RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 21 november 2013

Transkript

1 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 21 november 2013 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare), Jonas Rodhe (NV samordningsfunktionen). Via telefon: Bo Hultgren (Skogsstyrelsen), Kerstin Blom Bokliden (SKL), Märet Engström (S, miljövårdsdirektörerna), Jeanette Joelsson (AC, länsantikvarierna). Förhindrad: Elisabet Weber (M, länsarkitekterna), Mats Svensson (HaV). 1. Anteckningar från mötet den 11 september Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Korta rapporter För kännedom var arbetsgruppens anteckningar 18 oktober, 27 september och 13 november utskickade. Korta muntliga rapporter gavs om viktigare frågor. a) Uppföljning/utvärdering Årlig uppföljning: Länen skulle rapportera 2 december. Styrgruppens beslut vid mötet 11 september om fördjupningstema och fråga till länen om effekter av ett antal nyligen införda styrmedel hade hanterats, men frågan hade gått ut väl sent till länen. Det regionala kapitel som RUS ska ta fram kommer att föreligga i utkast till nästa styrgruppsmöte. Jeanette väckte fråga om hur kulturmiljö skulle tas upp i detta kapitel. Målmanualerna och indikatoröversyn: Reviderad anvisning för målmanualer och anvisning för indikatoröversyn var utskickade för kännedom. Hänsyn hade tagits till de synpunkter RUS lämnat på dessa. Den 23 oktober hade NV ordnat möte för RUS arbetsgrupp och målarbetsgruppen, där bl.a. detta diskuterats. Ett särskilt möte om indikatorer planeras av NV i januari. Styrgruppen informerades om arbetsgruppens förslag för målmanualsarbetet: RUS för ut målmanualerna på länsstyrelsesamråd till lämpliga konstellationer i vinter (mellan version 2 och 3). I dialogen med nationella målansvariga meddelar vi detta. Hur det ska göras diskuteras vidare nästa möte. Styrgruppen fann denna hantering bra. FU 2015: Mötet informerades om att slutlig plan för FU 2015 skulle presenteras vid NV:s samverkansgrupp den 4 december. Vidare att NV och RUS skulle ha ett särskilt möte om den regionala medverkan i och rapporterteringen till FU 2015 samt att frågan skulle diskuteras vid Nobelmötet för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. (Anm: Mötet mellan RUS och NV var den 5 december. NV har skickat ut ett brev till länsstyrelserna.) b) Stöd i åtgärdsarbetet Metodutveckling viktigare åtgärdsområden: RUS hade den 12 november haft ett välbesökt och lyckat seminarium på temat: Ekosystemkonferens - Vad betyder ekosystemtjänster för samhällsplanering, näringsliv och naturvård?, programmet var utskickat till styrgruppen för kännedom. Vid seminariet hade också frågan ställts vad RUS föreslås göra mer i frågan. Mö- 1

2 tet informerades även om att slutrapport för projektet ÖP-resan nu höll på att skrivas och att större slutseminarium planeras. Metodutveckling åtgärdsprogram/åtgärder: Det projekt som styrgruppen beslutat om föregående möte var nu igång. Mest arbete hittills hade ägnats åt utveckling av åtgärdsuppföljning. Miljömålsstöd för kommunerna: Det projekt som styrgruppen beslutat om föregående möte var nu igång med Hållbar Utveckling Väst och Länsstyrelsen Västra Götaland som projektledare. Kerstin lyfte några frågor i anslutning till detta projekt som föranledde några beslut. Beslut: SKL och RUS samarbetar om ett seminarium till hösten där bl.a. RUSprojektets resultat kommuniceras. RUS bistår SKL med namn på kommunala miljömålssamordnare/strateger som länsstyrelserna kan tänkas ha. Möte med omställningsrörelsen: Mötet informerades om att Stig, Magnus och Anna-Lena