Mötespunkt 7. Årlig uppföljning förslag till förändringar och fortsatt process (diskussion)

Transkript

1 Underlag RUS styrgrupp Mötespunkt 7. Årlig uppföljning förslag till förändringar och fortsatt process (diskussion) Läget : 1. Vid RUS styrgrupp fanns förslag som arbetsgruppen tagit fram om förändringar i uppdraget RÅU som byggde vidare på tidigare diskussion i styrgruppen. Detta skulle tas upp på Nobelmötet för miljömålssamordnarna den 5 december. I underlaget framgick att RUS arbetsgrupp förordar att fullständiga texter läggs på Sverigesmiljömål.se, istället för på länsstyrelsernas webb. 2. NV redogjorde på styrgruppsmötet för NV:s synpunkter över regional årlig uppföljning i framtiden. RUS skickar ut anvisningarna istället för NV. RUS sammanfattar som nu uppföljningarna och det är en sammanfattning som publiceras på Sverigesmiljömål.se. Fullständiga regionala uppföljningar kan inte finnas på Sverigesmiljömål.se, utan företrädesvis på länsstyrelsernas webb. 3. Per sammanfattade vid mötet 1 december: Beslut tas i styrgruppen kommande möte om RUS förslag till framtiden för RÅU. Fokus bör vara på redovisning av åtgärder och möjligheten att använda information från Åtgärdswebb för miljömålen viktigt att beakta. 4. På Nobelmötet instämde miljömålssamordnarna i hög grad i RUS arbetsgrupps förslag. 5. Vid strategiska miljömålsgruppen i december lämnade Lst/RUS skrivelse med synpunkter på indikatorer och RÅU med anledning av översynerna och nya indikatorhanteringssystemet. Ledde till särskilt chefsmöte 11 januari. Det mötet landade i att Lst/RUS är följsam för NV:s syn men också att NV visar förståelse för Lst/RUS vilja att publicera fullständiga uppföljningstexter på webben. 6. RUS arbetsgrupp har därefter 19 januari haft särskilt möte för att se hur vi kan gå vidare. RUS arbetsgrupps fortsatta diskussion : Nobelmötet var positiva till RUS förslag! Och att man ville ha det kvar texter och på miljömål.se (och inmatning via denna som nu). Farhågor med det förslag som chefsmötet 11 januari landade i (eg. NV:s förslag): 1. Tekniska kommer det att funka? Med annan lösning än nuvarande. 2. Kommer målgrupperna enkelt kommunikativt få det de behöver, såväl regionala/lokala aktörer som nationella myndigheter? 3. Att NV inte längre ger uppdraget? Minskar det då i prioritet på länen? Lösning: Kan NV fortfarande ge uppdraget men delegerat till lst/rus? Vi behöver även fortsättningsvis inrapporteringsfunktion via webb och varför det: för granskning av texter, effektiv överlämning till nationellt ansvariga, underlag för RUS sammanställning till Sverigesmiljömål.se. Alternativen till nuvarande system eller sådant system kopplat till Sverigesmiljömål.se. 1. För stor tillbakagång att skicka in wordfil. Inget alternativ! 2. DIVA framfördes på mötet 11 jan. Vi undrar om det verkligen funkar. 3. IHS. NV säger att sådan funktion inte kommer finnas, men stämmer det? 1

