RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 10 april 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 10 april 2014"

Transkript

1 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 10 april 2014 Plats: Deltagare: Förhinder: Naturvårdsverket, Stockholm Stig Hammarsten ordf (X, miljönätverket), Manuela Notter (NV), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare), Jonas Rodhe (NV samordningsfunktionen). Via telefon: Bo Hultgren (Skogsstyrelsen), Märet Engström (S, miljönätverket) Jeanette Joelsson (AC, länsantikvarierna), Elisabet Weber (M, forum för hållbart samhällsbyggande), Mats Svensson (HaV), Kerstin Blom Bokliden (SKL) Stig önskade en notering i anteckningarna om de i styrgruppen som har förhinder bör meddela återbud. 1. Anteckningar från föregående möte den 23 januari Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Korta rapporter Information om viktigare frågor, som inte tas upp under egna punkter, hölls kort denna gång. Uppföljning: Årlig uppföljning inlämnad till regeringen, där det regionala avsnittet RUS tagit fram ingår. Stor aktivitet inom MIT-samarbetet. Utkast SCB:s studie om hur markanvändningsstatistik kan användas i miljömålsuppföljningen föreligger. Åtgärder: RUS projekt åtgärdsprogram och miljömålsstöd kommun fortskrider. I förstnämnda ingår arbete med en dataapplikation för åtgärdsuppföljning där workshop sker med konsult i Göteborg den 28 april. RUS har haft dialog med de på NV som ser över miljöledningsförordningen samt följer det länsstyrelseprojekt som initierats av LEKS på temat miljöledning och där regionala seminarier genomförs i maj. RUS medverkande också vid LEKS tvådagarsmöte för länsstyrelserna mars. Organisation: Den nya verksamhetsplaneringsmodellen för RUS, se föregående anteckningar, ska nu börja tillämpas. Beslut: Fråga skickas till länen om deras önskemål på RUS verksamhet 2015, så att de kan behandlas vid arbetsgruppens tvådagarnsmöte augusti. 3. RUS yttrande över förslag till målmanualer I underlag till mötet framgick: I mejl till styrgruppen den 10 mars fanns RUS allmänna synpunkter på version 2 av målmanualerna I följebrevet skrev vi: RUS arbetsgrupp lämnade i förra veckan synpunkter över målmanualer utkast 2. Dels allmänna synpunkter som biläggs här. Dels synpunkter på respektive miljökvalitetsmål och särskilda synpunkter för kulturmiljö. Dessutom delgav vi synpunkter vi fått in från en handfull län. Dessa dokument biläggs inte, men är ni intresserad av något särskilt hör av er. Generellt tycker RUS arbetsgrupp att den regionala nivån behöver utvecklas i målmanualerna. Utkast 3 blir en mer formell remiss från Naturvårdsverket 17 mars-11 april. RUS synpunkter då kommer att förankras i RUS styrgrupp och lg6, vi återkommer om det. Dessutom ska RUS då enligt ök med NV sammanställa synpunkter från respektive länsstyrelse. 1

2 Vid arbetsgruppens möte den 4 april diskuterades frågan. Nationella myndigheter har, av tidsskäl som vi förstått, inte arbetat in mycket av RUS synpunkter. Arbetsgruppen går nu igenom version 3 och arbetsgruppens förslag är att det som inte beaktats ska framföras igen. Dessutom att RUS ska ta in synpunkter från enskilda länsstyrelser som lämnas (deadline 11 april) i RUS synpunkter över version 3 efter en värdering om de bedöms bra och lämpliga, dvs. inte nödvändigvis allt. Dessutom får nationellt målansvariga alla enskilda länsstyrelsers synpunkter i sin helhet. I RUS allmänna synpunkter vill vi också förtydliga att de nationella myndigheterna bör motivera varför befintliga miljömålsindikatorer utgår i de fall de föreslår detta. RUS måste lämna sina synpunkter 16 april. Hur ska förankring av RUS synpunkter ske gentemot RUS styrgrupp och länsrådsgrupp 6? Ett alternativ är att arbetsgruppen, verksamhetsledare eller ordförande får mandat att lämna slutligt förslag. En diskussion följde där Manuela sa att NV är bestämda med att målmanualerna ska beslutas i slutet av maj. Därefter får arbetet med att förbättra dem återkomma senare efter ett uppehåll. Manuela betonade också att uppföljning av regionala åtgärder är en viktig uppgift för den regionala miljömålsuppföljningen. Styrgruppen fann arbetsgruppens förslag till fortsatt hantering bra. De tyckte att RUS allmänna synpunkter över den tidigare versionen var bra, men önskade några tillägg att arbeta in i den nya. Magnus framförde att någon gemensam beredning inom RUS av synpunkterna för respektive målmanual och de målövergripande kulturmiljösynpunkterna inte är möjlig då tiden är så kort. Det blir alltså de olika målansvariga i RUS arbetsgrupp som sätter ihop synpunkterna. Beslut: - Brevet med RUS generella synpunkter justeras med styrgruppens framförda kompletteringar. Slutlig version av detta brev förankras med Stig. Denna biläggs anteckningarna, se i slutet. - Synpunkter bereds och lämnas över i enlighet arbetsgruppens förslag. - Styrgruppen delges synpunkterna i efterhand och länsrådsgrupp 6 informeras. 4. Regionalt arbete med anledning av FU2015 I underlag till mötet framgick: Frågan behandlades vid RUS arbetsgrupp 4 april, då även NV:s projektledare för FU 2015 deltog. För länsstyrelsernas rapportering av miljökvalitetsmålen är NV:s mening och även RUS arbetsgrupps vid mötet att rapporteringen ska hållas på ungefär samma nivå som en årlig uppföljning. (Anvisningar för nationellt målansvariga som nu är ute för synpunkter är mycket mer omfattande än en årlig uppföljning.) Däremot önskar vi förtydliga vikten av att länen lyfter fram effekter av åtgärdsarbete och nyligen införda styrmedel. Ev. kan extra frågeställningar som nationella myndigheter har behov av också tillkomma. Liksom i årlig uppföljning föreslår arbetsgruppen att RUS gör en sammanfattning med analys för den regionala uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Fokusgrupperna i FU 2015 har nu dragit igång. Länsstyrelserna medverkar genom RUS i samtliga tre grupper. Vi har även fått med länsstyrelsernas näringslivssida i fokusgruppen för näringsliv och försöker få med Forum för hållbart samhällsbyggande i fokusgruppen för hållbar stad. I brevet som NV skrev till länsstyrelserna i december om FU 2015 stod att RUS eventuellt ska göra egna analyser som underlag till FU Vad detta skulle kunna vara, utöver ovan nämnda sammanfattning, togs upp på arbetsgrupens möte 4 april. Ett förslag som arbetsgruppen finner möjligt är att vi gör ett särskilt inspel för vart och ett av de tre fokusområdena. Dessa skulle i så fall tillföra något med fokus på regionalt och lokalt som NV:s samlade arbete inte ger. Vi tror att vi skulle kunna ha dialog 2