Lövkvist-Andersen i arbetsgruppen den 21 november haft ett möte med Jan Forsberg, kontaktperson för Omställningsrörelsen i Sverige. Vid mötet hade diskuterats möjligheter till samarbete. c) Kommunikation/information Program för Nobelmötet december (den årliga samlingen för länsstyrelsernas miljömålssamordnare) fanns för kännedom till mötet. Mötet informerades om att miljömålsdagarna blir i Stockholm den 6-7 maj. Vidare att arbetsgruppen planerade för en ny omgång av kursen i miljökommunikation i vinter. d) Organisatoriskt RUS skulle ha en presentation om FU 2015, planerad verksamhet 2014 och lite mer allmänt om miljömålssystemet vid länsstyrelsernas Miljönätverks möte den 26 november. Vid detta möte skulle också organisationsfrågor och RUS plats i Miljönätverket fortsätta diskuteras. Miljömålsuppdragets beskrivning i det kommande regleringsbrevet togs också upp. Vidare att RUS borde ha kontakt med det länsråd som utses i Miljömålsberedningen. (Anm. Det blev Susanna Löfgren, tillika ordförande i länsrådsgrupp 6.) 3. Miljömålen/RUS i MIT och utvecklingen av länsstyrelsernas IT-system och verksamhetsstöd och arbete med miljöinformationsförsörjning Till mötet förelåg dels ett underlag som gav en bakgrund sammanställt av RUS. Dels ett länsstyrelse-pm Angående strategiskt samarbete kring utveckling och förvaltning av verksamhetsstöd, samt miljödataförsörjning (daterat ). Vid denna mötespunkt deltog Anna Otmalm, projektledare för det länsstyrelsegemensamma arbetet med utveckling av PM3-förvaltningsstyrningsmodell. Hon visade också några bilder. I RUS bakgrund framgick: - Inom utvecklingen av PM3-förvaltningsstyrningsmodell ska länsstyrelsernas dataapplikationer och verksamhetsstöd utvecklas på ett samordnat och enhetligt sätt. NV och andra nationella myndigheter medverkar i arbetet. (Länsråden fattar beslut om organisationen m.m.) - Inom miljöområdet samordnas arbetet i MIT, Miljövårdens IT. RUS genom Magnus deltar sedan i våras i MIT. För MIT planeras (finns) fyra objekt: Natur, Vatten, Miljöskydd och Miljömål. Inom de tre första har man arbetat med utveckling av dataapplikationer under många år. 2

3 - För objektet miljömål ska enligt förslaget en förvaltningsplan tas fram under första halvåret som beskriver dataapplikationer och verksamhetsstöd som finns samt utvecklingsbehov. - Objektet ska ha en objektsägare (för miljömål nu Magnus) och därtill ska varje applikation ha en objektsspecialist. Därtill ska objekten enligt modellen ha mer operativa förvaltningsledare på den övergripande nivån. Frågan är om det i sammanhanget lilla objektet Miljömål behöver det. - Vid MIT-möte den 16 oktober presenterade Magnus tänkbara applikationer i objektet Miljömål. Arbete med några av applikationerna sker nu: Miljömålsverktyget drivs som projekt av Länsstyrelsen i Skåne och åtgärdsuppföljning som en del i RUS-projektet Metodutveckling åtgärdsprogram/åtgärder. Arbete sker också med energirelaterade applikationer. Något annat som diskuteras är var miljöövervakningens dataapplikationer ska finnas i detta samt var applikationer som till karaktär spänner över breda områden ska ligga. Efter mötet den 16 oktober har också samarbete kring miljöinformationsförsörjning fortsatt och länsstyrelsernas medverkan i detta. I RUS bakgrund fanns också några frågor som styrgruppen inte hann behandla: 1. Innebär MIT-arbetet behov av förändringar av RUS organisation och prioriteringar? Ska personer i RUS arbetsgrupp vara objektsspecialister och sköta om de olika applikationerna? Behöver vi samverka mer med andra sakområden som kommer stå nära applikationer som ingår i objektet Miljömål? 