevs som dålig måste budskapet nå fram. Invecklade, tekniska termer leder antagligen till förvirring och motsättningar i onödan. Genom att utbyta erfarenheter är det också lättare att upptäcka brister i miljön redan på ett tidigt stadium, och hinna sätta in åtgärder innan de växer sig alltför stora. Kunskaper är viktigt De förebyggande insatserna stärks om skolan eller barnstugan skaffar sig grundläggande kunskaper om inomhusmiljön. Personalkonferenser, studiedagar, arbetsplatsträffar, förvaltningsrådet, alla arbetsledare i kommunen erbjuds utbildning i arbetsmiljö Det finns många vägar. Personalen kan undervisas i hur de själva påverkar sitt inomhusklimat. De får då lära sig hur lokalerna används på bästa sätt, hur de drar ner på värmen när det är för varmt, hur ventilationen styrs och så vidare. Även barnen och föräldrarna bör engageras. De informeras förslagsvis om på vilket sätt de kan hjälpa till att göra miljön för alla, också för dem som är allergiska, så behaglig som möjligt. Självklart är det nödvändigt de som sköter byggnadens drift och underhåll har tillräckliga kunskaper om inomhusmiljön för att kunna sköta sitt arbete. Städare, fastighetsskötare, skyddsombud, fackliga företrädare och arbetsplatsombud kan få utbildning i att vara observanta och tidigt upptäcka brister i miljön. Stämma av regelbundet Lokalvårdarna som besöker lokalerna regelbundet är en central yrkesgrupp. Samarbetet mellan den som har hand om städningen och övrig personal bör lyftas fram. Mycket är även vunnet om kontakten mellan driftspersonalen och verksamheten är god. 12

13 Det är dessutom värdefullt om fastighetsförvaltningen via regelbundna arbetsplatsträffar hör sig för med lokalvårdare, vaktmästare och fastighetsskötare om hur det ser ut på enskilda skolor, barnstugor eller andra arbetsplatser. Fastighetsronden (enklare och återkommande kontrollbesiktningar av byggnaden och dess tekniska installationer) är ett utmärkt tillfälle då enklare brister kan avslöjas i tid. Om en allergirond görs i samband med skyddsronden eller fastighetsronden är det också troligare att allergikerna kommer att må bättre. De kunskaper som redan finns och som gradvis växer fram bland dem som arbetar med att förbättra inomhusmiljön måste slutligen nå fram till de personer som normalt fattar beslut om nybyggnad och renovering i kommunen. Att se till att problemen aldrig behöver uppstå är en god investering. Organisationen vem tar ansvar för vad? Både politikerna och cheferna Ytterst är det politikerna i kommunens olika nämnder och styrelser som representerar arbetsgivaren. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren den som har huvudansvaret för miljön på arbetsplatsen. Centrala lagar om inomhusmiljön sammanfattas mer utförligt i kapitel 6. Dessutom har de enskilda cheferna och arbetsledarna ett särskilt ansvar, eftersom de företräder arbetsgivaren och ska leda arbetet så att lagen följs. I realiteten är det därför chefen för verksamheten exempelvis rektorn eller föreståndaren som ska se till att de lokaler där de anställda och barnen vistas används så att ingen utsätts för ohälsa eller riskerar att råka ut för olycksfall. Han eller hon är alltid skyldig att agera (har handlingsplikt ). Chefen ska också ta initiativ till samarbete i frågor som rör arbetsmiljön (exempelvis via samverkansgrupper och arbetsplatsträffar) och upprätta en plan för internkontroll. 13

14 Krav också på personalen Arbetsmiljölagen ställer krav även på personalen. De är skyldiga att delta i miljöarbetet och samverka med arbetsgivaren för att uppnå en bra arbetsmiljö. Arbetsgivaren måste i sin tur vara säker på att de anställda får de kunskaper som behövs för att kunna ta sig an uppgiften. Formerna för samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna beskrivs närmare i överenskommelsen mellan parterna som kallas Utveckling 92. Innehållet i denna skrift om inomhusmiljön ska ses som ett stöd i tillämpningen av Utveckling -92. och på fastighetsförvaltaren Också fastighetsförvaltaren har förpliktelser. Själva byggnaden ska leva upp till vissa krav, som regleras i olika lagar (exempelvis planoch bygglagen). När byggnaden hyrs ut av ett utomstående bolag utanför kommunen spelar det roll hur hyresavtalet mellan hyresvärden och hyresgästen är formulerat vem som har tagit på sig att sköta vad. Normalt tar fastighetsbolaget hand om drift och underhåll, men delar av dessa sysslor läggs ibland ut direkt på verksamheten. Att lokalerna hyrs in utifrån innebär däremot inte att arbetsgivaren slipper ifrån sitt ansvar som arbetsgivare eller för miljön. Vilka har kunskaperna? Lagarna är skyddsnätet. Men när det i verkligheten handlar om att förebygga dålig inomhusmiljö eller lösa inomhusmiljöproblem måste det praktiska arbetet fungera. Inom varje kommun finns en rad kompetenta människor. De myndigheter och yrkesgrupper som normalt sitter inne med erfarenheter och kunskaper beskrivs nedan. Verksamheten Verksamheten kan definieras som det arbete som utförs av arbetsgivaren och av de anställda. Inom skola och barnomsorg är det rektorn respektive föreståndaren som ansvarar för verksamheten och arbetsmiljön. Arbetsledaren måste veta tillräckligt mycket om hur den verksamhet som bedrivs påverkar inomhusmiljön. Han eller hon ska också ta hänsyn till vuxna och barn med särskilda behov (allergiker eller andra som reagerar extra kraftigt på miljön). Den verksamhetsansvarige är skyldig att slå larm till fastighetsför- 14