2 4. Länsstyrelsernas webb har ej sådana funktioner? Ligger isolerat på varje lst sida. Intranätet? 5. RUS samarbetsyta? Tveksamt. 6. Åtgärdswebben? 7. Inmatning i gamla portalen 2018 Tillgängliggörandet, möjlig lösning: 1. Sammanfattning på Sverigemiljömål.se 2. Sammanställning regional rapport, liksom nationellt, med hela regionala uppföljningen 3. På respektive länsstyrelse sida 4. Åtgärdswebben? Fortsatt arbete: Styrgruppen bör besluta hur vi går vidare. Ingen jättebrådska då RÅU är först i höst. Fortsatt dialog med NV nödvändig. Div. utredande om tekniska lösningar behövs. Nobelmötet grupper Diskussionsfrågor: 1. Hur används årliga uppföljningen på miljömål.se idag? Av vem/vilka och i vilka sammanhang? Vilka ser vi som önskvärda målgrupper? Miljömålsuppföljningen är en viktig informationskälla för åtgärdsarbetet och informationen används av aktörer i länen och inom olika arbetsgrupper i länen samt vid miljömålskonferenser, kommunbesök och av studenter. Används av oss, Vi vill att den används av länets aktörer och medborgare men den behöver vara mer tillgänglig och lättläst. Tung text Beställning från NV. Vill ha tydliga ramar för hur det ska se ut. Uppstyrt. Inte tänkt för allmänheten. Behöver bearbetas för att kunna kommuniceras. Det är ett uppföljningsmaterial Hänvisar sällan till sidorna Miljöstrategerna på kommunerna använder den Lägger det som en nyhet Tungt dokument som få läser Nå ut till allmänhet, skolor vore bra Journalister Nystart för miljömålen genom Agenda 2030? Vad händer med miljömålen 2020? Kommunicera att det redan är med i Agenda 2030 Nya indikatorerna några är riktigt intressanta t ex kollektivtrafiknärhet Kan då efterfrågas av nya aktörer 2. Hur använder Länsstyrelserna den årliga uppföljningen i sin kommunikation? Uppföljningen används vid kommunbesök (som motivering för arbetet). Uppföljningen används vid kommunikation via webben (såväl vid uppdatering av uppföljningen som kontinuerlig information om miljötillstånd och miljöarbete) 2

3 Tar fram en rapport skickas ut tillkommunerna och anv i vårt vp arbete inför Lägger ut på hemsidan och kommunicerar med kommunerna. Anv i sociala medier. Gör mest digital rapport anv vid regionala konferenser. Många på lst anv den. Skrev om den så att den blev förståelig. Miljötillståndet i Skåne snygg och kommunikativ, Går från tryckt rapport till digital anv vid våra konferenser, Vi har rött och grönt på regional nivå. Inte så mycket Som ett paket I vilket sammanhang, koppla det till något positivt. Det är små förändringar det är svårt att kommunicera Kopplingen till agenda 2030 kan få in andra delar av samhället t ex friluftsliv, hälsa ÅU bra underlag för den egna verksamhetsplaneringen Borde vara mer styrande planeringsunderlag Viktigt att det kommuniceras internt på Lst Miljömålsuppföljningen går ofta i ett parallellt spår och påverkar sällan VP Spelar roll vilka som sitter på ledningsplatserna Tydligare efterfrågan från regeringskansliet och departement skulle ge draghjälp MM måste integreras i kulturen på Lst, ses som en viktig fråga på samma sätt som andra tvärfrågor 3. Hur ser ni på förslaget med ändring av rubriker och innehåll under dessa rubriker? Presenteras på Nobelmötet. Bra förslag att redovisa åtgärdsarbetet i ett eget avsnitt. Det var bra. Att lägga tid på åtgärderna är bra och så ändrar man tillståndet när det behövs. Kan vara viktigt att varje år titta på analysen. Måste ha koll på om och när tillståndet ändras. Vissa tycker att det är bra att analysen görs varje år. Detta hänger ihop med vilka indikatorer som finns de hänger ihop med hur man kan följa upp tillståndet. Inte så stor ändring mot idag, Hur blir det? Kommer vi att ha något uppdrag? När det inte kommer en anvisning från NV längre? Det finns en risk att vi förlorar en gemensam regional plattform. Det kan också finnas en risk att miljömålsbedömningen prioriteras ner i huset för att det inte finns en nationell anvisning från naturvårdsverket. Det finns ett symbolvärde i att det kommer ett uppdrag från NV och det redovisas för LH och ledning. Är idag ett inspel i budgetarbetet mm och VP. Vissa län skulle kunna prioritera ner arbetet. Det är olika hur arbetet är förankrat och länsledningar byts ut. De nationellt miljökvalitetsmålsansvariga vill ha bedömningarna från regional nivå. Bra att lyfta fram vad olika satsningar har lett fram till Det allmänna läget förändras ju inte så snabbt Det kan ha skett många åtgärder så det känns att det görs något Inkl förväntade effekter Bra med förändring av rubrikerna 4. Hur se ni på längden på texterna? Vilka önskemål har ni? Bra att texterna blir längre Svårt att prioritera inom vissa MM Indikatorerna kan användas i uppföljningen 5. Var bör RÅU publiceras? Möjliga alternativ presenteras på Nobelmötet. 3

