Miljömål och indikatorer

Transkript

1 Miljömål och indikatorer SKL:s Miljöchefsnätverk Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS

2 Samhällets mål för hållbar utveckling Boverket har identifierat 100 mer övergripande samhällsmål!

3 Vad syftar dessa hållbarhetsmål till? Vad som behövs för att åstadkomma en hållbar utveckling tänk globalt handla lokalt Strukturerat arbete i samhället och en systematisk uppföljning miljömålen mest utvecklat Hela samhället från nationell till regional/lokal nivå, såväl stat, kommun som näringsliv & enskilda medborgare Centralt att hantera målkonflikter och stimulera synergier mellan målen. Agenda 2030 (de globala målen) ny möjlighet för det I nya PBL (2011) ingår att i planeringen väga in och beakta målen

4 Länsstyrelsernas miljömålsuppdrag (instruktionen) Vi ska också verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet

5 Uppdrag 51 Regleringsbrev 2015 & 2016 Återrapportering inom miljömålssystemet 51. Länsstyrelserna ska i årsredovisningarna för 2015 och 2016 redovisa hur de a) integrerar arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen i den övergripande verksamhetsplaneringen, b) stödjer och stimulerar åtgärder i kommuner och näringsliv i länet, samt använder de regionala åtgärdsprogrammen för att åstadkomma a) respektive b). Återrapporteringskravet är en fördjupning inom ramen för den bredare redovisningen av länsstyrelsernas uppdrag inom miljömålssystemet enligt instruktionen.

6 REGIONALA ÅTGÄRDSPROGRAM Alla länsstyrelser har nätverk/samarbeten med kommunerna

7 Aktuellt i miljömålsarbetet nationellt Miljömålsuppföljningen (Naturvårdsverket samordnar): Fördjupad utvärdering 2015 och FU 2019 (inget uppdrag ännu) Årlig uppföljning regional (30/11) och nationell (mars) Nya indikatorer till mars (Regeringsuppdrag) Digital först smartare miljöinformation (Ru) Åtgärdsarbetet: Miljömålsdagarna i Östersund Miljömålsrådet maj 2017 Miljömål.se (Ru NV) Statliga myndigheter, kommuner Agenda 2030-delegationen och näringsliv Näringslivets miljömålssamordnare, Annika Helker-Lundström

8 Fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 (okt. 2015) Syfte: Förslag till regeringen Förslag till myndigheterna Underlag för bred samhällsdebatt

9

10 Årlig uppföljning 2017 Tydligare fokus på resultatredovisning: särskilt vad har staten gjort senaste året? (förväntade) effekter av insatserna? Generationsmålet följs upp tydligare. Kopplingar till de globala hållbarhetsmålen.

11 Miljömålsportalen utvecklas Första delleverans: Miljömålsdagarna i Östersund 2017 Diskuterat relevant information för webbplatsen med miljömålsansvariga myndigheter under hösten I nästa etapp myndigheter som ingår i Miljömålsrådet, i sista etapp myndigheter med ansvar i miljömålssystemet Tyngdpunkt nu är lärande exempel för att inspirera företag och kommuner samt webbanpassning av material från Annika Helker Lundström Uppföljning av miljömål och presentation av indikatorer kommer med senare, hänvisning till befintlig webbplats sverigesmiljömål.se signalerar officiella miljömål som riksdagen har beslutat. Nya webben april 2018!

12 Miljömålsrådet syfte, roller, ansvar 16 nationella myndigheter och lst Boverket Folkhälsomyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Konsumentverket Livsmedelsverket Länsstyrelsen Halland (företräder lst) Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges geologiska undersökning Tillväxtverket Trafikverket Transportstyrelsen Syfte: Ökad prioritet av arbetet för miljömålen Mer samarbete mellan myndigheterna Uppdrag: Två regeringsuppdrag Ska årligen till 1 mars ta fram en myndighetsgemensam åtgärdslista och egna åtgärdslistor (lst tar fram en tillsammans) Kan ge förslag till regeringen Uppdrag till 2020 Ordförande: Maria Wetterstrand Miljömålsrådet: GD:ar eller motsv. Grupp för rådets kontaktpersoner Miljömålsrådets kansli

13 Om RUS RUS står för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet och svarar för gemensamma uppgifter och samordning i det regionala miljömålsarbetet, särskilt mellan länsstyrelserna och Skogsstyrelsen på regional nivå, men också andra berörda parter, framför allt nationella myndigheter och kommuner. Viktiga delar av arbetet är: miljömålens integrering och användning i åtgärdsarbetet, regional årlig uppföljning, indikatoruppdateringar och fördjupad utvärdering, utveckling av miljömålsuppföljning och miljöinformationsförsörjning, revidering av regionala mål, information, kommunikation och gemensamma arrangemang. RUS finansieras av anslag via Naturvårdsverket.