15 valtaren när något är fel. Chefen för verksamheten eller förvaltaren kan sedan beställa de undersökningar som behövs för att komma igång med utredningen. Skyddsombudet på arbetsplatsen är personalens företrädare i arbetsmiljöfrågor och har därför en central funktion. Han eller hon kan sätta igång diskussioner om miljön med sin närmaste arbetsledare och påpeka att en skyddsrond eller en allergirond bör göras. Skolhälsovården eller annan hälsovård knuten till arbetsplatsen, vaktmästaren och städpersonalen är andra nyckelgrupper. Fastighetsförvaltaren Fastighetsförvaltaren kan vara ett kommunalt fastighetsbolag, ett utomstående bolag som kommunen har anlitat eller kommunens egen fastighetsförvaltning. Förvaltaren ansvarar för byggnadens drift och underhåll; att huset fungerar som det är tänkt. Bland annat ska den obligatoriska ventilationskontrollen OVK göras (se sid 88). Fastighetsförvaltaren förfogar över alla byggnadstekniska fakta om huset, som hur det är byggt och vad lokalerna var avsedda för från början. Förvaltningen kan utföra olika tekniska mätningar av byggnadens skick och inomhusklimat. Man har också kunskaper om de lagar och regler som styr byggbranschen. Inom fastighetsförvaltningen arbetar fastighetsförvaltare, fastighetsingenjörer eller byggnadsingenjörer (de kan ha samma sysslor, men benämningen varierar från kommun till kommun). Driftstekniker, städinspektörer, VVS-ingenjörer, fastighetsskötare och vaktmästare är fler yrkesgrupper. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska vara observant på att såväl fastighetsägaren som verksamhetschefen följer de lagar som reglerar inomhusmiljön. Hälsoskyddslagen med begreppet sanitär olägenhet ligger till grund för arbetet. Enligt lagen ska bland annat skolor och daghem uppmärksammas särskilt i tillsynen. Förvaltningen kan beskrivas som barnens ombudsman, eftersom hälsoskyddslagen rör även deras arbetsmiljö. Anser myndigheten att miljön i en lokal är så dålig att barnen far illa, kan man beordra att den stängs. Förvaltningen ska inta en oberoende ställning om 15

16 en kommunal verksamhet och fastighetsförvaltaren skulle hamna i konflikt med varandra. Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna rycker ut på eget initiativ när de anser att miljön bör kontrolleras. De anlitas även direkt av skolor, daghem och andra arbetsplatser, av enskilda personer som klagar eller om fastighetsförvaltaren vill ha hjälp med en utredning. Inspektörerna utför både egna mätningar och lägger ut mätuppdrag på andra. Företagshälsovården Företagshälsovården gör arbetsmedicinska utredningar av enskilda personer och tekniska kartläggningar av arbetsmiljön. Här finns kunskaper om människan och hennes inomhusmiljö, men också kännedom om olika verksamheter och om miljön på enskilda arbetsplatser. Företagshälsan ska inta en oberoende ställning gentemot både arbetsgivaren, de anställda och fastighetsförvaltaren. Man ger råd och stöd till enskilda personer och till kommunen. Företagshälsovårdens skyddsingenjörer mäter bland annat klimat, buller, kemiska ämnen och damm för att fastställa hur inomhusmiljön ser ut. De känner till de lagar och förordningar som rör arbetsmiljön. Inom företagshälsan finns också medicinska experter, som läkare och sjuksköterskor, och psykologer med inriktning på arbetsmiljön. En arbetsorganisation som fungerar De myndigheter och yrkesgrupper som har beskrivits ovan förfogar över expertkunnandet om inomhusmiljön. Deras vetande kommer till praktisk användning i arbetsmodellen som beskrivs utförligt längre fram. Erfarenheter och kunskaper finns alltså inom kommunen. Men lika centralt är att organisationen fungerar. De som sitter inne med kompetensen måste, inom ramen för både arbetsmiljölagstiftningen och överenskommelsen Utveckling 92, hitta en form för sitt samarbete. Och här får det inte råder något tvivel om vem som gör vad och hur arbetet ska läggas upp. Det är endast med en sådan fast och effektiv organisation som kunskaperna leder fram till bästa resultat. 16