4 Ska ligga på gemensam sida Ska vi producera alla dessa texter om vi inte tror att någon läser dem? Hur når vi dem vi vill nå? Sammanfattningen inte intressant Vill kunna jämföra? Bra med en samlad portal Svårt att hänvisa till resp Lst egen sida En gemensam sida på Lst.se jmfr idén om olika naturreservat i hela Sverige som ligger på samma sida. De som söker information om naturreservat vet inte och är inte intresserad av i vilket län reservatet ligger. Vi behöver förse aktörerna i länet med information. 6. Hur har rapporteringen av Generationsmålet fungerat? Förslag på förändringar? RÅU i framtiden, ur diskussionsunderlaget framtaget 25 okt och 9 nov 2017 Magnus Eriksson, Monika Puch och Emilie Vejlens, RUS arbetsgrupp Anvisningarna Vi förslår att anvisningarna för regional årlig uppföljning görs om. Förslaget tar enbart upp förändringar i stora drag. Men precis som i nuvarande anvisningar bör det även finnas anvisningar på mera detaljerad nivå. Rubriker: Åtgärdsarbete Under rubriken Åtgärdsarbete eller liknande rubrik tas de aktiviteter och åtgärder som genomförts senaste året upp tillsammans med förväntade effekter (resultatet) av dessa åtgärder Tillstånd/Analys Här beskrivs kortfattat och enkelt tillståndet i miljön, vilka effekter (resultat) tidigare åtgärder gett, även kopplat till indikatorerna samt behov av ytterligare åtgärder och styrmedel. Då miljötillståndet troligtvis inte förändras i alltför snabb takt, behöver den beskrivningen inte uppdateras årligen, utan snarare i samband med de fördjupade utvärderingarna, förutsatt att ingen nämnvärd förändring inträffat. Däremot bör fokus av uppdateringen läggas på förändringen av förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen. Vår bedömning är att det då blir tydligare vad som skall stå under varje rubrik. Under den första kommer också det som regeringen idag efterfrågar att stå med överskådligt. Vi föreslår även att de nationella årliga uppföljningarna får samma utseende. Nuvarande underrubriker bör finnas kvar. Det innebär preciseringarnas kortnamn när det är aktuellt och under Åtgärdsarbete även rubrikerna: i) Åtgärder på regional nivå statliga myndigheter ii) Åtgärder på kommunal nivå iii) Åtgärder inom näringslivet, särskilt sådana som föranletts av styrmedel iiii) Övriga åtgärder. Textlängd och texthantering Idag får texterna inte vara längre än 6000 tecken inklusive mellanslag. Det har generellt inneburit hårda prioriteringar av vad och hur mycket som ska redovisas i texterna samt att texterna varit 4

5 svåra att formulera på ett kommunikativt sätt. På senare år har omfattningen av vad länsstyrelserna ska redovisa ökat (åtgärder uppdelat på aktörer, generationsmål, genusperspektiv) utan att något har tagits bort. Längden på texterna bör därför utökas, kanske ca 8000 tecken per mål. Texterna bör ej vara för långa så att de går att överblicka. Enklast för samtliga parter är att länsstyrelsernas årliga uppföljning enbart rapporteras in digitalt på sverigesmiljömål.se och att denna webbplats utvecklas så att man där kan plocka ut målvisa sammanställningar direkt från webben. Idag görs dessa sammanställningar manuellt genom ihopklipp från länsstyrelsernas worddokument som också skickas in till Naturvårdsverket. Särskilda frågeställningar Fortsatt viktigt att de nationella målmyndigheterna har möjlighet att få särskilda frågor belysta vid länens RÅU. Vid de årliga Skypemöten som hålls mellan nationell myndighet och länsstyrelserna inför RÅU bör även aktuellt inom målet komma upp som punkt. Generationsmålet Bra att Generationsmålet nu är med även i RÅU (åtgärder och effekter som bidrar till samhällsomställningen). Det bör fortsätta kommande år. För en första utvärdering bör RUS samla in synpunkter om hur det fungerat vid Nobelmötet. Var skall RÅU publiceras och vilka är fördelarna och nackdelarna med det? Idag sker redovisningen både på webben och i textdokument. Vi menar att redovisning på webben bör fortsätta. Det kan ske på tre sätt. 1. Gemensamt på Sverigetsmiljömål.se Lätt att få en överblick Lätt att hitta till måluppföljning, till indikatorer, till koppling mellan olika mål Lätt att jämföra mellan olika län och riket för varje mål Använd struktur som byggs upp 2. Länsstyrelsegemensam plats Risk att flera länsstyrelser 21 gör på olika sätt så att det på sikt spretar iväg. Kostnad för att bygga upp en ny struktur och placera på en länsstyrelsegemensam plats. Svårt hitta när det inte syns på gemensam plats (såsom dagens miljömål.se). 3. På varje länsstyrelse Risk att flera länsstyrelser 21 gör på olika sätt så att det på sikt spretar iväg. Kostnad för att bygga upp en ny struktur för 21 länsstyrelser var för sig. Svårt hitta när det inte syns på gemensam plats. Svårt att jämföra då det ligger på olika platser. Omöjliggör uttag per mål och sammanställning åt de nationella myndigheterna. Vilket de idag är intresserade av. RUS arbetsgrupp förordar alternativ 1. Vi bedömer det som mycket viktigt med regionala sidor på gemensam plats med det nationella. Vi har uppfattat att Naturvårdsverket preliminärt inte planerar för detta. Vem/vilka är målgrupp för de olika miljömålsuppföljningarna? Aktörer inom länen, som beslutsfattare i kommuner och landsting, skolklasser, konsulter, intresserad allmänhet med flera (behov av att allt publiceras på web.) 5