14 RUS Regional Utveckling och samverkan i miljömålssystemet Styrning av RUS: Länsstyrelserna Länsrådsgrupp 6 övergripande styrning Chefsnätverk: miljö, samhällsbyggande, kulturmiljö, hållbar tillväxt, landsbygd Naturvårdsverket Skogsstyrelsen, HaV och SKL (adj.) RUS Styrgrupp med rep. från styrande organisationer Arbetsgrupp med deltagare från olika länsstyrelser, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket Ordförande och verksamhetsledare från länsstyrelsen Målgrupp för RUS insatser: Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen: - Miljömålsuppdraget och Miljömålssamordnarna och Skogsstyrelsens kontakter i alla län - Andra länsstyrelseverksamheter Regional kontaktyta andra parter: - Naturvårdsverket - NV:s miljömålsorganisation - Miljömålsrådet (lst beredning) - Nationella myndigheter med ansvar i miljömålssystemet - SKL och kommuner

15 RUS samverkans- och utvecklingsinsatser Utveckling uppföljning, statistik, miljöinformation Regionala åtgärdsprogram och integrering i verksamheter metodutveckling, vägledningar och spridning goda exempel Åtgärdswebb för miljömålen för uppföljning av regionala, lokala, nationella åtgärdsprogram m.m. nu beslutat att vi genomför detta. Bygga eget system eller bygga vidare på befintligt? Samhällsekonomisk analys Miljömålskommunikation och processledning Vägledningar flera sakfrågor: kulturmiljö, ekosystem, hälsofrämjande, konsumtion, samhällsplanering m.fl. Kommunernas arbete med miljömålen Flera av dessa insatser av intresse för kommunerna. Alla vägledningar:

16

17 UPPLÄGG I BOKEN BESKRIVANDE TEXT INSPIRERANDE EXEMPEL ATT TÄNKA PÅ VETA MER STÖD FRÅN LÄNSSTYRELSEN

18 Det svenska miljömålssystemet Starta upp ett strategiskt miljöarbete Ta fram ett miljöprogram fokus på processen De svenska miljömålen en utmaning till kommunerna DEL 1 ATT ARBETA MED LOKALA MILJÖMÅL Följa upp, utvärdera och redovisa Samspela med omvärlden Analysera samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärder Förbered kommunen på framtida utmaningar Integrera miljömålen i verksamheten Analysera samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärder Hantera målkonflikter och lyft synergier Samverka för bättre resultat Skapa dialog om miljömålen

19 KOMMUNENS VERKTYG FÖR ATT NÅ MILJÖMÅLEN KAPITLEN I DEL 2 Myndighetsutövning Fysisk planering Naturvård Ekosystemtjänster Vattenförsörjning och vattenvård Kulturmiljö Energi Avfall Transporter Giftfri miljö och hälsa Hållbar konsumtion Utbildning Offentlig upphandling Näringslivsutveckling Stor miljönytta med begränsade resurser Sök ekonomiskt stöd

20 FORTSATT ARBETE HUR VI GÅR VIDARE? vad vi sa då den lanserades Handboken/miljömålsguiden: Vår förhoppning att handboken kommer till nytta! Sprids till alla kommuner via respektive länsstyrelses nätverk Handboken kommer uppdateras med jämna mellanrum En länsstyrelsevägledning tas också fram till handboken Annat arbete: RUS fortsätter arbete med lokala indikatorer/statistik Applikation för åtgärdsuppföljning under framtagande Fortsatt samarbetsprojekt RUS-SKL-kommunernalänsstyrelse?