2. Vilka dataapplikationer bör finnas inom objektet Miljömål? 3. Vad bör en applikation för åtgärdsuppföljning omfatta? 4. Hur bör RUS förhålla sig till och medverka i samordning av miljöinformationsförsörjning? 5. Inför 2013 sade RUS att vi fortsätter stödja MIT precis som förut för att medlen behövde gå dit, men frågan kan väckas igen om det finns anledning att se över finansieringen av MIT? En annan fråga är hur dataapplikationerna för objektet Miljömål ska finansieras? Ska vi hålla oss till RUS egna medel eller ska vi börja söka från länsstyrelsernas utvecklingsmedel? Anna Otmalm redogjorde för det pågående utvecklingsarbetet. En diskussion följde där en allmän mening var att det gäller att få detta att landa så att det ger ett mervärde samt att det är viktigt att ansvarsrollerna är tydliga. Styrgruppen noterade också att Magnus fortsätter att medverka i MIT där dessa frågor tas upp och återkopplar och förankrar i RUS. 4. Fortsatt satsning på arbete med samhällsekonomisk analys Följande underlag förelåg till mötet: Stefan Jendteg, nationalekonom vid Länsstyrelsen i Skåne, har 2013 arbetat 20 procent för RUS efter beslut i RUS styrgrupp. Han har under denna tid medverkat i den nationella plattformen för länsstyrelsernas räkning och återfört information till länsstyrelserna och Skogsstyrelsen regionalt, han har ordnat ett seminarium i samhällsekonomisk analys för länsstyrelserna och Skogsstyrelsen i september, han har medverkat med föredrag och workshopar på miljömålsdagar och Nobelmöte. Projekt ska avslutas med publicering av en handbok som han kommer presentera vid Nobelmötet. Under hösten har Stefans chef i Skåne uttalat intresse för en fortsättning år 2014 liknande Detta har också diskuterats i RUS arbetsgrupp som ser behov av detta. Tanken är då att Stefan i första hand ska vara en del i och en resurs i RUS projekt metodutveckling åtgärdsprogram och kommunstödsprojektet, där samhällsekonomisk analys ska ingå. Vi ser också att Stefan kan vara en resurs i ett fortsatt arbete i RUS med ekosystemtjänster. Från LEKS har också utryckts ev. intresse av samverkan med RUS och arbete med samhällsekonomisk analys. Ev. kan de också då finansiera en del av Stefans tjänst. 3

4 Styrgruppen fann förslaget bra. Det framfördes att det är viktigt att definiera uppgifterna och sätta in dem i sitt sammanhang. Beslut: RUS fortsätter engagera Stefan Jendteg via Länsstyrelsen Skåne på 20 procent i RUS under 2014 för arbete med och stöd till samhällsekonomisk analys, främst genom medverkan i aktuella RUS-projekt där denna kompetens behövs, men även genom fortsatt medverkan i den nationella plattformen för länsstyrelserna. 5. Inför verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning 2013 Mötet informerades om att verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning ska godkänns kommande möte. Vidare att budgetposterna bedöms förbrukas ungefär i enlighet med budgeten. I underlag till mötet fanns också en enkel budgetavstämning. Verksamhetsberättelsens utformning togs upp. Styrgruppen menade att när en aktivitet inte gått som planerat finns anledning att i berättelsen analysera och förklara varför. I de fall någon genomförts som planerat kan redovisningen hållas kort. Mötet informerades även om att något län, sannolikt Dalarna, i sin årsredovisning skulle skriva om RUS verksamhet. Beslut: RUS styrgruppsanteckningar och verksamhetsberättelse ska diarieföras på den länsstyrelse där RUS har sitt säte (nu Dalarna). 