Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1

Transkript

1 MSB-. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner

2 samhällsskydd och beredskap () Inledning Opinioner är en undersökning med lång historik. Frågeställningarna har rört allmänhetens uppfattningar i frågor som har betydelse för försvar och säkerhetspolitik. Vissa av de frågor som ställs har varit i stort sett likalydande sedan 0-talet. Nya frågor som rör samhällsskydd och beredskap i ett vidare perspektiv har dock tillkommit under senare år. Idag är till exempel inställningen till samhällets roll vid terroristattentat, naturkatastrofer eller andra allvarliga störningar några frågor som berörs i undersökningen. Undersökningen har genomförts i MSB:s regi två gånger, och. I denna delredovisning presenteras resultat från ett urval av frågor. En fullödig resultat- och analysrapport kommer att släppas i mars 0. Kort om års undersökning Undersökningen genomfördes i form av en webbpanelundersökning (Sifo) under december. Enkäten skickades till personer i åldern till år. Frågeställningarna var exakt de samma som vid undersökningen. När det gäller bortfallredovisning i webbundersökningar går det inte att göra sådana i samma utsträckning som i till exempel telefonintervjuundersökningar. Vid telefonintervjuer markerar intervjuaren ett bortfall då en person inte vill svara på frågorna. Detta går inte att göra i webbundersökningar. Enkäten skickades till 00 personer och personer svarade på frågorna. Svarsfrekvensen blir därmed procent. Resultaten från denna typ av undersökning är inte exakta. För att en förändring - en ökning eller minskning - av ett värde med säkerhet ska kunna betecknas som signifikant i förhållande till förgående år bör värdet ha förändrats minst fem till sex procentenheter.

3 samhällsskydd och beredskap () Resultat I det följande redovisas resultat från ett urval av frågeställningar. De frågeställningar som valts ut är: Nedan framgår förhållanden som skulle kunna påverka såväl vårt land som andra länder. Om du tänker på Sverige de närmsta fem åren hur oroande tycker du då att följande förhållanden är för vårt land? Tycker du att Sverige bör ha ett militärt försvar? Vilken typ av militärt försvar skulle du föredra att vi har i Sverige? Försvarsalliansen Nato har nyligen anslutit nya europeiska medlemmar. Tycker du att Sverige skall söka medlemskap i Nato eller skall vi stå utanför Nato? Tycker du att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas, behållas oförändrade eller minskas?

4 samhällsskydd och beredskap () Oro för olika förhållanden på fem års sikt Frågeställning: Nedan framgår förhållanden som skulle kunna påverka såväl vårt land som andra länder. Om du tänker på Sverige de närmsta fem åren hur oroande tycker du då att följande förhållanden är för vårt land? Globala klimatförändringar Naturkatastrof med stor materiell förödelse Användandet av jordens naturresurser 0 Organiserad internationell brottslighet Internationell terrorism 0 Terroristattack i Sverige 0 Oljetransporter på Östersjön Olycka i kärnkraftverk Långvariga avbrott i elförsörjningen Brister i samhällsviktiga IT-system (ITsäkerhet) Spridning av smittsamma sjukdomar Spridningen av kemiska och biologiska stridsmedel Spridning av kärnvapen Utvecklingen i Ryssland Utvecklingen i Mellanöstern Relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen 0 Europeiska unionens överstatlighet En väpnad konflikt i vår närhet Stora flyktingströmmar 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Oro för olika förhållanden. Resultaten gäller för. Organiserad internationell brottslighet samt användandet av jordens naturresurser och de globala klimatförändringarna är händelser som oroar

5 samhällsskydd och beredskap () mest avseende Sveriges situation om fem år. I års undersökning är två av tre är mycket eller ganska oroade för dessa förhållanden. Internationell terrorism, oljetransporter på Östersjön, utvecklingen i Mellanöstern, relationerna mellan den muslimska och den kristna världen och oro över den Europeiska unionens överstatlighet är också frågor som oroar fler än hälften av alla tillfrågade i undersökningen. Oro för terroristattacker i Sverige har studerats sedan 00. I undersökningen kände procent av allmänheten det som mycket oroande eller ganska oroande för sådana attacker i vårt land under en kommande femårsperiod. I studien har motsvarande andel ökat till 0 procent. Förändringen är signifikant och här finns anledning att anta att händelserna i Stockholm respektive Oslo/Utöya spelat in. I jämförelse med tidigare undersökningar har oron ökat för användningen av jordens naturresurser, långvariga avbrott i elförsörjningen, terroristattack i Sverige, brister i samhällsviktiga IT-system och Europeiska unionens överstatlighet. Oron har minskat för spridning av kärnvapen. För övriga förhållanden finns inga statistiskt säkerställda förändringar mellan och. Utveckling över tid för respektive förhållande visas i diagram.. nedan. De olika förhållanden som redovisas i diagrammen nedan har varit med i undersökningen olika år. Vilka år respektive förhållande varit med i undersökningen framgår i respektive diagram % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Globala klimatförändringar

6 samhällsskydd och beredskap () 0% 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Naturkatastrof med stor materiell förödelse % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Användandet av jordens naturresurser % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Organiserad internationell brottslighet

7 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Internationell terrorism % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Terroristattack i Sverige 00 0% 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Oljetransporter på Östersjön