21 RUS VP 2016: Stöd till kommunernas miljömålsarbete: Genomföra insatser framtagna i dialog med SKL och medverka i aktiviteter med SKL:s nätverk för kommunala miljöstrateger RUS VP 2017:? Vad tycker ni?

22 Diskussion SKL, RUS och NV sept Vad kommunerna och lokala nivån framför allt behöver av miljömålssystemet och miljömålssamarbetet och den regionala miljömålssamverkan RUS. FU 2012 och slutsatserna i den lokala/kommunala delen där som byggde på en enkät SKL skickade till alla kommuner. Hur har slutsatserna från denna tagits om hand? Delvis har de tagits om hand. SKL är politikerstyrt och det är medlemmarna som avgör vad SKL ska prioritera. SKL ser länsstyrelserna som särskilt viktiga för stöd till små kommuner. Viktigt att sprida det RUS tar fram till kommunerna (det som berör dem).

23 Diskussion SKL, RUS och NV sept SKL:s medverkan i RUS och sammanhanget regionalt och lokalt arbete i miljömålssystemet a) SKL:s medverkan i RUS Förbättringsmöjligheter så det passar SKL:s förutsättningar b) Bildande av referensgrupp för att särskilt bevaka lokala/kommunala frågor i miljömålsarbetet med rus arbetsgrupp, kommun och länsstyrelser. En av flera sådana grupper som RUS planerar att bilda. LEKS, länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan, skulle då också ha delaktighet i denna grupp. SKL har inga invändningar mot att RUS bildar sådan grupp. En idé att fråga SKL:s nätverk med miljöstrateger om några kommunrepresentanter önskar delta.

24 Diskussion SKL, RUS och NV sept c) SKL:s nätverk för kommunala miljöstrateger en fråga som RUS bör engagera sig i? Då miljömålsdagarna nu har kommunerna som målgrupp minskar behovet att ha dialog med länsstyrelserna vid den årliga träffen med de kommunala miljöstrategerna. d) Den större frågan om SKL:s samverkansformer med länsstyrelserna och NV av betydelse i miljömålssammanhanget SKL betonade att mer använda de nätverk som redan finns och som de redan har. Utöver miljöstrateger även nätverk för miljöchefer och en miljö- och samhällsbyggandsberedning (politiskt forum). Miljömålsarbetet och RUS skulle kunna stämmas av där emellanåt. SKL träffar också inom miljöarbetet länsrådsnivån (länsrådsgrupp 6) och kommer framöver träffa NV:s ledning.

25 Diskussion SKL, RUS och NV sept Guide till lokalt arbete med miljömål fortsatt förvaltning/spridning Bra att vi fortsätter med det. Kan vara en uppgift för gruppen. Fråga miljöcheferna om de använder guiden? Också ta upp med lst:s miljömålssamordnare. 4. Miljömålsdagarna Östersund maj Samma inriktning som i år, dvs. kommunerna och näringslivet också målgrupp förutom de statliga myndigheterna. 5. Fördjupad utvärdering 2019 lokal/regional medverkan/frågor Hann vi inte ta upp. 6. Åtgärdswebb för miljömålen kommunernas intresse Vi hör med miljöstrategerna om kommunernas intresse. Medfinansiering knappast trolig.

26 Regeringsuppdraget indikatorer Målansvariga myndigheter ska göra en översyn av befintliga indikatorer för miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Redovisning 17 mars I uppdraget ingår också att NV i samverkan med SKL ta fram förslag på ett begränsat antal indikatorer för kommunernas miljöarbete. Indikatorerna ska visa på lokalt åtgärdsarbete som bidrar till miljömålen. I uppdraget ges några exempel på relevanta åtgärdsområden: fysisk planering, kollektivtrafik, avfall och transporter.

27 Regeringsuppdraget indikatorer NV och SKL gör detta urval med stöd av RUS. Utöver de utpekade områdena tas området hållbar upphandling med. 1-2 indikatorer per område. I arbetet görs en översyn av befintliga set av lokala indikatorer/nyckeltal (t.ex. Miljöbarometern, Ekokommunernas nyckeltal) Indikatorerna ska kunna redovisas med nationell upplösning. Indikatorerna ska grundas på befintlig data. Indikatorerna ska vara kommunikativa. Redovisa gärna någon indikator kopplat till genusperspektiv.