6. Fortsatt diskussion verksamhetsplan 2014, särskilt förslag nya områden konsumtion och hälsofrämjande Verksamhetsplan 2014 ska slutligt behandlas första styrguppsmötet Första diskussion om verksamhetsplan 2014 hade hållits föregående styrgruppsmöte. Som underlag till detta möte förelåg utvecklade tankar kring de två nya projektidéerna: konsumtion och hälsofrämjande: Projekt konsumtion 1. Genom generarationsmålet 2010 tillkom ett starkare konsumtionsperspektiv (även med internationell koppling) i miljömålssystemet. Konsumtion är en av central miljöfråga, men som varit lite i fokus för länsstyrelsernas arbete (mer i kommunerna). FU 2012 pekar ut att strategier behövs för mer hållbara konsumtionsmönster och den regionala FU 2+12 säger att frågans vikt motiverar fler insatser. På nationella och internationell nivå har mer arbete kring konsumtion skett på senare tid (ex. avfallsförebyggande, FN:s tioåriga ramverk) och delar av intentionerna behöver nu tas om hand och omsättas regionalt och lokalt. Regionalt finns dock få som känner sig kallade att hålla ihop frågan. Miljömålsuppdraget och RUS har en särskilt intressant roll. I RUS har under flera år funnits med i diskussionerna om att vi borde göra något i frågan. En del län lyfter konsumtionsfrågan i sitt regionala miljömålsarbete och i sina åtgärdsprogram. 2. Under året har en möjlig projektinsats börjat diskuterats och konkretiseras i RUS arbetsgrupp. 3. Idén är att ta fram en studie/undersökning/utredning som: a) Identifierar vad man regionalt och lokalt kan göra för insatser/åtgärder för mer hållbar privat och offentlig konsumtion. b) Ger exempel på hur man kan kommunicera konsumtionsfrågan regionalt och lokalt. c) Bidrar till kunskap om konsumtion regionalt och lokalt och om möjlig uppföljning. d) Bidrar till att regionalt och lokalt omsätta och göra kända nationella och internationella ambitioner. Bidra till kontakt mellan nationell och regional nivå i frågan. e) Särskilt studeras vad länsstyrelserna och andra offentliga skulle kunna göra inom ramen för de uppdrag man har. 4

5 4. Utöver studien behöver under projektet dialog sker med länsstyrelser och andra aktörer regionalt/lokalt, så att arbetet blir praktiskt förankrat. 5. Förankring har under hösten skett med Länsstyrelsen Dalarna om att vara pilotlän för ett projekt. I dalarnas åtgärdsprogram finns redan åtgärd med liknande intention. Kanske ska ett län till vara pilot? I Dalarna är tanken att ha ett samspel med bl.a. pågående arbete med regionala gruppen för avfallsförebyggande, dialogen med handelssektorn, framtagandet av nytt regionalt serviceprogram och nätverket med kommunernas miljöstrateger. 6. För studien tror vi att vi behöver anlita extern hjälp, forskare eller konsult med kunskap i frågan. Vi har lite idéer på tänkbara. Därtill vill vi ha aktiv medverkan från länsstyrelse/regional/lokal (Dalarna och kanske ett lån till) samt även de som jobbar med detta på nationella myndigheter (samtal här inlett med Naturvårdsverket, både avfallsförebyggande och konsumtion). 7. Kostnader både för denna externa hjälp och på länsstyrelse. Vi har inte räknat på kostnaden men några hundratusen kommer behövas. 8. En intressant tanke som väckts är att koppla detta arbete till Naturvårdsverkets aktuella utlysning om konsumtion. Projektet skulle då fungera som regional/lokal kontaktyta för denna forskning och delvis även kunna finansieras därifrån. Frågan har tagits upp med berörda för forskningsanslaget på Naturvårdsverket. 