3 med Forum för hållbart samhällsbyggande, länsstyrelsernas näringslivschefer och RUS eget konsumtionsprojekt för att få fram dessa bidrag. Styrgruppen informerades även om att lyncmöten kommer att hållas för länen för alla miljökvalitetsmål och för kulturmiljö de två första veckorna i september. Vidare att NV skulle skicka ut information till länen, bland annat om att anvisningarna kommer i slutet av maj. Styrgruppen instämde i arbetsgruppens förslag enligt underlaget. Jonas framförde dock att NV inte tycker RUS ska producera egna texter till avsnitten för de tre fokusområdena, utan att eventuella inspel istället ska integreras i de texter som NV sätter ihop. Styrgruppen hade dock inga invändningar mot att RUS söker dialog med olika delar av länsstyrelsevärlden i arbetet med fokusområdena. Idéer som också togs upp är att ordna lync-möten för länen om respektive fokusområde och att fokusområdena skulle kunna tas upp på Nobelmötet. 5. Generationsmålsprojekten konsumtion och hälsofrämjande processer Projektplaner för de två projekten förelåg till mötet. Projektplanerna diskuterades kort. Styrgruppen hade inga invändningar. Magnus informerade att en kick-off för konsumtionsprojektet för länens miljömåls- och energisamordnare hållits på förmiddagen den 3 april före Miljödepartementets kick-off för FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion samma dag. Vidare att projektplanen för konsumtionsprojektet även behandlats i LEKS styrgrupp. För det hälsofrämjande projektet hade synpunkter inkommit från Folkhälsomyndigheten: Vi lämnar några synpunkter som vi tror kan stärka projektet: Projektet bör producera konkreta förslag på hur konceptet kan användas och goda exempel bör lyftas fram så att slutresultatet är användbart för kommuner och länsstyrelser. Kunskapsunderlaget ska vara evidensbaserat och bygga på den senaste vetenskapen. Tydliggör gärna kopplingen till generationsmålet och miljömålen. På flera ställen i texten framhävs främst hälsofrämjande samt sociala hälsoaspekter. Vi skulle önska att även kopplingen mellan miljö och hälsa förtydligas såsom är beskrivet i generationsmålet, dvs både miljöns hälsofrämjande (förutom social hållbarhet t ex hälsa kopplat till friluftsliv i sin breda bemärkelse) och negativa effekter (förorenad luft och vatten, miljögifter, mm). Den föreslagna handlingsplanen bör inte bara presentera hur hälsofrämjande processer kan introduceras i miljömålsarbetet utan även presentera hur hälsoaspekten, inklusive frågor om miljöns negativa påverkan, kan implementeras och stärka miljömålsarbetet. Det är för oss lite oklart vad som avses med konkreta exempel på åtgärder och metoder för att underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet och vi skulle vilja lägga till behovet av konkreta exempel på projekt som genomförts där kopplingen mellan miljö och hälsa synliggjorts i praktiken. Till sist vad gäller tillsättande av en styrgrupp anser vi att detta kan stärka projektet och göra slutresultatet mer användbart genom att synliggöra perspektiv från olika målgrupper och erfarenheter. Beslut: - Projektplanen för projektet Förstudie gällande regionalt arbete med hållbar konsumtion fastställs och kr av RUS budget 2014 avsätts för projektet. 3

4 - Projektplanen för projektet Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål och hållbar utveckling fastställs och kr av RUS budget 2014 avsätts för projektet. Folkhälsomyndighetens synpunkter ska beaktas i projektet. - Slutliga versioner av projektplanerna för de två projekten biläggs anteckningarna, se i slutet. 6. Vad betyder samverkansmodellen mellan lst och NV för RUS? Denna punkt var väckt av Manuela med anledning av pågående diskussioner mellan NV och länsstyrelserna kring hur vi ska samverka. Hon hade tagit fram några bilder som utgjorde underlag till mötet. En frågeställning är: Finns det övergripande miljömålsfrågor i samarbetet mellan Lst och NV som rör miljömålsarbetet som den nya samverkanskonstellationen skulle kunna adressera. Pågående utveckling av Miljönätverket och MIT kommenterades och kopplingarna till RUS. Manuela betonade behovet att följa upp miljöarbetet inom alla miljörelaterade verksamheter. Hon sa vidare att hon kommer fortsätta fundera över dessa frågor och hålla styrgruppen informerade. Med anledning av att kopplingen till regionala tillväxtarbetet nu särskilt betonas i länsstyrelsernas instruktion för miljömålsuppdraget väcktes frågan om inte RUS styrgrupp borde kompletteras med en representant från länsstyrelsernas näringslivssida. Beslut: - Frågan om att utvidga RUS styrgrupp med länsstyrelserepresentant från näringsvis bereds vidare i samråd med bl.a. länsrådsgrupp Kommande möten Onsdag den 17 september, kl , inledning med gemensam lunch Onsdag den 26 november, kl Båda mötena på Naturvårdsverket (med möjlighet att delta via lync). 4

5 Bilaga anteckningarnas punkt 3: Dnr (Länsstyrelsen Dalarna) Till: Målarbetsgruppen, Strategiska miljömålsgruppen, Naturvårdsverkets samordningsfunktion Fk: Länsrådsgrupp 6, Länsstyrelsernas kontaktpersoner, RUS styrgrupp och arbetsgrupp RUS allmänna synpunkter angående målmanualer till nationellt målansvariga och Naturvårdsverkets samordningsfunktion RUS lämnar dels över synpunkter specifikt för varje miljökvalitetsmål (i separata dokument) och dels här nedan allmänna synpunkter, som behöver beaktas för att målmanualerna ska bli användbara. De nationella målansvariga bör gå igenom punkterna nedan och se till att de ingår i varje målmanual, inte minst målmanualens sammanfattande tabell. RUS arbetsgrupp och de flesta av länsstyrelserna, 20 stycken, har i en andra omgång granskat utkasten till målmanualer. (Tidigare den 4 mars lämnade RUS arbetsgrupp och en handfull länsstyrelser synpunkter.) De allmänna synpunkter som lämnas här har även behandlats i RUS styrgrupp, medan synpunkterna för varje miljökvalitetsmål även i denna omgång har behandlats i RUS arbetsgrupp. I RUS synpunkter har även en del synpunkter från enskilda länsstyrelser som RUS bedömt lämpliga arbetats in. Länsstyrelsernas synpunkter i sin helhet delges målansvariga via Naturvårdsverkets samordningsfunktion. I slutet av detta brev finns en sammanställning över vilka mål länsstyrelserna yttrat sig över. Länens allmänna synpunkter överensstämmer och stödjer de synpunkter som RUS tidigare lämnat. De synpunkter som nu lämnas är i många delar samma som vid förra granskningen med vissa kompletteringar. Länen är fortfarande oroade över att arbetet med målmanualerna inte hunnit längre och är alldeles för spretigt. Målmanualerna följer idag inte samma mall. För att fungera som ett stöd vid bedömning är det viktigt att målmanualerna är enkla och fullständiga, där indikatorer och andra uppföljningsunderlag, mått och nivåer är fastlagda. Det ska tydligt framgå vad av detta som ska följas och följas upp på såväl nationell som regional nivå. Många av länen tar upp att det är positivt att det tas fram målmanualer med syfte att göra uppföljningen enklare samt mer konsekvent, transparent och robust, men att syftet inte nås så som målmanualerna ser ut idag. Målmanualerna är skrivna på sådant sätt att de främst passar dem som är väl insatta i miljömålsarbetet och respektive miljömål. De bör även fungera som vägledning för någon som är ny i systemet. En tydlig inledning behövs därför för den som första gången ska göra en årlig uppföljning. Kulturmiljö Kulturmiljö behöver också arbetas in i flera av manualerna och det underlag som RUS tog fram i december har ännu inte använts. De synpunkter som RUS arbetsgrupp lämnade vid förra omgången (4 mars) har ännu inte arbetats in. En uppdaterad version av tidigare lämnat underlag för kulturmiljö med både allmän del och underlag per miljökvalitetsmål lämnas separat. Struktur För att bli enkla att använda ska målmanualerna ha samma upplägg, samma typ av rubriker och samma ordningsföljd. Det gäller både för text och särskilt för den sammanfattande tabellen. De bör helt enkelt följa samma struktur. De får inte heller bli för omfattande. Miljömålsindikatorer (indikatorer som ska finnas på miljömål.se) och andra uppföljningsunderlag Miljömålsindikatorerna ska i allmänhet vara indikatorer som redovisas på såväl nationell som regional nivå och om möjligt och rimligt även på lokal nivå. I målmanualen ska för varje indikator framgå om: A) Den befintliga indikatorn fungerar i nuvarande skick på regionala nivån och i förekommande fall lokala nivån, är ändamålsenlig och bör kvarstå. B) Den befintliga indikatorn behöver utvecklas för att fungera på regionala nivån och i förekommande fall lokala nivån. 5