17 Hur organisationen sedan ser ut i praktiken kommer självklart att variera från kommun till kommun, eftersom de lokala förutsättningarna är skiljer sig åt. Exakt hur arbetet läggs upp måste därför den enskild kommunen själv avgöra. Både de som ansvarar för fastigheten och för verksamheten kan delegera olika arbetsuppgifter, så att utredningen kommer igång och knuffas framåt. Och de ska ta initiativ till samarbete. De bör också, i förebyggande syfte, ta fram underlag så att politikerna får hjälp att fatta vettiga beslut i frågor som rör inomhusmiljön. Politikernas ansvar Som tidigare nämnts måste den förtroendevalda kommunledningen se till att det finns en fungerande organisation för det praktiska arbetet med inomhusmiljön och människors hälsa. Det är med andra ord viktigt att kommunens ledning fattar beslut om hur arbetet med att förbättra inomhusklimatet ska bedrivas, något som också är en förutsättning för att modellen i denna skrift ska kunna tillämpas på ett bra sätt. Politikerna ska enligt överenskommelsen om samverkan som har träffats mellan arbetsgivarna och de anställda (Utveckling 92) försäkra sig om att byggnadens förvaltare och de som använder lokalerna har kommunledningens stöd när de försöker hitta gemensamma lösningar. Friska-hus-grupp Flera kommuner, framför allt de mindre och medelstora, har lyckade erfarenheter av att samarbeta i en fast sammansatt grupp med representanter för olika kommunala instanser en friska-hus-grupp. Här tas frågor om inomhusmiljön upp och diskuteras regelbundet. Personer som kan ingå är en fastighetsingenjör, driftspersonal, allergiläkare, en skyddsingenjör från företagshälsan, inspektör från miljö- och hälsoskyddet, skyddsombud samt andra representanter för brukarna. I gruppen samlas kunskaper och erfarenheter. Alla vinner på att arbeta tillsammans, i stället för att var och en sysslar med samma sak på var sitt håll. 17

18 Den som besväras av något i inomhusmiljön på sin arbetsplats kan vända sig till friska-hus-gruppen och snabbt få hjälp. Gruppen sköter i en del kommuner den formella handläggningen av alla innemiljöärenden, medan den i andra kommuner fungerar mer som rådgivande organ. Större kommuner I större kommuner kanske arbetet måste organiseras på ett annat sätt. Där är fastighetsbeståndet så stort och verksamheterna så många att det med åren antagligen har vuxit fram rutiner för hur olika slags problem i innemiljön ska hanteras. Att träffas i en central arbetsgrupp kanske känns alltför tidsödande och tungrott; samarbetet kan i stället läggas upp lokalt eller regionalt inom kommunen. Samarbetsformerna styrs också av hur hyresavtalet mellan fastighetsförvaltaren och exempelvis skolan eller daghemmet är formulerat. Vilken lösning som än väljs måste de som håller i ärendet, även i stora kommuner, alltid ge information till och hämta in synpunkter från dem som berörs. Samråd och formell handläggning Grupp knuten till problemet Många gånger, speciellt när det handlar om att lösa svårare problem, är det smidigast att tillsätta en tillfällig, lokal samrådsgrupp knuten till den enskilda skolan eller daghemmet (eller annan arbetsplats där man försöker komma tillrätta med brister i inomhusmiljön). I gruppen kan båda parterna de som arbetar i byggnaden och fastighetsförvaltaren följa varandras arbete, utbyta erfarenheter och förhindra att låsningar uppstår. Samrådsgruppen garanterar den insyn som behövs för att undvika missförstånd. Mötena äger rum regelbundet under hela utredningstiden. Medverkande kan vara rektor/föreståndare, en eller flera representanter från fastighetsförvaltningen, ett skyddsombud eller andra viktiga personer från verksamheten. En skyddsingenjör från företagshälsovården eller en utomstående konsult kan också sitta med. 18