8 samhällsskydd och beredskap () 00 0% 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Olycka i kärnkraftverk 0% 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Långvariga avbrott i elförsörjningen 0% 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Brister i samhällsviktiga IT-system (IT-säkerhet)

9 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Spridning av smittsamma sjukdomar % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Spridningen av kemiska och biologiska stridsmedel

10 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Spridning av kärnvapen % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Utvecklingen i Ryssland

11 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Utvecklingen i Mellanöstern % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen 0% 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Europeiska unionens överstatlighet

12 samhällsskydd och beredskap () % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. En väpnad konflikt i vår närhet % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram. Stora flyktingströmmar

13 samhällsskydd och beredskap () Inställning rörande det militära försvaret Frågeställning: Tycker du att Sverige bör ha ett militärt försvar? Vi bör absolut ha ett militärt försvar Vi bör nog ha ett militärt försvar Det är tveksamt om vi behöver ett militärt försvar Vi bör absolut inte ha ett militärt försvar % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till det Svenska militära försvaret En majoritet är för ett svenskt militärt försvar medan en femtedel är tveksamma till om vi behöver ett militärt försvar. Frågan om Sverige bör ha ett militärt försvar har ingått i det psykologiska försvarets opinionsstudier sedan trettio år tillbaka. Frågan har verbalt

14 samhällsskydd och beredskap () förändrats några gånger men åtminstone från är svarsfördelningarna jämförbara. I undersökningarna åren -00 är i snitt procent absolut för ett svenskt militärt försvar medan procent i medeltal anser att Sverige nog bör ha ett sådant. I studien 00 när postenkäter för första gången ligger till grund för studierna minskar andelen klara förespråkare för ett militärt försvar till procent medan andelen uttalat tveksamma ökar från fem till procent. Avståndstagarnas skara är liten i befolkningen och i stort sett konstant sedan frågan ställdes första gången. Trenden i samhället under 000-talet, med ett något vikande stöd för försvaret, bryts 00 men är tillbaka på samma nivå som 00. Att Sverige absolut bör ha ett militärt försvar tyckte i respektive års studie procent respektive procent. procent tycket att vi nog bör ha ett sådant medan motsvarande andel var 0 procent. () respektive procent () ställer sig tveksamma. I likhet med tidigare undersökningar tycker en mycket liten del av allmänheten (tre procent) att vi absolut inte är i behov av ett militärt försvar. Frågeställning: Vilken typ av militärt försvar skulle du föredra att vi har i Sverige? Ett renodlat yrkesförsvar (enbart anställda) Ett försvar som bygger på värnplikt Ett försvar som helt och hållet bygger på frivillighet % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till typ av militärt försvar På vad tycker man att vårt militära försvar ska baseras? Ska vi ha ett yrkesförsvar? Ska värnplikt ligga som grund? Eller kanske frivillighet? Andelen som har en positiv inställning till ett renodlat yrkesförsvar har ökat, procent

15 samhällsskydd och beredskap () föredrar hösten ett militärt försvar med enbart anställda. Under mätperioden 00- har denna andel varierat mellan och procent. procent önskar ett försvar som bygger på värnplikt medan procent tycker att ett försvar med frivillighet som grund vore det bästa och lika många har inte någon åsikt i frågan. Frågeställning: Försvarsalliansen Nato har nyligen anslutit nya europeiska medlemmar. Tycker du att Sverige skall söka medlemskap i Nato eller skall vi stå utanför Nato? Sverige bör snarast/på sikt söka medlemskap i Nato Sverige bör också framöver stå utanför Nato % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till medlemskap i Nato De som vill att Sverige också fortsättningsvis står utanför Nato har återigen ökat och är nu drygt 0 procentenheter fler än de som önskar medlemskap i försvarsalliansen. Knappt en fjärdedel har ingen åsikt i frågan. I undersökningarna åren -00 ville i genomsnitt omkring en fjärdedel att Sverige söker medlemskap i Nato och cirka 0 procent att Sverige inte gör det. I undersökningarna 00 och ökar andelen för medlemskap påtagligt till ca procent medan gruppen som anser att Sverige bör stå utanför Nato minskar till procent. Gruppen utan åsikt i frågan är sedan 00 stor.

16 samhällsskydd och beredskap () Frågeställning: Tycker du att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas, behållas oförändrade eller minskas? Ökas Behållas oförändrade Minskas % 0% 0% 0% 0% 0% Diagram : Inställning till statsutgifterna för det militära försvaret procent är för ökade försvarskostnader. Detta är en minskning jämfört med. Gruppen utan åsikt i anslagsfrågan är fortsatt stor. En ständigt aktuell fråga på den försvarspolitiska agendan i Sverige är och har sedan länge varit storleken på statens kostnader för det militära försvaret. Frågor om kostnaderna har ingått i opinionsstudien sedan. Frågan har omformulerats genom åren men andemeningen i denna är genomgående densamma. I studierna önskar i snitt en fjärdedel ökade kostnader,

17 samhällsskydd och beredskap () knappt 0 procent föredrar en minskning medan flertalet i befolkningen (0 procent) anser att kostnaderna för försvaret bör behållas oförändrade. 00 skedde en förändring i opinionen då gruppen som förordar ökade anslag ( procent) för första gången i mätserien är lika med eller större än gruppen som önskar oförändrade anslag. I undersökningen minskar andelen för ökade anslag från procent () till procent. Sedan 00 ökar gruppen ingen åsikt.