9. På Nobelmötet ska länsstyrelsernas önskemål och behov av ett konsumtionsprojekt diskuteras. Vid nästa styrgruppsmöte ska ett mer konkret förslag föreligga. Projekt hälsofrämjande: 1. I generarationsmålet finns strecksats om hälsa, vilket motiverar insatser. Regionalt och lokalt har det visat sig att det är framgångsrikt för miljöarbetet om man kopplar detta till den sociala dimensionen. Det finns synergier och man får folk med sig. 2. I Dalarna har landstingsläkaren Johan Hallberg utvecklat konceptet sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling som visar synergier mellan miljömålen och folkhälsomålen och hur man praktiskt kan tillämpa dessa. Först skedde det som ett projekt i samarbete med Socialstyrelsen i anslutning till deras miljömålsuppdrag. Johan Hallberg har även deltagit på miljömålsdagarna. Detta koncept har tillämpats aktivt i Dalarnas miljömålsarbete. Konceptet används även av Landstinget Dalarna i deras folkhälsoarbete. 3. Även andra län och kommuner utanför Dalarna visar frågan och landmärkeskonceptet intresse. I september deltog Johan Hallberg på Västerbottens regionala miljömålsdag, där även Magnus deltog med föredrag om generationsmålet. Deltagarna visade intresse för ett fortsatt arbete. 4. Att koppla den sociala dimensionen och miljö/miljömål är också något som nu sker mer och mer, bl.a. i Skåne. Även SKL intresserar sig för detta. Hälsofrämjande är då en del. 5. Under året har en möjlig projektinsats börjat diskuterats och konkretiseras i RUS arbetsgrupp och i dialog med Johan Hallberg. 6. Idén är att genomföra ett projekt på temat hälsofrämjande och miljömål, alternativt kan även andra sociala aspekter speglas. I övrigt har följande diskuterats: a) I dialogen med Johan Hallberg har vi skissat på ett tänktbart upplägg som bygger på att han under ett år (start 2014) är projektledare på halvtid. Landstinget Dalarna kan då medverka med 20 procent i projektet och resten skulle då kunna finansieras via RUS, ev. tillsammans med annan part. b) Något eller några pilotlän behövs även här. Västerbotten och Dalarna är tillfrågade. Vid Nobelmötet kan fråga ställas om fler alternativ. Samverkan med nationell myndighet behövs också. Kontakt tagen med Socialstyrelsen. c) I ett steg 1 revideras och anpassas tidigare underlagsmaterial som tagits fram om miljömål och hälsofrämjande (och ev. annat med koppling till sociala dimensionen) till aktuellt läge och nya miljömålssystemet. I ett steg 2 beskrivs/identifieras/tillämpas hur hälsofrämjande/sociala dimensionen kan användas som drivkraft/synergi i miljöarbete inom ett antal verksamheter inom länsstyrelse, kommun och andra regionala myndigheter. 5

6 d) På Nobelmötet ska länsstyrelsernas önskemål och behov av projektet diskuteras. Vid nästa styrgruppsmöte ska ett mer konkret förslag föreligga. Om Johan Hallberg anlitas ska också överenskommelse med Landstinget Dalarna ske. Diskussion följde om de två projektidéerna. Om konsumtion framförde styrgruppen att det är viktigt att scanna av vad som pågår och planeras, bl.a. inom FU 2015, avfallsförebyggande strategin och budgetpropositionens aviserade utveckling av konsumentrådgivningen. Vidare att folkbildningen är viktig i samanhanget. Om hälsofrämjande framförde styrgruppen att inriktningen generellt sett är bra, men att det är viktigt att fokus ska vara vid folkhälsoarbetets kopplingar till och synergierna med miljömålen och miljöarbetet. Det framfördes också att ekosystemtjänster kanske kan tas upp i detta sammanhang. Beslut: Planering av projektidéerna konsumtion och hälsofrämjande kan fortsätta med beaktande av styrgruppens synpunkter. Beslut om projekten tas kommande möte. 7. Kommande möten Torsdag 23 januari kl Torsdag 10 april kl På Naturvårdsverket. Jonas ordnar med lokal. Stig kallar till lync-möte. 6