28 Arbetet så här långt: Transporter Körsträcka med bil: I genomsnitt per invånare och år. Befintlig indikator på kommunal nivå som uppdateras varje år. Kommunikativ. Växthusgasutsläpp från transportsektorn: Uppgifter från emissionsdatabasen. Behöver undersökas mer om denna är möjlig. Håller ev. inte kvalitet på kommunal nivå. Halter partiklar i luft och Kvävedioxidhalter: Föreslås nationellt. Redovisas lokalt i 100-talet kommuner. Boverket/RUS Miljömålsenkäten: Har frågor om transporter och planering, men skickas inte längre ut varje år. Cykel: Om någon cykelstatistik finns (ev. Trafa) SKL:s statistik trafik och data från gatu- och trafikkontor Kolla vidare med Trafa vad de har Resvanor och länstransportplanering: Diskutera nationellt, men håller inte på kommunal nivå.

29 Arbetet så här långt: Kollektivtrafik Svensk kollektivtrafiks statistik. Ska undersökas mer. Tillgång till kollektivtrafik. Föreslås av Boverket nationellt. Görs ej varje år. SKL:s Öppna jämförelser kollektivtrafik. Länsnivå. Två länsegna indikatorer. Undersökning pågår, men ej klar. Utsläpp bussar. Inte intressant.

30 Arbetet så här långt: Fysisk planering Boverkets/RUS miljömålsenkät. Frågor planeringsunderlag och kompetens. Uppdateras inte längre varje år. Vattenskyddsområden. Befintlig miljömålsindikator, uppgifter lokalt finns, men redovisas inte nu. Planskyddade miljövärden (kulturmiljö och även natur). Utifrån räkna q. Idé. Behöver utredas mer. Riksintressen natur, kultur m.m. Bör gå att få ut data från. Ej undersökt hur och vad. Exploatering jordbruksmark. Jordbruksverket tar ut data lokalt vart femte år. Markanvändning. SCB ger ut statistik vart femte år. RUS-uppdrag till SCB studie om markanvändningsstatistik. Boverkets indikatorförslag. Tillgänglighet kan ev. användas lokalt och kanske något mer. Policys som kommun antagit, ex. green building.

31 Arbetet så här långt: Avfall Avfall Sverige. Möjligt att få fram hushållsavfall. Ska undersökas mer. Farligt avfall. Troligen möjligt. Naturvårdsverkets avfallsstatistik. Troligen inte möjligt. Kolada, SKL ska kolla.

32 Arbetet så här långt: Upphandling Upphandlingsmyndigheten. Ev. något. Undersöks mer. Ekologiska livsmedel upphandling. Behöver undersökas mer. Energi, grön el etc. Behöver undersökas mer.

33 Arbetet så här långt: Andra områden av intresse Flera befintliga miljömålsindikatorer utifrån jordbruksstatistik Utsläpp av lustgas. Nationellt förslag med lokal upplösning. Energistatistik. KRE håller ej kvalitet. Annat finns dock, ex. vindkraft. Skolor grön flagg. Möjlig. Ytterligare hos Miljöbarometern, Ekokommunerna och Kolada

34 SKL/Andreas Hagnells prioriteringar 1. Växthusgasutsläpp från transportsektorn: Uppgifter från emissionsdatabasen. Behöver undersökas mer om denna är möjlig. Håller troligen inte kvalitet på kommunal nivå. 2. Körsträcka med bil: Körsträcka med bil i genomsnitt per invånare och år. Befintlig indikator på kommunal nivå som uppdateras varje år. Kommunikativ. 3. Ekolivsmedel 4. Tillgänglighet till livsmedelsbutiker etc. enl förslag från Boverket/SCB 5. Avfall och återvinning, redan på Kolada 6. Miljöbilar 7. Fler indikatorer från SEkom. -> Öppna för fler kommuner, viss kvalitetskontroll krävs: - Andel förnybar energi i byggnader - Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken - Resor i kollektivtrafik 8. Ev några frågor av typ Aktuell hållbarhets kommunranking: -Mål för utsläpp av växthusgaser -Arbete för att minska matens klimatpåverkan -Placeringsdirektiv fossilfria investeringar -Uppföljning av miljökrav i upphandling