6 När det gäller utvecklingsbehov av nya indikatorer ska det finnas med och det ska framgå om: C) Föreslagen ny indikator kan fungera direkt på regionala nivån och i förekommande fall lokala nivån. D) Föreslagen indikator behöver utvecklas för att fungera på regionala nivån och i förekommande fall lokala nivån. Det ska framgå var det saknas indikatorer och eller uppföljningsmått både för nationella och regionala nivån. Kommentera också om det behövs regional uppföljning för alla preciseringar. Tidpunkt när olika data och underlag finns tillgängliga bör om möjligt tydliggöras. Flera län har efterfrågat att det tydligt ska framgå vilka underlag som kan användas regionalt vid höstens uppföljning (2014) och vilka som är under utveckling. Nuvarande indikatorer som nationell myndighet föreslår ska utgå bör motiveras (behöver inte vara i målmanualen). Särskilt uppföljning av åtgärdsarbete Vilka underlag som kan användas för att följa förutsättningarna för att nå målen (åtgärder som genomförs) ska beskrivas och ingå som indikatorer/uppföljningsmått i tabellerna. Det ska framgå om de fungerar både på nationella och regionala nivån. Mått och nivåer Målmanualen ska beskriva vilka mått och nivåer som innebär att miljökvalitetsmålet är nått både på nationell och på regional nivå. Det kan vara en procentsats eller i form av att något ska öka/minska. I målmanualen ska framgå om den nationella nivån kan användas direkt eller bör omarbetas för regional nivå. Ska den vara samma för alla län eller olika? (t ex areal) I de fall omarbetning behöver ske bör med fördel anges vem som kan göra denna omarbetning (nationell myndighet, RUS eller enskild länsstyrelse). Mått och nivåer behöver stämmas av mellan miljökvalitetsmålen så att de är likriktade särskilt för områden som kulturmiljövärden, statusklassning, ekosystemtjänster, friluftsliv, hotade arter. Det är viktigt att mått utformas så att de kan kommuniceras med de som arbetar i miljömålssystemet. Regional anpassning av nationellt mål I de fall vägledning för att göra en regional anpassning av ett nationellt mål (precisering eller etappmål) är aktuellt, bör vägledning ges i målmanualen. Målmyndigheten ska i texter eller tabeller hänvisa till relevant underlag för att den länsstyrelse som vill ska få vägledning för att sätta regionala mål. Det kan vara tydliga hänvisningar till var man hittar aktuella procentsatser, arealer mm. RUS utgångspunkt är att flertalet preciseringar ska följas och följas upp på regional nivå. Därför bör i princip regionala aspekter beskrivas under de flesta. I fall som Begränsad klimatpåverkan där preciseringarna inte fångar den regionala nivån finns behov av annan vägledning för vad länen ska beakta i sina uppföljningstexter. Det är viktigt att skilja på regionala mål och regionala mått och nivåer. Med regionala mål menas en regional anpassning av nationell precisering eller etappmål (enligt RUS tidigare framtagna rekommendationer). Målmanualerna bör därför inte rubricera regional anpassning av mått/nivåer som regionalt mål. Använd framtaget arbetsmaterial! RUS vill också betona vikten av att nationellt målansvariga verkligen tar del av underlag som tagits fram i syfte att tjäna arbetet med målmanualerna: dokumentation från temaseminarier som ordnades 2013, tidigare bristanalys som RUS initierat, utvärdering av tidigare miljömålsprojekt (Harald Arnells), pågående och kommande miljöövervakningsprogram. Fortsatt arbete med målmanualerna Flera län har tagit upp att om de versioner som fastställs i maj ännu inte uppfyller alla de önskemål som länen/rus har är det angeläget att arbetet fortsätter så att eventuella brister kan avhjälpas till nästkommande uppföljning hösten Synpunkter från länen Synpunkter på remissen har lämnats av tjugo län. Vilka län som lämnat målspecifika synpunkter framgår av tabellen nedan. I tabellen har miljökvalitetsmålen har förkortats med BKP=Begränsad klimatpåverkan, FL=Frisk luft osv. 6

7 Län Generella BKP FL BNF GM SO SS IÖ LSV GGK HiB MV LS ERO L SF EGB M ERV D Blekinge x x x x x x x x x x x x x x x x Dalarna x x Gotland x x x x x Gävleborg x x x x Halland x x x x x Jämtland x x x x x x x x x x x x x x Jönköping x x x x x x x x x x x x Kalmar x x x x x x Norrbotten x Skåne x x x x x x x x x x x x x x x Stockholm x Södermanland x Uppsala x x x x Värmland x x x x x x x x x Västerbotten x x x x x x x x x x Västernorrland x x x x x x x Västmanland x x Västra Götaland x x x x x x x x x x Örebro x x Östergötland x x x x x x x RUS genom Stig Hammarsten, ordförande i styrgruppen Magnus Eriksson, verksamhetsledare Emilie Vejlens, arbetsgruppen 7

8 Bilaga anteckningarnas punkt 5: Förstudie gällande regionalt arbete med hållbar konsumtion Förankrad med projektets tilltänkta styrgrupp med Dalarna, Gotland, LEKS och RUS. Fastställd i RUS styrgrupp 10 april 2014 och av LEKS verksamhetsledare (LEKS styrgrupp har behandlat utkast och beslutat att verksamhetsledare beslutar). Bakgrund Genom generarationsmålet 2010 tillkom ett starkare konsumtionsperspektiv (även med internationell koppling) i miljömålssystemet. Konsumtion är en central miljöfråga, som dock inte varit i fokus för länsstyrelsernas arbete (mer i kommunerna). Den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen (FU 2012) visar att strategier behövs för hur vi ska uppnå mer hållbara konsumtionsmönster och den regionala delen av FU 2012 poängterar att frågans vikt motiverar fler insatser av länsstyrelserna. På nationell och internationell nivå har mer arbete kring konsumtion skett på senare tid, ex. avfallsförebyggande strategin, FN:s tioåriga ramverk för hållbara konsumtions- och produktionsmönster m.fl. och delar av detta arbete behöver nu tas om hand och omsättas regionalt och lokalt. I den nyss påbörjade fördjupade utvärderingen av miljömålen, FU 2015, är konsumtion ett av tre fokusområden. Regionalt och på länsstyrelserna finns få som känner sig kallade att hålla ihop frågan. Miljömålsuppdraget och RUS har en särskilt intressant roll. I RUS har under flera år funnits med i diskussionerna om att man borde göra något i frågan. En del län lyfter konsumtionsfrågan i sitt regionala miljömålsarbete och i sina åtgärdsprogram, bland annat Dalarna. Ett annat uppdrag där konsumtionen har stor påverkan och betydelse är energi- och klimatuppdraget. Bland annat i länens arbete med Färdplan 2050 och i pilotlänsuppdraget har konsumtionens klimatpåverkan lyfts fram. Under 2013 har en möjlig projektinsats diskuterats och konkretiseras i RUS. Förslaget har också förankrats med länsstyrelsernas miljömålssamordnare vid det årliga Nobelmötet i december och presenterats för länsrådsgrupp 6 och för Miljönätverket, där länsstyrelsernas chefer inom miljö deltar. Detta har lett till att projektet tagits med i RUS verksamhetsplan för 2014: Identifiera och ge goda exempel på vad man regionalt/lokalt kan göra för insatser för mer hållbar privat och offentlig konsumtion, i anslutning till länsstyrelseuppdrag m.m. Bidra till ökad kunskap och kopplingar till nationellt/internationellt arbete. Dialog med fokusområdet konsumtion i Fördjupad Utvärdering 2015 och Naturvårdsverket. Förslaget har även kommunicerats med LEKS, länsstyrelsernas nationella grupp för energi- och klimatsamordning, för medverkan och medfinansiering då detta bedöms vara ett område där miljömålsoch energiuppdragen både har ansvar och borde kunna samverka. Dessutom har förankring skett och projektinnehåll diskuterats med två länsstyrelser, Dalarna och Gotland, som särskilt är tillfrågade att arbeta med och driva projektet. I Dalarnas åtgärdsprogram för miljömålen ingår en åtgärd som omsätts genom detta projekt. Utöver förankring av projektidén inom länsstyrelsevärlden har dialog skett med Naturvårdsverket, som också är positiva. Ett möte har också hållits med Omställningsrörelsen om projektet. Genom behandling i RUS styrgrupp har även representanter för SKL, Skogsstyrelsen och HaV haft delaktighet. Projektbeskrivning Det föreslagna projektet är en förstudie gällande regionala och lokala aktörers möjligheter att arbeta med konsumtionsfrågan ur ett hållbarhetsperspektiv. Förstudien innefattar framtagande av en sammanställning av pågående och möjliga åtgärds- och insatsarbete på regional och kommunalnivå gällande hållbar konsumtion samt spridning av denna rapport. 8