6 De nationella myndigheterna. I princip alla använder den regionala uppföljningen som underlag vilket också är meningen. SGU och HaV har meddelat att de läser alla länens uppföljningar för att få underlag för sin årliga uppföljning (om de kan få hopklipp direkt från webformat underlättar det), några myndigheter har meddelat att de föredrar en sammanfattning från RUS. Länsstyrelserna själva. Byte av erfarenheter mellan länen. Kan RUS ta fram något material för att underlätta detta? Hur används det vid möten med aktörer, vid framtagande av åtgärdsprogram etc. Kan diskuteras vid Nobelmötet. Önskemål om smilisar/figurer och färger vid uppföljning Tydligare signal t ex genom färger som rött, gul och grönt eller glada/ledsna figurer är nödvändiga för kommunikationen. Det blir så mycket tydligare när man visar olika färger och figurer. Monika kan ta upp det i diskussionerna om Sverigesmiljömål.se (indikatorhanteringssystemet) men behöver stöd och mandat för det. Åtgärdswebben Hur koppla ihop åtgärdswebben med Sverigesmiljömål.se och använda informationen i åtgärdswebben till miljömålsuppföljningen? Viktigt att denna fråga utreds vidare. Chefsmötet 11 januari NV-Lst Hej! Nu har chefsmötet mellan NV och Lst varit. Vi uppfattade det som konstruktivt. Detta blev väl resultatet: Inriktningen kvarstår att det är kärnindikatorerna som visas på nya Sverigesmiljömål.se 31 mars samt att det är högsta prioritet att få fram dessa. Övriga indikatorer utanför kärnindikatorerna ligger kvar och visas på gamla Miljömål.se och Miljömål.se är kvar hela året. NV låter RUS och länsstyrelserna uppdatera vad vi vill av det gamla nu i vår. En riktlinje går till oss inom kort om detta. Riktlinjen till nationella är att prioritera kärnindikatorerna, men uppdatering av alla befintliga indikatorer står dem fritt att göra. Hur många av vår-indikatorerna som berör nationella myndigheter vet jag inte, men det går säkert att tala med dem om uppdatering. Vi uppfattar ju att också de är angelägna om flera befintliga som hamnar utanför kärnindikatorerna. Under året och framför allt efter 31 mars kan vi fortsätta dialogen med NV om vad som ska hända med våra mest viktiga indikatorer som ligger utanför kärnindikatorerna. Inga dörrar stängda. Regeringsuppdragets lokala indikatorer kan då också aktualiseras igen, vilket NV särskilt lyfte. Från länsstyrelserna var vi tydliga med att vi tycker dessa ska få finnas på Sverigesmiljömål.se också och att det handlar om ett 30-tal. NV noterade vår tydliga uppfattning. RÅU. NV vill inte ha fullständiga texter på Sverigesmiljömål.se, men väl en sammanfattning som RUS gör. Länsstyrelserna accepterar det. NV ser möjlighet att använda systemet DIVA för inmatning och regional årlig uppföljning. Denna dialog ska fortsätta så att vi till höstens uppföljning har hittat en bra lösning. Det blir RUS som skickar ut anvisningarna då. I utredningen ska också ingå att använda länsstyrelsernas webbsidor för detta. Hur åtgärdswebb för miljömålen ska kunna användas för årlig uppföljningen ska också fortsätta utredas och dialog ske med NV om detta. Mvh Magnus 6