19 Var i processen gruppen ska bildas varierar från fall till fall. Ibland är det lämpligast att den tillsätts redan i början av utredningen, i andra fall blir det aktuellt först senare, några steg in i arbetsmodellen. Olika roller Vilken roll samrådsgruppen får, hur stor makt den har att fatta beslut och beställa undersökningar, varierar också från kommun till kommun. För det mesta är samrådsgruppen först och främst ett rådgivande forum, som också kan hjälpa till att öka förståelse mellan de inblandade parterna. Man bevakar då handläggningen av ärendet samt informerar personal och barn vartefter utredningen fortgår. Gruppen håller kontakt med dem som beslutar i frågan inom kommunen. Den ska ha ständig insyn, veta vilka beslut som fattas och kunna lämna synpunkter. I dessa kommuner kan den formella handläggningen skötas av en friska-hus-grupp. I andra fall tillåts en lokalt knuten grupp även fatta formella beslut. Det finns slutligen varianter mitt emellan; ibland kan det visa sig vara klokast att dela på beslutsansvaret. Viktigt är dock att de som beslutar också förfogar över den penningpåse som ska bekosta åtgärderna. Handlingsplan För att den formella utredningen av ärendet ska bli så effektiv som möjligt måste en handlingsplan upprättas. Den beskriver vem som har ansvar för vad: vilka kontroller och undersökningar ska göras? Vilka åtgärder bör vidtas? Hur ska vi gå vidare? När är det dags för nästa möte, och vad ska vi ha hunnit med då? Planen visar hur handläggningen i kommunen organiseras praktiskt. friska-hus-gruppen eller den instans som har hand om utredningen bockar av att det som har beslutats verkligen blivit gjort. De tjänstemän som har hand om de olika arbetsuppgifterna ska sedan dokumentera vad de kommit fram till, och redovisa sina slutsatser för de övriga. 19

20 Resultaten följs upp vid senare möten. Man får inte glömma bort att i handlingsplanen ta med när uppföljningen ska äga rum och på vilket sätt. Planen ska revideras efter varje steg. Också den lokala samrådsgrupp som inte har formell beslutanderätt vinner på att följa en plan för sitt arbete där det framgår vem som ska göra vad och vid vilken tidpunkt. 20

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Astma och Allergipolicy

Astma och Allergipolicy Servicenämndens dnr 2012-000247 Kommunstyrelsens dnr 2013-000220 Astma och Allergipolicy avseende Laholms kommuns lokaler Antagen av kommunstyrelsen den 10 september 2013 179. 2 (5) Astma- och allergipolicy

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Docksta Friskola 2014-2015 Arbetsmiljölagen Målet med arbetsmiljöarbetet är att verksamheten ska bedrivas på ett så säkert och effektivt sätt som möjligt. I skolan styrs

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012

Inomhusklimatet vid Rostaskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd under december 2012 Örebro 2012-12-28 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se Kansli Västra Götalandsregionens Miljösekretariat,

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 34/2008 ÅTGÄRDSPROGRAM 1 (7) Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen 2008-2011 Antaget av

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 008-10-10 vsnitt 1(5) Lagar och förordningar rbetsmiljöarbetet styrs av bland annat lagar och förordningar. Grunden för allt arbetsmiljöarbete finns i rbetsmiljölagen (ML).

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Tillsyn av skolor och förskolor i f.d. P-län. Kort rapport om inspektionsläget december 1998

Tillsyn av skolor och förskolor i f.d. P-län. Kort rapport om inspektionsläget december 1998 Tillsyn av skolor och förskolor i f.d. P-län Kort rapport om inspektionsläget december 1998 Sammanställning av svar från miljökontoren och yrkesinspektionen på enkel enkät september 1998 om inspektioner

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

POLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING POLICY OCH HANDLINGSPLAN i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Policy i Torsby kommun mot kränkande särbehandling Att få känna arbetsglädje och arbetsgemenskap är en rättighet för alla anställda,

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN RÖDABERGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN Arbetsmiljöplanen bygger på Arbetsmiljöverkets regler (föreskrifter och allmänna råd)om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

"ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA)

ROSEN - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) 11 9 12 8 1 7 2 6 3 5 4 MILJÖFAKTORER MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % "ROSEN" - INOMHUSKLIMAT (MM040NA) Damm & Smuts Referens (N=319) (N=150) Referens databas (N=6824) Buller Belysning 80 70 60 50 40 30

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Södermanland och Västmanland

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Du har ansvar för arbetsmiljön

Du har ansvar för arbetsmiljön Du har ansvar för arbetsmiljön Lättläst version I den här broschyren kan du läsa om vem som har ansvar för att en arbetsmiljö är säker. Med arbetsmiljö menas den fysiska och psykiska miljön på arbetet.

Läs mer

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Information- Rapportering av insatser som gjorts

Läs mer