9 Genom arbetet med förstudien, och i anslutning till detta, påbörjas en samverkan mellan länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna och nationella myndigheter. Syfte Projektets huvudsakliga syfte är att belysa hur man kan arbeta med frågan om offentlig och privat konsumtion på regional och lokal nivå samt identifiera vad regionala aktörer kan göra för att bidra till en ökad hållbar konsumtion, med fokus på vad länsstyrelsernas roll i detta arbete kan och borde vara. Projektet syftar även till att samla kunskap om och ge feedback från pågående nationellt och internationellt arbete utifrån ett regionalt perspektiv, inte minst fokusområdet i FU 2015 och pågående arbete med att implementera FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion i Sverige. Projektet vill verka för en fortsatt samverkan kring det regionala arbetet med hållbar konsumtion. Målgrupp Målgrupp för arbetet är: sakområden på Länsstyrelsen som genom sina uppdrag/styrmedel direkt eller indirekt kan påverka konsumtionen (exempelvis miljömålssamordnare och energi- och klimatsamordnare) motsvarande sakområden (se ovan) inom kommuner andra berörda offentliga aktörer. Resultatet i förstudien kommer även att vara av intresse för vissa för nationella myndigheter. Projektmål Förstudiens huvudsakliga målsättning är att ta fram en rapport som ger praktisk och användbar vägledning i det fortsatta arbetet med hållbar konsumtion för målgruppen. Detta sker främst genom erfarenhetsutbyte och insamling av goda exempel från samtliga län och via nationell nivå samt genom dialog med berörda verksamheter i utvalda län. Resultatet förväntas sprida kunskap om hur länsstyrelserna och kommunerna kan stödja, initiera och aktivt arbeta för en utveckling mot en mer hållbar konsumtion samt belysa hur detta kan mäta och utvärderas för att hitta gemensamma synsätt. Förstudien innefattar: En kort omvärldsanalys innehållande bland annat internationella och nationella mål och strategier, tidigare arbeten, samt pågående och inspirerande projekt, den regionala och lokala nivåns roll samt hur länsstyrelserna kan kommunicera konsumtionsfrågan. En analys av vilka regionala verktyg och styrmedel som finns för att styra mot hållbara konsumtionsmönster. En sammanställning av pågående och möjliga åtgärds- och insatsarbete på regional och kommunalnivå samt identifiering av vad länsstyrelserna och kommunerna har för verktyg och styrmedel för att bidra till att påverka samhället mot en mer hållbar konsumtion. En sammanställning av befintliga verktyg och beräkningsmodeller för att belysa och beräkna konsumtionens miljö- och klimatpåverkan, samt en redogörelse för vilka möjligheter det finns till uppföljning av målen med dessa (exempelvis REAP). Identifiering av idéer och uppslag om fortsatta länsstyrelsegemensamma insatser. Spridning av förstudiens resultat, främst genom referensgruppsmöten och befintliga fora. Effektmål Nätverk och kontakytor för dialog och erfarenhetsutbyte: Inom ramen för förstudien och anslutande arbete kommer att antal träffar för dialog och erfarenhetsut- 9

10 byte anordnas. Deltagare kommer främst vara miljömåls- och energisamordnare på länsstyrelserna och liknande tjänster i kommunerna. En önskad effekt är ökad samverkan mellan RUS, LEKS och andra deltagare gällande konsumtionsfrågan. Gemensam syn och förbättrad samverkan: En effekt av projektet väntas bli en ökad samsyn och förbättrad samverkan mellan länsstyrelserna och nationella myndigheterna kring hur regionala och lokala aktörer kan arbeta med insatser gällande hållbar konsumtion. Ökad kunskap: Projektet förväntas bidra till ökad kunskap om hållbar konsumtion på regional och lokal nivå samt leda till fler insatser, bland annat initierat av länsstyrelserna. Resultatet kommer även att redovisas på befintliga fora. Bidra till kontakt med pågående arbete nationellt: Parallellt med projektet pågår FU 2015 där konsumtion är ett fokusområde. Dessutom pågår arbete med att implementering av FN:s tio åriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion i Sverige. Andra aktiviteter hos nationella myndigheter är genomförande av avfallsförebyggande programmet, etablering av nationell konsumentrådgivning och ett forskningsprogram hos Naturvårdsverket. Projektet och anslutande insatser från RUS ska bidra till att länsstyrelserna bidrar till, drar nytta av och kommunicerar med detta arbete hos nationella myndigheter. I samband med Naturvårdsverkets och Miljödepartementets kick-off för den det tioåriga ramverket eftermiddagen den 3 april 2014, ordnas ett förmiddagsmöte för intresserade miljömåls- och energisamordnare i länen där projektet kan diskuteras. Arbetsplan Övergripande arbetsplan innehåller följande steg: 1. Projektorganisation formas. 2. En mer detaljerad tids- och arbetsplan tas fram inledningsvis där projektet avgränsas tydligare och där arbetsuppgifter och aktiviteter fördelas. 3. Aktiviteter utförs, samverkan med nätverk, dialog och erfarenhetsutbyte. Kontakt med pågående nationellt arbete sker löpande. Goda exempel från samtliga län och från det nationella och internationella arbetet samlas in. Dialog sker också med företrädare för ett antal beröra verksamheter (ex. handel, bygg, upphandling, besöksnäring, livsmedelsproduktion, landsbygd, serviceprogram, avfallsförebyggande arbete, kommuner, folkbildning) i framför allt de två projektlänen för att få inspel. 4. Sammanställning och produktion av skriftligt material sker. Publiceras och redovisas utefter lämplighet och behov. 5. Projektet avrapporteras och utvärderas. Detaljerad arbetsplan tas fram av projektledningen. Projekttid Projektet påbörjas under mars sedan projektplanen godkänts i RUS, LEKS och styrgruppen. Projektet pågår fram till avrapporteringen av FU 2015 vid halvårsskiftet 2015, så att resultatet av FU 2015 kan användas. Huvuddelen av projektets insatser och projektlänens arbetsinsatser sker dock under Ansvarigt chefsnätverk eller handläggarnätverk Av länsstyrelsernas nätverk är det RUS och miljömålssamordnarnätverket samt LEKS och energisamordnarnätverket som närmast berörs av projektet. Miljönätverket med ansvariga chefer inom området miljö och länsrådsgrupp 6 för miljö kommer också hållas informerade. Arbetet och olika frågor av betydelse förankras övergripande med styrgrupperna för RUS och LEKS samt länsrådsgrupp 6. Projektorganisation och projektledare En styrgrupp för projektet formas med en representant vardera från RUS (Magnus Eriksson), LEKS (Stefan Lundvall), Länsstyrelsen Dalarna (Per-Erik Sandberg) och Länsstyrelsen Gotland (Karin Fager). 10

11 Projektledning är personal vid Länsstyrelsen Dalarna Veronica Moraeus, Maria Saxe, och Gotland Emilie Vejens. Dessa arbetar huvudsakligen med framtagandet av förstudien. Veronica är projektledare för denna del. Emilie utgör även resurs för de aktiviteter som avser att skapa fora för dialog och erfarenhetsutbyte och att bidra till kontakt med pågående arbete nationellt. Därutöver sker arbete av personer i RUS arbetsgrupp. En referensgrupp formas med intresserade miljömåls/energisamordnare på olika länsstyrelser samt eventuellt andra aktörer såsom Skogsstyrelsen, kommunala företrädare m.fl. Dialog sker löpande med Naturvårdsverket, SKL och andra myndigheter inte minst genom RUS medverkan i nationell arbetsgrupp för fokusområdet i FU 2015 och i nationell referensgrupp för FN:s tioåriga ramverk. Budget Projektets kostnader utgörs huvudsakligen av arbetsinsatser av projektledningen vid Länsstyrelsen Dalarna och Gotland. Dalarna står för halva sin kostnad i tid. Därutöver kommer personer i RUS att lägga tid i projektet som finansieras via RUS ordinarie lönebudget. Medverkan i styr- och referensgrupp står varje medverkande organisation för själv. Budgeten avser året Om ytterligare arbetsinsatser som kostar ytterligare medel behövs 2015 fattas nya beslut senare. Här sammanfattas kostnaderna (timkostnad inkl. OH beräknad på 450 kr/timme): Personal Länsstyrelsen Dalarna: Ca 500 timmar, motsvarande ca kr, varav hälften ca kr i egeninsats enligt ök och hälften ca kr finansiering via RUS/LEKS. Personal Länsstyrelsen Gotland: Ca 220 timmar, motsvarande ca kr via RUS/LEKS, motsvarande 25 % ett halvår. Konsultjänster, arrangemang, material och övrigt: ca kr, via RUS/LEKS. Övrigt extra timmar till Dalarna eller Gotland, ca 30 timmar: kr, via RUS/LEKS. Totala kostander (exkl. projektlänens egeninsatser): kr, varav kr från LEKS och kr från RUS. Spridning av resultat Resultat sprids muntligt vid möten/konferenser, skriftligt via förstudien och webbplats. Uppföljning Då projektet avslutas under 2015 sker en uppföljning och utvärdering. Formerna för denna bestäms senare. 11

12 Projekt: Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål och hållbar utveckling Fastställd i RUS styrgrupp 10 april Förankrad med de som ska arbeta i projektet och lägga ner egna resurser: Länsstyrelserna i Västerbotten och Dalarna, Landstinget Dalarna m.fl. Bakgrund Länsstyrelserna ska verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag på regional och lokal nivå. Generationsmålets strecksats om hälsa lyder: Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Strecksatsen uppmärksammar behovet av att tydliggöra sambanden mellan miljömål och folkhälsa både i lokala och regionala insatser. Det hälsofrämjande perspektivet är centralt i modern folkhälsopolitik som i sin tur är en viktig del i den sociala dimensionen för hållbar utveckling. De nationella miljökvalitetsmålen belyser den miljömässiga dimensionen. Generationsmålets strecksats ovan öppnar upp för att man i högre grad än idag tar fasta på de synergieffekter som kan ses när man närmare betraktar de samband som finns mellan miljömål, sociala mål och andra samhällsmål. Man kan härigenom, utöver intressanta synergieffekter och bättre hantering av målkonflikter, förvänta sig ett både bredare och djupare intresse i arbetet att nå uppsatta miljömål och folkhälsomål. En ökad förståelse för sambanden mellan folkhälsomål och miljömål underlättar samverkan inte bara mellan olika aktörer såsom länsstyrelse, landsting/region och kommun utan även inom myndigheterna mellan olika förvaltningar. Det är särskilt angeläget på kommunal nivå där de viktigaste insatserna i såväl social som fysisk samhällsplanering sker idag. I Dalarna har landstingsläkaren Johan Hallberg utvecklat konceptet Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling som visar synergier mellan miljömål och folkhälsomål och ger en praktisk utgångspunkt för att tillämpa dem. Modellen tydliggör hur hälsofrämjande processer stödjer hållbar utveckling såväl ekologiskt, socialt och ekonomiskt och är framtagen i samarbete med Socialstyrelsen i anslutning till deras miljömålsuppdrag. Johan Hallberg har även deltagit på miljömålsdagarna. Konceptet är introducerat i Dalarnas miljömålsarbete och används även av Landstinget Dalarna i deras folkhälsoarbete särskilt i samarbetet med länets kommuner. Även andra län och kommuner utanför Dalarna har visat intresse för hälsofrämjande processer som ett stöd för miljömål och hållbar utveckling i stort. I september 2013 deltog Johan Hallberg på Västerbottens regionala miljömålsdag vilket väckte intresse för ett fortsatt arbete bland deltagarna. Att koppla den sociala dimensionen och miljö/miljömål är något som nu sker mer och mer, bl.a. i Skåne. Även SKL intresserar sig för området. Efter att ha drivit projektet Samling för social hållbarhet i vilket man även belyser samband mellan hälsofrämjande processer och miljö inviger SKL nu Mötesplats för social hållbarhet genom vilken man avser att stödja lokala och regionala processer för social hållbarhet, i vilka ett tydliggörande av kopplingar till miljömål kan vara av värde. Sedan hösten 2013 har en möjlig projektinsats börjat diskuterats och konkretiseras i RUS och i dialog med Landstinget Dalarna samt de två tänkta projektlänen Dalarna och Västerbotten. Förslaget har förankrats med länsstyrelsernas miljömålssamordnare vid det årliga Nobelmötet i december och presenterats för länsrådsgrupp 6 och för Miljönätverket, där länsstyrelsernas chefer inom miljö deltar. Detta har lett till att projektet tagits med i RUS verksamhetsplan för 2014: Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål: Ett samarbete med Landstinget Dalarna (som medfinansierar) och Folkhälsomyndigheten. I del 1 revideras och anpassas tidigare framtaget underlagsmaterial som beskriver hälsofrämjande processer som drivkraft i miljöarbetet (och för social hållbarhet) till aktuellt kunskapsläge och nya miljömålssystemet. I del 2 produceras en handledning för verksamheter inom länsstyrelse, kommun och andra regionala myndigheter om presenterar hur hälsofrämjande processer kan introduceras i miljömålsarbetet och bredda basen av aktörer i detta arbete. Dessutom har förankring skett och projektinnehåll diskuterats med Landstinget Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna och Länsstyrelsen Västerbotten. Utöver förankring av projektidén inom länsstyrelsevärlden har dialog skett med Folkhälsomyndigheten, som också är positiva till att medverka. Liksom flera andra parter. Genom behandling i RUS styrgrupp har även representanter för länsstyrelsernas chefer för kulturmiljövård och samhällsbyggande, Naturvårdsverket, SKL, Skogsstyrelsen och HaV haft delaktighet. 12

13 Syfte Projektet syftar till att presentera hur hälsofrämjande processer kan ses som en betydelsefull grund i arbetet för miljömål/miljö i synnerhet och hållbar utveckling i allmänhet. Projektet förväntas kunna bidra till ökad dialog och samarbete mellan olika sektorer och förvaltningar och ett ökat intresse att verka för miljömål, folkhälsomål och andra aspekter av de olika dimensionerna inom hållbar utveckling. Ett viktigt resultat av projektet blir en skriftlig handledning för hur länsstyrelser samt andra regionala och lokala aktörer kan arbeta med att introducera det hälsofrämjande perspektivet i arbetet för miljömålen i synnerhet och hållbar utveckling i allmänhet. Handledningen tar fram såväl konkreta åtgärder som metoder för att underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet i detta arbete. Projektet ska också bidra till muntlig kunskapsförmedling, erfarenhetsutbyte och spridning av godaexempel mellan länen. Projektet kommer att ha en kontaktyta gentemot pågående nationellt och internationellt arbete inom området. Projektet ger dessutom nationella myndigheter, särskilt Folkhälsomyndigheten, en regional kontaktyta till nytta för deras arbete. Målgrupp för arbetet är länsstyrelserna, men även landsting, kommuner och nationella myndigheter. Målgruppen är hela myndigheten/organisationen och dess verktyg. Särskilt viktig målgrupp är länsstyrelsernas miljömålssamordnare och regionala folkhälsoplanerare. Projektmål och effektmål Projektet avser dels sammanställning och produktion av skriftligt material som ger kunskap och vägledning, dels att stimulera till dialog inom projektets ämne. Effekten av projektet väntas på sikt bli ökad kunskap om hälsofrämjande processer som stöd för miljömål i synnerhet och hållbar utveckling i allmänhet på regional och lokal nivå samt fler insatser och ökad samverkan kring detta i länen, bland annat initierat av länsstyrelserna. Sambanden mellan den sociala och miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling förväntas stärkas. Förväntade förvaltningseffekter är ökad kännedom om synergieffekter mellan hälsofrämjande/sociala dimensionen och miljömål/hållbar utveckling hos respektive länsstyrelse och andra medverkande myndigheter/organisationer och en integrering av denna kunskap i ordinarie verksamhet samt verktyg/styrmedel. En annan effekt av projektet väntas bli bättre samverkan mellan länsstyrelse, landsting och region samt mellan den nationella, regionala och lokala nivån inom detta område. Tre mål identifieras: 1. Skriftligt material som ska ge kunskap och vägledning i det fortsatta arbetet Inom projektet produceras ett skriftligt material för vägledning för målgruppen, materialet ska även läggas upp på webben. Materialet behandlar och omfattar två delar: Del 1 är en kunskapssammanställning som dels behandlar hälsofrämjande processer och hur dessa stöder arbetet för hållbar utveckling i allmänhet och miljömål i synnerhet och dels det hälsofrämjande perspektivets potential att underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet i detta arbete. Konceptet Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling presenteras. Johan Hallberg har redan 2010 färdigställt ett omfattande underlagsmaterial som tjänar som utgångspunkt för arbetet. Del 2 är en handledning för länsstyrelse, kommun och andra regionala organisationer kring hur hälsofrämjande processer kan användas som drivkraft i miljöarbetet och därtill bredda basen av aktörer i detta arbete då sambanden mellan de sociala och ekologiska dimensionerna i arbetet för hållbar utveckling tydliggörs. Ett antal områden/verksamheter identifieras där detta är tillämpbart och för några av de viktigaste beskrivs möjligheterna med projektets perspektiv mer utförligt. En utgångspunkt kan vara Dalarnas åtgärdsprogram (Länsstyrelsen Dalarnas rapport 2013:12) där redan ett antal områden identifierats. Exempel på områden är linjeverksamheter som samhällsplanering, natur/kulturmiljövård och näringslivsutveckling, men även hur frågorna speglas i kommunikation med kommunal/regional politisk nivå, i landstingens arbete, i folkhälsostrategierna, i regionala miljömålsprogram och i dialogen mellan länsstyrelse och landsting och region. Utvalda områden studeras sedan och dialog sker med företrädare för områdena och samverkansgrupper och andra forum som finns. De bidrar 13

14 med inspel och synpunkter. Projektledaren medverkar i dessa sammanhang. Ett antal områden studeras i Dalarna och ett antal i Västerbotten. Därutöver kan också områden i andra län studeras, företrädesvis län som ingår i projektgruppen. Länsstyrelsen Dalarnas och Västerbottens kontaktpersoner och andra i projektgruppen underlättar kontakter och dialog. 2. Dialog och erfarenhetsutbyte I projektet ordnas möten och fora för dialog och erfarenhetsutbyte, framför allt för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Befintliga fora såsom Miljömålsdagar, Nobelmötet används, men beredskap ska också finnas för särskilda möten och seminarier inom ramen för projektet. Hur dialogen ska ske identifieras då projektet påbörjats. 3. Bidra till kontakt med pågående arbete nationellt Projektets huvudsakliga målgrupper är regionala och lokala myndigheter och den huvudsakliga inriktningen gäller således att finna former för att underlätta kommunikationen inom och mellan dessa aktörer. Därtill är det rimligt att förvänta sig att projektet bidrar till nya kontaktvägar mellan regionala/lokala aktörer och nationella aktörer. Med nya verktyg som kopplar samman skilda områden i arbetet för hållbar utveckling blir pågående nationella processer kring mål som social hållbarhet, folkhälsomål, miljömål och andra utvecklingsmål intressanta att samordna lokalt, regionalt och nationellt. I projektet är det därför naturligt att kontakt tas med t.ex. SKL i deras arbete med Mötesplats social hållbarhet, Folkhälsomyndighetens i deras arbete med de nationella folkhälsomålen samt bland miljömålsmyndigheterna kanske främst Naturvårdsverket och Boverket. Även internationella processer som verkar för hållbar utveckling där projektets perspektiv kan vara av intresse kan bli föremål för konsultation eller åtminstone refererade i projektet. Det handlar t.ex. om WHO:s arbete kring att minska skillnader i hälsa och sprida kunskap om sociala bestämningsfaktorer för hälsa, FN:s nya globala hållbarhetsmål Post-2015 och EU:s tillväxtstrategi Europa Aktiviteter Följande projektaktiviteter planeras att genomföras: 1. Projektorganisation med projektgrupp och projektledare formas och arbetar. (maj 2014, löpande under projektet) 2. En mer detaljerad tids- och arbetsplan tas fram inledningsvis där projektet avgränsas tydligare och där arbetsuppgifter för Dalarna, Västerbotten och andra fördelas. (våren 2014) 3. Sammanställning och produktion av skriftligt material del 1. (våren 2014 hösten 2014) 4. Sammanställning och produktion av skriftligt material del 2, inklusive medverkan/dialog med olika fora/verksamheter. (främst hösten/vintern 2014) 5. Dialog och erfarenhetsutbyte med alla länsstyrelser. (löpande under projektet) 6. Kontakt med pågående nationellt arbete. (löpande under projektet) 7. Publicering av rapport (del 1 och 2) och seminarium. (våren 2015) 8. Projektet avrapporteras och utvärderas. (våren 2015) Projekttid Projektet pågår 1 maj 2014 till 1 maj Det kan påbörjas sedan projektplanen fastställts i RUS styrgrupp, hos Landstinget Dalarna och Västerbotten samt Länsstyrelsen Dalarna och Västerbotten. Ansvarigt chefsnätverk eller handläggarnätverk Av länsstyrelsernas nätverk är det RUS och miljömålssamordnarnätverket som närmast berörs av projektet. Miljönätverket med ansvariga chefer inom området miljö och länsrådsgrupp 6 för miljö kommer också hållas informerade, liksom länsstyrelsernas chefsnätverk för social hållbarhet. Förankring sker med RUS styrgrupp. Projektorganisation och projektledare Ingen särskild styrgrupp tillsätts för projektet. Övergripande frågor förankras med styrgruppen för RUS och projektgruppens övriga medverkande organisationer på lämpligt sätt. En projektgrupp och en referensgrupp, alternativt endast en projektgrupp, formas inledningsvis. Här ingår: Projektledaren som också representerar Landstinget Dalarna Projektets kontaktperson på Länsstyrelsen Dalarna och Länsstyrelsen Västerbotten som också ingår i projektledningen RUS arbetsgrupp Landstinget Västerbotten och Region Västerbotten 14

15 Ytterligare några personer från andra intresserade länsstyrelser samt eventuellt landsting eller region (förfrågan går ut efter projektstart) Några kommunrepresentanter från företrädesvis Dalarna och Västerbotten (däribland Umeå) Folkhälsomyndigheten Länsstyrelsernas chefsnätverk för social hållbarhet (inbjuds) Projektgruppen träffas någon gång per månad eller varannan månad, företrädesvis via lync/telefon. Om dessutom en referensgrupp bildas träffas den mer sällan. Länsstyrelsen Dalarna och/eller Västerbotten sammankallar gruppen/grupperna. Gruppen/grupperna formas efter projektplanen fastställts. En gång per termin under projekttiden inbjuds alla länsstyrelser till lync-möte om projektet. Då projektets slutresultat presenteras vid arrangemang som andra arrangerar eller genom ett eget arrangemang inbjuds brett aktörer från lokal, regional och nationell nivå. Under projekttiden sker också kontakt med fler nationella myndigheter såsom Boverket och Naturvårdsverket. Vidare sker kontakt med länsstyrelsernas chefsnätverk för social hållbarhet (ordförande i Östergötland). Representant därifrån erbjuds medverka i projektgruppen. Budget Totala kostander för RUS av 2014 års budget är kr. Projektets kostnader utgörs huvudsakligen av kostnad för projektledaren Johan Hallbergs anställning på 45 procent under ett år. Landstinget Dalarna finansierar 20 procent av denna anställning samt projektledarens resor. RUS finanserar 25 procent av anställningen. Kostnaden för RUS blir kr, varav kr tas av RUS budget 2014 och kr av RUS budget I projektets kostnader ingår också kostnader för arbetsinsatser (i tid och ev. resor) hos Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Västerbotten, RUS samt arbetstid hos övriga medverkande i projektgruppen. Dessa kostnader finansierar i princip var och en själva. Tid som de två länsstyrelserna, RUS och övriga medverkande lägger ner i projektet klargörs vid projektets början. RUS avsätter i 2014 års budget dock kr för ev. behov som uppkommer. Kostnader för layout och ev. tryckning av projektets skriftliga material samt seminarium 2015 finansieras separat och beslut om detta fattas senare. Beskriv hur ni tänker sprida resultaten Resultat sprids muntligt vid möten/seminarium, skriftligt via rapport och webbplats. Uppföljning Då projektet avslutas under 2015 sker en uppföljning och utvärdering. Formerna för denna bestäms senare. Projektets kontakter med pågående nationella arbeten ger möjlighet till spridning och fortsatt utveckling av konceptet för verksamheter som inte täcks av den handledning som nu tas fram, det kan gälla t.ex. hälso- och sjukvård samt utbildningssystem. 15

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS Fastställd av RUS styrgrupp 2017-01-19 och förankrad med kontaktlänsråd för miljömålen i länsrådsgrupp 6 för miljö. Ersätter motsvarande dokument från 2011-01-12. Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Läs mer

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 21 november 2013

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 21 november 2013 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 21 november 2013 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare),

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 4 april 2014

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 4 april 2014 RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 4 april 2014 Naturvårdsverket, Kosterhavet Närvarande: Emilie Vejlens, Coco Dedering, Monika Puch, Marie Vallin, Birgit Nielsen, Eva Mikaelsson, Anna-Lena Lövkvist

Läs mer

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet PROCESSBESKRIVNING 1(7) Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet (MMR) 1. Sammanfattning Syftet med detta dokument är att tydliggöra vad som ska gälla för länsstyrelsernas medverkan

Läs mer

Verksamhetsplan Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning

Verksamhetsplan Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning Verksamhetsplan 2015 Slutligt fastställd av RUS styrgrupp 2015-01-29 och behandlad i länsrådsgrupp 6 för miljö genom Robert Andrén. Verksamhetsplanen biläggs ansökan till Naturvårdsverket för RUS verksamhet

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen: Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning

Verksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen: Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning Verksamhetsplan 2016 Slutligt fastställd av RUS styrgrupp (behandlad vid möte 2016-02-02 och slutligt fastställd per capsulam) och behandlad i länsrådsgrupp 6 för miljö genom Veronica Lauritzsen. Verksamhetsplanen

Läs mer

Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2017

Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2017 1 (5) Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet Regeringen fattade i december 2014 (M2015/213/Mm) beslut om att inrätta ett Miljömålsråd för att stärka berörda myndigheters roll i genomförandet

Läs mer

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 24 januari 2013

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 24 januari 2013 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 24 januari 2013 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Kerstin Blom Bokliden (SKL),

Läs mer

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS Regional årlig uppföljning av miljömålen 2018 Källa: Anvisningar från RUS 2018-06-04 Dagordning 1. Välkomna, inspelning 2. Presentation av deltagare från RUS och Naturvårdsverket 3. Genomgång av anvisningarna

Läs mer

Workshop om projektet hälsofrämjande processer som drivkraft för miljömål och hållbar utveckling, den 18 nov på Naturvårdsverket

Workshop om projektet hälsofrämjande processer som drivkraft för miljömål och hållbar utveckling, den 18 nov på Naturvårdsverket 2015-12-30 Anteckningar från Dnr: 501-10174-2015 (Länsstyrelsen Dalarna) Workshop om projektet hälsofrämjande processer som drivkraft för miljömål och hållbar utveckling, den 18 nov. 2015 på Naturvårdsverket

Läs mer

Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen

Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen 2018-06-04 1(6) Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen 1. Övergripande Syfte Den årliga uppföljningen av miljömålen på nationell nivå syftar till att förse regering och riksdag med underlag

Läs mer

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 13 oktober 2017

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 13 oktober 2017 RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 13 oktober 2017 Skype-möte Närvarande: Anna-Lena Lövkvist Andersen (första timmen) Carl-Johan (Calle) Sanglert Marie Vallin Magnus Eriksson (anteckningar) Monika

Läs mer

Miljömålsdagarna maj På gång i RUS Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS, Länsstyrelsen Dalarna.

Miljömålsdagarna maj På gång i RUS Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS, Länsstyrelsen Dalarna. Miljömålsdagarna maj 2011 På gång i RUS 2011 Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS, Länsstyrelsen Dalarna www.rus.lst.se RUS roll och uppgifter Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet Länsstyrelsegemensamma

Läs mer

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 29 januari 2015

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 29 januari 2015 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 29 januari 2015 Plats: Deltagare: Förhinder: Naturvårdsverket, Stockholm Stig Hammarsten ordf (X, miljönätverket), Manuela Notter (NV, delar av mötet), Magnus Eriksson

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Årlig uppföljning av nationella miljökvalitetsmål, generationsmålet och etappmålen 2019

Årlig uppföljning av nationella miljökvalitetsmål, generationsmålet och etappmålen 2019 SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y ANVISNINGAR OCH SKRIVMALL 2018-10-31 Nr NV-07769-18 Årlig uppföljning av nationella miljökvalitetsmål, generationsmålet och etappmålen 2019

Läs mer

Verksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen

Verksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen Verksamhetsplan 2017 Slutligt fastställd av RUS styrgrupp 2017-01-19 och godkänd i länsrådsgrupp 6 för miljö genom kontaktlänsråd för miljömålen Veronica Lauritzsen. Verksamhetsplanen biläggs ansökan till

Läs mer

9. Nytt från RUS Bör gå ut nästa vecka om hälsofrämjande mötet, anteckningar, samhällsekonomiska plattformen, labb hållbara livsstilar m.m.

9. Nytt från RUS Bör gå ut nästa vecka om hälsofrämjande mötet, anteckningar, samhällsekonomiska plattformen, labb hållbara livsstilar m.m. RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 24 september 2015 Lync-möte, kl. 13-15. Närvarande: Magnus Eriksson (anteckningar), Emilie Vejlens, Carl-Johan Sanglert, Marie Vallin, Jens Mattsson, Monika Puch,

Läs mer

Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION

Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION 2018-05-14 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd.

Läs mer

Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet

Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet LEKS nätverksträff 26 mars 2014 Per-Erik Sandberg Miljönätverket Länsstyrelsens roll Länsstyrelseinstruktion Energi- och klimatpropositionen 2009 Regleringsbrev

Läs mer

Deltagare tvärsektoriellt möte om miljömålen 21 oktober 2015, efter organisation och uppdrag

Deltagare tvärsektoriellt möte om miljömålen 21 oktober 2015, efter organisation och uppdrag Deltagare tvärsektoriellt möte om miljömålen 21 oktober 2015, efter organisation och uppdrag Namn Organisation Uppdrag resp. län och gemensamma nätverk (med reservation för att allt inte är helt rätt formulerat)

Läs mer

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Titel: Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö-miljömål Beställare: RUS Länsstyrelserna

Läs mer

Projektplan för Enklare samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?)

Projektplan för Enklare samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?) Projektplan för Enklare samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken Uppdrag 2019-01-10 Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram

Läs mer

Vägledning med rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med regionala miljömål och åtgärdsprogram för miljömålen

Vägledning med rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med regionala miljömål och åtgärdsprogram för miljömålen Vägledning med rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med regionala miljömål och åtgärdsprogram för miljömålen Dokumentet har utarbetats under en längre tid i dialog med länsstyrelsernas miljömålssamordnare

Läs mer

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 19 mars 2013

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 19 mars 2013 RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 19 mars 2013 Plats: Naturvårdsverket, Tyresta, kl. 10-16 Närvarande: Jimmy Lundblad, Magnus Eriksson (anteckningar), Anna-Lena Lövkvist Andersen, Jens Mattsson,

Läs mer

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 1(5) Miljödepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Gunilla.Blomquist@regeringskansliet.se Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 (Er beteckning: M2019/00661/S)

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå

Årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå SWE DI SH E NV IR ON ME N TA L P R OTE C TI ON A GE NC Y ANVISNINGAR 2017-06-22 NV-03948-17 Årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå Syfte Den årliga uppföljningen av miljömålen på nationell nivå

Läs mer

Verksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen. Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning

Verksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen. Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning Verksamhetsplan 2018 Dnr 501-6488-2017 (Länsstyrelsen Dalarna) Slutligt fastställd av RUS styrgrupp 2018-01-31 och godkänd i länsrådsgrupp 6 för miljö genom kontaktlänsråd för miljömålen. Dialog har även

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Projektplan för Tillsynsutbildning i ny tappning. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?)

Projektplan för Tillsynsutbildning i ny tappning. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?) Projektplan för Tillsynsutbildning i ny tappning Uppdrag -01-10 Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd.

Läs mer

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 2 december 2015

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 2 december 2015 RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 2 december 2015 Lync Närvarande: Anna-Lena Lövkvist Andersen Emilie Vejlens Jens Mattsson Monika Puch Magnus Eriksson (anteckningar) Eva Mikaelsson Birgit Nielsen

Läs mer

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 2 februari 2016

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 2 februari 2016 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 2 februari 2016 Plats: Naturvårdsverket i Stockholm samt online. Deltagare: På plats: Märet Engström, Länsstyrelsen Värmland, Miljönätverket, ordf. RUS Anna Otmalm

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Mötespunkt 7. Årlig uppföljning förslag till förändringar och fortsatt process (diskussion)

Mötespunkt 7. Årlig uppföljning förslag till förändringar och fortsatt process (diskussion) Underlag RUS styrgrupp 2018-01-31 Mötespunkt 7. Årlig uppföljning förslag till förändringar och fortsatt process (diskussion) Läget 2018-01-31: 1. Vid RUS styrgrupp 2017-12-01 fanns förslag som arbetsgruppen

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet Datum Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet (dnr ) Länsstyrelsen i Jönköpings län yttrar sig över Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Agenda 2030 och Sverige: Världens

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 3 maj 2017

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 3 maj 2017 RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 3 maj 2017 Fysiskt möte på Länsstyrelsen i Stockholm kl. 12-18 samt kl. 9.00-9.45 den 4 maj. Anna-Lena Lövkvist Andersen, Länsstyrelsen Stockholm Birgit Nielsen,

Läs mer

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens

Läs mer

Projektplan för Behovsutredning del 2, godkänd av styrgruppen

Projektplan för Behovsutredning del 2, godkänd av styrgruppen Projektplan för Behovsutredning del 2, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram

Läs mer

RUS förslag prioriterade projektidéer miljömål sökbara för 2013

RUS förslag prioriterade projektidéer miljömål sökbara för 2013 Till: Lena Nerkegård, Naturvårdsverket 2012-10-15 Fk: RUS styrgrupp Dnr 501-5961-2012 RUS förslag prioriterade projektidéer miljömål sökbara för 2013 Detta förslag fastställt av RUS ordförande 2012-10-15

Läs mer

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen PM 1 (7) 2016-01-27 Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen Gemensamma utgångspunkter Arbetet med bildande av regionkommuner i Sverige pågår. Vid ingången av 2015 bildades sex nya. Ytterligare

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

VÄSTERBOTTENS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

VÄSTERBOTTENS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING VÄSTERBOTTENS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena

Läs mer

Projektplan för Stärkt grön tillsyn

Projektplan för Stärkt grön tillsyn uppdaterad 2016-08-25 Projektplan för Stärkt grön tillsyn Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Utvecklingsprojekt inom energi- och klimatområdet

Utvecklingsprojekt inom energi- och klimatområdet Utvecklingsprojekt inom energi- och klimatområdet Samverkan med nationella myndigheter LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning Utbildningar i energieffektivisering Att med gemensamma utbildningar

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet 2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverkets ( f.d. Miljövårdsdirektörerna) tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan

Läs mer

ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål i FU19

ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål i FU19 1(12) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY ANVISNINGAR OCH METODSTÖD 2017-10-16 Ärendenr: NV-07047-17 ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Regional årlig uppföljning 2016, Grundvatten av god kvalitét, lyncmöte 8 sept

Regional årlig uppföljning 2016, Grundvatten av god kvalitét, lyncmöte 8 sept Regional årlig uppföljning 2016, Grundvatten av god kvalitét, lyncmöte 8 sept Deltagare o kontaktpersoner(de inom parentes deltog ej) SGU SGU RUS/Gotland Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland

Läs mer

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd och mikrobiologi utvecklas

Läs mer

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 11 september 2013

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 11 september 2013 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 11 september 2013 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Bo Hultgren (Skogsstyrelsen),

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Nyheter inom Miljömålssystemet

Nyheter inom Miljömålssystemet Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som

Läs mer

Projektplan för Checklistor i NikITa Uppdrag

Projektplan för Checklistor i NikITa Uppdrag 2018-11-09 Projektplan för Checklistor i NikITa Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige. Inför 2018 års verksamhetsplanering kom ett förslag från Camilla

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 11 september 2012

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 11 september 2012 RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 11 september 2012 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Elisabet Weber (M, länsarkitekterna),

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 8 november 2012

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 8 november 2012 RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 8 november 2012 Plats: Naturvårdsverket, Muddus, kl. 10-16 Närvarande: Coco Dedering, Magnus Eriksson (anteckningar), Stig Hammarsten, Fredrik Holm (telefon punkt

Läs mer

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken 1(5) Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Sammanställning av remissvar Totalt inkom 27 svar på remissen. Inga synpunkter Länsstyrelsen

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 3 och 8 maj 2013

RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 3 och 8 maj 2013 RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 3 och 8 maj 2013 Lyncmöten 3 maj kl. 9-11, 8 maj kl. 13-14 3 maj Närvarande: Magnus Eriksson (ant), Anna-Lena Lövkvist Andersen, Monika Puch, Stig Hammarsten,

Läs mer

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35 ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Handläggare Elisabet Rundqvist Datum Dnr Dnr

Handläggare Elisabet Rundqvist Datum Dnr Dnr Handläggare Elisabet Rundqvist Datum 2016-11-11 Dnr Dnr 6.7 2016-48 Hur Kvalitetsdialog är organiserat? Detta dokument sammanfattar de olika beslut som har tagits i gruppen Kvalitetsdialog som reglerar

Läs mer

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö Kulturmiljö i RÅU 2018 Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö innan vi startar mötet: Mötet kommer att spelas in. Inspelningen kommer

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2018

Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2018 1 (7) Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2018 Regeringen fattade i december 2014 (M2015/213/Mm) beslut om att inrätta ett Miljömålsråd för att stärka berörda myndigheters roll i genomförandet

Läs mer

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status 2009-10-26 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det

Läs mer

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 2015-05-27 1(6) Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 1. Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari 2015. Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation

Läs mer

Projektplan för Informationsmaterial Artskydd

Projektplan för Informationsmaterial Artskydd 2014-04-04 Projektplan för Informationsmaterial Artskydd Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverkets tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Länsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet

Länsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet Informationsbrev nr 2 Länsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet Bästa kolleger. Sedan 2015 ingår Länsstyrelserna i Regeringens Miljömålsråd. Ett första informationsbrev om länsstyrelsernas medverkan

Läs mer

Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10

Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10 Regeringen Regeringsbeslut 1:10 2017-06-22 Ku2017/01563/KL Kulturdepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid och kultur) service och kollektivtrafik över tid och

Läs mer

Länsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet

Länsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet 2017-03-15 Information Informationsbrev nr 3 Länsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet Bästa kolleger. Sedan 2015 ingår Länsstyrelserna i Regeringens Miljömålsråd och representeras där av landshövding

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Information om Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Varför ett nationellt projekt? Det finns många goda skäl att tillsammans

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-17 Dnr 1300615 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Den attraktiva regionen projektomgång

Läs mer

Nu bildar vi region i Dalarna

Nu bildar vi region i Dalarna Nu bildar vi region i Dalarna Den 1 januari 2019 bildar vi region Då förenas Landstinget Dalarna och Region Dalarna i en ny regionorganisation. Sammanslagningen gör att kopplingen mellan hälsa, välfärd

Läs mer